Blixthalka i morse? Inom några år kan den plötsliga frosthalkan förebyggas med hjälp av värme som har lagrats sedan sommarmånaderna. Trafikverket ska satsa 750 000 kronor för att testa ett sådant system i två eller tre lämpliga projekt. Det kan handla om en backe, en frostkänslig bro eller en gång- eller cykelväg.

Uppvärmningen är tänkt att användas på platser som är särskilt utsatta för frosthalka, eller som är svåra att komma åt med snöröjning. Man vill öka framkomlighet, minska olycksrisken och göra behovet av insatser med snöröjningsfordon och vägsalt mindre.

– Idén är att minska användningen av extern tillförd energi. Vi kan spara pengar och göra en vettig insats för miljön. Tanken är inte att göra vägarna helt snö- och isfria, men vi kan undvika frosthalkan, säger Olof Stenlund, projektledare på Trafikverket.

Ett typiskt exempel på när blixthalka, eller frosthalka, uppstår är efter en kall och klar höstnatt. Fukten i luften ovanför vägen kondenserar mot den kallare vägbanan och is bildas när temperaturen går under noll grader. Underkylt regn bidrar också till risken för plötslig halka.

I dag använder sig Trafikverket av sina 700 väderstationer utmed vägnätet, för att försöka hinna ut och salta innan halkan uppstår. Om det finns ett värmesystem kan det slås på i det läget, i stället för att saltbilar skickas dit.

System med värmelagring och slingor i marken används på flera håll i landet, bland annat på Arlanda flygplats. Där lagras värme i rullstensåsen i en så kallad akvifer, som fungerar som en stor termos. Värmen används sedan för att hålla flygplanens uppställningsplatser snöfria och för att förse terminalerna med både varmluft och kyla, beroende på årstid. I Jönköping ligger slingor med restvärme från fjärrvärmeverket i en brant backe på riksväg 40 där det tidigare var stora problem med tunga fordon som slirade omkring på grund av halka.

Men att ta tillvara solvärme för att använda i väg- och järnvägsnätet har inte gjorts i Sverige tidigare. Internationellt finns däremot flera exempel, bland annat på platser med tuffa väderförhållanden, som i områden i Schweiz och i Japan.

I Sverige kan det bli fråga om olika metoder för att lagra solvärme. Solvärmen kan också kompletteras med andra typer av värmekällor.

– Det beror på var man hamnar i geografin. Är det en gång- och cykelbana i en tätort ligger det nära till hands att använda fjärrvärme. Är det en bro kan det fungera bättre att ha ett värmelager på plats, säger Jan Sundberg, på teknikkonsulten Vectura, som har utfört förstudien och ska hålla i fallstudien.