Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Efter uppskjutningen från raketbasen i Peenemünde kom V2-raketen vilse över Östersjön och fortsatte in över Sverige. Vid nedslagsplatsen vid småländska Bäckebo bildades en fem meter bred, två och en halv meter djup krater. Hemvärnet och tekniker från flygflottiljen F12 i Kalmar var snabbt på plats. Två ton skrot samlades ihop och skickades till Stockholm för analys. Det blev en påminnelse om räckvidden för Hitler-tysklands vapen. Foto: Krigsarkivet

Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Den 13 juni 1944 hördes en kraftig explosion över Bäckebo i Småland. Hitlers V2-raket hade nått Sverige, och de svenska experterna blev de första som granskade det tyska supervapnet.

Annons
Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Vid den här tiden hade de allierad ännu inte kommit över någon V2-raket. Bombningarna med de mer primitiva V1-raketerna var över och britterna letade desperat efter information om nästa tyska vapensystem (klicka för större grafik). Foto: Krigsarkivet

Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Svenska experter gjorde en snabbutredning av det som återstod av V2-raketen. Därefter skickades skrotdelarna vidare till London där tekniker från Royal Air Force gjorde en rekonstruktion av vapnet. Foto: Krigsarkivet

Taggar

Vid gården Gräsdal hörde Robert Gustafson och hans son Ivar en bedövande knall. Hästen Daisy knäade och flydde i panik. Träd knäcktes, och fönster trycktes in över hela bygden. Robert Gustafson tittade upp mot himlen och såg en skur silverglänsande fragment falla över skogen.

Hemvärnet var snart på plats, och strax efteråt tekniker från flygflottiljen F12 i Kalmar. De insåg snabbt att det inte var fråga om en flygolycka. Fragment av aluminium och stål hade spritts över flera kvadratkilometer. Kabeltrassel hängde i träden. Det största fyndet var den 450 kilo tunga timglasformade förbränningskammaren. Vid nedslagsplatsen fanns en krater, fem meter i diameter och två och en halv meter djup.

Två ton skrot samlades hastigt ihop och fraktades till Kalmar, sedan vidare till Flygtekniska försöksanstalten i Bromma i Stockholm. Att farkosten inte var ett flygplan, och att den var tysk, stod klart med en gång. Den fick namnet Bäckebotorpeden, med terminologi lånad från flottan.

I själva verket kom skrotet från en experimentell V2-raket. Dessa hade ännu inte börjat användas mot Storbritannien, och ingen utanför Tyskland hade kunnat studera det topphemliga och i stort sett okända vapnet.

V2-raketen i Bäckebo, med serienummer 4089, hade kommit vilse från en uppskjutning vid raketbasen i Peenemünde. Den hade utrustats med radiostyrning och den ovane operatören tappade kontrollen när raketen gick genom molntäcket. I stället för att landa i havet vid Bornholm fortsatte den över den svenska gränsen, in i Småland.

Den topphemliga utredningen i Bromma gjordes under ledning av professor Gustav Boestad. Gruppen hade bara några dagar på sig. Det blev ett svårt arbete. Raketen hade exploderat på hög höjd, sannolikt på grund av ett fel i bränslekammaren, och fallit ned över åkrar och kärr som smådelar och fragment. För att ta reda på hur högt över Bäckebo den exploderat släppte utredarna plåtbitar från Tranebergsbron. De kom fram till att den antagligen förstörts på 1 500 meters höjd.

De svenska teknikernas snabbutredning var i stort sett på pricken, trots att det var svårt att bedöma både vikt, längd och bränsle. Svenskarna gissade på något med kaliumpermanganat, och kanske koncentrerad vätesuperoxid som andra komponent. Rodren som satt i raketutblåset "tyder på att torpeden är avsedd för mycket höga höjder". Det stämde med en uppskjutning från Peenemünde.

Kostnaden för raketen bedömdes som mycket hög, 250 000 kronor. Därför trodde svenskarna att det inte skulle vara lönsamt att förse den med en sprängladdning som var mindre än 1 000 kilo, och bara om den bestod av ett okänt, extra kraftfullt sprängämne.

I själva verket använde V2-bomberna Amatol, en blandning av dyrt TNT och billigt ammoniumnitrat. Det var ett sätt att dryga ut sprängämnet utan att förlora alltför mycket kraft.

Bäckeboraketen hade ingen stridsspets monterad, men möjligen en liten sprängladdning som skulle förstöra den så att den inte hamnade i fiendens händer.

