Det amerikanska forskningföretaget Flo Designs idé om nya, effektivare vindkraftverk.

Det amerikanska forskningföretaget Flo Designs idé om nya, effektivare vindkraftverk. Foto: Flo Design

USA satsar på ny vindkraftsteknik

USA:s energiminister, nobelpristagaren Steven Chu, satsar stora forskningspengar på en helt ny vindkraftsteknik som bygger på flygindustrins jetturbiner i stället för traditionella propellrar.

Steven Chu, grön energiminister i Obamaregeringen i USA.

Steven Chu, grön energiminister i Obamaregeringen i USA. Foto: Lawrence Berkley National Laboratory

Steven Chu kom till FN:s klimatmöte i Köpenhamn i veckan för att markera USA:s goda vilja i klimatförhandlingarna.

På en presskonferens visade upp en skiss på en ny vindkraftsteknik som tagits fram av det amerikanska företaget Flo Design Wind Turbine Corporation i Wilbraham i Massachusetts.

Flo Design har fått statligt stöd för att kunna utveckla tekniken vidare.

Den nya turbintekniken, som mer liknar en klassisk jetmotorturbin än ett traditionellt propellerkraftverk, heter Mixer Ejector Wind Turbine, MEWT, och ska ge mer energi per ”vingyta” än ett traditionellt propellerverk, HAWT, Horisontal Axis Wind Turbine.

Flygindustrin har kopplats in
På presskonferensen gav Steven Chu en bredsida åt värdlandet Danmark, hemlandet för världens största vindkraftsindustri Vestas.

- Det behövs en ny, banbrytande generation energiteknik – och inte minst inom vindkraftsindustrin. Och USA kommer att ta ledningen, sade Steven Chu till den danska tidningen Ingenjören.

Steven Chu menar att dagens energiteknik inte är tillräckligt effektiv för att klara målet att begränsa koldioxidutsläppen som Köpenhamnsmötet siktar till.

Nästa generations vindkraftverk ska vara högeffektiva, superkompakta och billigare än dagens.

- Vi har involverat den amerikanska flygindustrin för att få in dess expertis i vindkraftsforskningen och dess erfarenhet av luftströmmarna, sa Steven Chu på pressmötet i Köpenhamn.

Nobelpristagare i fysik
Steven Chu är en världsberömd forskare som fick Nobelpriset i fysik 1997. När han utsågs till USA:s nye energiminister visade president Barack Obama allvar med sin ambition att rikta om USA:s energiproduktion mot grön energi.

Han har skapat en ny fond för forskningsprojekt inom grön teknik. Den heter Apra-e och ligger under US Department of Energy.

Namnet ska appellera till det berömda amerikanska forskningsprogrammet Darpa, som ligger under det amerikanska försvarsdepartementet och som bland annat satsar pengar på det svenska forskningsprojektet för grönt jetbränsle – kemidoktorn Angelica Hulls forskningsföreteag Swedish Biofuels,

"Jag är skeptisk"
Men på det danska Risö-laboratoriet, världsberömt för sin forskning om vindkraftsteknik, är man inte helt övertygad.

- Det är visserligen känt att en sådan design kan ha större verkningsgrad än traditionella trevingade vindkraftverk, men materialförbruken är högre och det är svårt att föreställa sig att ett sådant kraftverk kan producera energi billigare än ett traditionellt, säger Flemming Rasmussen, programchef på Risö, till Ingenjören.

Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg

Fakta Flo Design Wind Turbine

Bilden är från Youtube-filmen om Flo Design Wind Turbine.

Turbinen har en mångbladig rotor som är innesluten i en kåpa, som också blandar en yttre luftström med den som passerar rotorn.

Det ska ge en större verkningsgrad i förhållande till rotordiametern. Därför kan vindkraftverken byggas lägre och med mindre anläggningskostnader.

Företaget presenterade sina idéer våren 2008 inför en innovationstävling arrangerad av MIT, som man också vann.

Därefter har man varit ytterligt förtegna och tagit bort information om tekniken från sin webbsajt. En tidig presentation finns på Youtube, men sägs vara "föråldrad och missvisande". Se Youtube-filmen här.

Enligt nyhetstjänsten Xconomy förbereder företaget och dess huvudfinansiär, Kleiner Perkins, en större nyemission.

Ny Tekniks reporter Erik Mellgren, som arbetade för Xconomy våren 2008, fick en exklusiv intervju med Flo Designs vd Stan Kowalski. Läs intervjun här.

Läs också Xconomy´s artikel om Flo Design från den 26 oktober i år.

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Miljövän mot vindvärk 31 december 2009 11:00 Sortera: Senaste överst

Intressant.

Jag tror att det kommer att finnas utrymme för båda typerna av vindkraftverk.

Och all ny teknik är dyrare i början innan den blivit "mainstream".

Anmäl

Svar till NH

För kompakta utrymme med behov av litet vindkraftverk passar de nog väl, men för storskalig produktion.... njae.. å andra sidan... frågan är om vindkraft passar för storskaplig produktion överhuvudtaget.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Var hittar man ett kompakt utrymme där det blåser? Vind gillar ju öppna landskap, så det känns väldigt långsökt.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

ja, små utrymmen... , t.ex. ett hustak, det är en bra idé!

(för varför bara solpaneler som skall finnas där...:)

Svara
Anmäl

Svar till Mich

varför inte sätta fast en liten turbin på biltaket som alstrar energi när man färdas i den. Lagring i en bränslecell som kan kopplas loss och användas till uttag på spis.

Svara
Anmäl

Svar till Mich

Man har inte turbiner på tak eller bostadhus eftersom dom för bullrar odrägligt och gör dom boende galna av oväsendet

Svara
Anmäl

Svar till dsf

Att ha en större vindturbin på sommarstugetomten ser jag inte riktigt som ett alternativ, men en sådan grej kan vara fullt möjligt. De förutsätter naturligtvis att den ger mycket effekt per storlek. En konventionell vindturbin har fördelen ha en mycket stor svepyta så den inte behöver vara lika effektiv.

Svara
Anmäl

Svar till Ratzz

Var det det som hände dig?

Svara
Anmäl

Svar till pjaett

du med din vinturbin på biltaket... inte så tokig idé (som man kunde förvänta sig...:) Men det att köra mot vinden (med vinkraftverket på taket) kostar mer energi (alltså bensin) än det ger...

..men om du pallar upp bilen på en vindig plats då blir det bra... särskilt om du låter bilen stå där...:)

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Moderna horisontalaxlade vindkraftverk har riktigt hög verkningsgrad. Teoretiska värdet är 49 % om jag minns rätt och de ligger väl på 80-90 % av det värdet. Det här är ju en klassiker i vindkraftbranchen där folk utifrån inte fattar att de är effektiva trots den minimala ytan som upptas av turbinbladen. Det ska bli intressant att följa Mr. Chu mitt tips är att han har rejält fel den här gången.

Svara
Anmäl

Svar till pjaett

Får du det att funka(med energiöverskott) har du uppfunnit perpetum mobile. Stort grattis iså fall.

Svara
Anmäl

Svar till NH

Der vil bli mange nye mulightere, diffuser teknikk er en, det nye nå er differencial trykk vindmølle som er utviklet i Norge ; ta en titt på http://www.innowind.no

Svara
Anmäl

Svar till NH

Tänk till, Vindkraft och den kraft som driver den som åker isjakt ellerlångfärdsskridskor,där kan vi använda motkraften.

Svara
Anmäl

Svar till pjaett

idiot

Svara
Anmäl

Mantlade turbiner

är inget nytt. Något svenska utvecklare höll på med på 70-talet. Sedan sänktes hela industrin och danskarna, tyskarna och amerikanerna tog över ledningen och vinsterna.

Anmäl

Svar till SJ

Det är konstigt att det bara en lösning får finnas (i media) samtidigt...

och att det som de presenterar nu är så outvecklat, bara en idéskiss

Svara
Anmäl

Svar till Mich

Allt, både bra och dåligt börjar som en ideskiss.

Svara
Anmäl

Ljudnivå

Intressant. Det visuella intrycket blir ju bättre verkar det som, men kan man hålla ned ljudnivån?
Även för fåglar, som lätt flyger in i den konventionella typen, borde det vara ett plus.

Anmäl

Svar till Hasse

http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Faglar-och-vindkraftverk/

Att folka bara orkar undvika information...

Svara
Anmäl

Svar till ngenjör Pettersson

Lugn Pettersson... glöm inte att ta den lugnande tabletten...
;-)
Skämt åsido. Bra med din länk. Men jag har hört från andra källor att vissa fåglar dör bara av att flyga i närheten av vingarna pga tryckvågen. Har tyvärr ingen länk att visa. Det jag vill säga är att energimyndigheten kanske inte kan ses som helt neutral i sammanhanget. Bra med fler som har synpunkter.
Så med andra ord så bara för att du visar på en jättebra länk behöver det inte betyda att det är den stora allomfattande sanningen som kommer fram. Kommer du inte ihåg DDT-katastrofen när myndigheterna sa att det var heeeelt ofarligt (inte nu för att jämföra med ddt, men mer hur man ska ta källor och deras sanningshalt pga att det är sk. "auktoriteter").

Svara
Anmäl

Svar till Jens

Måste säga att Energimyndigheten är en förhållandevis pålitlig källa, ingen går fri från misstankar om partisket, men litar man inte på myndigheter så fins det inget på internet alls att lita på. Och allt är ju förövrigt bättre än "tyvärr har jag ingen länk".

DDT? Just det, det var ju energimyndigheten som sa att det var ofarligt, eller hur...
Var sak får bedömas för sig.
Att rökning ansågs ofarligt av bolagen som sålde cigaretter betyder ju inte heller att allt som sägs av bolag är fel. Eller att allt som sägs av forskare och doktorer är fel bara för att några uttalade sig om rökningens ofarlighet.


Svara
Anmäl

Svar till Hasse

Rotorn är ducted, vilket i sig är bra för ljudnivån jämfört med en öppen fläkt. Får dom dessutom mixern rätt så kan dom sänka ytterligare. Om det behövs alltså, själv tycker jag inte att vanliga vindkraftverk är högljuda.

Svara
Anmäl

Svar till K

Trots energimyndigheten så har man i flera länder just problemet med döda fåglar som högt prioriterat (efter usel ekonomi) när man temporärt bromsat vidare utbyggnad.

I Norge -- som ju inte behöver vindkraft då de har marginellt överdrivet 110 procent vattenkraft -- dödades 26 havsörnar i en population av 140 individer på bara någon månad:

svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3038993.svd

Det finns definitivt ett case här, och som någon nämnde är fladdermössen extremt känsliga och hotas av utrotning där vindkraft uppförs. Detta har New Scientist en film om som ligger på Youtube.

Hade en bloggpost om detta här, där det finns en länk till studier om problemet av en svensk zoologiprofessor:

klimathot-gameover.blogspot.com/2009/12/ar-vindkraft-iq-dod-fiskmas.html

Så är det, och var aldrig naiva inför myndigheter som mest bara vill verka populära och okontroversiella i förhållande till typ progressiva akademiska diskurser (dvs till sådant där vetenskapsläget är oklart eller en sanning bara bestäms av opportunism gentemot t ex environmentalism.

Energimyndigheten bör vara lika mycket att lita på i detta som Naturvårdsverket varit och är att lita på när det gäller diesel som sämsta fordonsbränsle och att etanol är bra.

Att i dokumentet som Pettersson länkar skriver att denna sak är "tämligen väl studerad" är f ö vilseledande, då frågan definitivt var bristfälligt studerat vid den tiden. Det framgår inte minst av deras eget dokument om påverkan på fladdermöss, där de medger stor okunskap, och i övrigt förefaller inte heller kunskapen stor.

-
Och apropå Petterssons tal om att undvika information, vet inte Pettersson att Sverige har fossilfri el och alltså inte för koldioxidens skull behöver någon vindkraft, samt att vår vindkraft därmed bör ge mer CO2-utsläpp än om vi inte haft den?

Det är ett stort bedrägeri som nu pågår. Det finns många andra argument mot vindkraft som kan tyckas viktigare, såsom ekonomi, natur samt hälsa, men att huvudsyftet bakom energikällan inte är existerande kan ju inte vara oviktigt.

Svara
Anmäl

Svar till Ingenjör Magnus Andersson

Hehe, en ingenjör som leker skogsmulle.

Svara
Anmäl

Svar till Bredsidan

Jag är uppväxt på landet invid skog och har arbetat med naturen, så i någon mån kanske jag är säkert en skogsmulle (vad nu det är?).

Jag gillar att gå i skogen och faktiskt slipper man troll där.

Svara
Anmäl

Svar till Ingenjör Magnus Andersson

Bra så Magnus.
Men du inser väl proportionerna: Flera GWh energi eller 1 havsörn, 3 korpar, fyra havstrutar och 10-20 tättingar (s.l. = sensu latu, i vid mening).

Hur tänkte du energiförsörjningen i övrigt? Lovar att många djur dör här och var. De fåglar som flyger in in vindmöllor kommer inte att sprida sina gener vidare... Är du med?

(Detta är det som evolutionsekologerna kallar "starkt driven selektion". Hör vidare med experterna för jag har inte tid just nu.)

Svara
Anmäl

Svar till Breda spåret

"De fåglar som flyger in i vindmöllor kommer inte att sprida sina gener vidare..." Nä, men va bra. Då behöver man ju aldrig bry sig om hur olika ingrepp i naturen påverkar djurlivet. De djur som kan anpassa sig överlever ju... Hur f*n dum får man bli?

Svara
Anmäl

Svar till Jens

"Kommer du inte ihåg DDT-katastrofen när myndigheterna sa att det var heeeelt ofarligt ..."

Kan du belägga att någon myndighet sagt att DDT var ofarligt.
Det går säkert att plocka fram en eller annan professor som sagt att typ "Lite DDT dör man inte av" (Förnekare finns det ju gott om oavsett om det gäller förintelsen, klimathotet eller svininfluensan)

Om du inte kan belägga påståendet om att myndigheterna sagt att DDT är ofarligt så måste du tyvärr räknas in i kretsen som sprider lögner...



Svara
Anmäl

Svar till IQ fiskmås

Håller helt med - korkade fåglar som inte vet att se upp choppas upp brutalt - av det nutida ekosystemets senaste anpassningsmodererare. I framtiden kan vi räkna med hypervigilanta fåglar svagt anstrukna av ständig ångest som gör att de håller korpgluggarna öppna för allt som snurrar - selektionstryck är vackert.

Svara
Anmäl

Svar till Tege

http://www.teachertube.com/viewVideo.php?video_id=5793&title=Scientist___Wife_Eat_DDT
Bara ett exempel.

Svara
Anmäl

Svar till Daniel

DDT är ett insektsgift. Påverkar inte människor (eller andra vertebrater). Det är det som är poängen. Det går bra att äta, men kissa sedan inte i toaletten (utan på en flaska som lämnas på destruktion).

Vad man inte visste fullt ut är de sekundära och tertiära störningarna i ekosystemet. Nedbrytningsprodukter och äggskalsförtunning m m. Man tog beslutet att förbjuda DDT eftersom dessa effekter var långtgående, otäcka och oöverblickbara. Ofta hörs i debatten att DDT skulle rädda männsikan från malaria (genom att utrota Anopheles-myggan som är vektor för den intracellulära parasiten). Det är ytterst tveksamt pga resistensutveckling.

Men det finns ett acceptabelt användingsområde för DDT och linknadne substanser, det är i museisamlingar. Alternativet nu är att frysa ihjäl ohyran som förtär och förstör samlingarna. Jag tror dock inte att KemI skulle släppa användningen fri i detta (mindre) sammanhang.

Svara
Anmäl

Svar till ngenjör Pettersson

Som om myndigheter alltid har haft rätt.
Men du kan ju titta på denna film så ser du i alla fall hur det går till i verkligheten
http://www.vidmax.com/video/60307/A_Vulture_is_up_flying_around_a_huge_windmill__and_gets_smacked_/

Svara
Anmäl

Svar till ngenjör Pettersson

Den text du refererar till tar bara upp problematiken med flyttande fåglar. Men fåglar häckar också. Dessutom flyttar många fågelarter under natten. Hur räknar man dessa och enstaka individer. Med radar? Om man inte hittar en död fågel, har ingen dött då? Jag kan se många svårigheter med att få fram rättvisande resultat.

Svara
Anmäl

Svar till Tege

Tege: "(Förnekare finns det ju gott om oavsett om det gäller förintelsen, klimathotet eller svininfluensan)"

Ett sånt här svar visar att du befinner dig på en nivå som är ful pajkastning (troligen av en sort som förekommer i totalitära samhällen). Det är tyvärr en nivå som numera förekommer i medier samt i skolor och universitet.

DÄrför borde jag inte svara dig. Jag är själv en naturvetare och tekniker som under ett par ecenier läst vad IPCC skrivit och inte funnit deras upplägg av en katastrof byggs på CO2 vara vetenskapligt vederhäftig.

(Det är inte svårt att med publicerad peer reviewed forskning visa problem med det som IPCC tar för dogmer och deras billiga avfärdanden av det som falsifierar eller konkurrerar med deras idé om kraftig ackumulation (hittills ej uppmätt) av CO2 i atmosfären samt kraftigt förstärkt temperatur i troposfären; James Hansen skrev helt apropå 1974 i ett arbete om absorbering av solenergi i atmosfären, att: "We have not included here parameterizations for absorption by O2 and CO2. These are minor absorbers compared to O3 and H20".)

Men du ställer trots allt en fråga som kan besvaras, nämligen om man kan belägga att DDT är ofarligt. Det svarar Zoolog på, där han konstaterar ofarlighet för människan, men att en liten effekt på äggskal finns. Jag är inte säker på hur stor eller säker äggskalseffekten är. Den undersökning Rachel Carson gjorde har konstaterats inkorrekt, då den bl a inte tog hänsyn till kyla och mindra mat på studerad plats. Att kalla DDT giftigt för en eventuell marginell effekt är att ta i, särskilt om man gör det så att användande av DDT mot malaria stoppas. (Jag accepterar viss återhållsamhet med nya ämnen som man inte säkert vet konsekvenserna av, men dagens environmentalister föreslår, programatiskt, förbud av alla nya ämnen.) Den användningen hade sedan DDT började att förbjudats kunna rädda miljoner barn varje år, vilka alltså i onödan dött. Om detta skriver professor Donald Roberts, världsberömde malariaexpert, i ett kongressförhör:

eco-imperialism.com/Roberts%20-%20Senate%20testimony%20-%20malaria.pdf


I västvärlden bekämpades och utrotades malaria med DDT till mitten av förra seklet, innan det förbjöds (direkt eller indirekt) så malariabekämpning i fattigare länder drabbades.

Svara
Anmäl

Svar till Ingenjör Magnus Andersson

Oops. Saknas lite bokstäver i min kommentar, bla a "o" i ovederhäftig. :-) (Haha!)

Svara
Anmäl

Svar till Ingenjör Magnus Andersson

Oops. Denna korrigering fel eftersom det står ett "inte" långt innan i samma mening.

Jag måste ha en pepparkaka!

Svara
Anmäl

Svar till Ingenjör Magnus Andersson

Asbest var också helt ofarligt för något tiotal år sedan.Då var de som sade något annat bara hysteriska idioter.

Svara
Anmäl

Svar till AL

Ja iaf 1978 var asbest snudd på totalt harmlöst. Men sedan 80-90-talen vet vi.

Svara
Anmäl

Svar till Hasse U

Eftersom jag bor i eget hus så ser jag varje år att c:a två fåglar dött av att de flugit in i något fönster. Borde vi då förbjuda alla hus? Åtminstone alla hus med fönster? Detta blir en ansenligt större summa fåglar per år än alla som flyger in i vidkraftverk.

Svara
Anmäl

Svar till TEE

Nu kör du det svenskaste av alla debattknep, nämligen att hänvisa till ett annat problem. Tillför inget.
Nu kan det ju vara så att det är helt olika arter. Du vet kanske att det finns många olika arter?
En havsörn som dödas är långt värre än en Koltrast eller Talgoxe.
Det körs det ihjäl en hel del med bil också, en detta är inget skäl att inte ha koll på vad vindkraften. Problemen adderas ju, och förr eller senare når man en nivå på dödandet som utrotar arten ifråga.

Svara
Anmäl

Svar till TEE

Jag köpte en av Svenska Naturskyddsföreningens silluettbilder föreställande en falk och klistrade dit, och sedan dess har inga fåglar dött i det fönstret såvitt jag vet.

Svara
Anmäl

Vad kostr den ökade verkningsgraden?

Finns det några uppgifter hur mycket man beräknar hur mycket man kan öka verkningsgraden med den nya tekniken, och hur mycket den ökade verkningsgraden kostar?

Anmäl

Verkningsgraden?

Tysken Albert Betz visade 1927 att den maximala verkningsgraden är 59,3 %. I verkligheten rör det sig om ca 50 %. Enligt filmen fördubblar man detta värde. För mig låter det som om någon skojar med oss. Se t.ex. försöken att lansera tryckluftsdrivna bilar.

Anmäl

Ser dyrt och tungt ut

Fint med teoretiska modeller, men det ser dyrt ut. Många delar, förmodligen i högpresterande material. Att öka effektiviteten en aning hjälper föga om priset ränner iväg.

Jag förstår inte hur man rent mekaniskt ska kunna bygga ett kraftverk på kanske 20 meters diameter med en sån konstruktion. Även om man dubblar effektiviteten per tvärsnittsyta, så ser det ut att väga 5-10 gånger mer för samma diameter. Sen ska man ju ha en stolpe och ett fundament som orkar hålla upp alltihopa, vilket ökar kostnanderna ännu mer.

Själv skulle jag försöka hitta på ett nytt sätt att få upp snurrorna riktigt högt upp, utan att behöva bygga dyra stolpar. Kanske en smart fackverkskonstruktion. Får man bara upp snurrorna tillräckligt högt så har man alltid bra med vind, och i slutändan är vindhastigheten det absolut viktigaste.

Anmäl

Svar till dsf

Jag hållermed dig om att det ser tungt och dyrt ut.
Jag tycker det skulle vara intressant att försöka använda sig av en flygande drake. Drakar brukar kunna flyga väldigt högt med bara en lina som "mast". Genom att ha vindkragtverkat högt uppe på en drake bör det gå att komma upp på höjder där det blåser ordentligt.

Genom att också att köra runt draken så att den sveper over stor yta utan att själva propellern/turbinen behöver vara så stor, så blir det totalt sett en mycket stor svept yta och därmed möjlit att producera mycket energi. Det ses som att draken kör runt i luften så att den upplever högre vindhastighet än vad som är fallet.

Svara
Anmäl

droppe

USA lär inte köra sina Hummers på vindkraft sen när oljeproduktionen dalar ner. Detta är troligen en droppe i havet..Fast iofs. är det bra med många alternativ.

Anmäl

Svar till mass

Fel. Det går att producera väldigt mycket energi med enbart vindkraft. De sammanlagda resurserna räcker till att försörja hela världen, men det går ju inte eftersom vind är för opålitligt. Men 20-30% av hela världens energibehov är inte orimligt. Orörda berg och kuster blir det naturligtvis mindre av... och materialåtgången är inte direkt försumbar.

Svara
Anmäl

Svar till Strutsman

Världens energianvändning är 15 terawatt. 30 % 5 TW. 2008 producerade vi 121 gigawatt med vindkraft. Dvs. 0.8 % av energianvändningen. Av ELproduktion var vi uppe i hyfsade 1.5 %. Tror man att vindkraften kan 40-dubblas ?

Svara
Anmäl

Svar till mass

ja

Svara
Anmäl

Svar till mass

Ja, globalt finns stora områden att bygga på så jag ser inget problem att skala upp det bara det finns finansiering än kan man ju inte slå kolkraft i pris.

Svara
Anmäl

Svar till LL

Ja problemen är ju bara

pengar
råvaror (blir garanterat brist på nån råvara, som med solceller t.ex.)
NIMBY (bara inte jag behöver se dem på mitt sommarställe)
vem skall bygga dem (delvis pengar där)
tillförlitlighet (ur bruk i storm och låga vindhastigheter, jaha gulle du kan inte köra bil idag för det var snöstorm igår och vi har ingen el heller)

Svara
Anmäl

Svar till mass

Lär dig att skilja på energi och effekt. Öppna en lärobok för 17..........och kom tillbaka med lite kunskap.

Svara
Anmäl

Fullständigt onödigt.

Det är lätt att öka effekten per rotor diameter. Det är bara att sätta en tratt framför. Men det är nog många gånger mer praktiskt att ha en rotor som är lika stor som tratten i stället för en liten rotor med tratt. Jag har ett häfte om hemmabyggen som clasohlsson sålde på 70talet, som beskriver det här.
Kostruktionen påminner om fläkten i en turbofläkt motor, men jetmotor håller jag inte med om.

Anmäl

typisk politiker

Chu är inte längre någon vetenskapsman längre utan vill som vanligt för alla yankar framhålla att USA är först, störst och bäst med allt. Strömningslära är en mycket mogen vetenskap, för parantesen vindkraft gäller det bara produktifiering. Bara en idiot tror att man kan komma på en ny princip med dubbelt så hög verkningsgrad – den finns inte.

Anmäl

"...i så fall amerikansk flygindustri...!"

ja, det här ministerbesöket är en PR-kupp... (särskilt i kombination med presidentens besök och tal)... och så kommer han med bara en futuristisk teckning... som väcker en massa frågor...

Men budskapet är ganska tydligt: "Om detta med vindkraft är någonting att ha...i så fall är det amerikansk flygindustri som skall bygga dessa tingestar och rädda världen!"

Anmäl

Flygplan

Varannan flygmotor får bli en sådan där, och varannan en eldriven propellermotor, sen kan planet driva sig själ!

Anmäl

Vita tak

Hmmm...Steven Chu.....vad det inte han som på fullaste allvar ville måla väldens alla tak vita för att hindra den globala uppvärmningen: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article584762.ece

Hehe, verkar vara en kul kille med koll på det mesta eller hur?!

Anmäl

Inget nytt

Den som läst vindkraftteknik vet väl om att många blad ger högre verkningsgrad

Anmäl

Svar till Daniel

Sant, men bara vid låga rotationshastigheter, däröver täcker tre blad i stort sett hela den exponerade ytan.

Svara
Anmäl

Håhåjaja

Sådana här konstruktioner jobbades det en del med på 1980-talet och särskilt i Israel. Det byggde möjligen någon form av demomodell. Det går åt alldeles för mycket material och blir dyrt vilket många insåg och hela tanken dog ut. Det mesta av olika modeller och lösningar för vindkraftverk har redan uppfunnits och ofta förkastats. Det viktiga är att jobba med tillverkningkostnader, montagemetoder, underhållskostnader och att förbättra kritiska komponenter eller att göra dem lätt utbytbara. F ö är verkningsgrad inte den mest intressanta egenskapen hos ett vindkraftverk utan det totala kostnaden per producerad kWh vilket är något helt annat. Kraftverken på bilden skulle kunna göras mer ekonomiskt effektiva genom att ta bort de dyra strutarna och istället göra bladen lite längre och välja lite större utväxling i växellådorna.

Anmäl

Svar till Björn Dahalroth

Måste man verkligen ha en växel låda.
Det finns altenativa tekniker...
Lagringen är nog den svagaste länken för tillfället, detta talar emot fler blad.

Svara
Anmäl

Anmärkningsvärt

Det är faktisk anmärkningsvärt om en Nobelpristagare inte inser att effektuttaget från ett vindkraftverk aldrig kan bli mer än: Arean * (Rho * v^3) / 2?

Anmäl

Svar till Wino

Det blir ännu mindre, bara högst 16/27 av det Wino skriver, enligt Betz lag: http://sv.wikipedia.org/wiki/Betz_lag !

Svara
Anmäl

Konstruktionen

Det där går inte att stänga av eller vända vingars smalsida mot stormvindarna. De kommer att blåsa omkull allihopa. Här i Norden fryser de fast.

Anmäl

Svepta ytan

Verkar vara ett försök att dra till sej forskningspengar. Det går inte att trolla. Det går inte att få ut mer effekt än som finns inom den svepta ytan. Om man har ett visst antal löpmeter vinge ger det mest effekt att arangera dem så att de sveper så stor yta som möjligt. Det borde en nobelpristagare veta!

Anmäl

miljövänligt

Kan man bara kalla det för miljövänligt så behöver man inte bry sig om ekonomi ,effektivitet ,naturen ,tekniska problem mm det finns alltid pengarr att hämta .

Anmäl

En snurrig idé

Med en så genomtänkt och provad teknik,som ju vindkraften är verkar det lite "oövertänkt" med denna nygamla konstruktion. Jag kan tänka mig att den kan placeras i en tunnelöppning för att blåsa ut avgaser, Möjligtvis !! CET/SERO

Anmäl

Svar till Kjell Mott

Verklighetsförankrad kommentar.

Vinden har produktionskostnad på mellan 15 och 35 öre/kWh. Det är skillnader på verk, lägen och hav/land. Jättebra säger Tjalle Kärnkraft men energin kommmer lite när den vill, eller hur? Ja, det är väl faktiskt den stora utmaningen; att hålla fast den. För det är ju faktiskt superenkelt att samla in den (sol, våg, vind...) Så att Ville Vindkraft replikerar att effekten är god men tillgängligheten inte 100%. Anpassa er!

Men i stort vill inte jag öht jämföra kärnkraft (flera GW) med vind (bara några 100 MW). Å tredje sidan uppskattar jag att jag kan pumpa upp mitt dricksvatten själv även om strömmen gått. Dvs att det finns användarvänliga vardagsalternativ för oss vanliga.

Svara
Anmäl

Propeller??

Jag hänger upp mig på NTs bristande kunskap då de skriver propeller i artikeln. Även ett "traditionellt" verk har en turbin som tar rätt på energin i vinden.

Propellrar finns på båtar och flygplan och har helt andra profiler. Det är framför allt bladens välvning som är helt annorlunda. En turbin är utformad för att bromsa ett flöde medan en propeller är gjord för att accelerera flödet.

Anmäl

Svar till NåGoN

När flygplanet sedan fått fart ändras allt. För varje propellervarv kommer man framåt ett steg. Nu plötsligt står luften som stilla och propellern är en korkskruv.

Svara
Anmäl

Svar till Karl

Dragkraften från propellern får du genom att accelerera luft bakåt. Luften bakom en propeller rör sig bakåt. Skulle du klara av att få dragkraft med stillatående luft måste du ha en oändligt stor propeller och det har man inte, men man försöker få till propellrar som är ganska stora.

Svara
Anmäl

Bra

Det är ju naivt att tro att "traditionell" vindkraftteknik kommer att nå någonstans. Så detta är vad som än händer ett steg i rätt riktning.

Anmäl

Svar till Johnny

Nu råkar det vara så att traditionell teknik optimerats utifrån fysikens lagar. Otroligt att många likt dig tror att radikalism ger fördelar när dödsdömda saker inte fungerar.

Svara
Anmäl

Rensar från fåglar

Verkar vara den perfekta fågeldödaren!
Placera dessa runt flygplatserna för att hålla rent från fåglar.

Anmäl

Ny ögonpina

Frånsett eventuellt bättre funktion är det rent estetiskt inget framsteg.

Anmäl

Effektivt?

Det finns väldigt lite att gå på vad gäller hårda siffror för denna typ av vindlraftverk.
Jämför man effektuttag och antal blad för vanliga vindkraftverk så finner man en ekonomisk balanspunkt vid just tre blad. Med två blad tappar man effekt genom att man har en procentuellt större andel passager av tornet. Men fyra blad kosta mer än man får ut i ökad effekt.
Har man en hel rotor disk så kan inte den vara för stor för då blåser den omkull.
Jag är skeptisk, de får komma med mer uppgifter först.

Anmäl

Svar till Ingenjör

Tror att du har rätt.
Konstruktionen och kraven på lagring blir stora. Det finns en stor fördel med stor vingyta och det är ökad effektivitet vid LÅGA vindhastigheter.
Användnings området är således begränsat. Om det rör sig om klassisk turbin som är gjord för HÖGA flödes hastigheter, så förstår jag inte riktigt var dom skall finna dessa.
I vindtunneln?

Svara
Anmäl

Svar till Martin

Lagringsproblemen bör inte bli värre bara för att man har fler blad, så länge bladet inte passerar ett torn eller liknande. Problemen med lagren i dagens vindkraftverk är relaterad till den cykliska last som uppstår varje gång ett blad passerar tornet. Tornet stör vindflödet runt bladet vilket gör att trycket på bladet sjunker när det passerar tornet. Detta leder till en cyklisk last på lagret som uppstår 3 ggr/varv. Det blir många cykler på ett år. Dessutom är lastens/momentets riktning extra ogynnsamt för lagret.

Svara
Anmäl

Äntligen en ny teknik som kan revolutionera

Sådana här vindturbiner kan appliceras precis var som helst och i olika format utan Miljöverkets alltid så krävande bestämmelser- på girlanger över gator(korsdragsteknik), på varenda Länsstyrelsehustak och vanliga tak för hushållsel, för landvägsbelysningar, som elförsörjning på fordon, mm. Tekniken utnyttjas sedan länge på militära flygplan som elförsörjning för telekrigföring mm.

Anmäl

Svar till Rolle

Har du en aning om vad du pratar om?

Svara
Anmäl

Svar till Daniel

Njaa, verkar vara en som roar sig med lånad signatur.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Förutom den lilla detaljen att man helst undviker att bygga långa raka avenyer nuförtiden, Det bilr ju så mycket korsdrag.

Svara
Anmäl

Nackdelar

För undertecknad som kan räkna till 17 vindkraftverk runt mitt hus, så är ljudet det värsta. Det är i princip aldrig tyst, om det inte är helt vindstilla, vilket sällan inträffar. Eftersom jag bor på landet, var det ofta tyst innan dessa kom upp. Ljusflimmer inne i rummen inträffar ett fåtal dagar per år, och man kan ju dra ner persiennerna, men ljudet går inte att skärma av. Ja, man kan ju dra på stereon...

Anmäl

Rotordiameter < 3 meter ==> inget bygglov behövs

Detta är kanske ett bra sätt att bygga att större vindkraftverk utan att behöva söka bygglov eller skicka in en anmälan, förutsatt att man uppfyller övriga regler.

Anmäl

Flera propellrar på samma axel

En variant som amerikanen Doug Selsam tagit fram ett flertal varianter av är att sätta flera propellrar på samma axel och sedan låta axeln vara något snedställd i förhållande till vinden. Man fångar således in ett smalt band av vinden i stället för en cirkulär yta. Fördelen borde vara att man får ett relativt högt varvtal och små propellrar. I ett förslag skissa på att ett stort antal propellrar sitter på en roterande wire som hålls uppe av en drake!

Se http://www.superturbine.net/

Det är kostnaden per kW som är intressant, och även om det är lätt att se de aerodynamiska nackdelarna så borde mekaniken kunna bli billig.


http://www.superturbine.net/

Anmäl

Max verkningsgrad?

Jag vill minnas att differentialekvationen för vindenergi säger att max. 59.3% kan tas ut av vinden och då bromsas lufthastigheten upp till den halva hastigheten. Om man tittar tillbaka i patentregistren 50-150 år tillbaka finns antagligen samma typ av konstruktion redan uppfunnen. Men som sagt max 59% tillgodogjord energi från vinden får man oberoende hur snurrorna ser ut.

Anmäl

Svar till Mikae

Mikae, dersom en bare tar i berekning vindens energi i ett plan er 59% riktig, men når en bereknar i to plan, både horisontalt og vertikalt vil en kunne beregne en bedre ytan en Betz lov. Dersom du tror at ett fly kan fly så er mulightene til å overtsige Betz lov tilstede. Innowind vindturbin ble første gang presentert på EOW2009 i Stockholm i september og fikk en enorm oppmerksomhet, selv om ikke tidningane var like oppmersome. Igjen, ta en titt på http://www.innowind.no

Svara
Anmäl

Svar till Kjetil Egeland

Kanske blir jag sista kommentaren här.
Passar då på att önska alla som upptäckt den stora vindkraftsbluffen Ett Gott Nytt År.
för ca 2 år sedan upptäckte jag själv att inte allt stod rätt till. Jag var då ganska ensam i spalterna att vara negativ till vindkraft.
Det är en stor glädje att se att så många fått upp ögonen nu.
Det som utlöste min nyfikenhet var när jag fick se den officiella siffran 1%. Det var alltså allt vinkraften ger. Kan det vara sant att man stödjer en så obetydlig produktion med millioner av skattemedel.
När man sedan läste vidare och konstaterade att produkten är så dålig att den måste backas upp av annan kraftproduktion till 100% så blir man rent av chockad.
Vindkraft är en produkt av:
1 Skickliga/samvetslösa försäljare.
2 Okunniga politiker.
3 Markägare som lurats att de gör en miljöinsats.
4 Markägare som offrar naturen i tro att de skall bringa feta inkomster.
5 En allmänhet som vilseletts av mycket starka lobbygrupper och därför tror att vindkraft är miljövänligt och kan tänka sig att offra vår vackra natur för det.

Svara
Anmäl

Nyheter/Energi

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år?

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (25 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (39 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam.

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (25 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (10 kommentarer)

Störtade planet i Falsterbo hade lång spricka

Fyra man omkom när Kustbevakningsplanet förlorade ena vingen och störtade i Falsterbokanalen 2006. I dag —nästan tre och ett halvt år efter olyckan —står olycksorsaken klar. Statens haverikommission lägger skulden på den spanska flygplanstillverkaren Casa. (1 kommentar)

Glöm brandfarlig lågenergilampa

Lågenergilampor är inte brandfarligare än glödlampor. Det är budskapet från Elsäkerhetsverket efter ett uppmärksammat inslag i TVs Rapport. (36 kommentarer)

Bilder från översvämingar.

Nu kommer vårens flodkaos

Så förbereder sig kommunerna. Så skyddar du ditt hus. (2 kommentarer)

Så går huset med plus

Så går huset med plus

Förbos nya kvarter ska sälja sitt värmeöverskott. Så funkar systemet. (36 kommentarer)

Enbart klimatsmart duger vid nybyggen

Klimatsmart blir ny standard

Enkät: Sektorn växlar om. Många siktar dubbelt så högt som Boverket. (16 kommentarer)

Nytt hus håller kvar värmen

Med en ny typ av huselement blir husen lika energisnåla som passivhus. Tekniken gör att värmen stannar kvar inne.Nu har företaget fler förfrågningar än man klarar av. (2 kommentarer)

Tuff resa för danska elbilspionjärer

Tuff resa för danska elbilspionjärer

En bil började brinna, bromsarna krånglar, kylan suger musten ut batterierna och förarna fryser i kupén. Problemen hopar sig i det danska elbilsprojektet i Juelsminde. (69 kommentarer)

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (3 kommentarer)

Solceller och två miniturbiner producerar den el som behövs för att driva båtens elmotor. Ett batteri ombord ser till att det finns kraft kvar även när det är stiltje och molnigt.

Ny snurra till båten

När kulingen friskar i är det dags att reva seglen, men också att ladda batterierna. Nu lanserar finska Windside ett vertikalt vindkraftverk för båtar. (26 kommentarer)

MITs testbil

0,37 liter milen med trycksatt bensin

Transonic Combustion har utvecklat ett superkritiskt bränsleinsprutningssystem som ska kunna förbättra effektiviteten i bensinmotorer med mer än 50 procent. (113 kommentarer)

Elbilar bra att pendla med

Elbilar fungerar bra i Stockholmsområdet och "alldeles utmärkt" för den som pendlar till och från jobbet, visat ett ettårigt försök med fem elbilar. (29 kommentarer)

USA-blogg om grön energi

Det finns bloggar om kärlek, mode, bakning och tusen andra ämnen. Nu har det amerikanska energidepartementet startat en blogg om energieffektivisering och miljöteknik. (5 kommentarer)

Kopparkapsel som ska skydda kärnavfallet från att läcka i slutförvaret under Forsmark.

SKB viker sig
i kapselstriden

Hur säker är den svenska metoden att slutförvara använt kärnbränsle. Ord har stått mot ord mellan kärnkraftindustrin och KTH:s kopparforskare. Nu lägger SKB ned stridsyxan. (79 kommentarer)

Vattenkraftverket 
för campingturen

Vattenkraftverket
för campingturen

Med ett vattenkraftverk som bärs på ryggen kan man få 500 watt från ett strömmande vattendrag. (29 kommentarer)

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesiska Envision Energy etablerar sig i Danmark. Och snart kan företagets vindkraftverk dyka upp även på den svenska marknaden. (48 kommentarer)

Markbygdenprojektet som kan komma att se ut.

Ja till vindjätten i Piteå

Miljödepartementet gav i dag klartecken till det gigantiska vindkraftsprojektet Markbygden i Piteå. Upp till 1101 vindkraftverk ska få byggas i de höglänta områdena väster om Piteå. (218 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Mer subvention ger 2000 nya vindkraftverk

Regeringen lämnade i dag över sitt förslag till riksdagen om nya kvoter i elcertifikatsystemet för förnyelsebar elproduktion. Enligt näringsminister Maud Olofsson kan de nya subventionerna ge 2000 nya vindkraftverk på 10 år. (26 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (79 kommentarer)

Valmet Automotives elbilskoncept EVA.

Valmet, Nokia och Fortum lanserar finska elbilen EVA

Finländska Valmet Automotive har klivit fram som en stor elbilsbyggare med både Think och Fisker som uppdragsgivare. Nu visar man upp det egna elbilskonceptet EVA på bilsalongen i Geneve. (50 kommentarer)

Wankelmotorn åter i Audi

Wankelmotorn åter i Audi

Efter att ha varit borta I över 30 år gör wankelmotorn come back hos Audi. Elbilen Audi A1 e-tron har en liten wankelmotor som femfaldigar bilens räckvidd. (58 kommentarer)

Claudia Olsson.

Claudia - en strålande teknologstjärna!

Teknologen Claudia Olsson är Sveriges främsta talang. Hon är korad av nätverket Nova 100. (15 kommentarer)

Både moderna bilbatterier som A123-cellerna på bilden och batterier för elektronisk utrustning kräver noggrann hantering enligt batteriforskaren Venkat Srinivasan.

Batteripoeten lär dig ladda batteriet rätt

Shakespeare skrev sonetter om kärlek. Fröding använde ett persiskt versmått för att berätta om sin ensamhet. Venkat Srinivasan använder haiku för att lära dig hur du ska ladda ditt batteri. (4 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 125 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons