Svar till Sv

Jag ser att Du har sovit under den obligatoriska kursen i vetenskapsteori för doktorander; eller Du tog kanske inte någon sådan.

Marginalelsresonemanget utgår ifrån hur den el produceras som åtgår för en marginell ökning av elkonsumtionen. Elbilar går inte på 'marginalel' annat än i ett inledningsskede av en elbilsintroduktion. Med andra ord; elproduktionen anpassar sig till en ökad elkonsumtion genom att elproduktionen byggs ut. Om efterfrågan på el däremot minskar byggs det naturligtvis inte ut någon ny elproduktion.

En kortvarigt ökad efterfrågan på el kan mycket väl tillfredsställas med vattenkraft. Det blir då lite tommare i magasinen. Gaskraft är den fossila elproduktion som startas med kortast varsel. Det finns hundratals gaskraftanläggningar runtom i Europa som körs olika mycket beroende på efterfrågan. Kolkraft har ett tveksamt värde ur marginalsynpunkt eftersom kolkraft är svårreglerad. Det finns därtill ett stort antal kolkraftverk 'i malpåse' runtom i Europa men det är inte så lätt att starta dem med kort varsel.

Nej; Du har inte rätt, Sv. Läs inlägget från 'Förståsigpåare' högre upp så kommer Du mycket närmare sanningen.

Svar till BP

Men hur ska batterier kunna bli billigare än drivmedel?

Jag försöker med 25:- av skatter tyngd bensin och tar hänsyn till bensinmotorers lägre verkningsgrad, men får ändå inte ens i mina mest optimistiska beräkningar till det.

Batterier som energilagring för bilar verkar totalt hopplöst.

Vi kommer få syntetiska drivmedel för bråkdelen av dagens kostnad och då faller snart alla argument att beskatta dem mer än batterier och elektricitet.

Jag tror att det mest samhällslönsamma är trådbussar i tätbebyggda områden efter tunnelbana.
Elcyklar, mc och inbyggda trehjulingar för lokaltransport.
Elhybrider för statstrafik och på landsväg går alla, inte minst tungtrafik, på syntetiska bränslen.

Vätgas och bränsleceller har större chans en batteribilar.

Det är konstigt att så många tycks tro att dagens fordon kommer bytas mot batteribilar, då ett batteri som kan konkurrera står skrivet i stjärnorna.

Tar man med parametern att de flesta som köper bilar med starkare motor än basmodellens är ute efter en livsstil, så borde vi inse att det kanske blir flest bilar drivna med enbart syntetiska drivmedel.

Diesel (helst syntetisk) på ramhjulen och el på bakhjulen kommer bli morgondagens SUV.

Hur ofta behöver de som köper SUV fyrhjulsdrift och hur mycket extra drivmedel går åt under bilens livslängd?

Fråga Peter språkrör.

Svar till Gunnar Littmarck

Kinas HTR som de ska ta i drift 2015 kommer upp i 750 C, det krävs 850C för vätgas billigare än naturgasbaserad vätgas från termokemisk vätgas.

Vi är nära och det med dagens teknik och material, kan vi bara komma upp i 850C så kan vi tillverka vilka syntetiska kolväten vi vill, oljebolagens stora skräck!

Svar till Hoppfull

Vad jag läst om termokemi med svavel och jod som katalysatorer så duger 750C för att tillverka H2 med 50% verkningsgrad och 950C som Sydkorea bygger för, 60% verkningsgrad.

Har du källor till att 750C inte kan nå 50% verkningsgrad?

Underjordisk förgasning av kol, som ännu inte kommit igång för fullt med den senaste tekniken, kan avge 55% av energin som vätgas, genom att injektera vatten, vilket kan bli det energisystem inget annat kan konkurrera mot.

Skiffergas ligger som billigast på 4öre/kWh och storskalig utvinning av metanhydrater kanske kan komplettera, men jag tvivlar på att den utvinningen från havsbotten kan konkurrera.

Kärnkraft måste producera H2 för under 5öre/kWh och det tror jag att masstillverkade högtemperatursreaktorer når runt 2020-2025.

Slutsatsen är att alla dagens energisystem ligger hopplöst efter och att subventionera vind och värre vågkraft är resursmissbruk.

Svar till Sv

BP mfl har rätt, Sv. Du tänker fel när du fokuserar på marginal-el. Den långsiktiga effekten av att introducera ny efterfrågan på el (genom exempelvis elbilar) blir givetvis dels en undanträngning av gammal efterfrågan (s.k. "negawatt"), dels ny kapacitetsutbyggnad. Den nya kapacitetsutbyggnaden kommer givetvis innehålla hela spektrat och ha ett betydligt lägre genomsnittligt koldioxidutsläpp än kol/olja.

Fler kommentarer