Genombrott för Siemens vindkraft i Sverige

På kort tid har Siemens vunnit tre stora affärer och en mindre på landbaserad vindkraft i Sverige. Siemens slår nu in en kil i Vestas och Enercons dominans på den svenska vindkraftsmarknaden.

Siemens nya vindkraftverk SWT 2,3 101 med extra stor svepyta är det som går hem bland svenska beställare just nu.Rotordiametern är 101 meter och svepytan 8 000 kvadratmeter, mer än en normalstor fotbollsplan. Klicka för att se hela bilden.

Siemens nya vindkraftverk SWT 2,3 101 med extra stor svepyta är det som går hem bland svenska beställare just nu.Rotordiametern är 101 meter och svepytan 8 000 kvadratmeter, mer än en normalstor fotbollsplan. Klicka för att se hela bilden. Foto: Siemens Wind

Siemens största affär i Sverige hittills är de 48 vindkraftverken på Lillgrund i Öresund.

Men det är vindkraftverk till havs och det var flera år sedan den beställningen gjordes.

Nu går Siemens upp på land och levererar 44 lågvindsturbiner på 2,3 MW till fyra platser i Sverige.

- Det är ett genombrott för Siemens på den svenska marknaden, säger Matthias Rapp, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi.

I samtliga fall handlar det om leveranser av den nya serien SWT-2,3-101, en uppdaterad version av den 2,3 MW-turbin som Siemens har installerat både till havs och på land i mängder av vindkraftsparker.

De nya versionen med större rotordiameter är speciellt anpassad för områden där det inte blåser så mycket.

Vestas och Enercon dominerar
I dag dominerar danska Vestas den svenska vindkraftsmarknaden.

Förra året hade danskarna halva marknaden, vare sig man räknar i installerad effekt eller antal vindkraftverk. Tyska Enercon var tvåa med cirka en tredjedel av marknaden.

- Nu går Siemens in stort och tar upp kampen om marknadsandelar även på land, säger Mattias Rapp .

Siemens tog fyra upphandlingar
I förra veckan blev det klart att Siemens ska leverera 21 vindkraftverk till Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun. Tio av verken ägs av Göteborg Energi, medan Rabbalshede Kraft äger resterande 11 verk.

I mitten av december skrev Siemens ett avtal om leveranser av 9 vindkraftverk till vindkraftsparken i Brahehus, ett av de största vindkraftsprojekten i södra Sverige. Där är det flera olika ägare, men fem av verken kommer att ägas av o2 Vind.

Det tredje stora projektet som Siemens säljer turbiner till är Kyrkbergets vindkraftspark i Mora. Där handlar det om 10 verk, som beställdes i oktober förra året av Nordisk vindkraft och Jämtkraft.

Dessutom har Siemens tecknat ett avtal med Jönköping Energi om leverans av 4 turbiner till Tuggarp utanför Gränna.

Större svepyta
Rotordiametern på den tidigare versionen av 2,3 MW-verken ligger på 93 meter. På 101-modellen är diametern 101 meter och svepytan 8000 kvadratmeter, mer än en normalstor fotbollsplan.

- De där åtta extra metrarna betyder otroligt mycket, särskilt i områden där det inte blåser så mycket, säger Mattias Rapp.

Enligt Roland Arvidssson vid Siemens affärsområde Power & Transportation innebär den större svepytan att 101:an kan producera 7,5 procent mer energi vid en medelvind på 7,5 meter i sekunden.

Anpassar tekniken till landvind
Omkring en tredjedel av marknaden för vindkraftverk de kommande åren är i områden med svag eller måttlig vind, spår Siemens.

Även Vestas och Enercon har turbiner som är anpassade för sådana förhållanden.

Vestas lågvindsturbin är större än Siemens. Den heter V112 och har effekten 3 MW.

Enercon är på väg att uppgradere sin E-82-maskin för att möta den ökade efterfrågan på den här typen av landbaserade vindkraftverk.

Bland konkurrenterna finns också indisk-tyska Kenersys, som etablerade sig i Sverige förra året och erbjuder en turbin på 2,5 MW med en rotordiameter på 100 meter.

Förra året slog sig också amerikanska GE in på den svenska marknaden med sin nya 2,5 MW xl-turbin med en rotordiameter på 100 meter.

Stora projekt står på kö
I år väntas flera stora beställningar på landbaserade vindkraftverk som ska användas i områden med svag eller måttlig vind:

1. Skellefteå Kraft, som snart ska bestämma sig för vem som får leverera nästan 120 vindkraftverk till bolagets satsningar på högplatån Blaiken (100 vindkraftverk), Jokkmokksliden (10) och Storliden (8).

2. Statkraft och SCA, som har fått tillstånd att bygga sex vindkraftsparker med sammanlagt 455 vindkraftverk i skogsområden i Västernorrland och Jämtlands län. Investeringsbeslut för de första parkerna skulle tas nu men projekten är fördröjda på grund av flera överklaganden.

