Rena guldruschen för fjärrövervakning av vindkraftverk

Fjärrövervakning av vindkraftverk är en snabbt växande marknad. "Det råder rena guldruschen", säger Inge Aasheim på SKF som konkurrerar med ett par dussin andra företag om att sälja teknik, service och underhåll.

Inge Aasheim på SKF i Tyskland.

Inge Aasheim på SKF i Tyskland.

SKF fjärrövervakar 600 vindkraftverk i Tyskland. Klicka för större bild.

SKF fjärrövervakar 600 vindkraftverk i Tyskland. Klicka för större bild. Foto: Jonas Hållén

Från kontrollrummet har teknikerna full koll på vindkraftverkens status.

Från kontrollrummet har teknikerna full koll på vindkraftverkens status. Foto: Jonas Hållén

För tio år sedan innebar automatisk driftsövervakning att vindkraftverk larmade eller stannade om rotorbladen slutade snurra. Men då kan det vara för sent.

Ett stillastående vindkraftverk kostar stora summor pengar varje dag. Om driftsavbrottet beror på att ett blad lossnat finns dessutom risken att människor skadas.

Tyska Igus fjärrövervakning av rotorblad (Rotor Monitoring Systems, RMS) bygger på att accelerometrar mäter vibrationerna och skakningarna i bladen.

Igus deltar just nu i ett projekt på Gotland där Vattenfall och indisk-tyska Kenersys testar Igus sensorer. Läs den artikeln här.

Brittiska Insensys (som är på väg att byta namn till Moog) konkurrerar med ett liknande system, där optisk fiber löper längs bladet och kopplar samman en rad töjningsgivare.

Insensys testar just nu sin teknik i Storruns vindkraftpark i Jämtland tillsammans med det danska energibolaget Dong.

Dessutom finns det minst ett 20-tal företag som erbjuder automatisk driftsövervakning på distans (Condition Monitoring Systems, CMS).

Här är SKF en av de ledande leverantörerna. Ny Teknik beskrev SKF:s teknik i ett reportage förra året. Läs den artikeln här.

CMS-systemen kan förhindra driftsavbrott, genom att hålla koll på till exempel varvtal, smörjning och vibrationer i lager.

Frågan är bara om de kan användas för att förhindra att rotorbladen slits loss från turbinen?

- Ja, säger Lars-Erik Heed, specialist på fjärrövervakning av vindkraftverk hos SKF. Går det av en bult uppstår det ett glapp innan bladet ramlar av – och det borde våra givare känna av.

- Nej, säger John Reimers, marknadschef på tyska Igus. Ett system som konstruerats för att övervaka turbinernas växellådor klarar inte av att hitta skador på bladen. Sådana system reagerar först när det är för sent och bladen är på väg att ramla av.

Guldrusch
Hur som helst - utvecklingen går mot integrerade system som klarar av att hålla koll på allt från rotorblad till växellådor. Bland annat Igus håller på att utveckla ett sådant system. Även SKF är på väg åt det hållet.

I potten ligger värdefulla avtal på övervakning, uppföljning, service, underhåll, reservdelar på turbinerna när garantin löpt ut.

- Det råder rena guldruschen på det här området, sa Inge Aasheim, som arbetar med att utveckla SKFs affärsidé, när Ny Teknik intervjuade honom för ett år sedan.

Fler artiklar av: Jonas Hållén

Fakta Vindkraftens svarta söndag

En olycka kommer sällan ensam. Söndagen den 1 november ramlade rotorblad ner från tre olika vindkraftverk i Danmark, Norge och Sverige.

• Ett rotorblad slits loss från ett mindre vindkraftverk av typen Vestas V27 på Smedjeholmen utanför Falkenberg. Bladet landar nära en vandringsled, men ingen människa skadas. Läs Ny Tekniks artikel om olyckan här.

• Huvudaxeln på ett Wincon-verk strax utanför Esbjerg i Danmark knäcks och hela rotorpaketet faller i backen. Läs Ny Tekniks artikel här.

• Ett av de stora Scanwindverken på Hundhammerfjell i mellersta Norge havererar under den blåsiga söndagsnatten. Läs Ny Tekniks artikel här.

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av kustbo 30 november 2009 08:04 Sortera: Senaste överst

Problemet

Problemet är inte att vindkraftverkena står. Problemet är att stödena inte löper då vindkraftverket står.

