Lars-Uno Edwingsson delar med sig av sin erfarenhet som mentor. Ingenjörsstudenten Fredrick Westerdahl ska vara Mentorbankens kontaktperson på Linköpings universitet.
Mentorbank fungerar som bollplank
Av: Stefan Nordberg
Publicerad 15 maj 2012 08:10
De är inte stöttande vänner eller terapeuter. Mentorer ska ses som bollplank. - Har man jobbat i 50 år så sätter det spår. Du får en erfarenhet att dela med dig av, säger Lars-Uno Elwingsson, pensionerad ingenjör och erfaren mentor.
För lite mer än 1,5 år sedan satt Lars-Uno Elwingsson och funderade. Som nybliven pensionär hade han massor av erfarenheter att dela med sig av. Och då pratar vi erfarenheter. I cirka 50 år hade han jobbat på Saab, varav 23 år som chef. Nu var han medlem i Östergötlands tekniska förening och tillsammans med de andra medlemmarna där tog han ett beslut.
Mentorbanken var född.
- Vi består av elva personer, de flesta pensionerade, som vill agera som mentorer, säger Lars-Uno Elwingsson, sittandes i vårsolen på Linköpings universitets campus.
Att han sitter just här är ingen slump. På Linköpings Universitet finns den blivande målgruppen: Ingenjörsstudenter.
- Vi kan erbjuda en bredd av kunskaper. Det handlar inte om att lösa mattetal utan om hinder och problem i arbetslivet, saker som är svåra att veta om som student och som skolan inte lär ut, säger han.
Under årens lopp har Lars-Uno Elwingsson haft tio adepter.
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera denna artikel.