Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Efter uppskjutningen från raketbasen i Peenemünde kom V2-raketen vilse över Östersjön och fortsatte in över Sverige. Vid nedslagsplatsen vid småländska Bäckebo bildades en fem meter bred, två och en halv meter djup krater. Hemvärnet och tekniker från flygflottiljen F12 i Kalmar var snabbt på plats. Två ton skrot samlades ihop och skickades till Stockholm för analys. Det blev en påminnelse om räckvidden för Hitler-tysklands vapen. Foto: Krigsarkivet

Tipsa en vän om en artikel

Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Den 13 juni 1944 hördes en kraftig explosion över Bäckebo i Småland. Hitlers V2-raket hade nått Sverige, och de svenska experterna blev de första som granskade det tyska supervapnet.

Annons
Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Vid den här tiden hade de allierad ännu inte kommit över någon V2-raket. Bombningarna med de mer primitiva V1-raketerna var över och britterna letade desperat efter information om nästa tyska vapensystem (klicka för större grafik). Foto: Krigsarkivet

Hitlers hämndraket slog ned i Småland

Svenska experter gjorde en snabbutredning av det som återstod av V2-raketen. Därefter skickades skrotdelarna vidare till London där tekniker från Royal Air Force gjorde en rekonstruktion av vapnet. Foto: Krigsarkivet

Taggar

<p>Vid gården Gräsdal hörde Robert Gustafson och hans son Ivar en bedövande knall. Hästen Daisy knäade och flydde i panik. Träd knäcktes, och fönster trycktes in över hela bygden. Robert Gustafson tittade upp mot himlen och såg en skur silverglänsande fragment falla över skogen.</p> <p>Hemvärnet var snart på plats, och strax efteråt tekniker från flygflottiljen F12 i Kalmar. De insåg snabbt att det inte var fråga om en flygolycka. Fragment av aluminium och stål hade spritts över flera kvadratkilometer. Kabeltrassel hängde i träden. Det största fyndet var den 450 kilo tunga timglasformade förbränningskammaren. Vid nedslagsplatsen fanns en krater, fem meter i diameter och två och en halv meter djup.</p> <p>Två ton skrot samlades hastigt ihop och fraktades till Kalmar, sedan vidare till Flygtekniska försöksanstalten i Bromma i Stockholm. Att farkosten inte var ett flygplan, och att den var tysk, stod klart med en gång. Den fick namnet Bäckebotorpeden, med terminologi lånad från flottan.</p> <p>I själva verket kom skrotet från en experimentell V2-raket. Dessa hade ännu inte börjat användas mot Storbritannien, och ingen utanför Tyskland hade kunnat studera det topphemliga och i stort sett okända vapnet.</p> <p>V2-raketen i Bäckebo, med serienummer 4089, hade kommit vilse från en uppskjutning vid raketbasen i Peenemünde. Den hade utrustats med radiostyrning och den ovane operatören tappade kontrollen när raketen gick genom molntäcket. I stället för att landa i havet vid Bornholm fortsatte den över den svenska gränsen, in i Småland.</p> <p>Den topphemliga utredningen i Bromma gjordes under ledning av professor Gustav Boestad. Gruppen hade bara några dagar på sig. Det blev ett svårt arbete. Raketen hade exploderat på hög höjd, sannolikt på grund av ett fel i bränslekammaren, och fallit ned över åkrar och kärr som smådelar och fragment. För att ta reda på hur högt över Bäckebo den exploderat släppte utredarna plåtbitar från Tranebergsbron. De kom fram till att den antagligen förstörts på 1 500 meters höjd.</p> <p>De svenska teknikernas snabbutredning var i stort sett på pricken, trots att det var svårt att bedöma både vikt, längd och bränsle. Svenskarna gissade på något med kaliumpermanganat, och kanske koncentrerad vätesuperoxid som andra komponent. Rodren som satt i raketutblåset "tyder på att torpeden är avsedd för mycket höga höjder". Det stämde med en uppskjutning från Peenemünde.</p> <p>Kostnaden för raketen bedömdes som mycket hög, 250 000 kronor. Därför trodde svenskarna att det inte skulle vara lönsamt att förse den med en sprängladdning som var mindre än 1 000 kilo, och bara om den bestod av ett okänt, extra kraftfullt sprängämne. </p> <p>I själva verket använde V2-bomberna Amatol, en blandning av dyrt TNT och billigt ammoniumnitrat. Det var ett sätt att dryga ut sprängämnet utan att förlora alltför mycket kraft. </p> <p>Bäckeboraketen hade ingen stridsspets monterad, men möjligen en liten sprängladdning som skulle förstöra den så att den inte hamnade i fiendens händer.</p> <p>Detaljerna i konstruktionen, framför allt styrningen, gick inte att återskapa. I rapporten skriver byråchefen Henry Kjellson: "Inför många detaljer står man för närvarande frågande beträffande deras funktion. Flertalet av dessa detaljer äro av elektrisk karaktär..."</p> <p>Från fragmenten av radiorör, elektronikkomponenter och ledningar gick det i alla fall att se att raketen varit utrustad med telemetriutrustning för att följa hastighet och höjd, och att den kunde styras mot målet genom att slå av motorn i rätt ögonblick.</p> <p>Vid den här tiden hade de allierade ännu inte kommit över någon V2-raket. Den stora bombningskampanjen med de mer primitiva V1-raketerna mot England var över, och britterna letade desperat efter information om nästa tyska vapensystem. </p> <p>Mot ett löfte om en leverans av Spitfire-flygplan skickades raketskrotet därför från Sverige till London med ett amerikanskt flygplan. Flygingenjören Martin Fehrm, senare generaldirektör för Försvarets forskningsanstalt, fick uppdraget att köpa många stadiga resväskor för att kunna kamouflera skrotet som vanligt bagage.</p> <p>För raketprogrammets chefer på basen i Peenemünde innebar händelsen en allvarlig säkerhetsläcka. Den militärt ansvarige, generalmajor Walter Dornberger, fick förklara för sina överordnade att det antagligen inte skulle gå att rekonstruera raketen, och att det hur som helst knappast vara möjligt att utveckla något försvar mot den. Hitler ansåg att felflygningen kanske hade en positiv sida. Sveriges regering hade fått en påminnelse om de tyska vapnens räckvidd.</p> <p>Den 31 juli påbörjade tekniker hos Royal Air Force en rekonstruktion av Bäckebo-skrotet. Två månader senare började V2-raketerna regna ner över England.</p>

Fakta V2

  • Vikt: 12 500 kilo.
  • Längd: 14 meter.
     
  • Stridsspets: 980 kilo Amatol.
  • Bränsle: etanol-vattenblandning, flytande syre.
     
  • Räckvidd: 320 kilometer.
  • Max höjd: 206 kilometer.
     
  • Max hastighet: 5 760 kilometer i timmen.

Av: Niklas Dahlin
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

8 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
8
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Kollage av Singerporträtt och symaskiner

Singers billiga symaskin blev en världssucé

TEKNIKHISTORIA. Smartare konstruktion, snyggare design och marknadsföring på cirkus var framgångsreceptet. 12 kommentarer

”Enorm teknisk bedrift” mäta gravitationsvågor

”Enorm teknisk bedrift” mäta gravitationsvågor

”En av de största vetenskapliga nyheterna någonsin”, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. 34 kommentarer

Extremt rent kvartsglas såg vågorna

Extremt rent kvartsglas såg vågorna

Tyskt kvartsglas gjorde upptäckten möjlig. 1 kommentar

Genombrottet: De har hittat gravitationsvågor

Det förutspåddes av Albert Einstein. Nu har gravitationsvågor hittats. 68 kommentarer

Felaktig användning kan ha orsakat olycka

Felaktig användning kan ha orsakat olycka

Rulltrappan vid Flemingsbergs station användes på fel sätt och en hjulinfästning gick av. 40 kommentarer

flygfarkost

Jackan lagrar solvärmen

Utan någon elektronik omvandlar en ny jacka solstrålarna till värme.

Nytt system ska
få stopp på fusk

Nytt system ska få stopp på fusk

Sverige kan få ett nytt system för att utreda misstänkt forskningsfusk. Fallet med KI-kirurgen Paolo Macchiarini gör frågan brännande aktuell. 7 kommentarer

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S)

”Det är unikt att lärosätena utreder sig själva”

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) är beställare av utredningen som granskar behovet av ett nytt system. 13 kommentarer

Kjell Asplund

Han ska granska Karolinska sjukhuset

KI har utsett professor Kjell Asplund som extern granskare.

Programvara styr
plattform för bilradion

Programvara styr plattform för bilradion

Färre elektronikkomponenter, mer programvarustyrda funktioner. 24 kommentarer

Annons
Välkommen till den 
mobila kontinenten

Välkommen till den mobila kontinenten

Nästan var tredje använder mobila betaltjänster i Afrika. Nästa succé väntas bli tv i mobilen. 5 kommentarer

Långt framme med lösning för prylarnas internet

Nästa steg för Afrikas största mobiloperatör: Satsning på prylarnas internet i samarbete med Ericssons kinesiska konkurrent.

Ericsson kopplar 
upp vindruvorna

Ericsson kopplar upp vindruvorna

Sensorer ger koll på vinskörden. 9 kommentarer

Thomas Edison

Edison fyller 169 år

TEKNIKSVEPET. Elmarknad, Edisons födelsedag och robotleksak. Här är senaste tekniknyheterna. 20 kommentarer

Elsladd

Spänningen höjdes, men hur funkade det?

TEKNIKFRÅGAN. År 1988 höjdes spänningen i svenska elnätet, en läsare vill veta mer. 58 kommentarer

Opel Ampera-e

Billig elbil från Opel

Helt eldrivna Ampera-e kommer nästa år. Den ska säljas till ett "överkomligt pris" säger GM-chefen Mary Barra. 80 kommentarer

Gpordon Moore och kvinna i Moores- law-tröja.

Moores lag dödsdömd

Moores lag har dödförklarats åtskilliga gånger de senaste 50 åren. Men den här gången verkar det vara på riktigt. 21 kommentarer

DEBATT
Sverige för litet för 
höghastighetståg

Sverige för litet för höghastighetståg

REPLIK. Det måste finnas tillräckligt många som betalar för att färdas med tågen, skriver debattören. 75 kommentarer

Kollage: Fairphone-test

Mobilen du själv kan skruva isär – och ihop

Fairphone är mobiltillverkaren som vill tilltala både din inre nörd och ditt goda hjärta. Andra modellen når en bra bit på vägen. 19 kommentarer

Två iphones

Apple låser mobilen efter reparation

Nu rasar Applefans mot "fel 53". 86 kommentarer

Kollage, månen och satelit

Svenska lärosäten bygger minisatelliter

Med en ett kilo tung kub vill Luleå lyckas med att bli först med svensk minisatellit i rymden. Även KTH siktar mot stjärnorna. 5 kommentarer

DEBATT
Elledningar

”Hållbart satsa på fjärde generationens kärnkraft”

DEBATT. Nästa generation kärnkraft ger oss energi som inte belastar miljö och klimat, skriver Torsten Dilot. 376 kommentarer

Borde Sverige sasta på fjärde generationens kärnkraft?

Se resultatet
  • Ja. 84%
  • Nej. 13%
  • Kanske. 3%
Rösta
Vinglas

Ekoviner besprutas med tungmetaller

Marken påverkas av tungmetaller som sprutas på eko-odlingar. 29

Alice Marshall och Serge Lachapelle

Tafs och tystnad drabbar kvinnor

Mer än hälften har blivit trakasserade.

Läs mer

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Besökare på CES testar VR-glasögon

Google utvecklar
mobillösa vr-glasögon

Google tycker inte att mobilen räcker som fönster mot vr-världen. 1

Stegräknare

App ger rabatt på försäkringen

Är du en hurtbulle? Då kan du få rabatt på försäkringen. 3

Göran Marby

Han blir ny chef för Icann

Göran Marby blir ny vd för den ideella internetorganisationen Icann. 3

Johan Bengtsson får Stora automationspriset och 80 000 kronor för sitt engagemang i att intressera unga för teknik och industrin.

"Vi fångar ungas
intresse för teknik"

Johan Bengtsson prisas för sitt engagemang. 8

Microsofts kapsel sänks i havet

Microsoft sänker sitt datacenter i havet

Havsdjupet kyler Microsofts nya datacenter. 28

Tidiga tecken på Alzheimers

Tidiga tecken på Alzheimers

Nästan 20 år innan Alzheimers drabbas hjärnan av inflammatoriska förändringar. 11

Semla

Sprutar semlor i rasande takt

Ur arkivet. Det bakas semlor på löpande band i svenska bagerier.

Nya arter upptäckta i djuphavsstudie

Nya arter upptäckta i djuphavsstudie

Fjärrstyrt undervattensfordon ger ny insyn i havets hemligheter. 1

Joggare

Nio av tio friluftsplagg innehåller miljögift

”En tickande miljöbomb”, menar Greenpeace. 4

Malariamygga

Miljardsatsning ska utrota malaria

Bill Gates och Storbritanniens finansminister satsar mot malaria. 7

Vad ska vi testa?

Vad ska vi testa?

Surfplattor, mobiler, Jas... Mejla oss vad vi borde undersöka!

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Forskaren Nergis Mavalvala: Så kan vi mäta gravitationsvågor

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se