Detaljerna i konstruktionen, framför allt styrningen, gick inte att återskapa. I rapporten skriver byråchefen Henry Kjellson: "Inför många detaljer står man för närvarande frågande beträffande deras funktion. Flertalet av dessa detaljer äro av elektrisk karaktär..."

Från fragmenten av radiorör, elektronikkomponenter och ledningar gick det i alla fall att se att raketen varit utrustad med telemetriutrustning för att följa hastighet och höjd, och att den kunde styras mot målet genom att slå av motorn i rätt ögonblick.

Vid den här tiden hade de allierade ännu inte kommit över någon V2-raket. Den stora bombningskampanjen med de mer primitiva V1-raketerna mot England var över, och britterna letade desperat efter information om nästa tyska vapensystem.

Mot ett löfte om en leverans av Spitfire-flygplan skickades raketskrotet därför från Sverige till London med ett amerikanskt flygplan. Flygingenjören Martin Fehrm, senare generaldirektör för Försvarets forskningsanstalt, fick uppdraget att köpa många stadiga resväskor för att kunna kamouflera skrotet som vanligt bagage.

För raketprogrammets chefer på basen i Peenemünde innebar händelsen en allvarlig säkerhetsläcka. Den militärt ansvarige, generalmajor Walter Dornberger, fick förklara för sina överordnade att det antagligen inte skulle gå att rekonstruera raketen, och att det hur som helst knappast vara möjligt att utveckla något försvar mot den. Hitler ansåg att felflygningen kanske hade en positiv sida. Sveriges regering hade fått en påminnelse om de tyska vapnens räckvidd.

Den 31 juli påbörjade tekniker hos Royal Air Force en rekonstruktion av Bäckebo-skrotet. Två månader senare började V2-raketerna regna ner över England.

Fakta V2

  • Vikt: 12 500 kilo.
  • Längd: 14 meter.
     
  • Stridsspets: 980 kilo Amatol.
  • Bränsle: etanol-vattenblandning, flytande syre.
     
  • Räckvidd: 320 kilometer.
  • Max höjd: 206 kilometer.
     
  • Max hastighet: 5 760 kilometer i timmen.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

8 kommentarer Sortera: Senaste överst

5
5
8
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Metoden som gav 
miljoner tvålar

Metoden som gav miljoner tvålar

TEKNIKHISTORIA. Nicolas Leblanc löste ett av sin tids största industriella problem med en process för att tillverka natriumkarbonat. Tidningen Teknikhistoria har porträtterat tvålhjälten. 2 kommentarer

Undervattensdrönare Remus 600

Attackubåtar i USA får undervattensdrönare

Amerikanska attackubåtar ska senare i år börja använda undervattensdrönare, som utför uppdrag på egen hand. 37 kommentarer

Här lufttankar de drönaren

Här lufttankar de drönaren

Den första lufttankningen med en obemannad flygfarkost gjordes i veckan.

Litiumbatteri

Varför slocknar litiumbatteriet?

TEKNIKFRÅGAN. Varför dör mitt dyra litiumbatteri före alkalinbatteriet? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 6 kommentarer

Vilken vinflaska är förgiftad?

Veckans gåta: Hitta
det förgiftade vinet

Hur ska kungen hitta flaskan med dödligt gift?

Vattenfall

Riksrevisionen: Vattenfall satsar för lite på forskning

Kritik mot den statliga energijätten på flera punkter i en färsk granskning. 8 kommentarer

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Fler flickor än pojkar hotas på sommarjobbet

FARLIGASTE BRANSCHERNA. De senaste fem somrarna har 917 ungdomar skadats så svårt på arbetet att det har lett till sjukskrivning.

Annons
solceller

Fem största hindren för mer svensk solenergi

Gamla prislistor, fula solceller och höghus som skuggar. Här är hindren för mer solenergi i Sverige. 68 kommentarer

Solcell

Skattesmäll för solceller

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. 168 kommentarer

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på solcellerna

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel. 17 kommentarer

Marie Alpman

Sverige behöver fler som Tobii

KRÖNIKA. Några killar på KTH får en lysande idé. Efter så där 10-15 år har bolaget 600 anställda och noteras på Stockholmsbörsen. 19 kommentarer

Här lagar de datorn – i ugnen

Här lagar de datorn – i ugnen

Har datorn gett upp? Testa att ugnsbaka moderkortet i 200 grader. 31 kommentarer

Vad är bäst för miljön?

Se resultatet
  • Ugnsbaka datorn tillbaka till livet 74%
  • Köpa en ny 26%
Rösta
TAT-grundaren: 
Blackberry ett 
sjunkande skepp

TAT-grundaren: Blackberry ett sjunkande skepp

Hampus Jakobsson kommenterar nedläggningen av Blackberry i Malmö. 12 kommentarer

Blackberry lägger ner i Malmö

Blackberry, före detta TAT i Malmö, lägger ner svenska verksamheten.

Lättare hitta försvunna plan

Kugghjul av plast
lika bra som metall

Bilens kugghjul av metall kan ersättas av kolfiberförstärkt plast.

SENASTE TEKNIKNYTT
Första videon på Youtube

Första videon på Youtube

TEKNIKSVEPET. I den första videon som lades upp på Youtube är huvudpersonerna – elefanter. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Sony

Mobilbolagen lämnar stort tomrum i Skåne

Få tror att Sony finns kvar i Lund om fem år. Axis riskerar samma öde. 3 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

En chans att vara innovativ, Stefan Löfven

LEDARE. I Skåne försvinner ingenjörsjobb när storbolag drar ner på sin verksamhet. 11 kommentarer

”Vi behöver folk, gärna Sonys”

Neo Technology tog in 170 miljoner kronor för att växa snabbare.

Ewa Solutions kopplar upp

Skånebolag är duktiga på prylarnas internet.

Regeringen säger ja till cyberattacker

Försvarsmakten har länge velat få genomföra egna cyberattacker. 16 kommentarer

schweizisk fickkniv

Varför klipper saxen
i fickkniven bäst?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks Teknikfråga. 11 kommentarer

Ericsson Hans Vestberg

Hans Vestberg: Nokias förra strategi var fel

Ericssons vd Hans Vestberg menar att Nokias köp av Alcatel-Lucent är logiskt. 11 kommentarer

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Framtidens bussar är eldrivna och långa med plats för närmare 200 passagerare. 5 kommentarer

Flytande bron är som 
en gigantisk cykelkedja

Flytande bron är som en gigantisk cykelkedja

I Norge planeras en ny typ av flytbro som ska bestå av rörliga länkar likt en gigantisk cykelkedja. 16 kommentarer

Det japanska magnetsvävtåget har nu kört i över 600 km/h.

Sju artiklar du inte får missa

En ny chans att upptäcka sju intressanta artiklar i veckans Ny Teknik. 1

Topplista

Signalfel

Vad är egentligen ett signalfel?

Här är svaret på ständiga frågan när tågtrafiken krånglar. 33

Steve Wozniak

Applegrundaren kluven till AI

Steve Wozniak är orolig för att maskinerna ska springa om oss. 13

Cool matkasse ersätter kylbil

Cool matkasse ersätter kylbil

33-LISTAN. Papperskassen som fungerar som kyl och frys är redo för lansering. 1

Årets hetaste produktnyhet inom byggbranschen

Miljövänligt flamskyddsmedel får guldmedalj.

Så många partiklar andas du in på jobbet

Så många partiklar andas du in på jobbet

KARRIÄR. Hur många små partiklar finns det i luften på jobbet? Här är svaret. 4

Amra växer med fettmätning

Amra växer med fettmätning

33-LISTAN. Vad är fett och vad är muskler? Linköpingsföretaget har svaret. 2

Biltvätt hemma kostar fyra miljarder om året

Biltvätt hemma kostar fyra miljarder om året

Svenskt Vatten: Du flyttar över kostnaden till naturen. 70

Stressen avslöjar vem du är

Stressen avslöjar vem du är

KARRIÄR. Lär dig hur du agerar under press. Först då kan du hitta vägar till utveckling. 8

Ministern: Nedläggning av Astra Zeneca ett uppvaknande

Ministern: Nedläggning av Astra Zeneca ett uppvaknande

”Ett Sputnik moment”, sa forskningsministern. 7

Huawei

Huawei satsar på publika molntjänster

Ska konkurrera med sina kunder - operatörerna. 2

De tävlar om europeiskt innovationspris

De tävlar om europeiskt innovationspris

Svenskar bland de nominerade till Europeiska patentverkets årliga uppfinnarpris.

Sverige jagar ”månlandning”

Sverige jagar ”månlandning”

Sikta mot stjärnorna, brukar man säga. 2

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Drönare lufttankar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se