-
Saab 92.001 1947. Ursaaben. 1945 beslöt Saab att tillverka bilar som komplement till flygplanen. Den handgjorda prototypen stod klar 1946 och visades för press och allmänhet året därpå. Saabs kännetecken fanns med från början – framhjulsdrift och en aerodynamiskt utformad kaross. Prototypen provkördes många tusen mil och är inte renoverad. (Foto: Saabmuséet)
-
Saab 93 1957. ”Hårdare går det inte att åka bil” sa Erik Carlsson efter segern i det 180 mil långa finska rallyt, ”De tusen sjöarnas rally”, i augusti 1957. Det var Eriks första seger i ett stort internationellt rally. Denna bil har iordningsställts som en exakt kopia av vinnarbilen, en ljusgul bil med registreringsnumret P 54444. Den 3-cylindriga tvåtaktsmotorn på 748 cc som i standardutförande gav 38 hk har här trimmats till en effekt av cirka 65 hk. (Foto: Saabmuséet)
-
Saab Sonett 1956. Saab Sonett Super Sport – som den först kallades – var en öppen, tvåsitsig tävlingssportvagn med eleganta linjer. Den var tänkt att sättas i serieproduktion, men endast sex bilar tillverkades. Den vita bilen på museet är den första som byggdes – och som visades på Stockholms Bilsalong 1956 där den blev en sensation. Den trecylindriga Saab 93-motorn är trimmad till 57,5 hk vid 5000 rpm. I september 1996, 40 år gammal, satte den här bilen – körd av Erik Carlsson - nytt svenskt hastighetsrekord i klassen för bilar upp till 750 cc med 159, 4 km/h. (Foto: Saabmuséet)
-
Saab 93 ”Monstret” 1959. Innovationer och djärva grepp har kännetecknat Saab genom tiderna. Redan 1959 gjorde man spännande försök att dramatiskt öka effektiviteten genom att koppla ihop två tvärställda, trecylindriga tvåtaktsmotorer. Resultatet blev häpnadsväckande: 138 hk och en topphastighet på 196 km/h! ”Monstret” blev dock kortlivat – tävlingsreglementet gav aldrig utrymme för så här avancerade kombinationer. (Foto: Saabmuséet)
-
Saab Sport 1964. Erik Carlsson ”på taket” vann Monte Carlo-rallyt två gånger – 1962 och 1963. Segrarna blev historiska. Det var första gången sedan trettiotalet någon vunnit två år i rad. Saabs serieversion av de rallyvinnande bilarna var Saab Sport, på export och även i sina sista utföranden kallad Monte Carlo 850. Den debuterade 1962, som en ersättare till GT 750 och med en effekt av 52 hk från den trecylindriga motorn, försedd med tre förgasare. Skivbromsar fram och en sportigt påkostad inredning var andra kännetecken för denna modell. (Foto: Saabmuséet)
-
Saab 99 Turbo 1980. 1979 var ett historiskt år inom rallysporten. Då totalsegrade Stig Blomqvist i Svenska Rallyt med sin Saab 99 Turbo – det var första gången i historien som en turboladdad bil vann ett VM-rally. Några data: turboladdad 2-liters motor på 270 hk, vridmoment 353 Nm, 4-växlad, osynkroniserad växellåda med differentialspärr. 0-100 km/h 6,0 sek, 0-160 km/h 14,3 sek. (Foto: Saabmuséet)
-
Saab Sonett III 1974. Saab Sonett hade sin största marknad i USA. Det var Saabs sportbil, liten, tvåsitsig – en verklig bil för entusiaster! Vid lanseringen 1966 hade den samma sportmotor som användes i Monte Carlo 850, men efter bara 258 bilar ersattes motorn av den större V4-motorn. 1974 blev sista årgången för Saab Sonett – den gula bilen på museet är den sist tillverkade. (Foto: Saabmuséet)
-
Saab EV-1 1985. Denna fyrsitsiga prototyp till en avancerad sportkupé visades första gången 1985. Den är en experimentbil, där nya material (kolfiberarmerad plast etc) provats i praktiskt bilbygge. Unik är kupéventilationen som med hjälp av solceller i taket håller bilen sval när den står parkerad i solen. Saab EV-1 är stark – 285 hk fyrcylindrig turbo – och snabb, 270 km/h. Chassit kommer från Saab 900 Turbo 16. (Foto: Saabmuséet)
Saabs bilar ständigt i kris
Av: Jonas Hållén
Publicerad 3 december 2008 16:42
8 kommentarer
Saab är företaget som skapades för att bygga upp Sveriges flygvapen. Bilarna var ett försök att klara sig på den civila marknaden efter andra världskriget, men det har alltid varit tufft och ordet "kris" går som en röd tråd genom biltillverkningens historia.
Bygg ett flygplan åt Sverige, sa Per Albin. Det blev både flygplan och bilar.
Ursaaben. Den handgjorda prototypen stod klar 1946 och visades för press och allmänhet året därpå. Saabs kännetecken fanns med från början – framhjulsdrift och en aerodynamiskt utformad kaross. Prototypen provkördes många tusen mil och är inte renoverad. Den står nu på Saab-muséet som har uppemot 100 bilar i sin samling.
Saab 93 1957. ”Hårdare går det inte att åka bil” sa Erik Carlsson efter segern i det 180 mil långa finska rallyt, ”De tusen sjöarnas rally”, i augusti 1957. Det var Eriks första seger i ett stort internationellt rally. Denna bil har iordningsställts som en exakt kopia av vinnarbilen, en ljusgul bil med registreringsnumret P 54444. Den 3-cylindriga tvåtaktsmotorn på 748 cc som i standardutförande gav 38 hk har här trimmats till en effekt av cirka 65 hk.
Läs mer
Stöveltrampen blev allt tyngre i Europa. Det blev allt svårare för Sverige att köpa flygplan.
I mitten av 1930-talet kallade statsminister Per-Albin Hansson till sig representanter från flygledningen, Bofors, Götaverken och AB Svenska Järnvägsverkstäder (ASJ).
- Sverige behöver en egen flygindustri, förklarade Per-Albin.
Statsministern lockade direktörerna med garanterade beställningar fram till 1943. Det blev en intensiv tävlan om kontraktet.
Tre år senare hade Sverige fått Saab och sitt första flygplansmonopol.
Vad ska vi göra nu då?
Efter kriget var det slut på de garanterade beställningarna och Saab försökte utveckla nya produkter, för den civila marknaden.
Det började inte bra.
Flygplanstillverkarna utvecklade mesar till ryggsäckar, en bärplansbåt och en roddbåt som läckte som ett såll.
Vi bygger en bil!
Men 1947 avtäcktes en blåsvart, tvålkoppsliknande skapelse i tjänstemannamässen i Linköping.
Det var folkbilen, Saab 92, som premiärvisades för pressen.
Enligt Saab hade den nya bilen ”ypperliga vägenskaper” och garanterat aerodynamiska linjer.
Den fula ankungen som alla älskade
De som provkörde bilen påpekade att 92:an saknade baklucka, att sikten bakåt var usel och att bilen ofta blev överhettad. Men det var en rejäl konstruktion. Den svenske folkbilisten med rattmuff och KAK:s bilatlas i handskfacket föll pladask för den fula ankungen.
Tre år senare rullade det ut fyra bilar om dagen genom fabriksportarna i Trollhättan.
...bara ni väljer grönt
Den svenska versionen av T-Ford fanns bara i en färg – grön.
Saab hade köpt ett lager cellulosafärg från försvaret. Färgen räckte i tre år.
Även som biltillverkare fick Saab starkt stöd från staten.
När biltillverkaren ville bygga en ny fabrik på Kockums gamla industriområde i Malmö i mitten av 1980-talet, fick Saab fabriksområdet och dessutom 200 000 kronor i lokaliseringsstöd för varje anställd som skulle arbeta på fabriken.
Bob Eaton: Ineffektivt
Redan 1991 lade fabriken ner. Då hade GM köpt hälften av bildivisionen. När Ny Tekniks reporter Norbert Andersson träffade GMs Europachef Bob Eaton sa han:
- Jag har sett hundratals, nej tusentals, bilfabriker, men ingen så ineffektiv som Kockumsfabriken.
Kris + Saab = sant
Vid den här tidpunkten var redan ordet ”kris” redan ett slitet ord när det gällde Saab.
Från att ha tillverkat en egenartad, billig folkbil, hade Saab satsat på större och dyrare prestigebilar för en välbeställd medelklass.
Men konkurrensen i den här delen av marknaden var stenhård. Försäljningen och intäkterna blev inte vad Saab hade hoppats på.
Så här sa Metalls dåvarande utredningschef Hans Olsson till Metallarbetaren 1990:
- Saabs personbilar har aldrig varit någon bra affär. Ända sedan 60-talet har man redovisat förluster. Undantaget är -65, 69-70 och något år i början av sjuttiotalet.
Bara några få vinstår
Perioden 1983-1985 gick det unikt bra, beroende på en bra modell, stigande dollarkurs och kronans devalvering. 1987 var man tillbaka i den gamla förlusttrenden.
Då pratades det om att Mazda skulle ta över Saab. Även Ford nämndes som en tänkbar köpare.
Till slut blev det GM – och nu bjuds Per-Albins gamla försvarsprojekt ut till försäljning igen.
FOTNOT: Den här artikeln publicerades på Nyteknik.se för ganska exakt ett år sedan, när Saabs kris var djupare än någonsin - dittills.
En stor del av den här historiken har tidigare varit publicerad i tidningen Metallarbetaren. Artikeln var då skriven i samarbete med Roger Thorén.
Ny Teknik Jobb
Bloggar som länkar hit
Kommentarer
8 kommentarer Sortera: Äldsta överst