Det vertikala vinkraftverket WPSS från Orion Infra i Alvesta monteras på Banverkets linjestolpar och ger ström till ställverken.
Banverket får grön el från vinden på spåren
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad 15 februari 2010 15:58
71 kommentarer
Senaste av L3 25 februari 2010 12:08
På södra stambanan, strax norr om Alvesta, snurrar ett litet vertikalt vindkraftverk på en av linjestolparna på banvallen. Och när tågen blåser förbi snurrar det litet exta.
- En av poängen med de här små vindkraftverken är att de kan monteras direkt på befintliga linjestolpar utefter spåren utan dyrbar infrastruktur och krångliga tillståndsgivning för att generera energi från förbipasserande tågs lufthav (streamline) för att driva verken, säger uppfinnaren och konstruktören Claes Eliasson till Ny Teknik.
Han driver företaget Orion Infra i Alvesta tillsammans med sin far Kenth Eliasson.
- Vi presenterade vår idé för Banverket för ett och ett halvt år sedan och vi har arbetat fram en lösning tillsammans. I helgen satte vi upp det första testkraftverket, säger Claes Eliasson.
Två verk på varje stolpe
De små vindkraftverken består av två vertikala vingar i aluminiumprofil och en centrerad generator på 500 watt.
- Vi kan montera två verk på varje stolpe och får då en hygglig effekt grön el till Banverkets ställverk och signalstationer. Två verk på varje stolpe blir 60 verk på 30 stolpar eller 120 verk om det är dubbelspår, säger Claes Eliasson.
Vindkraftverken seriekopplas och strömmen dras till Banverkets näraliggande ställverk och signalstationer.
- Banverket bestämmer självt hur mycket grön el man vill ha till sina ställverk, säger Claes Eliasson.
Patentsökt teknik
Vindkraftverket har Eco Kraft i Eskilstuna utvecklat på uppdrag av Orion Infra och kommer att vara Orions tillverkare av systemet. Patentsökningen och rättigheterna till systemet äger Orion.
En av poängerna med vindkraftverk utefter banvallarna är att de tar hand om den överskottsenergi som de framrusande tågen lämnar ifrån sig när de blåser förbi.
På stora järnvägsbanor som södra stambanan förbi Alvesta går tågen tätt.
Verket börjar snurra redan vid 3 sekundmeters vind och genererar ström upp till 13 sekundmeter.
- Den andra huvudpoängen med vårt Wind Powered Signal System är att infrastrukturen redan finns på plats. Vi slipper gjuta fundament, vi slipper resa nya master och kabeldragningen blir inte längre än till närmaste ställverk som ligger max några kilometer bort, säger Claes Eliasson.
Ny Teknik Jobb
- Systemkonstruktör, reaktor- och turbinsystemWestinghouse Electric Sweden AB
-
Mobilitet och Systemutvecklare
- Beräkningsingenjör – StrömningsteknikWestinghouse Electric Sweden AB
-
Beräkningsingenjörer
-
Kommunikationsingenjör
-
Uppdragsledare Telematik & HMI till elbilsprojekt
- Systemkonstruktör reaktorsäkerhetssystemWestinghouse Electric Sweden AB
- Säkerhetsanalytiker kärnkraftverkWestinghouse Electric Sweden AB
- Konstruktör, elektromekanisk konstruktionABB AB
- BeräkningsingenjörABB AB
Energi
Senaste nytt
- 07:30 Sno chefens klädstil
- 07:30 En bra chef förändrar sig själv
- 16:59 Medalj till kosmonauten - annars hotar strejk
- 16:15 BP-rapporten klar: ”Fel på fel på fel”
- 16:14 Superbillig 3D-kamera
- 15:29 Ultraljud kollar läckor i ledning
- 14:36 Nu rullar Volvos DME-lastbilar
- 14:08 Har Google fått fnatt?
Topplista
Mest läst
- Kolla Youtube-reklamen som alla hyllar
- Har Google fått fnatt?
- Nilar tar över efter Ericsson i Gävle
- Nu rullar Volvos DME-lastbilar
- Lars håller koll på elen med Google
Taggar
Vad är en tagg?
NyTeknik sätter taggar på allt innehåll. Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman.