3. Svevinds stora projekt Markbygden i Piteå. Men där har Enercon gräddfil in i projektet eftersom Enercon är delägare.

4. Arise Windpower som bygger stort i de småländska skogarna har hittills köpt 57 stycken av GE:s nya 2,5xl-turbiner.

5. Rabbalshede på Västkusten håller på med stora projekt, liksom O2-Vindkompaniet.

Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg, Jonas Hållén

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av jeppen 17 februari 2010 16:36 Sortera: Senaste överst

En urtidsödla...?

"Nu går Siemens upp på land"... som ett annat urtidsdjur... :)

Anmäl

50 meters blad

Hur högt över huvudet sveper dessa vidunder om man vågar sig in under ett arbetande vindkraftverk?

Anmäl

Svar till TomasR

För Enercon E82 gäller:
Rotor diameter: 82 m
Hub height: 78 - 138 m.
Så om man är längre än 37 m så kan man i vissa fall få gratis snaggning...
Ungefär samma borde gälla för Siemens.

Svara
Anmäl

Svar till TomasR

Isklumpar fran nedisade vingar kan man bli traffad av pa 300-400m avstand. Delar av sonderfallande rotorblad har hittats over 1000 m fran haveriplatsen. Bast att halla sigt undan!

Svara
Anmäl

Svar till TomasR

Men varför dessa vingar? Man har tydligen fastnat i denna teknik som har flera nackdelar. USA´s energimyndighet har satsat stora pengar på en turbin,typ som på flygplan.Ska vara mycket effektiv.Att danska Vestas Kinachef har hoppat av till företaget som utvecklar den säger mycket.(källa NY Teknik nr.4 20010)
Rolf G.

Svara
Anmäl

Svar till bunkerboende

Det finns nog en del praxis att man inte har verket i drift när det finns risk för det du skriver om.

Svara
Anmäl

Montering av vingar till havs är lite knixigt, se bild.

Jag tycker bilden visar tydligt hur problematiskt det kan vara att montera vingarna till tornet på land.

Tänk er samma operation ute till havs =)

I de exempel jag känner till om montering ute till havs så delar man upp alla vingarna i tre olika lyft, men även detta kräver ett väldigt vindstilla hav.

Om någon har en bra ide om hur man skall lösa själva monteringen på ett smidigt sätt så finns det troligen mycket att vinna.

Antagligen kommer de vindkraftsparker som skall byggas runt Storbritannien vara servade av special byggda stora fartyg, då har man löst problemet med storleken på vingarna och reducerar antal lyft till ett.
Men in-passningen, ett vindstilla hav och vågor är nog ett problem ändå.

Kanske kan man ställa/sänka fartygen på havs bottnen om djupet är litet, då är vågorna inget problem men kastbyar stör ändå själva in-passningen.

Om man då trär långa tampar från bultarna och igenom de hål som in-passningen sker emot. Ja, då kanske det är lite lättare att få igenom alla bultarna på en gång.

Det här är lite av mina ideer, vore kul om det blir lite diskussion kring det här lilla problemet, eller är det redan kanske löst??


Anmäl

Svar till Harald Wallin

Kanske ett nytt jobb för en flytande torrdocka, jo det finns sådana fartyg som sänker sig för att tillåta lyft av andra fartyg, dom saknar förstås kran i dagens läge.
.
Vad gällar monteringen, vore det inte bra om bladen kunde hållas ihop vid lyftet, eller kanske montera räls på stolpen och skippa kranen helt, rotorn kunde tiltas nedåt, så lyftet kan ske från marknivå.. ursäkta havs nivå.
.. lite brainstorming.

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

Fartyg som bygger på katamaranprincipen är tämligen stabila trots stora vågor.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Helikoptrar är lösningen! Helikoptrar lyfter enkelt vingarna på plats.

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

När de monterar vingarna till havs har de en kram som helt enkelt har långa ben som når ner till havsbotten. De går naturligtvis bara så länge de är skapligt grunt (Typ 20 meter eller så)

Rolle:
Inte relativt till vad som behövs.

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

Finns båt(ar) med ben:

http://news.bbc.co.uk/2/hi/7206780.stm

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

Det finns LNG-fartyg som ute till havs lossar lasten in i rörsystem........kolla vad som ligger bakom förkortningen FPSO

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Just en katamaran användes vid monteringen av vingarna på de enheter jag känner till och det var kanske inte var så där super effektivt, men okej vist fungerar det.

Det man skall veta är att stora kostnader är förknippade med tiden(eventuella förseningar) det tar att få ett vindkraftverk operativt och om vädret är en faktor så blir kalkylen för ett projekt så mycket mer osäker.

Jag blev intresserad av saken eftersom jag tyckte det var konstigt om det inte läggs mer tanke möda på problemet vid projektering av vindkraftsparker.

Angående förslaget om hopfällbara vingar alá solfjäder princip så anser jag det vara innovativt =) men kanske blir det ökade påfrestningar vid infästningen pg ökad moment bildning i och med att bladen ligger lite efter varandra med ett avstånd.
Bladen absorberar en hel del kraft(energi) och momentet-armen blir då kanske inte är försumbar?

Troligen är en så enkel lösning som möjligt att föredra.

Hoppas att någon presenterar en lösning och tillvägagångssätt för problemet i alla framtida prospekt för vindkraftsparker till havs, även om det kan handla om små pengar för privat personer så vill man ju ha så mycket info som möjligt vid en eventuell investering.
Troligen hamnar mesta kostnaden på tillverkaren(entreprenören) men det skall redovisas vad som händer och produktions bortfall blir ju knappast fullt kompenserat.

Svara
Anmäl

För övrigt anser jag Vestas ska förstöras...

Vestas, med sina gigantiska kvalitetsproblem, trodde jag i min enfald var på väg bort från marknaden men tydligen säljer de fortfarande bra.

Anmäl

Svar till Cynikern

På land är service lite enklare och miljön kanske lite bättre, då man (kanske) slipper saltet.

Svara
Anmäl

Svar till Martin

Det blåser även mindre på land så det kan bidra till att det håller bättre.

Svara
Anmäl

Svar till Cynikern

Var vänlig och sno inte min signatur. Var i så fall cynisk.

Svara
Anmäl

Vaa???

FINNS det företag som redan tillverkar framtidsinriktade sk "vindkraftverk"!? Jag som tänkte vi skulle vara först med sådan tillverkning i Saab-fabriken som tyvärr fortfarande är igång...

Anmäl

Svar till Maud O

Det är omöjligt att engagera duktiga och framåt ingenjörer till döfödda projekt. Där samlas folket som bara har ett intresse. Plånboken.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

Abb har gjort en annan analys och satsar på kringutrusning.
http://www.abb.se/cawp/seabb361/53b71857a0dff06ec125758400333917.aspx

Svara
Anmäl

Svar till Hans

http://www.abb.se/cawp/seabb361/476e845a7cc09d9bc12573be00328c9b.aspx

Svara
Anmäl

Svar till Hans

Eller så ringer man Comsys och får både bättre o billigare kompensering och filter. Vestas V90 generar stora övertonshalter vilket inte är bra. Kan fixas lokalt i verket.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

Att det byggs är ju odiskutabelt. Väldigt ledsamt att inte svensk industri är med mera än nu,oavsett vad du tycker. Sverige behöver tillverkningsindustri som skapar arbetstillfällen, också, oavsett vad du tycker (om vindkraft).

Svara
Anmäl

Svar till AL

En ganska stol del av Vestas-verken tillverkas faktiskt i Sverige. I Vestas båda gjuterier i Lidköping och Guldsmedshyttan. Nav, fundament, lagerhus, bromsskivor mm.

Svara
Anmäl

Svar till Martin

Bra så, bättre om vi gjorde rubbet.

Svara
Anmäl

Tack och adjö...

....nu lägger jag ner min prenumeration av Ny teknik. Har ledsnat på alla dessa "gröna" nyheter. Uppenbarligen så har journalister med sympatier för Miljöpartiet (=Gröna Khmerer) tagit över denna tidning. Varför annars alla dessa okritiska artiklar om vindkraft, kraftigt påhejad av Svensk Vindenergi??? Återkommer när ni skriver om sanningen bakom hur det bluffas när denna exploatering/industralisering genomförs. Läs http://www.landskapsskydd.se/artikel/FSL20100205StymerJKanmalan2B.

Anmäl

Svar till Leif Johansson

Om du vill att någon ska sakna dig så säg till.

Svara
Anmäl

Svar till Farväl

Varför skulle jag vilja att någon saknar mig????

Svara
Anmäl

Svar till Leif Johansson

Instammer helt med Leif Johansson.

25% av dagens journalister rostar pa miljopartiet har nagon konstaterat. Annu fler sympatiserar med mps khmerliknande ideer. Att dessa fanatiker sedan av redaktionscheferna blir satta att hantera just miljofragor ar inte sa konstigt. Det innebar att en absolut majoritet av de individer, som rapporterar om t.ex. vindelandet sympatiserar med vindmaffian. Vindmaffian bestar dels av ett antal smarta bidragsentreprenorer, som fyller sina bankkonton med subventioner och bidrag fran elkunder och skattebetalare, dels den grona massan som inte vet eller forstar vad dom egentligen hejar pa.

Det svenska landskapet haller pa att helt forstoras.

De manniskor som mot sin vilja tvingas leva i standigt plagande buller och flaxande skuggor i och runt de sk "parkerna" tar man ingen som helst hansyn till.

Nar far vi se en initierad artikel i Ny Teknik om vindkraftens miljoforstoring och verkliga skadeverkningar?

Svara
Anmäl

Svar till Leif Johansson

Om Leif tror att sanningen står på www.landskapsskydd.se så är jag glad att du slutar kommenterar här.

Svara
Anmäl

Svar till bunkerboende

Huruvida landskapet förstörs eller inte av vindkraftverk, är beroende av vem som ser dem.För min del får man gärna bygga fler inom synhåll för mig.Beträffande buller så överröstas de effektivt i mitt fall av en väg några hundra meter bort. Även om du inte gillar åsynen av vindkraftverk, gör dig inte till talesman för alla, det kan inte vare sig du eller jag vara.

Svara
Anmäl

Svar till bunkerboende

Jornalister kanske har en vidare syn på livet.
Mindre pengar och bättre miljö kanske.

Svara
Anmäl

Svar till bunkerboende

Om det är vackert med vindkraft är enbart en fråga om tycke och smak. Jag tycker det ser underbart ut, som att mänskligheten använder sig av naturens resurser. Mycket vackrare än en bolmande skorsten eller kolbrytning i alla fall.

Svara
Anmäl

Svar till vill ha elbil nu

Jag tycker också det ser lite läckert ut med vindkraftverk från bilen sett, fast jag tyckte inte om det när jag stod på hjässan på Omberg. Skräpigt på slätten - när jag var liten räknade man kyrkor, men nu domineras intrycket av utströdda vindkraftverk.

Nu har vi en procent vind, kanske, och kommer säkert tvinga upp oss i 20%. Vi ska alltså ha 20 gånger fler vindkraftverk än idag, vilket kan "bespara" oss tre reaktorer. Är det verkligen värt det att nedlusa landskapet med vindsnurror och öka produktionskostnaden för att spara tre av tio reaktorer?

Svara
Anmäl

Svar till Leif Johansson

Dålig förlorare?

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Vi kanske kan ha 10 reaktorer+vindkraften.Fortsätter envisas att laddning av bilar kan vara användbar som regulator för vindkraft.Vad säger du?
Tycker också att vindkraftverk är läckra att se på, men inget att debattera om, blir ungefär som en debatt vilken glass som är godast, alla har rätt.

Svara
Anmäl

Svar till AL

Återigen, om vi nu ska behålla kärnkraften, varför strö vindsnurror över landskapet?

Bilar som regulator ser jag inte som sådär jätteintressant. 5 miljoner bilar * 2 kWh/mil * 2000 mil/år ger 20 TWh, eller 13% av dagens last. Det är rätt lite, och bara en del av detta kommer vara reglerbart.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

För länge sedan var hela Skåne fullt av Vindmöllor och det var väl ingen som tyckte det var speciellt fult. Däremot tycker jag att Ringhals är speciellt fult.

Svara
Anmäl

Svar till Krister

Hur många svenskar ser ett kärnkraftverk en given dag? Hur många ser ett vindkraftverk? Kärnkraftverk har otroligt liten footprint.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

En liten stillsam fråga. Hur många kan se Barsebäck varje dag?........ja, alla i Malmö om man tar sig ned till hamnen i centrum....ja, mer eller mindre alla kring Öresund kan utan större problem se Barsebäck varje dag....Jag tror vi talar om närmare 2 miljoner människor nu.

Svara
Anmäl

Svar till Sven

Jag frågade inte hur många som "kan" med lite ansträngning, utan hur många som faktiskt gör.

Vidare, om man tycker Barsebäck syns för bra så kan man ju lägga ner det. Eller vänta nu....

Svara
Anmäl

Gröna Khmerer

Alla svenska journalister är miljöpartister by default, ungdomarna på NyT är faktiskt värst, bara copy'n paste från olika politiskt korrekta pressmeddelanden.

Vad gäller Siemens och vindsnurrorna är det bara att konstatera att många vill vara med och dela på skattemiljarderna, nu rekryterar GE i Karlstad också.

Det kommer att kosta skattebetalarna och elkonsumenterna enorma pengar att subventionera den ynka elektricitet som ska produceras.

Anmäl

Svar till Wino

Från och med 2010 existerar det ingen subvention av vindkraft mer än de elcertifikat som också subventionerar tillbyggnader av också annan miljövänligt elproduktion typ nybyggnad och effektivisering av vattenkraft, utbyggnad av kraftvärmevärksel etc. Om man går med i ett vindkraftskooperativ kan man köpa el för 62 öre/KWh (inklusive energiskatt och moms) + nätavgift + en insats runt 7000:- per 1000 KWh / år. Om man lånar till insatsen för att få rätten till leverans av 20000 KWh / år blir (140 000:-) blir kostnaden för dessa 20000 KWh inklusive räntan för lån av insatsen ungefär 30% lägre än om du köper elen via någon av de vanliga leverantörerna Vattenfall, Fortum, Eon eller någon annan som hänger med på det priståg som de tre stora drar iväg med. Smaka på det - 30% lägre kostnad för din el som dessutom är producerad med en förnyelsebar miljövänligt sätt :-)

Svara
Anmäl

Svar till EH

Du jobbar uppenbarligen för vindkraftslobbyn förstår jag? Men så länge nya vindkraftsinstallationer bevisligen kostar 100 000 SEK per utnyttjad kW (20 000 per installerad kW och 20% utnyttjandegrad) så spelar det ingen större roll hur bra du är tränad på att lattja med siffror.

Det där bär sig helt enkelt inte, det förstår varje normalbegåvad människa.

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Nu har det att skett en förväxling mellan vindkraft och kärnkraft. Kan förvisso hända den bästa.

Kanske dags att uppdatera sig lite!.

Ta t.e.x. denna energinyhet.

The study follows recent decisions by the Canadian provinces of Saskatchewan and Alberta not to go ahead with costly reactors that had been contemplated, and the cancellation of a planned build in Ontario.

http://www.reuters.com/article/idUSTRE61367720100204

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Tja Wino, jag ljuger faktist inte. Att slutpriset blir runt 30% lägre mot dig som slutkund då alla kostnader för både elleverans (inklusuve alla lagstadgade skatter) + nätavgift + ränta för upplånat investeringsbelopp ligger runt 30% lägre än från en traditionell leverantör indikerar t.ex. hur mycket de dominerande elbolagen. går i vinst på varje KWh. Även om priset var lika högt som för el levererat från en traditionell leverantör skulle jag välja vindkraftskooperativ då jag vet att den är 100% miljövänligt producerad. Mycket intressant artikel som Rolle ovan refererar till. Det är nog så att för att kärnkraften skall få något uppswing i demokratiska länder så måste den starkt subventioneras av statsmakten i akutella länder + att staten också måste ta på sig försäkringsansvaret då inget marknadsmässigt försäkringsbolag längre tillhandahåller försäkringar mot kostnader för incidenter med kärnkraftverk och tillhörande avfallshantering.

Svara
Anmäl

Svar till EH

Kärnkraft är miljövänligare än vindkraft - livscykelmässigt blir det lägre utsläpp per TWh. Vindkraften är kraftigt gynnad av staten - fundamentalt sätt kostar kärnkraften hälften.

Men troligen kommer vindkraften på många håll i världen att byggas ut till den gräns på cirka 20% där det är svårt att få in mer slumpkraft i nätet. Ju snabbare desto bättre, anser jag. (Innan vindkraften når taket klarar nog folk inte av att fundera på vad de övriga 80%-en ska utgöras av. En tanke i taget, liksom.)

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Dina "påstående" om kostnadsbilden för vindkraft kontra kärnkraft skulle jag gärna se lite aktuella referenser till.

Svara
Anmäl

Svar till EH

Ingen verkar tydligen förneka installationskostnnaden på 100 000 SEK per utnyttjad vindkraft-kW, vilket då är en ganska bra utgångspunkt.

Eftersom det fortfarande bara går 8760 timmar på ett år undrar man ju lite stilla när den kilowatten ska börja betala sig, om 20 år kanske?

Då har vi inte ens berört de groteska underhållskostnader som kommer hundra meter upp i luften i övre norrlands inland.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Elforsk rapport 07:50, utan skatter, avgifter och bidrag räknar med 27 öre/kWh för ny kärnkraft och 47 öre/kWh för ny vindkraft (73 öre för havsbaserat).

MED skatter, avgifter och bidrag kostar kärnkraft 33 öre/kWh och vindkraft 30 öre/kWh. Men det är en politiker-påhittad kostnadsrelation.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Den rapporten tillhör arkivmatrialet.

Aktuella referenser fås genom att kolla aktuella projekt.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

47 öre per kWh för ny vindkraft är redan det rena önskesiffror, hur skulle det gå ihop när Elforsk 08:17 konstaterar att installationskostnaden för ny vindkraft är 20 000 SEK/kW?

Med typiska 20%i utnyttjandegrad är det 100 000 per utnyttjad kW!

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Du vill bara blanda bort korten, Rolle. Elforsk har tittat på hur det skulle vara att bygga i Sverige och har jämfört äpplen med äpplen. Är det något som blir billigare med tiden så är det kärnkraft - vindkraftens kurva har avstannat.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Kommer bara masstilverkningen av vindkraftverk igång, vilket det finns en viss antydan till så kommer naturligtvis priset att sjunka ordentligt.

Som en indisk kärnkraftsforskare uttryckte sig. Den som startar upp ett kärnkraftverk efter 2028 kan inte räckna med uranbränsle under kraftsverkets livstid.

Egentligen så är dagens kärnkraftverk tämligen ointressante ur ett framtidsperspektiv.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Du yrar, Rolle. Masstillverkningen av vindkraftverk är redan ett faktum - just därför har kostnadsutvecklingen avstannat. Däremot finns ännu ingen masstillverkning av kkv.

Som du vet har inte breeder-kärnkraft några bränslebegränsningar. Tror du att vi kommer landa i exempelvis vindkraft med lagring snarare än breeders så får du väl tro det - tiden kommer utvisa vilket.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Står sig nuvarande trend så kan vi nog räkna med masstillverkning inom fem år.

Breeders/fusion eller förnybart:

Det är naturligtvis inte onsannolikt att vi kommer att få tillgång till Breeder/fusion-teknik.

Kärnkraftsoptimisten:
När dagens kärnkraft når sitt slut så kommer vi att kunna fasa in breeders, därför finns det ingen anledning att satsa på förnybart.

Helgarderaren:
Vi måste se till att fasa in förnybar elproduktion innan uranet är slut. Det är ju inte säkert att vi har tillgång till ny kärnkraftsteknik då.

Ingen har ju tillgång till kristallkulan så det är mest en fråga om hur vi hanterar en "oviss" framtid.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

I min värld är breeders en bevisad och beprövad teknik.

Vindkraft massproduceras som sagt redan. Det här årtiondet kommer vara vindkraftens årtionde - fortsätter dagens globala tillväxt med oförminskad styrka så slår man i taket på cirka 20% lagom till år 2020. Nästa årtionde är kärnkraftens årtionde, och sen antagligen varje årtionde därefter. Men, som sagt, vi får se - du ser ju vad du vill se i dagsläget och det kan ingen göra något åt.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Självklart är kärnkraft miljövänligare än vindkraft. Mycket effektivare att ta död på mänskligheten, vilket är en stor miljövinst för miljön men knappast för mänskligheten. Tänk bara vilka fina bomber vi kan framställa av kärnkraft och så rejäla effekter ett haveri kan åstadkomma jämfört med vindsnurror.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

"I min värld är breeders en bevisad och beprövad teknik"

Kärnkraftsforskarna på KTH tycks ha missat någonting. Föreslår att du bistår med dina kunskaper.

2020-talet kan nog bli solenergins stora genombrott, breedern får nog vänta lite.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Kan inte tänka mig att kärnkraftsforskare är obekanta med att det finns breeders i drift, så jag vet inte riktigt vad du yrar om.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Man kan nog diskutera detta i evighet, och nu talar man om framtida uranbrytning i svenska alunskiffrar. Miljöpåverkan här skulle vara risken för kadmiumläckage ut i naturen från de stora, och jag tror verkligen vi talar om de stora mängder råmaterialupplag som behöver behandlas. En professor menade att det åtminstone idag inte finns någon teknik som eliminerar kadmiumläckeget....miljöpåverkan?

Svara
Anmäl

Svar till Svante

Jag är nöjd om man behandlar urangruvor som tungmetallgruvor och är medveten om att det är förgiftning som är det eventuella problemet, inte "dödsstrålning".

Och då kan det exempelvis vara bra att veta att vindkraftverk kräver cirka 60 kg koppar per GWh, medan kärnkraftverk kräver cirka 6 kg. Rekommenderar detta:

http://energy2050.se/uploads/files/voss.pdf

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Koppar är ett livsnödvändigt ämne.

Kadmium är det inte. Inte alls. Enbart skadligt. Är lättrörlig i jordar och tas upp av gröda varför våra njurar långsamt förstörs och våra benstommar bryts ned.

Om uranbrytning släpper loss ännu mer kadmium i kretsloppet än vi redan tillfört så är det en katastrof som måste stoppas till varje pris.

Jag hatar att behöva ha rätt jämt. Vill ni tekniknördar någon gång lyssna på naturvetare?

Svara
Anmäl

Svar till Toxikologen

Nej, varken utsläpp av kadmium eller uran i från gruvbrytning är något som "måste stoppas till varje pris". Tvärtom kan man göra cost-benefit-analyser på allt, inklusive sånt. Din ansats är hysterisk - nollvisioner har vi haft nog av.

Ett av de stora utsläppskällorna för kadmium (och den största utsläppskällan av uran) är från fossilbränning - blir det mer kadmium från brytning av oljeskiffer per TWh än från kolförbränning?

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Som sagt: lyssna på de som vet - eller dö.

Svara
Anmäl

Svar till Toxikologen

Wow, imponerande svar.

Svara
Anmäl

Svar till Originalcynikern

Bästa inlägget hittills.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Inget fel på nollvision. Observera att det står vision. Tänk dig att man i stället säger 200 döda i trafiken och det omkommer 250. OK, de första 200 är inget att orda om eftersom de ingår i planeringen. Däremot är de sista 50 väldigt tråkiga....

Underbart att se samhälle översättas till rent makaniskt/ingenjörsmässig cost-benefit. Det är väl det som socialdemokratin anklagats för. Har du verkligen den partiboken?

Svara
Anmäl

Svar till Sven

Att jag är libertarian hindrar inte att jag gärna ser människor bete sig rationellt och att samhällets regelverk utgår från rationella överväganden. Att säga att "ingen kadmium är okej" är hysteri, inget annat.

Poängen med representativ demokrati är väl att få in lite helhetsansvar och lite expertis i beslutsfattandet? Inte att politiker ska kunna nischa in sig på att leva i symbios med vanliga fördomar och fobier i väljarkåren.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Du förstår fortfarande inte...? Noll kadmium är vad vår strävan ska vara hädanefter. Inga läckande processer, inget mineralgödningsmedel, noll, nada, nitz. Kadmium är en suverän "modellmetall" för andra likartade substanser. Den var helt okänd för biosfären före den industriella revolutionen. Detta stämmer till eftertanke. Du har ingen som helst rätt att förstöra kretsloppen och miljön för kommande generationer.

Svara
Anmäl

Svar till Toxikologen

Förstår gör jag förstås - att du är hysterisk. Men själv är jag det inte. Det är förstås inkorrekt att det inte fanns kadmium i biosfären innan den industriella revolutionen. "Naturliga källor" står för cirka 8% av kadmiumupptaget hos människor.

Du kan väl återkomma när du avskaffat fosfatgödning, fossilförbränning och stålproduktion som står för 80% tillsammans?

(Jag skriver inte under på nollvisioner. Däremot ska vi inte släppa ut för mycket kadmium, för något värde på för mycket. Detta får myndigheterna avgöra i fallet alunskifferbrytning - förhoppningsvis utgående från icke-hysteriska utgångspunkter.)

Svara
Anmäl

olagligt körda vkv

Visst får vkv byggas enligt svensk pbl-lag men om de sätts i drift gäller överställd EU-lag, Maskindirektiv och grunden för CE-märkning. Varje vkv i Sverige bryter mot EU-lag, körs olagligt.
Polisen får jobbigt att stoppa olagligheterna.

Anmäl

Svar till B.S

Källa?

Svara
Anmäl

Svar till törstig

"Källa"

Rapporten "Vindkraftverk får byggas men inte tas i drift."

Författaren är Claes-Erik Simonsbacka

Har köpt rapporten!

Svara
Anmäl

Svar till B.S

Att alla vill ÄTA av kakan genom bygglov, skatt, rivnings skatt eller förstörd utsikt och rädsla för haverier är inget nytt.
Väldigt vanligt i Sverige. (Korruption)
.
Lösning: Satsa någonannanstans!

Svara
Anmäl

Svar till Martin

Du har fel Martin.
Man satsar självklart inte alls på vindkraft.
Vindkraft är ett falsarium från början till slut

Svara
Anmäl

Ruiner

Hur många pelare vindkraftverk finnskvar om 30 år
Tidens tand,för dessa fodrar underhåll oxo

Anmäl

Svar till Harry

Mängden skrot och hanteringskostnader som uttjänta vindkraftverk kommer att utgöra måste vara en fullkomlig droppe i havet jämfört med den mängden skrot och hanteringskostnader som världens bilpark utgör när den skall skrotas undan typ var 15 år. Men det köper vi tydligen utan att blinka. Vad jag vet så innehåller inte några vindkraftverk komponeneter som måste långtidsförvaras p.g.a. att de är radioaktivt kontaminerade. Det är helt enkelt ett antal ton vanligt stål, kompositmaterial en del elektronik och lite smörjolja i växellådorna. Låter som vanligt hedeligt källsorteringsproblem.

Svara
Anmäl

Svar till EH

Sophantering hör till livsnödvändiheterna, så attraktionskraften från maffia och monopol ekonomer är mycket stor. Registering, precis som för bilar, gör att detta skrot blir "speciellt" öronmärkt, därför ökar dess värde, dvs skrotnings kostnaden.
.
Att det sedan genererar en "förlust" som sedan kan användas för att minska skatten, är ochså "attraktivt".
Vindkrafts ägaren kan kanske äga både skrotnings bolaget och vindkraftverket. "Produktionen" består då både vinster och förluster.

Svara
Anmäl

Svar till EH

Vindkraftverk är registerade, precis som bilar. Därför blir "skrotet" speciellt attraktivt för maffia och monopol ekonomer. Det kommer säker att skapas speciella skrotnings bolag, med politiska/maffia kopplingar som utnyttjar allt och alla. Vilket "räddar" medborgarna från katastrofen, dvs några ton skrot.
.
Allt kan säljas med tillräckligt mycket reklam/mutor...

Svara
Anmäl

Svar till EH

Vad jag menade så är det nåt annat om tio år.Utvecklingen
går framåt får vi hoppas

Svara
Anmäl

Nyheter/Energi

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (1 kommentar)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (26 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (41 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam.

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (25 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (11 kommentarer)

Störtade planet i Falsterbo hade lång spricka

Fyra man omkom när Kustbevakningsplanet förlorade ena vingen och störtade i Falsterbokanalen 2006. I dag —nästan tre och ett halvt år efter olyckan —står olycksorsaken klar. Statens haverikommission lägger skulden på den spanska flygplanstillverkaren Casa. (1 kommentar)

Glöm brandfarlig lågenergilampa

Lågenergilampor är inte brandfarligare än glödlampor. Det är budskapet från Elsäkerhetsverket efter ett uppmärksammat inslag i TVs Rapport. (36 kommentarer)

Bilder från översvämingar.

Nu kommer vårens flodkaos

Så förbereder sig kommunerna. Så skyddar du ditt hus. (2 kommentarer)

Så går huset med plus

Så går huset med plus

Förbos nya kvarter ska sälja sitt värmeöverskott. Så funkar systemet. (36 kommentarer)

Enbart klimatsmart duger vid nybyggen

Klimatsmart blir ny standard

Enkät: Sektorn växlar om. Många siktar dubbelt så högt som Boverket. (16 kommentarer)

Nytt hus håller kvar värmen

Med en ny typ av huselement blir husen lika energisnåla som passivhus. Tekniken gör att värmen stannar kvar inne.Nu har företaget fler förfrågningar än man klarar av. (2 kommentarer)

Tuff resa för danska elbilspionjärer

Tuff resa för danska elbilspionjärer

En bil började brinna, bromsarna krånglar, kylan suger musten ut batterierna och förarna fryser i kupén. Problemen hopar sig i det danska elbilsprojektet i Juelsminde. (69 kommentarer)

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (3 kommentarer)

Solceller och två miniturbiner producerar den el som behövs för att driva båtens elmotor. Ett batteri ombord ser till att det finns kraft kvar även när det är stiltje och molnigt.

Ny snurra till båten

När kulingen friskar i är det dags att reva seglen, men också att ladda batterierna. Nu lanserar finska Windside ett vertikalt vindkraftverk för båtar. (28 kommentarer)

MITs testbil

0,37 liter milen med trycksatt bensin

Transonic Combustion har utvecklat ett superkritiskt bränsleinsprutningssystem som ska kunna förbättra effektiviteten i bensinmotorer med mer än 50 procent. (113 kommentarer)

Elbilar bra att pendla med

Elbilar fungerar bra i Stockholmsområdet och "alldeles utmärkt" för den som pendlar till och från jobbet, visat ett ettårigt försök med fem elbilar. (31 kommentarer)

USA-blogg om grön energi

Det finns bloggar om kärlek, mode, bakning och tusen andra ämnen. Nu har det amerikanska energidepartementet startat en blogg om energieffektivisering och miljöteknik. (5 kommentarer)

Kopparkapsel som ska skydda kärnavfallet från att läcka i slutförvaret under Forsmark.

SKB viker sig
i kapselstriden

Hur säker är den svenska metoden att slutförvara använt kärnbränsle. Ord har stått mot ord mellan kärnkraftindustrin och KTH:s kopparforskare. Nu lägger SKB ned stridsyxan. (79 kommentarer)

Vattenkraftverket 
för campingturen

Vattenkraftverket
för campingturen

Med ett vattenkraftverk som bärs på ryggen kan man få 500 watt från ett strömmande vattendrag. (29 kommentarer)

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesiska Envision Energy etablerar sig i Danmark. Och snart kan företagets vindkraftverk dyka upp även på den svenska marknaden. (48 kommentarer)

Markbygdenprojektet som kan komma att se ut.

Ja till vindjätten i Piteå

Miljödepartementet gav i dag klartecken till det gigantiska vindkraftsprojektet Markbygden i Piteå. Upp till 1101 vindkraftverk ska få byggas i de höglänta områdena väster om Piteå. (218 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Mer subvention ger 2000 nya vindkraftverk

Regeringen lämnade i dag över sitt förslag till riksdagen om nya kvoter i elcertifikatsystemet för förnyelsebar elproduktion. Enligt näringsminister Maud Olofsson kan de nya subventionerna ge 2000 nya vindkraftverk på 10 år. (26 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (79 kommentarer)

Valmet Automotives elbilskoncept EVA.

Valmet, Nokia och Fortum lanserar finska elbilen EVA

Finländska Valmet Automotive har klivit fram som en stor elbilsbyggare med både Think och Fisker som uppdragsgivare. Nu visar man upp det egna elbilskonceptet EVA på bilsalongen i Geneve. (50 kommentarer)

Wankelmotorn åter i Audi

Wankelmotorn åter i Audi

Efter att ha varit borta I över 30 år gör wankelmotorn come back hos Audi. Elbilen Audi A1 e-tron har en liten wankelmotor som femfaldigar bilens räckvidd. (58 kommentarer)

Claudia Olsson.

Claudia - en strålande teknologstjärna!

Teknologen Claudia Olsson är Sveriges främsta talang. Hon är korad av nätverket Nova 100. (15 kommentarer)

Både moderna bilbatterier som A123-cellerna på bilden och batterier för elektronisk utrustning kräver noggrann hantering enligt batteriforskaren Venkat Srinivasan.

Batteripoeten lär dig ladda batteriet rätt

Shakespeare skrev sonetter om kärlek. Fröding använde ett persiskt versmått för att berätta om sin ensamhet. Venkat Srinivasan använder haiku för att lära dig hur du ska ladda ditt batteri. (4 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 125 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons