Det amerikanska forskningföretaget Flo Designs idé om nya, effektivare vindkraftverk.
USA satsar på ny vindkraftsteknik
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad
18 december 2009 08:39
88 kommentarer
Senaste av Miljövän mot vindvärk 31 december 2009 11:00
USA:s energiminister, nobelpristagaren Steven Chu, satsar stora forskningspengar på en helt ny vindkraftsteknik som bygger på flygindustrins jetturbiner i stället för traditionella propellrar.

Steven Chu, grön energiminister i Obamaregeringen i USA.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Steven Chu kom till FN:s klimatmöte i Köpenhamn i veckan för att markera USA:s goda vilja i klimatförhandlingarna.
På en presskonferens visade upp en skiss på en ny vindkraftsteknik som tagits fram av det amerikanska företaget Flo Design Wind Turbine Corporation i Wilbraham i Massachusetts.
Flo Design har fått statligt stöd för att kunna utveckla tekniken vidare.
Den nya turbintekniken, som mer liknar en klassisk jetmotorturbin än ett traditionellt propellerkraftverk, heter Mixer Ejector Wind Turbine, MEWT, och ska ge mer energi per ”vingyta” än ett traditionellt propellerverk, HAWT, Horisontal Axis Wind Turbine.
Flygindustrin har kopplats in
På presskonferensen gav Steven Chu en bredsida åt värdlandet Danmark,
hemlandet för världens största vindkraftsindustri Vestas.
- Det behövs en ny, banbrytande generation energiteknik – och inte minst inom vindkraftsindustrin. Och USA kommer att ta ledningen, sade Steven Chu till den danska tidningen Ingenjören.
Steven Chu menar att dagens energiteknik inte är tillräckligt effektiv för att klara målet att begränsa koldioxidutsläppen som Köpenhamnsmötet siktar till.
Nästa generations vindkraftverk ska vara högeffektiva, superkompakta och billigare än dagens.
- Vi har involverat den amerikanska flygindustrin för att få in dess expertis i vindkraftsforskningen och dess erfarenhet av luftströmmarna, sa Steven Chu på pressmötet i Köpenhamn.
Nobelpristagare i fysik
Steven Chu är en världsberömd forskare som fick Nobelpriset i fysik 1997. När
han utsågs till USA:s nye energiminister visade president Barack Obama
allvar med sin ambition att rikta om USA:s energiproduktion mot grön energi.
Han har skapat en ny fond för forskningsprojekt inom grön teknik. Den heter Apra-e och ligger under US Department of Energy.
Namnet ska appellera till det berömda amerikanska forskningsprogrammet Darpa, som ligger under det amerikanska försvarsdepartementet och som bland annat satsar pengar på det svenska forskningsprojektet för grönt jetbränsle – kemidoktorn Angelica Hulls forskningsföreteag Swedish Biofuels,
"Jag är skeptisk"
Men på det danska Risö-laboratoriet, världsberömt för sin forskning om
vindkraftsteknik, är man inte helt övertygad.
- Det är visserligen känt att en sådan design kan ha större verkningsgrad än traditionella trevingade vindkraftverk, men materialförbruken är högre och det är svårt att föreställa sig att ett sådant kraftverk kan producera energi billigare än ett traditionellt, säger Flemming Rasmussen, programchef på Risö, till Ingenjören.
Fakta Flo Design Wind Turbine
Bilden är från Youtube-filmen om Flo Design Wind Turbine.
Det ska ge en större verkningsgrad i förhållande till rotordiametern. Därför kan vindkraftverken byggas lägre och med mindre anläggningskostnader.
Företaget presenterade sina idéer våren 2008 inför en innovationstävling arrangerad av MIT, som man också vann.
Därefter har man varit ytterligt förtegna och tagit bort information om tekniken från sin webbsajt. En tidig presentation finns på Youtube, men sägs vara "föråldrad och missvisande". Se Youtube-filmen här.
Enligt nyhetstjänsten Xconomy förbereder företaget och dess huvudfinansiär, Kleiner Perkins, en större nyemission.
Ny Tekniks reporter Erik Mellgren, som arbetade för Xconomy våren 2008, fick en exklusiv intervju med Flo Designs vd Stan Kowalski. Läs intervjun här.
Läs också Xconomy´s artikel om Flo Design från den 26 oktober i år.
Ny Teknik Jobb
Nyheter/Energi
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Flexmetall - en flexibel sträckmetallSträckmetall med variabel maska ifrån Häfla Bruk öppnar nya möjligheter beträffande design och funktion.
- Meister flödesprodukter hos Kübler Svenska AB.Nu kan vi erbjuda ett komplett program flödesvakter, flödesmätare och flödesindikatorer från Meister Stömungstechnik gmbh.
- Modulärt DC system.konvektionsskylt N+1 system för 24V up till 125Vd.c. utspänning. 250W - 3kW i ett 19" subrack från Polyamp.
- AS-i gör säkerhet enkelt.Med AS-i bygger man flexibla skyddssystem som är enkla att modifiera och minimerar kabeldragningen.
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Upplev fördelarna med digitala prototyper.Autodesk ®Inventor® hjälper dig att ta steget till digitala prototyper.
- LASTCELLER FÖR TANK & SILOVÄGNINGNya unika lågbyggda lastceller med stor avlastningsyta mot tankben/silofot. Mycket kostnadseffektiva.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Vi ses väl på underhållsmässan?Kom och träffa Idhammar AB i monter B01:23 på Svenska Mässan i Göteborg den 9-11 mars!
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Starta elinstallationsfirma.Som ytterst ansvarig behöver du allmän behörighet. Distans/lärarledd
- BiTA – utbildningar inom ITSM, ITIL, MOF och ISO 20000.BiTA erbjuder Sveriges bredaste kursutbud inom IT Service Management, ITIL, MOF och ISO/IEC 20000.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Lär dig CAD!Anmäl dig till vårens CAD-kurser nu! Välj bland AutoCAD, Inventor, 3ds MAX, SolidWorks m fl.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Annonsera »












Kommentarer
Senaste inlagd av Miljövän mot vindvärk 31 december 2009 11:00 Sortera: Senaste överst
Intressant.
Jag tror att det kommer att finnas utrymme för båda typerna av vindkraftverk.
Och all ny teknik är dyrare i början innan den blivit "mainstream".
Svar till NH
För kompakta utrymme med behov av litet vindkraftverk passar de nog väl, men för storskalig produktion.... njae.. å andra sidan... frågan är om vindkraft passar för storskaplig produktion överhuvudtaget.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Var hittar man ett kompakt utrymme där det blåser? Vind gillar ju öppna landskap, så det känns väldigt långsökt.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
ja, små utrymmen... , t.ex. ett hustak, det är en bra idé!
Svara(för varför bara solpaneler som skall finnas där...:)
Svar till Mich
varför inte sätta fast en liten turbin på biltaket som alstrar energi när man färdas i den. Lagring i en bränslecell som kan kopplas loss och användas till uttag på spis.
SvaraSvar till Mich
Man har inte turbiner på tak eller bostadhus eftersom dom för bullrar odrägligt och gör dom boende galna av oväsendet
SvaraSvar till dsf
Att ha en större vindturbin på sommarstugetomten ser jag inte riktigt som ett alternativ, men en sådan grej kan vara fullt möjligt. De förutsätter naturligtvis att den ger mycket effekt per storlek. En konventionell vindturbin har fördelen ha en mycket stor svepyta så den inte behöver vara lika effektiv.
SvaraSvar till Ratzz
Var det det som hände dig?
SvaraSvar till pjaett
du med din vinturbin på biltaket... inte så tokig idé (som man kunde förvänta sig...:) Men det att köra mot vinden (med vinkraftverket på taket) kostar mer energi (alltså bensin) än det ger...
Svara..men om du pallar upp bilen på en vindig plats då blir det bra... särskilt om du låter bilen stå där...:)
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Moderna horisontalaxlade vindkraftverk har riktigt hög verkningsgrad. Teoretiska värdet är 49 % om jag minns rätt och de ligger väl på 80-90 % av det värdet. Det här är ju en klassiker i vindkraftbranchen där folk utifrån inte fattar att de är effektiva trots den minimala ytan som upptas av turbinbladen. Det ska bli intressant att följa Mr. Chu mitt tips är att han har rejält fel den här gången.
SvaraSvar till pjaett
Får du det att funka(med energiöverskott) har du uppfunnit perpetum mobile. Stort grattis iså fall.
SvaraSvar till NH
Der vil bli mange nye mulightere, diffuser teknikk er en, det nye nå er differencial trykk vindmølle som er utviklet i Norge ; ta en titt på http://www.innowind.no
SvaraSvar till NH
Tänk till, Vindkraft och den kraft som driver den som åker isjakt ellerlångfärdsskridskor,där kan vi använda motkraften.
SvaraSvar till pjaett
idiot
SvaraMantlade turbiner
är inget nytt. Något svenska utvecklare höll på med på 70-talet. Sedan sänktes hela industrin och danskarna, tyskarna och amerikanerna tog över ledningen och vinsterna.
Svar till SJ
Det är konstigt att det bara en lösning får finnas (i media) samtidigt...
Svaraoch att det som de presenterar nu är så outvecklat, bara en idéskiss
Svar till Mich
Allt, både bra och dåligt börjar som en ideskiss.
SvaraLjudnivå
Intressant. Det visuella intrycket blir ju bättre verkar det som, men kan man hålla ned ljudnivån?
Även för fåglar, som lätt flyger in i den konventionella typen, borde det vara ett plus.
Svar till Hasse
http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Faglar-och-vindkraftverk/
SvaraAtt folka bara orkar undvika information...
Svar till ngenjör Pettersson
Lugn Pettersson... glöm inte att ta den lugnande tabletten...
Svara;-)
Skämt åsido. Bra med din länk. Men jag har hört från andra källor att vissa fåglar dör bara av att flyga i närheten av vingarna pga tryckvågen. Har tyvärr ingen länk att visa. Det jag vill säga är att energimyndigheten kanske inte kan ses som helt neutral i sammanhanget. Bra med fler som har synpunkter.
Så med andra ord så bara för att du visar på en jättebra länk behöver det inte betyda att det är den stora allomfattande sanningen som kommer fram. Kommer du inte ihåg DDT-katastrofen när myndigheterna sa att det var heeeelt ofarligt (inte nu för att jämföra med ddt, men mer hur man ska ta källor och deras sanningshalt pga att det är sk. "auktoriteter").
Svar till Jens
Måste säga att Energimyndigheten är en förhållandevis pålitlig källa, ingen går fri från misstankar om partisket, men litar man inte på myndigheter så fins det inget på internet alls att lita på. Och allt är ju förövrigt bättre än "tyvärr har jag ingen länk".
SvaraDDT? Just det, det var ju energimyndigheten som sa att det var ofarligt, eller hur...
Var sak får bedömas för sig.
Att rökning ansågs ofarligt av bolagen som sålde cigaretter betyder ju inte heller att allt som sägs av bolag är fel. Eller att allt som sägs av forskare och doktorer är fel bara för att några uttalade sig om rökningens ofarlighet.
Svar till Hasse
Rotorn är ducted, vilket i sig är bra för ljudnivån jämfört med en öppen fläkt. Får dom dessutom mixern rätt så kan dom sänka ytterligare. Om det behövs alltså, själv tycker jag inte att vanliga vindkraftverk är högljuda.
SvaraSvar till K
Trots energimyndigheten så har man i flera länder just problemet med döda fåglar som högt prioriterat (efter usel ekonomi) när man temporärt bromsat vidare utbyggnad.
SvaraI Norge -- som ju inte behöver vindkraft då de har marginellt överdrivet 110 procent vattenkraft -- dödades 26 havsörnar i en population av 140 individer på bara någon månad:
svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3038993.svd
Det finns definitivt ett case här, och som någon nämnde är fladdermössen extremt känsliga och hotas av utrotning där vindkraft uppförs. Detta har New Scientist en film om som ligger på Youtube.
Hade en bloggpost om detta här, där det finns en länk till studier om problemet av en svensk zoologiprofessor:
klimathot-gameover.blogspot.com/2009/12/ar-vindkraft-iq-dod-fiskmas.html
Så är det, och var aldrig naiva inför myndigheter som mest bara vill verka populära och okontroversiella i förhållande till typ progressiva akademiska diskurser (dvs till sådant där vetenskapsläget är oklart eller en sanning bara bestäms av opportunism gentemot t ex environmentalism.
Energimyndigheten bör vara lika mycket att lita på i detta som Naturvårdsverket varit och är att lita på när det gäller diesel som sämsta fordonsbränsle och att etanol är bra.
Att i dokumentet som Pettersson länkar skriver att denna sak är "tämligen väl studerad" är f ö vilseledande, då frågan definitivt var bristfälligt studerat vid den tiden. Det framgår inte minst av deras eget dokument om påverkan på fladdermöss, där de medger stor okunskap, och i övrigt förefaller inte heller kunskapen stor.
-
Och apropå Petterssons tal om att undvika information, vet inte Pettersson att Sverige har fossilfri el och alltså inte för koldioxidens skull behöver någon vindkraft, samt att vår vindkraft därmed bör ge mer CO2-utsläpp än om vi inte haft den?
Det är ett stort bedrägeri som nu pågår. Det finns många andra argument mot vindkraft som kan tyckas viktigare, såsom ekonomi, natur samt hälsa, men att huvudsyftet bakom energikällan inte är existerande kan ju inte vara oviktigt.
Svar till Ingenjör Magnus Andersson
Hehe, en ingenjör som leker skogsmulle.
SvaraSvar till Bredsidan
Jag är uppväxt på landet invid skog och har arbetat med naturen, så i någon mån kanske jag är säkert en skogsmulle (vad nu det är?).
SvaraJag gillar att gå i skogen och faktiskt slipper man troll där.
Svar till Ingenjör Magnus Andersson
Bra så Magnus.
SvaraMen du inser väl proportionerna: Flera GWh energi eller 1 havsörn, 3 korpar, fyra havstrutar och 10-20 tättingar (s.l. = sensu latu, i vid mening).
Hur tänkte du energiförsörjningen i övrigt? Lovar att många djur dör här och var. De fåglar som flyger in in vindmöllor kommer inte att sprida sina gener vidare... Är du med?
(Detta är det som evolutionsekologerna kallar "starkt driven selektion". Hör vidare med experterna för jag har inte tid just nu.)
Svar till Breda spåret
"De fåglar som flyger in i vindmöllor kommer inte att sprida sina gener vidare..." Nä, men va bra. Då behöver man ju aldrig bry sig om hur olika ingrepp i naturen påverkar djurlivet. De djur som kan anpassa sig överlever ju... Hur f*n dum får man bli?
SvaraSvar till Jens
"Kommer du inte ihåg DDT-katastrofen när myndigheterna sa att det var heeeelt ofarligt ..."
SvaraKan du belägga att någon myndighet sagt att DDT var ofarligt.
Det går säkert att plocka fram en eller annan professor som sagt att typ "Lite DDT dör man inte av" (Förnekare finns det ju gott om oavsett om det gäller förintelsen, klimathotet eller svininfluensan)
Om du inte kan belägga påståendet om att myndigheterna sagt att DDT är ofarligt så måste du tyvärr räknas in i kretsen som sprider lögner...
Svar till IQ fiskmås
Håller helt med - korkade fåglar som inte vet att se upp choppas upp brutalt - av det nutida ekosystemets senaste anpassningsmodererare. I framtiden kan vi räkna med hypervigilanta fåglar svagt anstrukna av ständig ångest som gör att de håller korpgluggarna öppna för allt som snurrar - selektionstryck är vackert.
SvaraSvar till Tege
http://www.teachertube.com/viewVideo.php?video_id=5793&title=Scientist___Wife_Eat_DDT
SvaraBara ett exempel.
Svar till Daniel
DDT är ett insektsgift. Påverkar inte människor (eller andra vertebrater). Det är det som är poängen. Det går bra att äta, men kissa sedan inte i toaletten (utan på en flaska som lämnas på destruktion).
SvaraVad man inte visste fullt ut är de sekundära och tertiära störningarna i ekosystemet. Nedbrytningsprodukter och äggskalsförtunning m m. Man tog beslutet att förbjuda DDT eftersom dessa effekter var långtgående, otäcka och oöverblickbara. Ofta hörs i debatten att DDT skulle rädda männsikan från malaria (genom att utrota Anopheles-myggan som är vektor för den intracellulära parasiten). Det är ytterst tveksamt pga resistensutveckling.
Men det finns ett acceptabelt användingsområde för DDT och linknadne substanser, det är i museisamlingar. Alternativet nu är att frysa ihjäl ohyran som förtär och förstör samlingarna. Jag tror dock inte att KemI skulle släppa användningen fri i detta (mindre) sammanhang.
Svar till ngenjör Pettersson
Som om myndigheter alltid har haft rätt.
SvaraMen du kan ju titta på denna film så ser du i alla fall hur det går till i verkligheten
http://www.vidmax.com/video/60307/A_Vulture_is_up_flying_around_a_huge_windmill__and_gets_smacked_/
Svar till ngenjör Pettersson
Den text du refererar till tar bara upp problematiken med flyttande fåglar. Men fåglar häckar också. Dessutom flyttar många fågelarter under natten. Hur räknar man dessa och enstaka individer. Med radar? Om man inte hittar en död fågel, har ingen dött då? Jag kan se många svårigheter med att få fram rättvisande resultat.
SvaraSvar till Tege
Tege: "(Förnekare finns det ju gott om oavsett om det gäller förintelsen, klimathotet eller svininfluensan)"
SvaraEtt sånt här svar visar att du befinner dig på en nivå som är ful pajkastning (troligen av en sort som förekommer i totalitära samhällen). Det är tyvärr en nivå som numera förekommer i medier samt i skolor och universitet.
DÄrför borde jag inte svara dig. Jag är själv en naturvetare och tekniker som under ett par ecenier läst vad IPCC skrivit och inte funnit deras upplägg av en katastrof byggs på CO2 vara vetenskapligt vederhäftig.
(Det är inte svårt att med publicerad peer reviewed forskning visa problem med det som IPCC tar för dogmer och deras billiga avfärdanden av det som falsifierar eller konkurrerar med deras idé om kraftig ackumulation (hittills ej uppmätt) av CO2 i atmosfären samt kraftigt förstärkt temperatur i troposfären; James Hansen skrev helt apropå 1974 i ett arbete om absorbering av solenergi i atmosfären, att: "We have not included here parameterizations for absorption by O2 and CO2. These are minor absorbers compared to O3 and H20".)
Men du ställer trots allt en fråga som kan besvaras, nämligen om man kan belägga att DDT är ofarligt. Det svarar Zoolog på, där han konstaterar ofarlighet för människan, men att en liten effekt på äggskal finns. Jag är inte säker på hur stor eller säker äggskalseffekten är. Den undersökning Rachel Carson gjorde har konstaterats inkorrekt, då den bl a inte tog hänsyn till kyla och mindra mat på studerad plats. Att kalla DDT giftigt för en eventuell marginell effekt är att ta i, särskilt om man gör det så att användande av DDT mot malaria stoppas. (Jag accepterar viss återhållsamhet med nya ämnen som man inte säkert vet konsekvenserna av, men dagens environmentalister föreslår, programatiskt, förbud av alla nya ämnen.) Den användningen hade sedan DDT började att förbjudats kunna rädda miljoner barn varje år, vilka alltså i onödan dött. Om detta skriver professor Donald Roberts, världsberömde malariaexpert, i ett kongressförhör:
eco-imperialism.com/Roberts%20-%20Senate%20testimony%20-%20malaria.pdf
I västvärlden bekämpades och utrotades malaria med DDT till mitten av förra seklet, innan det förbjöds (direkt eller indirekt) så malariabekämpning i fattigare länder drabbades.
Svar till Ingenjör Magnus Andersson
Oops. Saknas lite bokstäver i min kommentar, bla a "o" i ovederhäftig. :-) (Haha!)
SvaraSvar till Ingenjör Magnus Andersson
Oops. Denna korrigering fel eftersom det står ett "inte" långt innan i samma mening.
SvaraJag måste ha en pepparkaka!
Svar till Ingenjör Magnus Andersson
Asbest var också helt ofarligt för något tiotal år sedan.Då var de som sade något annat bara hysteriska idioter.
SvaraSvar till AL
Ja iaf 1978 var asbest snudd på totalt harmlöst. Men sedan 80-90-talen vet vi.
SvaraSvar till Hasse U
Eftersom jag bor i eget hus så ser jag varje år att c:a två fåglar dött av att de flugit in i något fönster. Borde vi då förbjuda alla hus? Åtminstone alla hus med fönster? Detta blir en ansenligt större summa fåglar per år än alla som flyger in i vidkraftverk.
SvaraSvar till TEE
Nu kör du det svenskaste av alla debattknep, nämligen att hänvisa till ett annat problem. Tillför inget.
SvaraNu kan det ju vara så att det är helt olika arter. Du vet kanske att det finns många olika arter?
En havsörn som dödas är långt värre än en Koltrast eller Talgoxe.
Det körs det ihjäl en hel del med bil också, en detta är inget skäl att inte ha koll på vad vindkraften. Problemen adderas ju, och förr eller senare når man en nivå på dödandet som utrotar arten ifråga.
Svar till TEE
Jag köpte en av Svenska Naturskyddsföreningens silluettbilder föreställande en falk och klistrade dit, och sedan dess har inga fåglar dött i det fönstret såvitt jag vet.
SvaraVad kostr den ökade verkningsgraden?
Finns det några uppgifter hur mycket man beräknar hur mycket man kan öka verkningsgraden med den nya tekniken, och hur mycket den ökade verkningsgraden kostar?
Verkningsgraden?
Tysken Albert Betz visade 1927 att den maximala verkningsgraden är 59,3 %. I verkligheten rör det sig om ca 50 %. Enligt filmen fördubblar man detta värde. För mig låter det som om någon skojar med oss. Se t.ex. försöken att lansera tryckluftsdrivna bilar.
Ser dyrt och tungt ut
Fint med teoretiska modeller, men det ser dyrt ut. Många delar, förmodligen i högpresterande material. Att öka effektiviteten en aning hjälper föga om priset ränner iväg.
Jag förstår inte hur man rent mekaniskt ska kunna bygga ett kraftverk på kanske 20 meters diameter med en sån konstruktion. Även om man dubblar effektiviteten per tvärsnittsyta, så ser det ut att väga 5-10 gånger mer för samma diameter. Sen ska man ju ha en stolpe och ett fundament som orkar hålla upp alltihopa, vilket ökar kostnanderna ännu mer.
Själv skulle jag försöka hitta på ett nytt sätt att få upp snurrorna riktigt högt upp, utan att behöva bygga dyra stolpar. Kanske en smart fackverkskonstruktion. Får man bara upp snurrorna tillräckligt högt så har man alltid bra med vind, och i slutändan är vindhastigheten det absolut viktigaste.
Svar till dsf
Jag hållermed dig om att det ser tungt och dyrt ut.
SvaraJag tycker det skulle vara intressant att försöka använda sig av en flygande drake. Drakar brukar kunna flyga väldigt högt med bara en lina som "mast". Genom att ha vindkragtverkat högt uppe på en drake bör det gå att komma upp på höjder där det blåser ordentligt.
Genom att också att köra runt draken så att den sveper over stor yta utan att själva propellern/turbinen behöver vara så stor, så blir det totalt sett en mycket stor svept yta och därmed möjlit att producera mycket energi. Det ses som att draken kör runt i luften så att den upplever högre vindhastighet än vad som är fallet.
droppe
USA lär inte köra sina Hummers på vindkraft sen när oljeproduktionen dalar ner. Detta är troligen en droppe i havet..Fast iofs. är det bra med många alternativ.
Svar till mass
Fel. Det går att producera väldigt mycket energi med enbart vindkraft. De sammanlagda resurserna räcker till att försörja hela världen, men det går ju inte eftersom vind är för opålitligt. Men 20-30% av hela världens energibehov är inte orimligt. Orörda berg och kuster blir det naturligtvis mindre av... och materialåtgången är inte direkt försumbar.
SvaraSvar till Strutsman
Världens energianvändning är 15 terawatt. 30 % 5 TW. 2008 producerade vi 121 gigawatt med vindkraft. Dvs. 0.8 % av energianvändningen. Av ELproduktion var vi uppe i hyfsade 1.5 %. Tror man att vindkraften kan 40-dubblas ?
SvaraSvar till mass
ja
SvaraSvar till mass
Ja, globalt finns stora områden att bygga på så jag ser inget problem att skala upp det bara det finns finansiering än kan man ju inte slå kolkraft i pris.
SvaraSvar till LL
Ja problemen är ju bara
Svarapengar
råvaror (blir garanterat brist på nån råvara, som med solceller t.ex.)
NIMBY (bara inte jag behöver se dem på mitt sommarställe)
vem skall bygga dem (delvis pengar där)
tillförlitlighet (ur bruk i storm och låga vindhastigheter, jaha gulle du kan inte köra bil idag för det var snöstorm igår och vi har ingen el heller)
Svar till mass
Lär dig att skilja på energi och effekt. Öppna en lärobok för 17..........och kom tillbaka med lite kunskap.
SvaraFullständigt onödigt.
Det är lätt att öka effekten per rotor diameter. Det är bara att sätta en tratt framför. Men det är nog många gånger mer praktiskt att ha en rotor som är lika stor som tratten i stället för en liten rotor med tratt. Jag har ett häfte om hemmabyggen som clasohlsson sålde på 70talet, som beskriver det här.
Kostruktionen påminner om fläkten i en turbofläkt motor, men jetmotor håller jag inte med om.
typisk politiker
Chu är inte längre någon vetenskapsman längre utan vill som vanligt för alla yankar framhålla att USA är först, störst och bäst med allt. Strömningslära är en mycket mogen vetenskap, för parantesen vindkraft gäller det bara produktifiering. Bara en idiot tror att man kan komma på en ny princip med dubbelt så hög verkningsgrad – den finns inte.
"...i så fall amerikansk flygindustri...!"
ja, det här ministerbesöket är en PR-kupp... (särskilt i kombination med presidentens besök och tal)... och så kommer han med bara en futuristisk teckning... som väcker en massa frågor...
Men budskapet är ganska tydligt: "Om detta med vindkraft är någonting att ha...i så fall är det amerikansk flygindustri som skall bygga dessa tingestar och rädda världen!"
Flygplan
Varannan flygmotor får bli en sådan där, och varannan en eldriven propellermotor, sen kan planet driva sig själ!
Vita tak
Hmmm...Steven Chu.....vad det inte han som på fullaste allvar ville måla väldens alla tak vita för att hindra den globala uppvärmningen: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article584762.ece
Hehe, verkar vara en kul kille med koll på det mesta eller hur?!
Inget nytt
Den som läst vindkraftteknik vet väl om att många blad ger högre verkningsgrad
Svar till Daniel
Sant, men bara vid låga rotationshastigheter, däröver täcker tre blad i stort sett hela den exponerade ytan.
SvaraHåhåjaja
Sådana här konstruktioner jobbades det en del med på 1980-talet och särskilt i Israel. Det byggde möjligen någon form av demomodell. Det går åt alldeles för mycket material och blir dyrt vilket många insåg och hela tanken dog ut. Det mesta av olika modeller och lösningar för vindkraftverk har redan uppfunnits och ofta förkastats. Det viktiga är att jobba med tillverkningkostnader, montagemetoder, underhållskostnader och att förbättra kritiska komponenter eller att göra dem lätt utbytbara. F ö är verkningsgrad inte den mest intressanta egenskapen hos ett vindkraftverk utan det totala kostnaden per producerad kWh vilket är något helt annat. Kraftverken på bilden skulle kunna göras mer ekonomiskt effektiva genom att ta bort de dyra strutarna och istället göra bladen lite längre och välja lite större utväxling i växellådorna.
Svar till Björn Dahalroth
Måste man verkligen ha en växel låda.
SvaraDet finns altenativa tekniker...
Lagringen är nog den svagaste länken för tillfället, detta talar emot fler blad.
Anmärkningsvärt
Det är faktisk anmärkningsvärt om en Nobelpristagare inte inser att effektuttaget från ett vindkraftverk aldrig kan bli mer än: Arean * (Rho * v^3) / 2?
Svar till Wino
Det blir ännu mindre, bara högst 16/27 av det Wino skriver, enligt Betz lag: http://sv.wikipedia.org/wiki/Betz_lag !
SvaraKonstruktionen
Det där går inte att stänga av eller vända vingars smalsida mot stormvindarna. De kommer att blåsa omkull allihopa. Här i Norden fryser de fast.
Svepta ytan
Verkar vara ett försök att dra till sej forskningspengar. Det går inte att trolla. Det går inte att få ut mer effekt än som finns inom den svepta ytan. Om man har ett visst antal löpmeter vinge ger det mest effekt att arangera dem så att de sveper så stor yta som möjligt. Det borde en nobelpristagare veta!
miljövänligt
Kan man bara kalla det för miljövänligt så behöver man inte bry sig om ekonomi ,effektivitet ,naturen ,tekniska problem mm det finns alltid pengarr att hämta .
En snurrig idé
Med en så genomtänkt och provad teknik,som ju vindkraften är verkar det lite "oövertänkt" med denna nygamla konstruktion. Jag kan tänka mig att den kan placeras i en tunnelöppning för att blåsa ut avgaser, Möjligtvis !! CET/SERO
Svar till Kjell Mott
Verklighetsförankrad kommentar.
SvaraVinden har produktionskostnad på mellan 15 och 35 öre/kWh. Det är skillnader på verk, lägen och hav/land. Jättebra säger Tjalle Kärnkraft men energin kommmer lite när den vill, eller hur? Ja, det är väl faktiskt den stora utmaningen; att hålla fast den. För det är ju faktiskt superenkelt att samla in den (sol, våg, vind...) Så att Ville Vindkraft replikerar att effekten är god men tillgängligheten inte 100%. Anpassa er!
Men i stort vill inte jag öht jämföra kärnkraft (flera GW) med vind (bara några 100 MW). Å tredje sidan uppskattar jag att jag kan pumpa upp mitt dricksvatten själv även om strömmen gått. Dvs att det finns användarvänliga vardagsalternativ för oss vanliga.
Propeller??
Jag hänger upp mig på NTs bristande kunskap då de skriver propeller i artikeln. Även ett "traditionellt" verk har en turbin som tar rätt på energin i vinden.
Propellrar finns på båtar och flygplan och har helt andra profiler. Det är framför allt bladens välvning som är helt annorlunda. En turbin är utformad för att bromsa ett flöde medan en propeller är gjord för att accelerera flödet.
Svar till NåGoN
När flygplanet sedan fått fart ändras allt. För varje propellervarv kommer man framåt ett steg. Nu plötsligt står luften som stilla och propellern är en korkskruv.
SvaraSvar till Karl
Dragkraften från propellern får du genom att accelerera luft bakåt. Luften bakom en propeller rör sig bakåt. Skulle du klara av att få dragkraft med stillatående luft måste du ha en oändligt stor propeller och det har man inte, men man försöker få till propellrar som är ganska stora.
SvaraBra
Det är ju naivt att tro att "traditionell" vindkraftteknik kommer att nå någonstans. Så detta är vad som än händer ett steg i rätt riktning.
Svar till Johnny
Nu råkar det vara så att traditionell teknik optimerats utifrån fysikens lagar. Otroligt att många likt dig tror att radikalism ger fördelar när dödsdömda saker inte fungerar.
SvaraRensar från fåglar
Verkar vara den perfekta fågeldödaren!
Placera dessa runt flygplatserna för att hålla rent från fåglar.
Ny ögonpina
Frånsett eventuellt bättre funktion är det rent estetiskt inget framsteg.
Effektivt?
Det finns väldigt lite att gå på vad gäller hårda siffror för denna typ av vindlraftverk.
Jämför man effektuttag och antal blad för vanliga vindkraftverk så finner man en ekonomisk balanspunkt vid just tre blad. Med två blad tappar man effekt genom att man har en procentuellt större andel passager av tornet. Men fyra blad kosta mer än man får ut i ökad effekt.
Har man en hel rotor disk så kan inte den vara för stor för då blåser den omkull.
Jag är skeptisk, de får komma med mer uppgifter först.
Svar till Ingenjör
Tror att du har rätt.
SvaraKonstruktionen och kraven på lagring blir stora. Det finns en stor fördel med stor vingyta och det är ökad effektivitet vid LÅGA vindhastigheter.
Användnings området är således begränsat. Om det rör sig om klassisk turbin som är gjord för HÖGA flödes hastigheter, så förstår jag inte riktigt var dom skall finna dessa.
I vindtunneln?
Svar till Martin
Lagringsproblemen bör inte bli värre bara för att man har fler blad, så länge bladet inte passerar ett torn eller liknande. Problemen med lagren i dagens vindkraftverk är relaterad till den cykliska last som uppstår varje gång ett blad passerar tornet. Tornet stör vindflödet runt bladet vilket gör att trycket på bladet sjunker när det passerar tornet. Detta leder till en cyklisk last på lagret som uppstår 3 ggr/varv. Det blir många cykler på ett år. Dessutom är lastens/momentets riktning extra ogynnsamt för lagret.
SvaraÄntligen en ny teknik som kan revolutionera
Sådana här vindturbiner kan appliceras precis var som helst och i olika format utan Miljöverkets alltid så krävande bestämmelser- på girlanger över gator(korsdragsteknik), på varenda Länsstyrelsehustak och vanliga tak för hushållsel, för landvägsbelysningar, som elförsörjning på fordon, mm. Tekniken utnyttjas sedan länge på militära flygplan som elförsörjning för telekrigföring mm.
Svar till Rolle
Har du en aning om vad du pratar om?
SvaraSvar till Daniel
Njaa, verkar vara en som roar sig med lånad signatur.
SvaraSvar till Rolle
Förutom den lilla detaljen att man helst undviker att bygga långa raka avenyer nuförtiden, Det bilr ju så mycket korsdrag.
SvaraNackdelar
För undertecknad som kan räkna till 17 vindkraftverk runt mitt hus, så är ljudet det värsta. Det är i princip aldrig tyst, om det inte är helt vindstilla, vilket sällan inträffar. Eftersom jag bor på landet, var det ofta tyst innan dessa kom upp. Ljusflimmer inne i rummen inträffar ett fåtal dagar per år, och man kan ju dra ner persiennerna, men ljudet går inte att skärma av. Ja, man kan ju dra på stereon...
Rotordiameter < 3 meter ==> inget bygglov behövs
Detta är kanske ett bra sätt att bygga att större vindkraftverk utan att behöva söka bygglov eller skicka in en anmälan, förutsatt att man uppfyller övriga regler.
Flera propellrar på samma axel
En variant som amerikanen Doug Selsam tagit fram ett flertal varianter av är att sätta flera propellrar på samma axel och sedan låta axeln vara något snedställd i förhållande till vinden. Man fångar således in ett smalt band av vinden i stället för en cirkulär yta. Fördelen borde vara att man får ett relativt högt varvtal och små propellrar. I ett förslag skissa på att ett stort antal propellrar sitter på en roterande wire som hålls uppe av en drake!
Se http://www.superturbine.net/
Det är kostnaden per kW som är intressant, och även om det är lätt att se de aerodynamiska nackdelarna så borde mekaniken kunna bli billig.
http://www.superturbine.net/
Max verkningsgrad?
Jag vill minnas att differentialekvationen för vindenergi säger att max. 59.3% kan tas ut av vinden och då bromsas lufthastigheten upp till den halva hastigheten. Om man tittar tillbaka i patentregistren 50-150 år tillbaka finns antagligen samma typ av konstruktion redan uppfunnen. Men som sagt max 59% tillgodogjord energi från vinden får man oberoende hur snurrorna ser ut.
Svar till Mikae
Mikae, dersom en bare tar i berekning vindens energi i ett plan er 59% riktig, men når en bereknar i to plan, både horisontalt og vertikalt vil en kunne beregne en bedre ytan en Betz lov. Dersom du tror at ett fly kan fly så er mulightene til å overtsige Betz lov tilstede. Innowind vindturbin ble første gang presentert på EOW2009 i Stockholm i september og fikk en enorm oppmerksomhet, selv om ikke tidningane var like oppmersome. Igjen, ta en titt på http://www.innowind.no
SvaraSvar till Kjetil Egeland
Kanske blir jag sista kommentaren här.
SvaraPassar då på att önska alla som upptäckt den stora vindkraftsbluffen Ett Gott Nytt År.
för ca 2 år sedan upptäckte jag själv att inte allt stod rätt till. Jag var då ganska ensam i spalterna att vara negativ till vindkraft.
Det är en stor glädje att se att så många fått upp ögonen nu.
Det som utlöste min nyfikenhet var när jag fick se den officiella siffran 1%. Det var alltså allt vinkraften ger. Kan det vara sant att man stödjer en så obetydlig produktion med millioner av skattemedel.
När man sedan läste vidare och konstaterade att produkten är så dålig att den måste backas upp av annan kraftproduktion till 100% så blir man rent av chockad.
Vindkraft är en produkt av:
1 Skickliga/samvetslösa försäljare.
2 Okunniga politiker.
3 Markägare som lurats att de gör en miljöinsats.
4 Markägare som offrar naturen i tro att de skall bringa feta inkomster.
5 En allmänhet som vilseletts av mycket starka lobbygrupper och därför tror att vindkraft är miljövänligt och kan tänka sig att offra vår vackra natur för det.