Rena guldruschen för fjärrövervakning av vindkraftverk
Av: Jonas Hållén
Publicerad
19 november 2009 10:54
29 kommentarer
Senaste av kustbo 30 november 2009 08:04
Fjärrövervakning av vindkraftverk är en snabbt växande marknad. "Det råder rena guldruschen", säger Inge Aasheim på SKF som konkurrerar med ett par dussin andra företag om att sälja teknik, service och underhåll.

Inge Aasheim på SKF i Tyskland.

SKF fjärrövervakar 600 vindkraftverk i Tyskland. Klicka för större bild.

Från kontrollrummet har teknikerna full koll på vindkraftverkens status.
För tio år sedan innebar automatisk driftsövervakning att vindkraftverk larmade eller stannade om rotorbladen slutade snurra. Men då kan det vara för sent.
Ett stillastående vindkraftverk kostar stora summor pengar varje dag. Om driftsavbrottet beror på att ett blad lossnat finns dessutom risken att människor skadas.
Tyska Igus fjärrövervakning av rotorblad (Rotor Monitoring Systems, RMS) bygger på att accelerometrar mäter vibrationerna och skakningarna i bladen.
Igus deltar just nu i ett projekt på Gotland där Vattenfall och indisk-tyska Kenersys testar Igus sensorer. Läs den artikeln här.
Brittiska Insensys (som är på väg att byta namn till Moog) konkurrerar med ett liknande system, där optisk fiber löper längs bladet och kopplar samman en rad töjningsgivare.
Insensys testar just nu sin teknik i Storruns vindkraftpark i Jämtland tillsammans med det danska energibolaget Dong.
Dessutom finns det minst ett 20-tal företag som erbjuder automatisk driftsövervakning på distans (Condition Monitoring Systems, CMS).
Här är SKF en av de ledande leverantörerna. Ny Teknik beskrev SKF:s teknik i ett reportage förra året. Läs den artikeln här.
CMS-systemen kan förhindra driftsavbrott, genom att hålla koll på till exempel varvtal, smörjning och vibrationer i lager.
Frågan är bara om de kan användas för att förhindra att rotorbladen slits loss från turbinen?
- Ja, säger Lars-Erik Heed, specialist på fjärrövervakning av vindkraftverk hos SKF. Går det av en bult uppstår det ett glapp innan bladet ramlar av – och det borde våra givare känna av.
- Nej, säger John Reimers, marknadschef på tyska Igus. Ett system som konstruerats för att övervaka turbinernas växellådor klarar inte av att hitta skador på bladen. Sådana system reagerar först när det är för sent och bladen är på väg att ramla av.
Guldrusch
Hur som helst - utvecklingen går mot integrerade system som klarar av att
hålla koll på allt från rotorblad till växellådor. Bland annat Igus håller
på att utveckla ett sådant system. Även SKF är på väg åt det hållet.
I potten ligger värdefulla avtal på övervakning, uppföljning, service, underhåll, reservdelar på turbinerna när garantin löpt ut.
- Det råder rena guldruschen på det här området, sa Inge Aasheim, som arbetar med att utveckla SKFs affärsidé, när Ny Teknik intervjuade honom för ett år sedan.
Fakta Vindkraftens svarta söndag
En olycka kommer sällan ensam. Söndagen den 1 november ramlade rotorblad ner
från tre olika vindkraftverk i Danmark, Norge och Sverige.
• Ett rotorblad slits loss från ett mindre vindkraftverk av typen Vestas V27
på Smedjeholmen utanför Falkenberg. Bladet landar nära en vandringsled, men
ingen människa skadas. Läs
Ny Tekniks artikel om olyckan här.
• Huvudaxeln på ett Wincon-verk strax utanför Esbjerg i Danmark knäcks och
hela rotorpaketet faller i backen. Läs
Ny Tekniks artikel här.
• Ett av de stora Scanwindverken på Hundhammerfjell i mellersta Norge
havererar under den blåsiga söndagsnatten. Läs
Ny Tekniks artikel här.
Ny Teknik Jobb
- UnderhållsingenjörVattenfall Business Services Nordic AB
- UtvecklingsingenjörRipasso Energi AB
- Miljö- & arbetsmiljöingenjörABB AB HR Center
- Seniorkonsulent vindkraftVattenfall Business Services Nordic AB
-
Huvudprojektledare
- Specialist inom akustik och vibrationerWestinghouse Electric Sweden AB
- SpecialistWestinghouse Electric Sweden AB
- ProjektledareSGU, Sveriges geologiska undersökning
-
Miljöanalytiker
-
Validation Engineer: Battery Systems
Nyheter/Energi
Annons
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Kostar ditt system för mycket?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Ny prisvärd värmekamera, 19.950 sek.Kimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- KOMPLETT SORTIMENT ULTRALJUDSNIVÅMÄTARE.Nivåmätning med ultraljud, en av tio mätprinciper i vårt sortiment för nivåkontroll av vätskor och fasta material.
- Avancerad teknologi för professionell fräsning.CNC-Mini-Tools från Datron. Högsta matning och perfekta snittkanter i aluminium och plast.
- Biomedicinska patent.Vi har en bred kompetens på det medicinska området.
- PA, POM, PEHD, PP, PETP......är alla förkortningar på olika sorters konstruktionsplaster. Används till olika maskindelar.
- Skador på ditt gods?Här finns tekniken som hjälper dig att lösa problemet>>
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av kustbo 30 november 2009 08:04 Sortera: Senaste överst
Problemet
Problemet är inte att vindkraftverkena står. Problemet är att stödena inte löper då vindkraftverket står.
Nu måste man snabbt få till stånd ett stöd som löper oberoende av produktionen. Den största samhällsnyttan fås av ett vindkraftverk som står. Då undviker man användningen av dyr och förorenande reglerkraft.
Surprise surprise...
Det är det här som är så roligt att vindkraftskramarna inte förstår sig på. De tror att vindkraftverk är perfekta små intellgenta robotar som bara är att plugga in så funkar de felfritt och lydigt, samtidit som man full koll på dem från en central någonstans.
No such luck...
Vindkraftverk är tämligen "korkade" enheter utan någon alltför klyftig intelligens i dem. Och inte heller har man full koll på vad som faktiskt händer ute på verket. När man då har krav på sig att alla verk skall arbeta tillsammans, hålla en exakt frekvens på 50.00Hz, och utan att driva bort mer än något 10-tal grader i fas... samtidigt som vinder kommer och går som den själv känner för... då inses snabbt att vindkraftverk är rent ut sagt djävligt bökiga att ha med på nätet, speciellt när man måste tvinga alla andra genertorer att dansa efter vindkraftens pipa och få dem att fas- och effektreglera inte bara efter behovet varierar utan också efter hur *produktionen* i andra delar av lever rövare som trotsiga tonåringar.
Så det är knappast överraskande att de som säljer fjärrövervakning nu börjar tälja guld med fick-kniv. Fler skattemiljoner till industrin...
Svar till Michael Karnerfors
Jag bara undrar var guldet skall komma ifrån. Är det från våra skattepengar som vanligt när det gäller vinkraft kanske.
SvaraNågot annat guld har jag inte hört talas om i den branschen.
Svar till Oscar2
Oscar2!! Inte en krona kommer från skattepengar. Däemot fråm elcertifikat och det är inte en skatt!
SvaraSvar till Michael Karnerfors
Du och alla andra hängivna kärnkraftskramare på NT-sidan har en väldigt märklig syn på ekonomi. Detta fält är naturligtvis uppslag till en diskussion som skulle kunna pågå hela natten över några pilsner...
SvaraMen kortfattat:
Postulat 1. S k bidrag är inte alltid pengar i sjön (fr a inte där de driver god utveckling, t ex inom energi- eller fordonsområdet).
P2. All produktion är inte nyttig (t ex otjänlig föda, trampminor eller smink för småflickor).
Nu handlar ju artikeln om en bransch som får ett uppsving tack vare utbyggd kraftproduktion. Vindsnurrorna har vissa säkerhetsbrister och denna teknik löser en del av dem. Det är väldigt, väldigt svårt att förstå att någon kan tycka att detta är dåligt. Är det p s s dåligt om man bygger säkrare flygplan bara för att man kanske hatar att flyga?
Svar till Nils Lennart
Och arbetsgivaravgift, vägavgift, sociala avgifter är inte en skatt. Vill du jag skall fortsätta länge. Allt detta hamnar i alla fall i den stora skattkistan som vindkraftfolket gräver i skrupelfritt i.
SvaraSvar till Oscar2
"Allt detta hamnar i alla fall i den stora skattkistan som vindkraftfolket gräver i skrupelfritt i."
SvaraDetta stämmer inte. ca 0,7 öre av de ca 6 öre som du betalar i elcertifikatavgift per kWh går till vindkraften. Resten går till andra förnyelsebara produktionsslag.
Svar till Oscar2
"Allt detta hamnar i alla fall i den stora skattkistan som vindkraftfolket gräver i skrupelfritt i"
SvaraElcertifikaten går till producenter av all typ av förnyelsebar elproduktion. ca 0,7 öre per kWh av vad du betalar i elcertifikatavgift går till vindkraften. Resten går till övriga produktionsslag.
Svar till Oscar2
"Den Stora Skattkistan" en mycket fånig metafor, som du säkert vet.
SvaraSedan undrar jag varför du påstår att de "gräver skrupelfritt"? Vindkraftfolket har sannolikt mer skrupler än många andra. Men om det är en fördel vetefan... i denna stenhårda marknadsekonomi.
Svar till AF
"Nu handlar ju artikeln om en bransch som får ett uppsving tack vare utbyggd kraftproduktion"
SvaraKärnkraftsentusiaterna har inte mycket att glädja sig åt, galopperande byggkostnader, ett finskt reaktorbygge som börjar likna ett kostnadsfiasko, tvielaktig framtida uranbränsleförsöjning, breederteknik som tycks behöva ytterligare 50 år av utveckling.
Därav denna pateiska klagokör på alla andra energikällor från kärnkraftsentusiasterna.
Svar till Oscar2
Det är en klar och tydlig skillnad mellan avgift och skatt. Skatt går in i en allmän kista som till exempel betalar polis och försvar. Avgifter har en tydlig och väldefinierad användning, kväveoxidavgiften till exempel och ta en titt på hur arbetsgivaravgiften är uppdelad i olika poster. I Danmark har du till exempel högre lön därför att du betalar själv delar av det som ingår i den svenska arbetsgivaravgiften, och i en högre skattesats. Du kan inte heller välja bort dessa kostnader, AM-avgiften på 8% av lönen och den pensionsavsättning som arbetsgivaren har bestämt.
SvaraSvar till Michael Karnerfors
Finns det maskiner med intelligens? Är kärnkraftverken intelligenta varelser som du kan föra ett trevligt samtal med? De är naturligtvis lika korkade som vindkraftverken, kräver dessutom konstant passning av sina ständigt närvarande vårdare.
SvaraSvar till Rolle
Jo Rolle, du ha rätt, jag är med dig. Men det finns verkligen saker KK-folket borde glädja sig åt: Opinionen är åt deras håll!
SvaraJag säger så här: Det är väl bra, men medan ni debatterar rätt eller fel, långtidslagring eller ej, storskaligt eller utspritt, uran överallt eller skitdålig tillgång, säkerhet perfekt eller dito i behov av förbättring så bygger vi flödande skön kretsloppsenergi... Som inte är så hi-tech men som är både begriplig och överblickbar. Ja, en KK-reaktor kan ersätta tusen möllor, men kanske tusen möllor på lite sikt är en helt acceptabel infrastruktur för den värdefulla elen?
I de banorna fundera undertecknad och många andra.
Svar till AF
I energisektorn som årligen omsätter ofantliga summor har naturligtvis kärnkraftsindustrin som alla andra industrigrenar avsatt en viss procent till marknadsföringen av sina produkter.
SvaraAtt den kapitalintensiva kärnkraftsindustrin har en viss framgång med marknadsförningen av sina produkter är då inte förvånande.
Svar till AF
Du menar väl i denna roffar och bedrager marknadsekonomi
SvaraFarvell til lokale arbeidsplasser
Flere små kommuner i Norge ser muligheter for mange nye lokale arbeidsplasser i forbindelse med drift av nye vindparker som planlegges i det langstrakte land. Kraftselskapene lover etablering av mange lokale arbeidsplasser for drift av vindparkene i sine søknader. Dette brukes som lokkemiddel for å få lov til å bygge ut vindkraft i uberørt natur i idylliske kystkommuner. Fjernovervåkning og service-avtaler vil derimot kunne føre til svært få lokale arbeidsplasser. Dette viser at kommunene blir holdt for narr. Ved allerede utbygde vindparker har antall lokale arbeidsplasser også vist seg å være lavere enn først antatt. Lokale arbeidsplassene vil vel også raskt forsvinne når kraftselskapene etterhvert må innføre innsparingstiltak pga lav inntjening. Service-avtaler for drift og fjernovervåkning vil gi muligheter for å rasjonalisere driften av vindparkene, men lokale arbeidsplasser vil nok gå tapt. Vindkraft er nok ikke den gullgruven som flere lokalpolitikere har håpet på. Vi får håpe at politikerne innser dette før det er for sent.
Svar till Ola Normann
Så sant som det är sagt Ola Normann! Samma sak sker här i Sverige. Hoppas alla lurade vaknar nu!
SvaraArtikeln säger:
"Ett stillastående vindkraftverk kostar stora summor pengar varje dag." Intressant. Kostnaden torde vara oberoende av stilleståndets orsak t.ex. vindstilla.
Svar till CGN
Korrekt, vart vill du komma?
SvaraSvar till Tommy
Ju högre nominell uteffekt / tyngre konstruktioner man vill ha desto mer påkallat blir behovet av styrning och övervakning. Om levererantörerna av sådana system ska tjäna guld måste kraftverket producera energi som kan omvandlas till guld. Av installerad effekt får man i genomsnitt ut 20-30% räknat på årsbasis pga vindens ostyrbara beteende även om verket är perfekt.
SvaraBlir det nu något guld?
Bara en stilla..
Jag undrar varför står ofta ett verk stilla i en grupp när de andra går helt normalt?
Ser detta väldigt ofta i västra skåne.
Det kan inte vara teknisk översyn så ofta eller..
Vindkraft en dyster sak på hög nivå.
Att drömen om det vindkraftsdrivna samhället kan hållas vid liv beror endast på låg teknisk kompetens hos entusiaster och politiker.
Hur många brister teknikerna än radar upp så är det för döva öron.
Entusiasterna tror möjligtvis att teknikerna kan lösa problemen.Kan det finnas en sämre energikälla än denna som själv bestämmer när man skall producera.
Teknikerna kan inte bestämma över naturen ej heller konstruera verken haverisäkra till rimliga kostnader.
Detta beror på vindens nyckfullhet att i vindbyar skapa enorma krafter.Många tror att en fördubblad vindstyrka ger dubbel påkänning medan den i verkligheten är 6-10 ggr större.Då installatioskostnaden är hög underhållet dyrt , livslängden kort och det reella
värdet på den producerade elen låg så är vindkraften endast passande för troende miljökramare.
Vindkraften är tredubbelt kostsam.
1 Subventionerad vid installation.
2 Subventionerad vid drift.
3 Kostnad att forsla bort snurrorna när vindelbolagen gått i konkurs.
Svar till Nosvinge
Varför inte pigga upp dagen med lite solenergi.
Svara"The simple concept of making renewable energy cost-competitive with fossil fuel energy
has driven eSolar to engineer a paradigm shift in CSP technology, providing a cost-effective and scalable solution"
http://esolar.com/index.html
Förledande prat
Genom att använda begreppet "guldrusch" hoppas de utvecklingsfientliga på att dupera opinionen .
De vill få folk att tro att vindkraft skulle generera vinst eller tom guld.
Den stora bluffen ger bara ökade skatter och högre elpriser. Se på hur din elkostnad stigit på bara 10 år !
Katastrof !
Svar till Marianne
The U.S. wind energy industry shattered all previous records in 2008 by installing 8,358 megawatts (MW) of new generating capacity (enough to serve over 2 million homes),
SvaraSvar till Marianne
Det bästa vore om man la ner all vindkraft, för att få minskade elpriser..
SvaraHopplöst
Så länge politiker, journalister och andra tekniska dilettanter inte ens kan skilja på installerad och utnyttjad effekt är debatklimatet hopplöst.
Hela vindkraftsindustrin har blivit ett eldorado för allehanda lycksökare och ohederliga entrepenörer.
Att SKF ser chansen att tjäna pengar på Condition monitoring är bara en del av detta; "Först säljer vi lager som går sönder, sedan säljer vi system som ska berätta när det kommer att hända, sedan säljer vi nya lager."
Lysande, Stickan.
Svar till Wino
Har du något emot att SKF tjänar pengar? Har du rätt om (o-)hederligheten i branschen så brakar den samman strax. Då blir du glad. Tyvärr förlorar vi då de MWh som trots allt levereras.
SvaraKan bättre övervakning minska servicegraden
på havsbaserade vindkraftverk? Som det är idag verkar de ha behov av service varje dag.
Kanske någon som har svar.