Nu måste man snabbt få till stånd ett stöd som löper oberoende av produktionen. Den största samhällsnyttan fås av ett vindkraftverk som står. Då undviker man användningen av dyr och förorenande reglerkraft.

Anmäl

Surprise surprise...

Det är det här som är så roligt att vindkraftskramarna inte förstår sig på. De tror att vindkraftverk är perfekta små intellgenta robotar som bara är att plugga in så funkar de felfritt och lydigt, samtidit som man full koll på dem från en central någonstans.

No such luck...

Vindkraftverk är tämligen "korkade" enheter utan någon alltför klyftig intelligens i dem. Och inte heller har man full koll på vad som faktiskt händer ute på verket. När man då har krav på sig att alla verk skall arbeta tillsammans, hålla en exakt frekvens på 50.00Hz, och utan att driva bort mer än något 10-tal grader i fas... samtidigt som vinder kommer och går som den själv känner för... då inses snabbt att vindkraftverk är rent ut sagt djävligt bökiga att ha med på nätet, speciellt när man måste tvinga alla andra genertorer att dansa efter vindkraftens pipa och få dem att fas- och effektreglera inte bara efter behovet varierar utan också efter hur *produktionen* i andra delar av lever rövare som trotsiga tonåringar.

Så det är knappast överraskande att de som säljer fjärrövervakning nu börjar tälja guld med fick-kniv. Fler skattemiljoner till industrin...

Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Jag bara undrar var guldet skall komma ifrån. Är det från våra skattepengar som vanligt när det gäller vinkraft kanske.
Något annat guld har jag inte hört talas om i den branschen.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

Oscar2!! Inte en krona kommer från skattepengar. Däemot fråm elcertifikat och det är inte en skatt!

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Du och alla andra hängivna kärnkraftskramare på NT-sidan har en väldigt märklig syn på ekonomi. Detta fält är naturligtvis uppslag till en diskussion som skulle kunna pågå hela natten över några pilsner...

Men kortfattat:
Postulat 1. S k bidrag är inte alltid pengar i sjön (fr a inte där de driver god utveckling, t ex inom energi- eller fordonsområdet).
P2. All produktion är inte nyttig (t ex otjänlig föda, trampminor eller smink för småflickor).

Nu handlar ju artikeln om en bransch som får ett uppsving tack vare utbyggd kraftproduktion. Vindsnurrorna har vissa säkerhetsbrister och denna teknik löser en del av dem. Det är väldigt, väldigt svårt att förstå att någon kan tycka att detta är dåligt. Är det p s s dåligt om man bygger säkrare flygplan bara för att man kanske hatar att flyga?

Svara
Anmäl

Svar till Nils Lennart

Och arbetsgivaravgift, vägavgift, sociala avgifter är inte en skatt. Vill du jag skall fortsätta länge. Allt detta hamnar i alla fall i den stora skattkistan som vindkraftfolket gräver i skrupelfritt i.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

"Allt detta hamnar i alla fall i den stora skattkistan som vindkraftfolket gräver i skrupelfritt i."

Detta stämmer inte. ca 0,7 öre av de ca 6 öre som du betalar i elcertifikatavgift per kWh går till vindkraften. Resten går till andra förnyelsebara produktionsslag.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

"Allt detta hamnar i alla fall i den stora skattkistan som vindkraftfolket gräver i skrupelfritt i"

Elcertifikaten går till producenter av all typ av förnyelsebar elproduktion. ca 0,7 öre per kWh av vad du betalar i elcertifikatavgift går till vindkraften. Resten går till övriga produktionsslag.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

"Den Stora Skattkistan" en mycket fånig metafor, som du säkert vet.

Sedan undrar jag varför du påstår att de "gräver skrupelfritt"? Vindkraftfolket har sannolikt mer skrupler än många andra. Men om det är en fördel vetefan... i denna stenhårda marknadsekonomi.

Svara
Anmäl

Svar till AF

"Nu handlar ju artikeln om en bransch som får ett uppsving tack vare utbyggd kraftproduktion"

Kärnkraftsentusiaterna har inte mycket att glädja sig åt, galopperande byggkostnader, ett finskt reaktorbygge som börjar likna ett kostnadsfiasko, tvielaktig framtida uranbränsleförsöjning, breederteknik som tycks behöva ytterligare 50 år av utveckling.

Därav denna pateiska klagokör på alla andra energikällor från kärnkraftsentusiasterna.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

Det är en klar och tydlig skillnad mellan avgift och skatt. Skatt går in i en allmän kista som till exempel betalar polis och försvar. Avgifter har en tydlig och väldefinierad användning, kväveoxidavgiften till exempel och ta en titt på hur arbetsgivaravgiften är uppdelad i olika poster. I Danmark har du till exempel högre lön därför att du betalar själv delar av det som ingår i den svenska arbetsgivaravgiften, och i en högre skattesats. Du kan inte heller välja bort dessa kostnader, AM-avgiften på 8% av lönen och den pensionsavsättning som arbetsgivaren har bestämt.

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Finns det maskiner med intelligens? Är kärnkraftverken intelligenta varelser som du kan föra ett trevligt samtal med? De är naturligtvis lika korkade som vindkraftverken, kräver dessutom konstant passning av sina ständigt närvarande vårdare.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Jo Rolle, du ha rätt, jag är med dig. Men det finns verkligen saker KK-folket borde glädja sig åt: Opinionen är åt deras håll!

Jag säger så här: Det är väl bra, men medan ni debatterar rätt eller fel, långtidslagring eller ej, storskaligt eller utspritt, uran överallt eller skitdålig tillgång, säkerhet perfekt eller dito i behov av förbättring så bygger vi flödande skön kretsloppsenergi... Som inte är så hi-tech men som är både begriplig och överblickbar. Ja, en KK-reaktor kan ersätta tusen möllor, men kanske tusen möllor på lite sikt är en helt acceptabel infrastruktur för den värdefulla elen?

I de banorna fundera undertecknad och många andra.

Svara
Anmäl

Svar till AF

I energisektorn som årligen omsätter ofantliga summor har naturligtvis kärnkraftsindustrin som alla andra industrigrenar avsatt en viss procent till marknadsföringen av sina produkter.

Att den kapitalintensiva kärnkraftsindustrin har en viss framgång med marknadsförningen av sina produkter är då inte förvånande.

Svara
Anmäl

Svar till AF

Du menar väl i denna roffar och bedrager marknadsekonomi

Svara
Anmäl

Farvell til lokale arbeidsplasser

Flere små kommuner i Norge ser muligheter for mange nye lokale arbeidsplasser i forbindelse med drift av nye vindparker som planlegges i det langstrakte land. Kraftselskapene lover etablering av mange lokale arbeidsplasser for drift av vindparkene i sine søknader. Dette brukes som lokkemiddel for å få lov til å bygge ut vindkraft i uberørt natur i idylliske kystkommuner. Fjernovervåkning og service-avtaler vil derimot kunne føre til svært få lokale arbeidsplasser. Dette viser at kommunene blir holdt for narr. Ved allerede utbygde vindparker har antall lokale arbeidsplasser også vist seg å være lavere enn først antatt. Lokale arbeidsplassene vil vel også raskt forsvinne når kraftselskapene etterhvert må innføre innsparingstiltak pga lav inntjening. Service-avtaler for drift og fjernovervåkning vil gi muligheter for å rasjonalisere driften av vindparkene, men lokale arbeidsplasser vil nok gå tapt. Vindkraft er nok ikke den gullgruven som flere lokalpolitikere har håpet på. Vi får håpe at politikerne innser dette før det er for sent.

Anmäl

Svar till Ola Normann

Så sant som det är sagt Ola Normann! Samma sak sker här i Sverige. Hoppas alla lurade vaknar nu!

Svara
Anmäl

Artikeln säger:

"Ett stillastående vindkraftverk kostar stora summor pengar varje dag." Intressant. Kostnaden torde vara oberoende av stilleståndets orsak t.ex. vindstilla.

Anmäl

Svar till CGN

Korrekt, vart vill du komma?

Svara
Anmäl

Svar till Tommy

Ju högre nominell uteffekt / tyngre konstruktioner man vill ha desto mer påkallat blir behovet av styrning och övervakning. Om levererantörerna av sådana system ska tjäna guld måste kraftverket producera energi som kan omvandlas till guld. Av installerad effekt får man i genomsnitt ut 20-30% räknat på årsbasis pga vindens ostyrbara beteende även om verket är perfekt.

Blir det nu något guld?

Svara
Anmäl

Bara en stilla..

Jag undrar varför står ofta ett verk stilla i en grupp när de andra går helt normalt?
Ser detta väldigt ofta i västra skåne.
Det kan inte vara teknisk översyn så ofta eller..

Anmäl

Vindkraft en dyster sak på hög nivå.

Att drömen om det vindkraftsdrivna samhället kan hållas vid liv beror endast på låg teknisk kompetens hos entusiaster och politiker.
Hur många brister teknikerna än radar upp så är det för döva öron.
Entusiasterna tror möjligtvis att teknikerna kan lösa problemen.Kan det finnas en sämre energikälla än denna som själv bestämmer när man skall producera.
Teknikerna kan inte bestämma över naturen ej heller konstruera verken haverisäkra till rimliga kostnader.
Detta beror på vindens nyckfullhet att i vindbyar skapa enorma krafter.Många tror att en fördubblad vindstyrka ger dubbel påkänning medan den i verkligheten är 6-10 ggr större.Då installatioskostnaden är hög underhållet dyrt , livslängden kort och det reella
värdet på den producerade elen låg så är vindkraften endast passande för troende miljökramare.
Vindkraften är tredubbelt kostsam.
1 Subventionerad vid installation.
2 Subventionerad vid drift.
3 Kostnad att forsla bort snurrorna när vindelbolagen gått i konkurs.

Anmäl

Svar till Nosvinge

Varför inte pigga upp dagen med lite solenergi.

"The simple concept of making renewable energy cost-competitive with fossil fuel energy
has driven eSolar to engineer a paradigm shift in CSP technology, providing a cost-effective and scalable solution"

http://esolar.com/index.html

Svara
Anmäl

Förledande prat

Genom att använda begreppet "guldrusch" hoppas de utvecklingsfientliga på att dupera opinionen .
De vill få folk att tro att vindkraft skulle generera vinst eller tom guld.
Den stora bluffen ger bara ökade skatter och högre elpriser. Se på hur din elkostnad stigit på bara 10 år !
Katastrof !

Anmäl

Svar till Marianne

The U.S. wind energy industry shattered all previous records in 2008 by installing 8,358 megawatts (MW) of new generating capacity (enough to serve over 2 million homes),

Svara
Anmäl

Svar till Marianne

Det bästa vore om man la ner all vindkraft, för att få minskade elpriser..

Svara
Anmäl

Hopplöst

Så länge politiker, journalister och andra tekniska dilettanter inte ens kan skilja på installerad och utnyttjad effekt är debatklimatet hopplöst.

Hela vindkraftsindustrin har blivit ett eldorado för allehanda lycksökare och ohederliga entrepenörer.

Att SKF ser chansen att tjäna pengar på Condition monitoring är bara en del av detta; "Först säljer vi lager som går sönder, sedan säljer vi system som ska berätta när det kommer att hända, sedan säljer vi nya lager."

Lysande, Stickan.

Anmäl

Svar till Wino

Har du något emot att SKF tjänar pengar? Har du rätt om (o-)hederligheten i branschen så brakar den samman strax. Då blir du glad. Tyvärr förlorar vi då de MWh som trots allt levereras.

Svara
Anmäl

Kan bättre övervakning minska servicegraden

på havsbaserade vindkraftverk? Som det är idag verkar de ha behov av service varje dag.
Kanske någon som har svar.

Anmäl

Nyheter/Energi

Nibe satsar på solvärme

Nibe satsar på solvärme

Bergvärme och luftvärme tillhör sedan länge värmepumpstillverkaren Nibes sortiment. Nu vill företaget kombinera värme från berg och luft med värme från solen (5 kommentarer)

Car2car effektivast för snålkörning

Car2car effektivast för snålkörning

Bilar som kommunicerar med varandra, med vägskyltar och med trafikljus kan bli de energisnålaste på vägarna. (3 kommentarer)

Kinesisk vindkraftsjätte vill in i Sverige

Kinesisk vindkraftsjätte vill in i Sverige

5 av världens 15 största vindkraftsbolag kommer från Kina. Nu vill en av de kinesiska jättarna in i Sverige. (25 kommentarer)

Vattenfall eldar med afrikanska gummiträd

Vattenfall ökar inblandning av biomassa i sina europeiska kolkraftverk. För att klara det ska Vattenfall importera flis från Afrikanska gummiträd. (15 kommentarer)

Riksdagshuset i Stockolm.

Rabalder i riksdagen efter dagens kärnkraftsbeslut

Regeringen tog i dag det historiska beslutet att föreslå att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna ersätta de gamla. I riksdagen väntas stor dramatik med flera avhopp från partilinjerna. (133 kommentarer)

Fyra av dem stora japanska biltillverkarna - Toyota, Mitsubishi, Nissan och Subaru - har tillsammans med Tokyo Electric Power Company Tepco bildat organisation Chademo Association.

Japan har lösningen på snabbladdning av elbilar

Fyra av de största japanska biltillverkarna lanserar en ny teknik för snabbladdning av elbilar. Med 500 volt likström ska det ta mindre än en halvtimme att ladda batterierna. (94 kommentarer)

50000 Nissan Leaf från England

50000 Nissan Leaf från England

Nissan ska börja tillverka elbilen Leaf i sin fabrik i Sunderland i norra England från 2013. Årsproduktionen blir 50000 bilar.

Italien får Europas 
största solkraftverk

Italien får Europas
största solkraftverk

Europas största solkraftverk kan försörja 17 000 bostäder med el. Det ska byggas i Italien i år. (11 kommentarer)

"Köttklister-biffar kan inte ursprungsmärkas"

- Listan över vilka länder och områden som köttet kommer ifrån skulle bli för lång. Det är jordbruksminister Eskil Erlandssons förklaring till varför köttklister-biffar inte kan ursprungsmärkas.  (12 kommentarer)

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (22 kommentarer)

Mindre koldioxid med Champagne light

8000 ton mindre koldioxid per år ska släppas ut tack vare en ny Champagneflaska . (12 kommentarer)

Materialet för klent

Funkar inte att optimera en egenskap, då svajar en annan. (14 kommentarer)

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (44 kommentarer)

Per Brunzell samt Osakrshamn (exteriört) och Ringhals (interiört). Montage: Ny Teknik.

"Inte lönt att köra vidare"

100-tals kärnkraftsreaktorer står inför pensionering de närmaste 20 åren, konstaterar Per Brunzell. Ett 60-tal nybyggen på gång i världen. Men alla ersätts inte rakt av. (115 kommentarer)

Ny kull lär sig knepen

Skräddarsydd utbildning tryggar tillväxten på specialister. (6 kommentarer)

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nätaggregat som utnyttjar energin effektivare än idag gör fläkten överflödig. 30 rysk - tyska aggregat testas i Konstanz. (43 kommentarer)

ABB renar oljeskadat vatten

ABB har utvecklat en ny process för att rena oljeskadat spillvatten från olje- och gasproduktion. (5 kommentarer)

Stephen Thomas, brittisk kärnkraftsprofessor, tror inte på renässans för kärnkraft. Ny kärnkraft är för dyr, menar han.

Energiprofessorn: Kärnkraft
får betalas över skattsedeln

Utan statliga subventioner och garantier blir det för dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Det är budskapet från den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som är på besök i Stockholm i dag. (174 kommentarer)

Thomas Korsfeldt

"Jag är opartisk"

Thomas Korsfeldt öppningstalar på Energitinget: Staten borde göra mitt jobb. (7 kommentarer)

Danisco sugen på orm

Danisco sugen på orm

Enzymer från ormar och spindlar kan göra stor nytta i matfabriken. Det tror danska livsmedelsföretaget Danisco. (2 kommentarer)

Pellets-paradoxen förbryllar Energisverige

Nästan alla som eldar med pellets är nöjda. Ändå minskar pelletseldningen i Sverige idag. Förbryllande menar Energimyndigheten som gjort undersökningen. (36 kommentarer)

Laser i mikroformat

Laser i stort och smått

Inför femtioårskalaset har lasern krympt till tio mikrometer, och samtidigt svällt till tre fotbollsplaner. (3 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (7 kommentarer)

Nya polisbilen snabb och grön

Nya polisbilen snabb och grön

50000 polisbilar om året hoppas Ford kunna sälja i USA med sin nya modell Police Interceptor. Ett muskelknippe med eko-profil. (16 kommentarer)

Världens största satsning på laddstolpar

Världens största satsning på laddstolpar

Världens hittills största utrullning av laddstolpar har dragit i gång på den amerikanska västkusten. Tanken är att nätverken av stolpar ska vara färdiga när biltillverkaren Nissan i Nordamerika lanserar nya elbilen Leaf. (20 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (3 kommentarer)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (47 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 145 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons