Fler företag vill ge gamla prylar nytt liv

2016-03-16 12:57 Fredrik Karlsson  

”Återtillverkning är framtiden.” Den rubriken har satts förr men precis som prylarna i artikeln får den nytt liv. För nu spås återtillverkning en enorm tillväxt – och flera svenska företag ligger långt fram.

Erik Sundin är biträdande professor vid Linköpings universitet och har sedan 1999 forskat inom återtillverkning, som handlar om att ta hand om uttjänta produkter, plocka isär, rengöra och renovera så att de får ett nytt liv.

Erik Sundin var rätt ensam på området i början, nu har desto fler fått upp ögonen för fältet. Han leder två nationella forskningsprojekt om återtillverkning finansierade av Vinnova och deltar även i ett EU-projekt kallat ERN – European Remanufacturing Network.

– ERN-projektet ska boosta återtillverkningen i Europa och se till att nya företag startas, säger Erik Sundin.

Den europeiska marknaden beräknas vara värd knappt 30 miljarder euro och ha en potential att tredubblas till 2030.

Det kan gynna både nya och gamla svenska företag. Ny Teknik Automation har tidigare skrivit om Toyota Material Handlings återtillverkning av gaffeltruckar. Men det finns fler svenska bolag som sysslat med återtillverkning i decennier.

– Vi har hållit på med det i 20 år och ser att det är fler som förstår sig på återtillverkning nu, säger Erik Pettersson, hållbarhetschef på Inrego som är specialiserat på återanvändning av it-utrustning.

Företaget som håller till i Täby norr om Stockholm köper in datorer, mobiler och andra it-produkter som företag och myndigheter använt. Information raderas från hårddiskar och produkterna fräschas upp eller uppgraderas och säljs eller hyrs sedan ut.

– Många byter datorer efter tre år men proffsdatorer håller betydligt längre än så. Det finns mycket att tjäna på att återanvända produkter, säger Erik Pettersson.

Ett skäl till att återtillverkning inte slagit på bredare front tidigare är att parallellt med miljötrenden har en globaliseringsvåg svept fram. Tillverkning har flyttat dit lönerna är lägst. Priser på nya produkter har pressats, vilket slagit hårt mot flera återtillverkare.

– Prisbilden förstördes helt av låglönekonkurrens och nytillverkade, olagliga kopior från Asien, säger Björn Hultström, vd för Karlstadsföretaget Scandi-Toner som återtillverkar tonerkasetter och färgpatroner till laserskrivare.

Nu har dock marknaden återhämtat sig något och Björn Hultström ser med tillförsikt på framtiden.

– Nu talar man också om cirkulär ekonomi och då passar detta in. Det är miljövänligt, billigare än original och skapar arbetstillfällen. Allra bäst blir det om man återtillverkar inom ett land eller en region. Vi kan inte slösa med råvarorna och vissa produkter är så komplexa att de är svåra att återvinna, säger han.

Centralt för alla återtillverkare är att få tag på stommar, det vill säga produkter att återtillverka. Inrego har inköpare som ringer runt till företag och organisationer för att få tag på outnyttjad it-utrustning. Scandi-Toner har utvecklat ett eget återlämningssystem för att få in patroner att fylla med färg.

Ytterligare ett exempel är UBD Cleantech som har avtal med ett antal stora biltillverkare och får stommar skickade till sig. Partikelfilter för diselbilar, bromsok, hydrauliska servopumpar och EGR-ventiler anländer till företagets anläggningar i skånska Höör samt till den i Polen.

Vid all återtillverkning är processen snarlik. Efter en första besiktning plockas produkten isär, rengörs, delar byts ut och så monteras den ihop igen. Eftersom det är en arbetsintensiv produktion gäller det att hålla nere ­timmarna. Då krävs en industriell process, ett flöde som är effektivt.

– Vi har ändå ganska stora batcher, ungefär 100 produkter åt gången. Men det gäller också att ha en process så att vi snabbt får reda på om det är lönsamt eller ej, säger Sanny Runesson, marknadschef på UBD Cleantech.

– Vi skulle behöva komma upp i lite större volymer för att bli effektiva, säger Björn Hultström, Scandi-Toner.

Men för företag som lyckas bemästra återtillverkningens utmaningar finns pengar att tjäna.

– Nyproduktionen är så prispressad att vinstmarginalerna oftast är större vid återtillverkning, säger forskaren Erik Sundin.

Tre företag som jobbar med återvinning

INREGO

Ort: Täby.

Verksamhet: Köper in outnyttjad it-utrustning, framför allt datorer och mobiltelefoner, som rensas, eventuellt uppgraderas, görs i ordning och säljs.

Omsättning: 230 miljoner kronor.

Anställda: 90.

 

SCANDI-TONER

Ort: Karlstad.

Verksamhet: Samlar med hjälp av ett eget retursystem in färgpatroner till laserskrivare som de rengör, byter delar och återfyller och monterar.

Omsättning: 10 miljoner kronor.

 

UBD CLEANTECH

Ort: Höör.

Verksamhet: Har kontrakt med ett flertal stora biltillverkare som skickar reservdelsstommar via märkesverkstäder till UBD. Det är partikelfilter för diesel, bromsok, hydraulisk servopump och EGR-ventiler.

Omsättning: Totalt 100 miljoner kronor.

Anställda: 30 i Höör och 55 i Polen.

8 kritiska punkter för lyckad återtillverkning

1 Insamling. Kan vara svårt att få tag på tillräckligt många stommar för att få upp volymerna.

2 Kompetens. Personal som besiktigar måste snabbt kunna avgöra vad som ska bytas på en produkt eller om den ska ­kasseras.

3 Flöde. Med små volymer, unika produkter och mycket manuellt arbete kan det vara svårt att få ett effektivt flöde.

4 Reservdelslager. Det är svårt att veta vilka och hur många av olika reservdelar man ska ha i lager.

5 Testning. Ofta duger det inte med stickprov – för att säkerställa en hög kvalitet måste varje produkt testas, vilket kan vara resurskrävande.

6 Utseende. Det räcker inte att produkten fungerar, den måste också se ut och kännas som ny.

7 Spårbarhet. Med tillgång till produktlivscykeldata kan återtillverkning effektiviseras.

8 Spridning. Få kunder är medvetna om att det går att köpa återtillverkade produkter som är prisvärda och håller god kvalitet.

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt