Så här såg det ut på Näs på Gotland i slutet av januari 2008. Ett av Vestasverken tappade rotorbladet. Gotlands Tidningars reporter Staffan Fritz.

Så här såg det ut på Näs på Gotland i slutet av januari 2008. Ett av Vestasverken tappade rotorbladet. Gotlands Tidningars reporter Staffan Fritz. Foto: Krister Nordin/Gotlands Tidningar

Missljud avslöjar fel innan rotorbladet lossnar

Rotorblad som lossnar och ramlar i backen är vindkraftsindustrins skräck. På Gotland prövas nu ett system som kan avslöja sprickor och lösa skruvar innan de leder till ett haveri.

Vattenfall testar det nya övervakningssystemet på ett 2,5 MW-verk från tyska Kernesys. Rotordiametern är 100 meter. Klicka för att se hela bilden.

Vattenfall testar det nya övervakningssystemet på ett 2,5 MW-verk från tyska Kernesys. Rotordiametern är 100 meter. Klicka för att se hela bilden.

Sensorerna känner av vibrationer och skakningar. De sitter fästa på insidan av bladen, cirka en tredjedels längd ut från navet.

Sensorerna känner av vibrationer och skakningar. De sitter fästa på insidan av bladen, cirka en tredjedels längd ut från navet.

Signalerna från sensorerna skickas via kabel till en Hub Mesurement Unit (HMU) i navet, som samlar dem och skickar dem vidare till själva ”hjärnan” i systemet, ECU (Evaluation and Communication Unit). Här bearbetas all information och ECUn håller också kontakt med den som äger eller övervakar vindkraftverket.

Signalerna från sensorerna skickas via kabel till en Hub Mesurement Unit (HMU) i navet, som samlar dem och skickar dem vidare till själva ”hjärnan” i systemet, ECU (Evaluation and Communication Unit). Här bearbetas all information och ECUn håller också kontakt med den som äger eller övervakar vindkraftverket.

Ett av Sveriges första vindkraftverk med automatisk övervakning av rotorbladen står på Näsudden på Gotland.

Inuti varje vinge sitter en sensor som lyssnar på vibrationerna från de 50 meter långa bladen när de snurrar runt i vinden.

Varje blad har sitt speciella frekvensmönster, eller ”ljudavtryck”. Systemet fungerar ungefär som när man slår en kniv mot ett vinglas; om det uppstår en spricka eller någon annan förändring i materialet ändras tonen.

- Den här tekniken kan förhindra att rotorblad plötsligt slits loss från turbinerna, säger John Reimers, marknadschef på tyska Igus, som utvecklat varningssystemet.

Testas av Vattenfall på Gotland
Sedan ett halvt år tillbaka testas Igus automatiska övervakning på Näsudden, där indisk-tyska Kenersys och Vattenfall rest en prototyp av ett vindkraftverk på 2,5 MW med en rotordiameter på 100 meter.

De första fyra månaderna använde Kenersys och Vattenfall för att samla ljudavtryck från verket under olika vind- och väderförhållanden. Nu jämför teknikerna de avtrycken med vibrationerna och skakningarna från den dagliga driften.

- Nästa steg blir att se hur bladen påverkas av snö och isbildning. säger Andreas Reuter, chef för Kenersys verksamhet i Europa.

Känner till och med av rimfrost
Enligt John Reimers kan Igus kontrollsystem upptäcka en viktförändring på 2,5 kilo på ett rotorblad som väger 10 ton. Det innebär i så fall att systemet kan känna om det lägger sig rimfrost på bladen.

En liten förändring i ett rotorblad ger ett gult varningsljus. Rör det sig om en större skada lyser kontrollamporna röda, systemet skickar ut varningar via SMS och mejl och vindkraftverket kan stängas automatiskt.

Men om ett stag till en vingbalk lossnar kan det leda till ett mycket snabbare förlopp – hur kan man skydda sig mot det?

- Våra sensorer lyssnar på bladen en gång i minuten. Det gör att de kan upptäcka även sådana plötsliga skador och stoppa vindkraftverket direkt, säger John Reimers.

Fler artiklar av: Jonas Hållén

Fakta Vindkraftens svarta söndag

En olycka kommer sällan ensam. Söndagen den 1 november ramlade rotorblad ner från tre olika vindkraftverk i Danmark, Norge och Sverige.

• Ett rotorblad slits loss från ett mindre vindkraftverk av typen Vestas V27 på Smedjeholmen utanför Falkenberg. Bladet landar nära en vandringsled, men ingen människa skadas. Läs Ny Tekniks artikel om olyckan här.

• Huvudaxeln på ett Wincon-verk strax utanför Esbjerg i Danmark knäcks och hela rotorpaketet faller i backen. Läs Ny Tekniks artikel här.

• Ett av de stora Scanwindverken på Hundhammerfjell i mellersta Norge havererar under den blåsiga söndagsnatten. Läs Ny Tekniks artikel här.

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Knut v. Hage 23 november 2009 19:06 Sortera: Senaste överst

Fel

Det bästa är att montera ner alla vindkraftverk.
Deras bidrag till vår elförsörjning är ändå helt försumbar.

Anmäl

Svar till Miljövän mot vindvärk

Lika så kärnkraftverken.

Svara
Anmäl

Svar till MrF

"Deras bidrag till vår elförsörjning är ändå helt försumbar"????

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

För tillfället produserar våra k verk inte spesiellt mycket allt enligt denna tidnings uppgifter, objektivt eller inte det står upp till läsaren att bedömma.

Svara
Anmäl

Svar till MrF

Åh vad jag älskar kränkraftsmotståndarnas förmåga att tänka ungefär så långt som nästippen räcker.

"FÖR TILLFÄLLET producerar de inte så mycket"... så därför kan vi slänga en 50-års investering i sjön? Brilliant logik.

Eller ännu bättre: "Nej, vi behöver inte bygga ny kärnkraft för vi har ett elöverskott". Enligt samma logik: "Min bil kan gå i evigheter utan att jag beäver tanka för just nu har jag mer bensin i tanken än vad som behöver för att ta mig till jobbet.

Men noll framförhållning och extremt tunnelseende så det jättelätt att arumentera emot kärnkraft. Titatr man däremot på den lite bredare bilden ser man att våra kärnkraftverk har en up-time varje år på 80-95%. Detta är en tillförlitlighet som få andra *rena* kraftslag klarar av. Enbart vattenkraften kan tävla på allvar. Vindkraft däremot? Heh... skrattretande i jämförelse.

Svara
Anmäl

Svar till MrF

Hur menar du då????
Kärnkraft ger oss i runda tal halva vårt behov av elkraft. Dessutom av högsta kvalitet.
Vindkraft ger 1% av sämsta kvalitet.

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Sveriges kärnkraft har i år en tillgänglighet på 64% vilket enligt DN text ovan måste betyda mycket mer kolkraft Finnlands kärnkraftverk har en tillgänglighet på mellan 90-95% vilket är lika hög tillgänglighet som Vindkraften i USA som nu är uppe i en produktion på 52 TWh/ år och ökar till det dubbla med två års mellanrum hittils, skall stå för 20% av all el i USA 2030.Kina 30% 2030.
Vad skrev DN,"stabila, väderoberoende kraftleveranser." från kärnkraftverken.
Produktionen från kärnkraften i Sverige var år 2008 61.3TWh vilket är 42% av Sveriges elproduktion och 8 TWh lägre än år 2005.
Vi får hoppas att det inte sker någon kärnkraftsolycka i de otursdrabbade Svenska kärnkraftverken i Tyskland då vi Svenskar står som garanter med obegränsade belopp.Men dom kärnkraftverken vi har i Tyskland har stått still i två år nu så då kanske risken för haverier är försumbar.
uptime var ordet!

Svara
Anmäl

Svar till PRIUS.

Att tillgängligheten av svensk kärnkraft idagsläget är så låg beror främst på att reaktorerna är så gamla. Den svenska lagstiftningen har hindrat reaktorerna att uppgraderas och renoveras på ett vettigt sätt vilket gjort de bökigt och komplicerat att underhålla dem.. Några har under längre perioder varit avstängda på grund av uppgraderingar.

Hur mycket vindkraften kan tänkas stå för är inget annat än trams eftersom de inte är en realitet och därför inte kan sägas med säkerhet.

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Ja det är du somt tycker att jag är kärnkraft motståndare vart får du det i från, jag menar bygg massor av kärnkraftverk det spelar ingen roll för en olycka kommer förr eller senare att inträffa, men gvetvis inte hos oss bara i andra länder med katastrofala följder i pengar räknat per produserad KW för drabbt kraftverk och framförallt försämrad hällsa och död för oskyldiga människor och djur. Stoppa huvudet i sanden är vi väldigt bra på i detta land.

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Vad är vattenkraftens utnyttjande? De producerar väl el motsvarande drift under halva året med nominell effekt. Det är rent ut sagt löjligt att jämföra drifttider och tillgänglighet mellan ett kraftverk som du styr själv genom knapptryckningar och de som styrs direkt av moder natur. Det är verkligen som att jämföra äpplen med päron. Om vi kan skapa nån form av energilager likt vattenmagasinet kan man säkert teoretiskt visa ett lager som blir tillräckligt stort för att få ett vindkraftverk med rätt anpassad effekt att få 100% utnyttjande.

Svara
Anmäl

Svar till Miljövän mot vindvärk

Det är ju bara att , använda ekvationen i detta område , Hur får ihop detta till en ekonomisk vinning ??
Kanske en lönande tillverkning , bidragsmöjligheter , utsläppsrättigheter går ju att sälja och dessutom påverka folket som ej är insatta .

Svara
Anmäl

Jämförelse

Om vindkraften hade haft på sig de krav på säkerhet som kärnkraften har hade aldrig en enda vindturbin blivit byggd annat än på kalfjället... och då mitt i en avspärrad nationalpark där människor djur och annat som kan skadas inte får komma inom en mil av turbinerna.

Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Kravlista:
- Inte förorena vid brytning av bränsle - check.
- Inte släppa ut radioaktivt avfall vid drift - check.
- Inte släppa ut rester vid slutförvaring i x antal 100- eller 1000-talet år - check.
- Övervakning av internationellt organ för att bränsle eller rester inte ska komma i orätta händer - check.

Uppfyllt av VK och nästan av KK (vi är lite snälla och låter Tjernobyl passera som en unik händelse).

I ena fallet enkelt och gratis, i andra fallet dyrt och komplicerat.

Jag har gjort mitt val och betalar för det, 1,5 öre/kwh extra, det är det värt!

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Skall vara engelsk mil

Svara
Anmäl

Svar till Framtiden!?

Kravlista:
- Inte förorena vid brytning av bränsle - check.

Men föroreningarna vid brytning av byggmaterial är större /kWh än för uran.

- Inte släppa ut radioaktivt avfall vid drift - check.

Men släpper ut större mängd radioaktivt avfall vid bygge /kWh än kärnkraft vid drift.

- Inte släppa ut rester vid slutförvaring i x antal 100- eller 1000-talet år - check.

Men släpper ut större mängd radioaktivt avfall vid bygge /kWh än kärnkraft vid drift.

- Övervakning av internationellt organ för att bränsle eller rester inte ska komma i orätta händer - check.

Hur övervakas att radioaktiviteten från bygget inte kommer ut? Vem övervakar att betongen inte vittrar sönder?

Uppfyllt av VK och nästan av KK (vi är lite snälla och låter Tjernobyl passera som en unik händelse).

Varför inte se på de totala mängderna radioaktivt material som frigörs till omgivningen /kWh? Vindkraften har flera storleksordningar större utsläpp.



Jag har gjort mitt val och betalar för det, 1,5 öre/kwh extra, det är det värt!

Hur smart är ditt val? Varför vill du släppa ut radioaktivitet i omgivningen?

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Bo, tjafsa inte mot honom... eftersom har inte ens är i närheten av att uppfylla hela kravlisten som ligger på kärnkraften.

Exempel på krav han valde att inte ta upp:

- Finansiering av demontering och slutförvaring av allt avfall måste vara säkrad.
- Totalansvar på kraftverksägaren att utföra demontering och förvar av verken vid livstidens slut.

Bara för att ta två i en *lång* lista med krav som ligger på kärnkraften men som vindkraften kan skita i och ha lekstuga istället.

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

du kan mycket väl ha rätt ?
samma sak kan man nog säga om kraftledningarna från kärnkraftverken.
det är ju fullstänig skandal att företag med sådan ovilja till förebyggande underhållfår lov att hålla på med att sköta sådana viktiga saker som elnät

Svara
Anmäl

Svar till Framtiden!?

Ska vi se hur bra koll du har på verkligheten idag då.
"- Inte förorena vid brytning av bränsle - check."
Vilket de inte blir när man bryter bränsle till kärnkraftverk heller. Kan dock notera att de behövs betydlgit mer material, och därför mer brytning, för att göra samma mängd vindkraftsenergi som kärnkraft energi. Så vinnare i denna kategorin är:
Kärnkraften

"- Inte släppa ut radioaktivt avfall vid drift - check."
Vilket inte heller kärnkraften gör. Vinnaren i denna kategorin blir:
Lika.

"- Inte släppa ut rester vid slutförvaring i x antal 100- eller 1000-talet år - check."
Kärnkraften släpper inte ur sig rester. De som är kvar är inneslutet i bränslestavarna. Bränslet kan processa för att destrueras. Hur man man behandlar bränslet avgör hur lång tid de kan tänkas vara farligt. Även vindkraften består av ett stort antal material som inte rätt destruerade (exempelvis glasfiber och kolfiber) är cancerogena och även giftiga. Hur länge denna farlighet består är de inte riktigt någon som vet. Än värre finns de risk att ämna sprider sig ifall vindkraftverket haverar. Vinnare i denna kategorin:
Lika

"- Övervakning av internationellt organ för att bränsle eller rester inte ska komma i orätta händer - check."
Ser ingen riktig större poäng med att övervaka. Om nu någon som har några pengar vill ha radiativa ämnen, är de lättare att göra dem själv eller gräva upp dem än att köpa eller stjäla dem. Men vist, viss övervakning kan ju vara trevligt. Inte för att man sprider kärnkraften ut efter hela landsbyggden som man gör med vissa andra verk. Vinnare:
Vindkraften.

Tror du ska ta och hämta din uppfattning från fysiska verkligheten i stället för hollywood, så kommer du nog att ändra uppfattningen ganska skapligt.

"vi är lite snälla och låter Tjernobyl passera som en unik händelse"
Skulle jag absolut inte påstå. Härdsmältor i militära kärnkraft har tvärt om varit väldigt vanliga, under kalla kriget skedde de ett helt gäng, men de flesta av dem har inte blivit avslöjade på så lång tid efteråt att de helt enkelt inte anses vara av nyhetsvärde.

Notera dock att de är en en enorm skillnad på militära och civilia kärnkraft reaktorer. Tjernobyl användes iofs för att tillverka elkraft till civilbefolkningen, men både ur konstruktionssynvinkel och byråkratiskt var de en militär reaktor. Denna har överhuvudtaget inget alls med civila reaktorer att göra. De är ungefär som att jämföra ett vindkraftverk med en helikopter, ja båda har saker som snurrar och de blåser runt båda....

Vindkraften kostar ca 40öre/kwh mer än kärnkraft el, att du inte betalar mer beror på subventioner, inte på grund av priset.

Ska bli intressant å se va som händer nästa gång ett vindkraftverk haverar och en vinge ramlar igenom taket på ett dagis. Bara de inte är i närheten av något av mina barn så e jag nöjd.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Nu hoppas jag att du kan ge en lista på dessa härdsmältor.

Visa gärna ditt räkneexempel där du finner att el från vindkraft är 40 öre/kWh dyrare än kärnkraftel.

Inget av ovanstående kan väl vara särskilt svårt eftersom du lägger fram dem som om det vore obestridliga fakta.

Svara
Anmäl

Svar till Framtiden!?

Det var ju trevligt för dig att du bara betalar 1,5 öre extra / kwh, vem tror du betalar resten?

(svar: skattebetalarna, dvs. bla. jag)

Svara
Anmäl

Vad håller ni på med?

Artikeln handlar om fiffiga sätt att slippa dyra driftavbrott i vindmöllor. Var kom kärnkraften ifrån? De är ju inte precis konkurrenter.

Anmäl

Svar till AF

Ja, jag ser tillbaka i tråden och ser de vanliga arroganta kommentarerna från kärnkraftkramarna. Där hittar du nog ditt svar. Såhär generaliserande kan det se ut "...älskar kränkraftsmotståndarnas förmåga att tänka ungefär så långt som nästippen räcker." Man skulle kunna säga att det är en kränkande kommentar om man ska skämta om stavfelet

Svara
Anmäl

Hundhammerfjellets haveri harde hörts med övervakning.

Hundhammerfjellets haveri harde hörts med övervakningssystem. Dom boende en bit bort hörde onormala ljud många timmar innan och ett övervakningssytem hade gjort samma sak. SPM AB var duktiga på att rädda lager förr och sämre har dom väl inte blivit!

Anmäl

Produkt

Och dessa vindkraftskonstruktörer tycker att de är i frammkant, industrin har använt dessa typer av kännare / sensorer så länge jag kann minnas, jag paserade 63 år i höst så det är några år

Anmäl

God tanke, men...

...kommer det att funka? De flesta alarmene kommer av sensorfel. Hellre än att rycka ut i onödan med servicemanskap borde man kanske placera en gubbe i varje nacell? Då kan man i varjefall tala om att vindkraften skapar arbetsplatser...

Anmäl

Farligt, farligt

Nu ser man hur farlig vindkraften är.
Förbjud alla vindkraftverk!!

Anmäl

Är det här ett skämt+

Man undrar vilken dag det är när man läser om att installera ett vibrationsbaserat "sprickavkänningssystem" på en vindsnurra med 2.5 MW installerad effekt?

Statistiskt sett är vindkraftens utnyttjandegrad i sverige inder 20%, varför det innebär att en ynka 500 kW elproduktion kontinuerligt måste övervakas. Enligt en annan artikel i NyT måste man tydligen göra samma sak med lager och växellådor.

Att man har SKFs microlog på en kärnkraftgenerator som pumpar ut hundratals MW med en utnyttjandegrad av 85%, det kan jag förstå, men det här?
Obegripligt.

Anmäl

Svar till Wino

I framtiden kommer vi att ha styrning och övervakning av betydligt mindre anläggningar....hört talas om Virtual Power Plant? Det är nu rätt många år sedan som det erbjudits möjlighet att kunna styra sin villapanna från exempelvis jobbet........troligen onödigt, men ändå

Svara
Anmäl

Svar till Kjell

Jag tvivlar faktiskt på att du har sprick- och lager övervakning på din villapanna?

Svara
Anmäl

Svar till Wino

annan övervakning kan det ju gälla.....inte särskilt svårt att åstadkomma.....märk också att jag skrev styra..kommentaren handlade om styrning och övervakning av små enheter

Svara
Anmäl

åskan?

Man bör undersöka närmare om inte elektriska urladdningar under åska kan vara en del av orsaken, både direkträffar av vanliga blixtar, men också svagare uppåtgående urladdningar, vanliga vid höga torn o dyl. Dessa kan skapa skador och sprickor i den glasfiberarmerade plasten, som till slut kan orsaka att ett blad går sönder.

Anmäl

Nyheter/Energi

Stephen Thomas, professor i energipolitik vid universitetet i Greenwitch.

"Skattebetalarna
får betala för
ny kärnkraft"

Utan statliga subventioner och garantier blir det för dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Det är budskapet från den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som är på besök i Stockholm i dag. (30 kommentarer)

Thomas Korsfeldt

"Jag är opartisk"

Thomas Korsfeldt öppningstalar på Energitinget: Staten borde göra mitt jobb. (1 kommentar)

Danisco sugen på orm

Danisco sugen på orm

Enzymer från ormar och spindlar kan göra stor nytta i matfabriken. Det tror danska livsmedelsföretaget Danisco. (1 kommentar)

Pellets-paradoxen förbryllar Energisverige

Nästan alla som eldar med pellets är nöjda. Ändå minskar pelletseldningen i Sverige idag. Förbryllande menar Energimyndigheten som gjort undersökningen. (23 kommentarer)

Laser i mikroformat

Laser i stort och smått

Inför femtioårskalaset har lasern krympt till tio mikrometer, och samtidigt svällt till tre fotbollsplaner. (3 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (4 kommentarer)

Nya polisbilen snabb och grön

Nya polisbilen snabb och grön

50000 polisbilar om året hoppas Ford kunna sälja i USA med sin nya modell Police Interceptor. Ett muskelknippe med eko-profil. (13 kommentarer)

Världens största satsning på laddstolpar

Världens största satsning på laddstolpar

Världens hittills största utrullning av laddstolpar har dragit i gång på den amerikanska västkusten. Tanken är att nätverken av stolpar ska vara färdiga när biltillverkaren Nissan i Nordamerika lanserar nya elbilen Leaf. (13 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (14 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (1 kommentar)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (44 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (46 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam.

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (27 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (16 kommentarer)

Störtade planet i Falsterbo hade lång spricka

Fyra man omkom när Kustbevakningsplanet förlorade ena vingen och störtade i Falsterbokanalen 2006. I dag —nästan tre och ett halvt år efter olyckan —står olycksorsaken klar. Statens haverikommission lägger skulden på den spanska flygplanstillverkaren Casa. (1 kommentar)

Glöm brandfarlig lågenergilampa

Lågenergilampor är inte brandfarligare än glödlampor. Det är budskapet från Elsäkerhetsverket efter ett uppmärksammat inslag i TVs Rapport. (41 kommentarer)

Så går huset med plus

Så går huset med plus

Förbos nya kvarter ska sälja sitt värmeöverskott. Så funkar systemet. (37 kommentarer)

Enbart klimatsmart duger vid nybyggen

Klimatsmart blir ny standard

Enkät: Sektorn växlar om. Många siktar dubbelt så högt som Boverket. (20 kommentarer)

Nytt hus håller kvar värmen

Med en ny typ av huselement blir husen lika energisnåla som passivhus. Tekniken gör att värmen stannar kvar inne.Nu har företaget fler förfrågningar än man klarar av. (2 kommentarer)

Bilder från översvämingar.

Nu kommer vårens flodkaos

Så förbereder sig kommunerna. Så skyddar du ditt hus. (5 kommentarer)

Tuff resa för danska elbilspionjärer

Tuff resa för danska elbilspionjärer

En bil började brinna, bromsarna krånglar, kylan suger musten ut batterierna och förarna fryser i kupén. Problemen hopar sig i det danska elbilsprojektet i Juelsminde. (70 kommentarer)

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (4 kommentarer)

Solceller och två miniturbiner producerar den el som behövs för att driva båtens elmotor. Ett batteri ombord ser till att det finns kraft kvar även när det är stiltje och molnigt.

Ny snurra till båten

När kulingen friskar i är det dags att reva seglen, men också att ladda batterierna. Nu lanserar finska Windside ett vertikalt vindkraftverk för båtar. (32 kommentarer)

MITs testbil

0,37 liter milen med trycksatt bensin

Transonic Combustion har utvecklat ett superkritiskt bränsleinsprutningssystem som ska kunna förbättra effektiviteten i bensinmotorer med mer än 50 procent. (115 kommentarer)

Elbilar bra att pendla med

Elbilar fungerar bra i Stockholmsområdet och "alldeles utmärkt" för den som pendlar till och från jobbet, visat ett ettårigt försök med fem elbilar. (35 kommentarer)

USA-blogg om grön energi

Det finns bloggar om kärlek, mode, bakning och tusen andra ämnen. Nu har det amerikanska energidepartementet startat en blogg om energieffektivisering och miljöteknik. (5 kommentarer)

Kopparkapsel som ska skydda kärnavfallet från att läcka i slutförvaret under Forsmark.

SKB viker sig
i kapselstriden

Hur säker är den svenska metoden att slutförvara använt kärnbränsle. Ord har stått mot ord mellan kärnkraftindustrin och KTH:s kopparforskare. Nu lägger SKB ned stridsyxan. (79 kommentarer)

Vattenkraftverket 
för campingturen

Vattenkraftverket
för campingturen

Med ett vattenkraftverk som bärs på ryggen kan man få 500 watt från ett strömmande vattendrag. (30 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 118 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons