Forskare ser likhet mellan bil- och varvskris
Av: Jonas Hållén
Publicerad 4 december 2008 11:17
8 kommentarer
En långt driven specialisering och tröghet i att tänka nytt fällde de svenska varven på 1970-talet. Nu finns det en risk att samma sak upprepas i bilindustrin, hävdar en expert på varvskrisen.
Det vi idag ser inom bilindustrin är förmodligen inte en konjunkturkris, utan en strukturell kris, säger Lars Olsson, som doktorerat på varvens utveckling.
- Överkapaciteten tillsammans med snabba förändringar i tekniken kan tvinga många biltillverkare att slå igen, säger han.
Det finns viktiga skillnader mellan dåtidens varvsföretag och dagens biltillverkare. Varven tillverkade stora fartyg för de företag (rederier) som transporterar varor över världens hav. Biltillverkarna riktar sig direkt till konsumenterna.
Ändå tycker Lars Olsson att det finns många likheter:
- I båda fallen rör det sig om stora företag med lång historia. De är specialiserade, med sedan länge etablerade strukturer.
- I varvens fall ledde det till en låsning i ett läge när snabb förändring och nytänkande var viktigt.
På 1910-talet började Götavarven bygga stora fartyg med dieselmotorer. Andra svenska varv följde snart efter.
Från 1930-talet och framåt blev dieseldrivna oljetankers (som såldes till norska redare) en svensk nisch på marknaden.
Parallellt med att varven expanderade växte det också fram ett nätverk av inhemska underleverantörer, forsknings- och utbildningsinstitutioner och andra som levde på fartygsbyggandet.
Den här utvecklingen fick fyra följder, menar Lars Olsson:
1) en tilltagande specialisering av produktionsapparaten.
2) mycket nära kontakt med kunderna, inte minst med de norska redarna.
3) uppbyggnad av en särskild kompetens hos ingenjörer, marknadsförare och arbetare.
4) prestige och en vilja att behålla rådande strukturer hos företagsledningar och ägare.
- När oljekrisen slog till på 1970-talet, samtidigt som det fanns för många tillverkare på en för liten marknad, satt varven fast i det gamla tänkandet, i specialiserade produktionsanläggningar och med en liten kundkrets, som slutade handla, säger Lars Olsson.
- En liknande tröghet märks idag inom bilindustrin, fortsätter han.
Vilka är det då som överlever?
- De som har visionära ledningar med kraft och vilja att skapa ett radikalt nytänkande.
Hur ska en sådan omställning se ut?
- I framtiden kommer förmågan att jobba med innovationer i nätverk och att skaffa sig nya idéer genom att ta in extern kompetens att bli allt viktigare.
- Förändring går så fort i dag att den nödvändiga stabiliteten i en organisation snabbt riskerar att bli till en förlamande tröghet.
Fakta Lars Olsson
Lars Olsson är verksam som konstnär och konsult. Han arbetade åren 1999 till 2006 vid de statliga myndigheterna Nutek och Vinnova med strategiarbete inom forsknings- och innovationspolitik. Han har en civilingenjörsexamen i maskin- och skeppsbyggnad från Chalmers 1992, en filosofie doktorsexamen i teknikhistoria samt konstnärlig utbildning.
Fakta Varvskrisen
•1960-talet – konkurrensen hårdnar och många länder erbjuder sina varv ökade statliga subventioner. I Japan växer varvsindustrin snabbt, tack vare statens stöd, låga löner och möjligheter att erbjuda beställarna mycket förmånliga kreditvillkor.
•1970/71 - Götaverken hotas av konkurs och tas över av Salénrederierna.
•1973 – första oljekrisen ledde till högre oljepriser, färre oljetransporter och minska efterfrågan på tankfartyg.
•1976-78 – statens stöd till varven kulminerar med ett statligt lagerstöd i form av en särskild statlig kreditgaranti. Varven byggde fartyg, fast det inte fanns några kunder och hoppades på att nedgången skulle vända. Statliga Svenska Varv AB bildas och tar över flera krisdrabbade varv.
•Stödet till varven kostade staten tiotals miljarder kronor. Trots den massiva satsningen försvann 10 000-tals jobb och till slut nästan hela branschen.
Ny Teknik Jobb
-
Anläggningskonstruktör/Projektledare
-
Product Engineer - Electrical, cabling
-
Product Engineer, Drivers Desk
-
Senior Technical Leader Driving Dynamics
-
Team Leader Physical Integration
-
Technical Manager
-
Calculation Engineer
-
Technical Expert - Antenna and reception performance
-
Beräkningsingenjör
-
Brake and Bogie System Engineer




Kommentarer
Det går inte längre att kommentera denna artikel.
8 kommentarer Sortera: Äldsta överst