- NIVÅ- OCH FLÖDESÖVERVAKNING I PROCESS OCH MASKINKübler Svenska AB har utökat produktprogrammet och har ny hemsida.
- Ny prisvärd värmekamera, 17.720 sek.Kimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- SolidEngineer ABBli mer produktiv och spar tid med SolidWorks 3D CAD program. Vi har kursen för Dig - Tips o Tricks Workshop!
- Trelägesdon med handavkänning.Don för säkerhets- och maskinstyrning med sensorer som känner att en mänsklig hand greppar handtaget.
- Plastbussningar och andra detaljer.På Fluorcarbon tillverkar vi era plastdetaljer. Långa som korta serier samt prototyper.
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Transportskador?Vad händer Din produkt under transporten? Vi ger Dig lösningar och kontroll»
- Avancerad mätutrustning!Besök Toragon AB på Vind 2010 i monter D04:10, 15 - 17 september
- Utan en tråd...testo Saveris. Systemet för trådlös mätdatainsamling och övervakning av temperatur och fukt
- Nya produkter från Westermo på Scanautomatic! Westermo är en ledande leverantör på Switchar, Routrar, Ethernet Extenders och mycket annat för robust och problemfri datakommunikation i de tuffaste tänkbara förhållanden. Besök Westermo på Scanautomatic 26-28 oktober i monter A03:02. Registrera kostnadsfri entré på...
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Vi utbildar i teknikens framkant!IP-Solutions är ett av Sveriges största utbildningsföretag inom data- och telekommunikation. Läs mer om våra utbildningar här>>
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Design Engineer!Utbildningens övergripande mål är att alla som lämnar den skall ha yrkesmässiga kunskaper av högsta klass. Läs mer här»
- Dax för nästa träff i seminarieserien Framtidens trähusfabrik.Virkeskvalitet och egenskaper. Deltagandet är kostnadsfritt och äger rum den 22 september vid Teleborgs Slott i anslutning till Linneuniversitetet, Campus Växjö. Mer info och anmälan hittar du här»
- Extra plus till alla ingenjörer.All kunskap blir daterad. Därför erbjuder KTH ett stort antal vidareutbildningskurser för yrkesverksamma. Kurserna är avgiftsfria och kan läsas parallellt med jobbet. Så vill du uppdatera dina kunskaper och få några extraplus på marknaden i höst - läs mer här
- Mittuniversitetet ökar mest!Mittuniversitetets helårsstudenter ökar med 40 procent under en tvåårsperiod. Ökningen för samtliga lärosäten under samma period är i genomsnitt 15 procent.
- Certifierad Lead Developer.En ny utbildning och en smart karriärväg för utvecklare. Yrkesrollen som tar ansvar för den tekniska helheten i utvecklingsprojekt. Leder, motiverar och coachar teamet. Läs mer!
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Lean Produktion 7,5 hpNya kursstarter på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Webbdesign.Specialisera dig på multimedial och interaktiv webbdesign!
- Missat att söka utbildning?Det är inte för sent! Sök en utbildning inom bygg- maskin, bioteknik eller industriell ekonomi på Högskolan i Borås.
- Visst gör svenska biodrivmedel stor klimatnytta.För första gången har forskare tagit samlat grepp om svenska biodrivmedel och analyserat vilken miljöpåverkan de har, både i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel.
- Utbildning i beteendebaserad säkerhetLåt arbetsmiljöarbetet bli en naturlig del av vardagen!
- Annonsera »
















































Kommentarer
Senaste inlagd av L3 25 februari 2010 12:08 Sortera: Senaste överst
Överskottsenergi
Överskottsenergi från tågen som rusar förbi???
Det måste väl ändå bero på vilken vindriktning det är? Fartvinden kan väl lika gärna hjälpa som stjälpa.
Svar till Hasse U
Eh nej? Det handlar om ett vertikalt verk. Det spelar absolut ingen roll från vilket håll vinden kommer ifrån så länge man designat verket så att det bara har en rotationsriktning vilket är en "bieffekt" om man använder "vingformade" blad.
Svar till Joacim
Du måste tänka på att det är vektoradition, om tågen går i motvind så kan det nycket väl bli vindstilla vid stolparna.
Eftersom det är kuben på vindhastigheten som avgör effekten så blir det dock i genomsnitt ett tillskott.
Jag är dock mycket tveksam till ekonomin i det hela.
Svar till Joacim
Det förstår jag att vindriktningen i förhållande till rotorn inte har någon betydelse. Men om det blåser från norr och tågets fartvind kommer från söder borde de kunna ta ut varandra. I andra fall förstärka. Likaså borde det bli ett sug efter tågen i motsatt riktning mot fartvinden.
Svar till Joacim
Det förstår jag att vindriktningen i förhållande till rotorn inte har någon betydelse. Men om det blåser från norr och tågets fartvind kommer från söder borde de kunna ta ut varandra. I andra fall förstärka. Likaså borde det bli ett sug efter tågen i motsatt riktning mot fartvinden.
Stjäla energi?
Banverket tänker alltså stjäla energi från från tågen?
Man kan ju inte gärna "utnyttja spillenergi" från tågen. sätter man upp vindkraftverk utmed spåret så får ju dessa energi från tåget, dvs man bromsar tåget lite.
Men annars är principen säkert bra, men man kanske skall tona ner grejen med att ta energi från fartvinden från tåget...
Svar till Andreas
Det gör man absolut men tänk vilka förluster du skulle ha om du försökte använda energin från kontaktledningen direkt för att driva ett ställverk eller signalsystem. Jag misstänker att en sådan trafo skulle generera i förhållandevis enorma förluster. Om du dessutom kan använda "vanlig" vind från banvallarna så kanske den totala energiförlusten inte en är en förlust.
Svar till Joacim
Jo, att ta från kontaktledningen kanske inte är så bra, men det måste ju finnas strömförsörjning från annat håll än bara vindsnurrorna i vilket fall som helst, annars skulle ju signalsystemet bli utan energi om det slutar blåsa.
Perpeetum mobile?
Ökar inte luftmotståndet för tåget samtidigt?
Svar till goran
är det inte vindhastigheten från "spillvinden" som minskar?
Dvs tåget skapar samma vind som förut men några meter från spåret blåser det mindre.
Svar till goran
Luftmotståndet kommer att öka marginellt. Men å andra sidan minskar det betydligt mer när tågen har motvind. Den blir mindre på läsidan av vindsnurrorna.
Svar till Sune S
Varför inte sätta upp dessa vindsnurror mycket tätt på bägge sidor om spåret och föra tillbaks energin till tåget.
Samma princip skulle för övrigt kunna tillämpas på alla fordon i rörelse även båtar med till t.e.x. Seabased vågkraftverk.
Svar till Rolle
En allé med vindsnurror i de värsta blåshålen kan minska energiförbrukningen för både fordon och bebyggelse på läsidan i området. Men avgörande för att det blir av är priset per kWh från vindkraftverken.
Undantagen är att för vissa får det kosta vad som helst att demonstera miljövänlighet för de okunniga.
Svar till goran
Äntligen! Tack för att Du skrev detta. Det är ju precis vad som sker, men att lura okunniga ligger ju i tiden. I takt med fördumningen av svenska beslutsfattare, så kan man som allmänbildad försörja sig utan större ansträngning.
Svar till Rolle
Du är helt enkelt ett geni! Med tillräckligt många energisnurror, så kan inte bara tåget köras gratis, det kan även producera El till nästa tåg, eller varför inte hela städer. Nu ligger Vattenfall och Fortum risigt till. Dock torde det fungera dåligt just nu när alla tåg står stilla, eller?
Tillskottsenergi
Säkert ett himla stor tillskott.
Vad är den praktiska nyttan av tillskottet från tåget.
Svar till IvarS
Ställ dig på perrongen när ett tåg susar förbi.
Svar till Joacim
Jo att man kan få energi igenom att ställa ett vindkraftverk i fartvinden från ett tåg är det nog ingen som är tveksam till. Grejen är att om du bromsar fartvinden (dvs tar ut energi) så kommer även tåget märka av ett ökat luftmotstånd som är exakt lika stort som det mostånd som du gör mot fartvinden. Dvs du måste stoppa in lika mycket extra energi i kontakledningen ovanför tåget som du tar ut...
Svar till Andreas
Hmm blir det verkligen så? Nu antar du att fartvindens hastighet inte kommer att påverkas, stämmer det? Om du sätter snurran på själva tåget köper jag resonemanget, nu är jag inte lika säker.
Svar till Andreas
Nu handlar det ju inte heller om att driva tåget med hjälp av fartvinden utan det handlar om att driva signalsystem och dylikt på svårtillgängliga platser. Det är ju knappast speciellt lönsamt att försöka transformera ner spänningen från kontaktledningen?
Svar till Joacim
Ja, för det syftet förstår jag att detta är en bra grej.
Planen är alltså att driva signalsystem helt utan anslutning till något externt kraftnät?
Läser man artikeln så får man dock uppfattningen att vindkraftverken skall "hjälpa till" och bidra med grön el igenom att mata in elen som de producerar i befintligt nät för signalsystemet.
Svar till Andreas
Jag vet faktiskt inte vad som är tanken men jag ska fråga nästa gång jag träffar Claes. Har man bara en ordentlig batteribackup så borde det inte vara några problem att driva ett signalsystem med tillräckligt många verk utan någon extern strömkälla.
Vad hände med?
Vad hände med den där andra grejjen som du snackade om Claes? Bättre vinter än såhär får man ju leta efter? ;)
Utvecklat av Eco Kraft AB i Eskilstuna
Vindkraftverken är designade och utvecklade av Eco Kraft i Eskilstuna.
Svar till Fredrik
Rättelse i annonsen: Det är Eco Kraft AB i Eskilstuna som har designat och konstruerat systemet på uppdrag och i samarbete med Orion Infra AB. Eco Kraft innehar exklusiva rättigheter att tillverka systemet på order ifrån Orion Infra där Orion Infra äger rättigheterna till systemet som sådant och patentsökningen.
Svar till Orion
Här finns inget att patentera, ledsen att behöva säga det. Men det är ju en trevlig liten snurra det där, tillverka dem i stor skala, förslagsvis plast + generator så kanske varje verk kan komma ner i 100kr stycket.
Vad är detta?
Om man vill ha vindenergi, borde man väl man fördel placerat snurran högre upp? Men om de sitter ju på den höjden för att ta energi ur tågen, så är det väl snarare pinsamt? Som att sätta en snurra på taket på en elbil.
Men om de är så bra, varför inte erbjuda någon modell som husägarna kan sätta upp på husgaveln.
Svar till Hema
Förstår inte riktigt vad du babblar om?! Läs om och lär dig uttrycka dig!
Svar till =)
Och vad babblar du om? Hemas inlägg begrep jag mer av än ditt...
perpetum-mo--
varfär sätter de inte snurran direkt på tåget ock blir självförsörjande det är ju så enkelt med el?
Svar till kärnkraftsvän
Jag instämmer med kärnkraftsvän; varför inte sätta snurran direkt på tåget och skapa energi genom den med en för mig okänd metod!
Svar till kärnkraftsvän
hoppas inte din teknikkunskap är representativ för kärnkraftvänner....DÅ blir jag rädd.....
Svar till Karl
Han har en poäng, försök att läsa lite mellan raderna.
Svar till Sv
Eller för den delen läs rubrik-raden
Svar till Rune
Hmm. Blir det verkligen samma sak?
Sätter man snurran på tåget är det uppenbart att man inte tjänar någonting.. Men nu nallar man ju av fartvinden. Jag är med på att det kan bli en viss ökning i luftmotstånd, men jag förstår inte varför energin i fartvinden nödvändigtvis måste vara oförändrad. Någon som kan förklara?
Svar till M L
Är det fartvinden vi skall haka upp oss på? Det blåser väl även vid järnvägsspår, utan att tåg passerar?
Dummast hittills
Jag kan inte komma på att något så dumt som detta publicerats i Ny Teknik tidigare.
Detta måste kommit med för tidigt av misstag. Det skulle antagligen ut 1 april.
Svar till Miljövän mot vindvärk
Vadå dumt? Vi lever i en värld med resurser som sinar och snart tar. Tänk om alla kunde vara lika innovativa och tänka utanför lådan, då skulle vi antagligen inte vara så beroende av olja t.ex.
Svar till Miljövän mot vindvärk
Jadå, din kommentar blixtrar ju inte direkt av intelligens för att uttrycka det försiktigt. Är du inte kapabel att skriva vad som är dumt, eller du bara ska protestera av princip?
Svar till Miljövän mot vindvärk
Dum, dummare, dummast... När "Uppfinnarjocke & Co" testat färdigt och konstaterat att inget tåg passerar under 95 % av tiden, så kommer man att presentera sin skarpa 1:a april-version på 500 W...monterad direkt på SJ loket och i drift 95 % av tiden... :-)) Var det ett Märklin eller Fleischmanlok i skala H0 som skulle få tillskottsenergi..?
Svar till Jan Bengtsson
Dummast! Övriga vindkraftverk i världen genererar el när det blåser, även om de är placerade så att ett tåg aldrig kommer att passera dem. Varför skulle inte de här småverken göra likadant? Iden är väl inte baserad på tågens fartvind direkt.
Det finns el i stolpen!
Oftast finns ledningar lägst upp i stolpen med 11 eller 22 kV 50-periodig el för växelvärme och liknande. Kanske är det enklare att använda den som det görs idag?
Njet sägare
Jag har hemsökt Nytenik ett tag och läst alla kommentarer och jag blir förskräckt var gång jag ser alla negativa och ibland rent idiotiska argument emot nya idéer.
Sverige och svenskar var en gång i tiden föregångare inom uppfinningar och de flesta var inte högteknologiska utan simpla smarta grejor som blivit succé över världen och i mångt och mycket gjort Svenskt välstånd möjligt.
Kan det vara så att ni Njet sägare är avundsjuka på dem som är klurigare en ni?
Stolt Svensk boende i Guatemala
Läs färdigt!
Om fler orkade läsa till sista meningen blev det inte så många dumma kommentarer:
"Det är inte vinden från tågen det som är huvudpoängen med vårt Wind Powered Signal System utan att infrastrukturen redan finns på plats".
Det är alltså vanliga (små) vindkraftverk som hamnat bredvid rälsen för att stolparna står där!
Svar till Alfabet
Men varför sitter de inte högre upp i så fall? Känns inte optimalt.
Svar till Alfabet
Håller med HEMA - sätt då kraftverken högre upp där dom inte tar energi från tågen utan från vinden !
Annars kanske (?) det är smart att ta energi från tågen och driva utrustning längs rälsen istället för att bygga trafos osv - men elen blir ju inte görnare än den el som driver tågen.
Iof är det väl svenska tåg - så den elen lär vara till 99% grön iaf -det är väl bara i nödfall som vi importerar el eller startar fossila kraftverk...
/K
Svar till Hema
Dyrare att montera där uppe?
Svar till Z
Ja inköp av stege krävs, sant.
Svar till Hema
Mycket besvärligare ur monterings- o servicesynpunkt, utan att ge så mycket mera om de placeras lite högre, är vad jag kan tänka mig. Du har t.ex elledningar högre upp, som måste stängas av vid arbeten på högt placerade verk. Inte så bra vid trafikerad järnväg.
Svar till Hema
Kontaktledningsstolparna är inte konstruerade för att montera vindkraftverk på. De är inte dimensionerade för att klara den extra kraft som ett vindkraftverk högre upp på stolpen skulle kräva.
Rörelse/Bromsenergi
Vill man verkligen spara/tillvarata enorma mängder dyrbar energi så kan man i loken göra som i Toyotas bil prius gör alltså tillvara ta enorma mängder rörelseenergi som idag kastas till kråkorna varje gång alla tåg ska bromsas ner efter att accelerats med dyr energi rena stenåldern!Lämligast vore ha ett extra lok"Generator"längst bat i varje tåg till uppgiften kanske .Sen så är det SJUKT idag att medans hela vårt land är stelfruset och folk eldar för fullt så betalar Människorna dyrbart igenom att KÖPA energi för att överallt i Sverige hus hem samt i alla matvaruaffärer mm för att Producera KYLA är det iQ befriat/stenåldersvansinne ?MM MM MM
Svar till Keter/Aram Gevurael
Moderna lok/motorvagnar har återföring av energi vid bromsning. Finns det bara något annat tåg längs linjen som kan ta mot energin så används den annars tror jag den bromsas bort. Dessutom så har de börjat skissa på diesllok med hybridteknik (mest i nordamerika som inte har mycket elektrifierat)
Svar till Keter/Aram Gevurael
Kylskåp = värmepump
Att ta varm mat och placera i ett kylskåp och sedan kyla ner denna gör att du har värm upp lokalen som kylskåpet står i. Du har värmt upp lokalen med den el som gick åt + energin som fanns i maten i form av värme. Det är med andra ord bättre att lägga maten i ett kylskåp och kyla ner den än att lägga maten utomhus för att kyla ner den, för lägger du den ute så försvinner energin utan nytta.
Men detta är givetvis under förutsättning att du har ett behov av att värma din bostad, och att du inte har något annat sätt än el att göra det...
Ser fram emot en uppföljning
Det tråkiga med artikeln var att den inte gav ngn information hur mycket energi man förväntas kunna utvinna per snurra för några olika driftfall och vilken kWh kostnad man kan förvänta. Att generatorn är på 500 W och "Vi kan montera två verk på varje stolpe och får då en hygglig effekt grön el till Banverkets ställverk och signalstationer." säger inte mycket. Utan den upplysningen är det svårt att ta ställning om det är en vettig ide.
Får hoppas att Nyteknik återkommer med komplementerande information framöver.
Svar till Eskil
Hmm.. Räknade lite.. Jag gissar att det är ca 1,5x1,5m utifrån bilden..
Då ger det vid angiven startvind 3m/s ca 9W och vid 6m/s ca 75W
Sett över året så kanske det där verket teoretiskt kan prestera en 600-1000kwh men jag är tveksam. Sno energi brevid motorvägen verkar smartare, så j-a många vindminuter genererar inte tågen som passerar per år..
Svar till windy
Tar nog tillbaka det där efter att räknat på vad 50 passager/dag *365 dagar ger vid maxeffekt 500W.. närmare 40kwh vindtillskott..;-)
Energiåtervinning
Nu gick min skalle igång lite.. Alla ställen en annan kraft/energi ändå finns att tillgå, har en potentiell möjlighet att utnyttjas. Låt säga återvinnas i annan form. Spontant tänker jag ex. på alla tågtunnlar, biltunnlar, ev. skorstenar, självdragsställen. osv.. Ta en biltunnel i Sthl-området. Konstant trafik etc. Sätt upp små vindkraftverk och oprtimera! Kommer förmodligen att räcka till att belysa hela tunneln framöver? Lite trafik, ja.. på natten kanske. Ljus kan kompenseras från yttre källa eller via ackumulerad energi...? Lågenergilampor osv..
Inget! är väl omöjligt?
Svar till Stefan
Hasse Alfredsson föreslog redan i början av 1980-talet att vi skulle sätta vindsnurror på alla kraftledningsstolpar, med komentaren att ledningarna redan är framdragna. Detta kanske är en början på att förverkliga den tanken...
Det finns flera fördelar:
En billig fjärrstyrd tågvarnare mot vilt?
Tågets tyngd och antal hjulpar passar för att skapa piezoenergi.
Grön el?
Att hävda att denna energi är gratis är lika logiskt som att hävda att det ständiga halvljuset på bilarna är gratis, vi kör ju ändå. Gör tankeexperimentet att man önskar att utnyttja maxenergi och fyller hela sträckan, på båda sidor, med snurror som står några centimeter från tåget, är det någon som tror att detta inte inverkar på tågets framfart? Tankevurpa kallas det.
Måste vara det dummaste jag läst på länge : )
Men lite snabb huvudräkning får jag det till att det tar ca 1000 år att betala verket, utan att räkna med den energi tåget tapper pga verken..sedan finns det inget att patentera i asgamla uppfinningar..kanske nåt går att mönsterskydda.
Svar till Kalle
Varför inte ett vindturbinkit att placera i lokets front och tillvara ta den luft som måste pressas bort ?
Svar till O-ingengör
Går tyvärr inte, då bromsas tåget ännu mer, går inte komma runt fysikens lagar.
Annan åsikt
Skrattretande roligt! Grovt räknat på den mest trafikerade banan, utvinner man hela 40 kronor/år och att man bromsar tåget med 333% av efekten generatorn ger om verkningsgraden på generatorn är 30% Man kan inte böja sig för fysikens lagar. Är detta en "ingentingör" på banverket påfund? Btw Bra kämpat annars Synd bara att det är både svart och röd el ;)
Svar till Richard Nilsson
Ja det är lätt att såga ideer.
Vad skulle du säga om man byter ut vindkraftverken mot en luft-värmepump, luftdraget omsätter luft vid batteriet på kylsidan och värmepumpen komprimerar luftens energi till värme som i sin tur omvandlas till arbete/elström i en Sterling motor eller turbin?
COP=4 och Sterlingmotorn n=30%
Batteriet på kylsidan bromsar inte luften och arbetet/elströmmen tas från värmen i luften =)
Kan du såga ovan lika lättvindigt som du sågade vanliga vindkraftverk?
Själv är jag av den åsikten att ett tåg alltid skapar ett vinddrag och förlorar därmed energi, kan man återvinna den energin utan att bromsa tåget så är det jättebra.
Men det här fallet med vindkraftverket är möjligen ett litet skämt med hänvisning till säkerhetsföreskrifter som någon redan påpekat.
Svar till Harald Wallin
Såga och såga, berättar bara att detta är verkligen ingen bra idé för skattebetalarna, låt tiden bekräffta detta ;-)
Nu förstår jag inte riktigt, du menar att luften ska passera kallsidan? Du menar kanske tvärt om så kallsidan värmer stirling motorn som sedan kopplas till generator? Ska sätta mig in i detta, återkomma med ett svar. =)
Men tåg har ingen spillvind som man kan kalla det, stoppar du den dom kallar spillvind så kommer tåget sakta ner.
Det är korrekt ett tåg skapar vinddrag och det vinddraget får ej bromsas på något vis för då bromsas även tåget, men det kan dom optimera ännu mer med tanke på formen.
Vanliga Vindkraftverk har jag ej sågat, Nej din idé är intressant, finns dock uträckningar som stider mot din idé men även för. Den var knivigare, men som sagt ska återkomma.
Svar till Harald Wallin
Menade värm sida, förstår nu hur du menar, den var värd att fundera på ;)
Svar till Richard Nilsson
Ok. Sorry om du tog illa upp men jag tyckte du var lite väl hård i ditt inlägg och att siffrorna du presenterade var aningen bristfälliga.
Det är inte min ide med vindmöllor vid tågen.
Det är troligen ett litet lur avsänt från någon som vill skapa en diskussion om energi återvinning.
Mitt inlägg om värmepumpen och stirlingmotorn (eller turbinen) var också tänkt som ett inlägg om att man inte får bromsa tåget men ändå kan återvinna energi.
Principen med värmepump som värmer en stirlingmotor (eller turbin) och som sedan underskyls av luftvärmepumpens s.k. brin, är ett gammalt tvisteämne.
Alla skeptiker kan fundera på om man inte kan värma stirlingmotorns(turbinens) medie med ute-luft direkt efter brinens underkylning och först därefter expandera mediet ytterligare med värmepumpens varma sida.
Detta är alltså ingen perpetuum mobile som kritikerna gör gällande utan all enegi tas från luften eller mer exakt solen.
Värme energin komprimeras av värmepumpen och stirlingmotorn omvandlar värme till arbete.
Ändrar mig lite
Läste nog inte hela texten så nogrant, tydligen är det tänkt att man ska bromsa tågen lite för att få en dyr el? Men grön el kan det ej kallas då den kommer från en rörelseenergi som i sin tur kommer från El..
Svar till Richard Nilsson
Hej
Använd gärna en synonym för jag vill inte bli ihop kopplad med dina kommentarer.
Detta kan inte vara sant
Finns väl ingen på banverket som skulle ge tillstånd till att montera denna utrustningen i en kontaktledningsstolpe.
Det är inte tillåtet att montera denna typ av utrustning i en högspänningsanläggning.
Oberoende av detta är det väldigt olämpligt med tanke säkerhet och spring i spåren.