Ingen ”elbilsvetare” men producerar inte elmotorer även en ansenlig mängd värme som kan användas till det ändamålet?

Jag tor att andra elbilar, t.ex. Tesla roadster, använder elvärme. Ungefär som en hårtork, batteriet räcker tydligen både till uppvärmning och drift.

Jag kan inte förstå varför frågan om kupévärme kommer upp varje gång det pratas om elbilar. Kupévärme är ett litet skitproblem som är irrelevant i sammanhanget. Människan har vetat hur man kan värma sig i kallt väder i hundratusentals år och då vore väl det konstigt om man inte kan komma på ett sätt att värma upp en bil stor som en äggkopp.

Hur tror du stolvärmen på din bil fungerar?

Kanske från batteriet som laddas av generatorn som i sin tur drivs av en ottomotor, som inte finns i en ren elbil.

Men finns ju bra bensin / diesel värmare att köpa som går på EL med.

Sitter det inte en 4kw värmare i thinken.

Har föresten hört att det går snabbare att få värme i thinken eftersom man använder elvärmare

om det nu är 4 kW, vad händer med räckvidden när det är kallt och värmningen behövs? Trots allt är det nog bättre med en bränsledriven värmare, hur skrattretande den än kan te sig på sitt sätt.

finns ju en produkt som blivit poppis på senare år: värmepumpen.

borde inte vara några större problem att ta fram en pump för 12volt som använder spillvärmen från elmotorn. Bara att lyfta luren och höra med IVT och Nibe om dom är intresserade :)

det är väl bara att ta utomhusluften till värmepumpen, gissar att det blir en enklare värmeväxlare, en minikylare helt enkelt

tänk att ha hårtorksvärme direkt!! Faan va bra! bilen varm på 0 tid!

Det var inte en bensin-bil som man skickade till månen 1969!

du kan väl gå & "baga" själv...

Hur många burgare tror du man behöver sätta i sig? Men bilen laddas?

Jag trodde vi skulle bli kvitt oljan och då kom hamburgaren..

Jag tänkte på att någon skrev att det fanns 4 kW värmare till Think. Vad är den genomsnittliga motoreffekten i en elbil? Om den nu i något tillfälle är 4 kW så betyder det väl att elvärmning med lika mycket halverar räckvidden just den dagen?

Tack Lasse för en vettig kommentar i den minst sagt uppförstorade frågan om kupévärming.

Tnx!

Hoppas det ämnet nu är begravt och aldrig mer kommer vara mer än just en parantes i det stora hela.

Kollade deras hemsida och det är en "4kW electric heater". Hur ofta maxar man värmaren någon längre tid.

Luftkonditioneringen brukar annars nämnas som något som höjer bränsleförbrukningen märkbart hos bilar med förbränningsmotor. Så värme/klimatanläggning är nog inte ett helt försummbart problem, även om det inte gigantiskt.

jag vet inte, men en bil är varken värmeisolerad (gissar att isolering skulle stänga in fukt i bilen) eller särskilt tät jämfört med ett hus. Man kan gissa att det behövs 4 kW för den kallaste dagen där bilen är tänkt att användas, och jag gissar att det inte är Kiruna som är referensen. Dessutom lär värmeöverföringen från bilen bli bättre eftersom den rör på sig och Reynoldstalet då ökar......

Funkar, precis som du säger skitbra runt nollan. Men om vi snackar 10-15... kanske 20 minus, vilket det faktiskt är tämligen ofta i norra sverige, så börjar de påverka räckvidden högst radikalt. (notera även att värmepumpar fungerar skitdåligt i de temperaturer).



Från stockholm å söderut är det förvisso inget större problem förutom ett par dagar om året.



Räckvids och batteri konsumtion problemet kvarstår, i vilket fall till LiFePO batterierna fills tillgängliga.

Think city kan inta ta värme från batteriets värmeutveckling pga. att den inte är kontrolerbar, växlar mycket i värme. Cityn har heller i dagsläget ingen ac som kan "omväxlas" utan värms idag upp med iprincip en "hårtork" vilket inte är något negativt, drar väldigt lite el i det här sammanhanget.

det höjer förbrukningen 10% är tumregeln

Hur stor del av den potentiella marknaden för Think ligger norr om Stockholm? 1%? 2%?



Om kupévärmarfunktionen är tillräcklig för temperaturer runt nollan och uppåt så har vi täckt in i stort sett hela marknaden. Presto.

Inte specielt många, men faktum kvarstår, elbilar är inte lämplgit för övre norland på vintern.

Kan ju notera att det händer här i söder med att de är 15 minus ett par gånger varige vinter. Vid de temperaturerena är värmepumpar nästan verkningslösa

Nja.. nu säger du inte riktigt hela sanningen.

Bensin: 8,8, Nyttig effekt *,15=1,32

Diesel(olja): 10, Nytig effekt *,20=2

Lithium Ion: 0,16, Nyttig effekt *,9=,15

LithiumPol: .2, Nyttig effekt *,9=,18

LiFePO4: ,12 Nyttig effekt *,9=,11

NiMh: ,1 Nyttig *,9=,09



Så vist finns de en skilnad, men den är snarare i klass om 10gånger än ~100gånger.



En normal bil tankar 50kg bränsle idag, med reduktionen av motorvikten på 150kg kan en elbilen ha motsvaradnde 200kg batteri utan någon reäl viktskilnad. I praktiken blir räckvidden redan på lägre vikter alldeles tillräcklig (20-25mil räcker aldeles utmärkt för dagligt behov).

Problemet som kvarstår är inte räckvid, utan tiden det tar att fylla upp energin igen.

Om man kör 100mil med en bensin bil måste man tanka 1-2 gånger på vägen, tar en kvart, inget problem.

Med en elbil behöver man kanske tanke 3-4gånger, inget problem..... förutom att de den här gången tar 24-36 timmar!

Den enda rimliga lösningen om man överhuvudtaget tänker på att åka utanför socken gränsen är att kombinera drifttyperna.

Med 150kg LiFePO4 batteriar får man en elektrisk räckvid på närma 20 mil elektriskt räckvid.

Vad volvo PV chefen sa kan jag inte säga annat än, sorry, du har fel! En sådan lösning skulle faktiskt erbjuda hela 43% av resan mellan stockholm och göteborg helt på eldrift: Kan dessutom köra med en sådan lösning fram och tebax utan att tanka en enda gång, bara plugga in bilen i motorvärmarutaget på plats.

Think gör samma jobb som en mopedbil, och väger 1400 kg. Chevy Volt har den traditionella bilens alla attribut förutom växellåda, men dessutom en batteripack på uppskattningsvis 100-150 kg att dra omkring på långresor. Jag kan inte se att Volt ska gå att sälja, speciellt om bensinpriset fortsätter att vara lågt.

100 mil?? Ta tåget!



SJ köper uteslutande BMV-el => mkt små CO2-emissioner, 0 g kärnavfall.

Jag hade fel om energiinnehållet i bensin och diesel. Eftersom densiteten för bensin är 0,745 kg/L blir de korrekta bruttovärdena:



Bensin: 11,6 kWh/kg

Diesel: 13,2 kWh/kg



En LITER bensin innehåller 8,8 kWh eller 31,68 MJ. Ett kg bensin innehåller 11,6 kWh eller 41,9 MJ. Densiteten för bensin är 0,745 kg/L. Siffrorna kommer från Vägverket.

Kan man inte byta batteriet istället för att ladda det vid "elstationen" och "elstationen" laddar batteriet till nästa kund?

http://www.betterplace.com/our-bold-plan/how-it-works/



"For trips longer than 100 miles (161 km), battery switching stations will be available roadside. Stations are completely automated, and the driver’s subscription takes care of everything. The driver pulls in, and the depleted battery is quickly replaced with a fresh one, without anyone having to leave the vehicle. The process takes less time than it does to fill a tank of liquid fuel."

Så kan de vara, gör dock inte så stor skilnad i realtiteten.



Anders Folke:

Om jag är ensam, vist, om vi är 2 eller fler, glöm det, vill inte bli ruinerad. Har inget emot tåget, men när de sköts på de här sättet så låter jag bli.

Vad de gäller SJ:s löjliga reklam om låga CO2 utsläpp så kan de ju ta å räkna något annat än bara framdrivningen och sedan ta å räkna med den energikällan de faktiskt använder och inte påhittad vindkraft vilket de har i sitt räkneexempel (visserligen har SJ vindkraft, men de räcker inte till mer än enbråkdel av deras trafik)



Volt är naturlgivis rimligare, de ända underliga är varför ingen kommit på det för 20 år sedan (Vilket Volvo ECC iofs gjorde).



Tomas:

vad de gäller batteribyte, nja, ser inte det som en rimlighet i verkligheten.När man börjar räkna in alla faktorer med olika batterityper, de generering, infrysta kostander, amorteringar osv osv. Innser man snabbt att en sådan lösning är våldsamt oekonomisk.

Laddningsstationer för elbilar börjar snart byggas i Danmark och Australien. I Israel håller man redan på. Det här sker i stor skala. En del av dessa stationer har teknik för batteribyte. Sverige håller på att hamna i på efterkälken. När den verkliga massproduktionen av nya batterier börjar så störtdyker priset. Dessutom kommer batteritekniken att utvecklas än mer -

Visa mig en enda komersiel laddsattion i hela världen som har batteriutbytnings teknik!

http://www.fueleconomy.gov/feg/atv.shtml



"In gasoline-powered vehicles, over 62% of the fuel's energy is lost in the internal combustion engine (ICE). ICE engines are very inefficient at converting the fuel's chemical energy to mechanical energy, losing energy to engine friction, pumping air into and out of the engine, and wasted heat."



Idling Losses – 17.2%

Driveline Losses – 5.6%

Overcoming Inertia; Braking Losses– 5.8%

Rolling Resistance – 4.2%

Aerodynamic Drag – 2.6%

Accessories – 2.2%



Tomgångsförlusten (idling) på 17.2% verkar vara enklast att åtgärda med stop/start-teknik. Konstigt att lagstiftarna inte har slagit till och gjort den obligatorisk på alla nya bilar. Vi eldar för kråkorna!

Undrar hur de räknat de där igentligen. Vad har de för körcykel där man kör så mycket på tomgång. Bromsar sällan, inte har luftmotstånd....



I min värld med fysisk skulle all energi gå till någon av förlusterna. När man flyttar sig från punkt A till punkt B så förbrukar man i praktiken netto ingen energi alls! All energi vid förflytning från punkt A till punkt B är förluster. Alltså måste de räknat riktigt skabbigt fel någon stanns.

Detta evigt felstavade ord.....Sterling är väl nåt med engelska valutan, nåt med silver och ett danskt konkursat flygbolag som börjar repa sig igen, men motorn heter Stirling. 40% verkningsgrad är inte illa. Finns denna maskin i verkligheten och vilken storlek har den då?



Jag håller helt med dig om att man bör inräkna verkningsgraden för elproduktionen och då blir skillnaden som sagt inte så påfallande. Man bör också tänka på detta när det gäller värmepumpar. De är bra, men totalt sett behöver de inte vara så överlägsna som man vid en första titt tror.

Jag tror du drabbats av att du avrundar allt uppåt och är vansinigt optimistiskt.

Solinstrålningen är 1350W/m^2 vinkelrät mot solen, dvs inte mot markytan. detta är dock bara sant delar av dygnet, samt tar inte hänsyn till media förluster.

Ett system som du beskriver är trögt, vilket resulterar i att man förlorar åtskiliga soltimmar.

Att lagra energi i saltlager är betydlgit knepigare än vad de låter. Värmen blir tämligen hög, och förlusterna därmed ganska stora.

Stirlingmotorer med verkningrad på upp till 40% finns förvisso precis som du säger, problemet är att de är 40% verknignrad vid optimala verkningsförhållande. Att köra från ett i samahanget realtivt kalt saltlager är långt från optimalt.



Naturligvis är olja otrevligt på många vis, men vi ska inte gåomkring med huvudet i rosa moln och fantisera bara för det.

2kw/m2 är en aning överdrivet: Även om vi nog har denna instrålningen under några timmar mitt på en klar sommardag så är siffran överdriven. Å andra sidan så har de flesta orter mer än 1000 siltimmar per år, så dessa båda motsatser tar nog ut varandra. Just när det gäller sol som görs om till värme så tycker jag inte att man skall stirra sig helt blid på siffrorna. 2kw/m2/1000 solh/år ger räknexempel som ger tillräcklig illustration av möjligheterna.



Saltlager är inte komplicerat. Men det är såklart lättare med en cistern med vatten som isoleras väl. Det finns utsökta isolermatierial, så att spara varmvatten till vintern torde inte vara särskilt knepigt. För länge sedan så sparade man is under sommaren, trots mediokra isolermaterial Det fina med salt är att man inte behöver isolering.



Det knepiga ligger i att värma en gas från de 50-90 grader som vattnet skall hålla och lyckas med konststycket att komprimera den så att den blir minst 300-400 grader och sedan göra en stirling som kan drivas av denna förhållandevis låga temperatur. Vi har idag, såvitt jag vet, inga kompressorer som fixar så höga temperaturer. Men vad finns det som hindar att man utvecklar en sådan?

Det fiffiga med att driva en stirling via en sådan värmepump är att den energi som inte används förs tillbaka till värmelagret.

Visar det sig omöjligt att via värmepump få 3-400 grader så kan man kan prova med att kyla stirlingen istället. Det är ju diffen mellan kyl och värmesida som driver motorn.



Jag tror att det är fullt möjligt att göra el ur värme på detta sätt. Det är möjligt att det är fantasier, men det är helt klart värt att prova. Om man misslyckas så kan säkerligen resultaten användas inom andra områden.

Neee. solinstrålningen är ALDRIG 2kw/m^2 NÅGON stans på jorden någonsin! Däremot är den mellan 1321 och 1412W/m^2, men bara ortogonalt mot solen. Detta gäller dock större delen av dagen. Nu behöver man dock en solfångare som följer solen både i x och y led för att uppnå dessa siffror.



Om du använder speglar förlorar du dessutom yta eftersom vinklen mellan kolektorn och speglarna överstiger 0 grader vid alla tillfällen.



Sedan när de gäller din andra del ditt innlägg:

Har du hört talas om 2:a termodynamik lagen



Och till sist:

Uppenbarligen är utbildningen i skolan i fysik undermålig.