Miljardlån till brittisk vindkraft
Av: Jonas Hållén
Publicerad
12 november 2009 15:10
20 kommentarer
Senaste av jeppen 16 november 2009 22:42
Brist på kapital har gjort att utbyggnaden av vindkraft går trögt i Storbritannien. Nu pumpar EU och tre banker in miljarder kronor till de brittiska vindkraftsbolagen.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Länkar
Totalt kan det här nya samarbetet tillföra den brittiska vindkraftsindustrin 16 miljarder kronor de närmaste tre åren.
De tre bankerna RBS, Lloyds Banking Group and BNP Paribas Fortis ska tillsammans med vindkraftsbolagen skjuta till hälften av pengarna. Europeiska investeringsbanken (Eib) står för den andra halvan.
Idén till stödet kommer från den brittiska regeringen, som tycker att utbyggnaden av vindkraften går för långsamt:
- Storbritannien har i dag 4 GW vindkraft. Vi behöver en sexdubbling av förnybara energikällor för att nå vårt mål 2020, säger den brittiska energi- och klimatministern Ed Miliband i en kommentar.
Lånen är på upp till 15 år och riktade till landbaserade vindkraftsprojekt med projektkostnader på mellan 230 miljoner kronor och drygt en miljard.
Dessutom krävs det att företagen kan visa upp trovärdiga affärsplaner, att de har alla tillstånd som behövs och att de har ett konkret datum när anläggningen kan börja leverera el.
I första hand blir det bankerna som plockar ut vilka projekt som ska få ta del av pengarna. Därefter kopplas Eib in i processen. Staten tar ingen aktiv del i utlåningen.
Modellen har tidigare använts för att skaffa fram kapital till små- och medelstora företag i Storbritannien.
Ny Teknik Jobb
Nyheter/Energi
- Ny prisvärd värmekamera, 23.500 krKimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- Mitecs Produktkatalog 2010 är här !Ta del av vårt produktutbud gällande dataloggning och fjärrövervakning med tillhörande information, bilder och priser.
- FLÖDESVAKTER, -GIVARE OCH FLÖDESBEGRÄNSAREKübler Svenska AB presenterar ett nytt större program på sin nya hemsida.
- Plastbussningar och andra detaljer.På Fluorcarbon tillverkar vi era plastdetaljer. Långa som korta serier samt prototyper.
- SolidEngineer ABSolidWorks 2010 är en oslagbar kombination av enkelhet, tydlighet och styrka vars enda syfte är att hjälpa dig designa bättre produkter.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Kostar ditt system för mycket ?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- Vill du veta vad som händer på ditt lager ? Krocksensorer registrerar onormala stötar och ger stöd för bra körbeteende för att undvika onödiga reparationskostnader på truckar och pallställ.
- Snabb anpassning till nya krav.Höghastighetsfräsmaskiner från Datron är speciellt konstruerade för effektiv bearbetning av aluminium och plast.
- Lättare att välja oljekylare online. Med KTR`s urvalsprogram lägger du enkelt in dina parametrar och får direkt ett svar på vilken kylare som rekommenderas.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Skräddarsydda utbildningar i arbetsmiljö......miljö och kvalitet för dig med egna ideer. Mainsys har verktygen att förverkliga dem.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- FRAMGÅNGSRIK SOM PROJEKTLEDARE.35 000 utbildade. Spjutspets som projektledare. Ett heltäckande utvecklingsprogram för framtidens projektledare. Läs mer om innehållet här:
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNy kursstart i januari på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- BÄTTRE PROGNOS KAN SÄNKA ELPRISET.Genom att förutse vattentillgången kan elkraftsproduktion styras så att stora prisökningar undviks.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Lär dig CAD!Anmäl dig till vårens CADkurser nu! Välj bland AutoCAD, Inventor, 3ds MAX, SolidWorks m fl.
- BiTA – utbildningar inom ITSM, ITIL, MOF och ISO 20000.BiTA erbjuder Sveriges bredaste kursutbud inom IT Service Management, ITIL, MOF och ISO/IEC 20000.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Utbildning för underhållstekniker.Av de 58 som klarat certifiering till underhållstekniker har 99% genomgått Idhammars utbildning.
- Annonsera »










Kommentarer
Senaste inlagd av jeppen 16 november 2009 22:42 Sortera: Senaste överst
Vågkraft borde ha än större potential runt de brittiska öarna!
Vågkraft borde ha än större potential i den brittiska övärlden.Tänk, på amplituden i vågorna i Irländska sjön och inte minst norr om Skottland!
Svenska Seabased borde ha en guldålder framför sig runt de brittiska öarna.
Svar till Mikael i go:teborg
Ja. visst inga problem att sätta ut och underhålla på de stora djupen som krävs för att få vågor med någorlunda energi innehåll.
SvaraVågkraft är trams teknik påhittat av människor som lurar pengar från VR!
Svar till Mikael i go:teborg
Kanske... kanske inte, de är ju otroligt svårt att avgöra om vågkraft är konkurrenskraftigt eller ej om alla vägrar att publicera någon kalkyl pådet.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Det är med 100% säkerhet frågan om att vågkraften är så konkurrenskraftig att man vill behålla hela kakan själv. Vem skulle gå ut med kordinaterna till en nyfunnen skatt?
SvaraEller kan det vara frågan om ngt annat??
Svar till Vogon
Du, var allt för säker i din kommentar för att verka trovärdig!
SvaraKonkretisera med hänvisningar istället för enbart tyckande!
Svar till Bo Gnat
Låter mer som ett Nigeria brev i minna öron
SvaraSvar till Mikael i go:teborg
Jag håller med Vogon, vågkraften är värdelöst slöseri med medel.
SvaraHar inga siffror, men tänk överslagsmässigt så här.
- Energi fås ur en PUNKT där bojen guppar upp och ner.
- Kan inte skalas upp genom större boj, endast genom användning av fler bojar/verk.
Jämför med vindkraftverk
- Energi produceras ur en AREA, svepta arean baserad på rotorns radie
- Kan enkelt skalas upp genom större rotorradie, ökning proportionellt med rotornsradie i kvadrat.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Nigeriabrev. Där har du hittat nivån på energibusiness i dag.
SvaraEngland planerar 10 nya kkraftverk samtidigt som man försöker mjölka EU på pengar till helt meningslös våg och vindkraft.
kärnkraft
Tur att britterna verkar ha planer på 10 reaktorer också. Det blir alltså riktig baskraft vars produktion är närmast osynlig, men med en stor mängd synliga och utspridda vindsnurror som alibi.
Det tarsig för vindkraften
Vindkraften slår rekord
SPANIEN RIKS Mer än hälften av den spanska energiproduktionen härstammade flera timmar 8 november från vindkraft.
Hårda stormvindar bidrog till att vindkraftverken mellan klockan 03.20 och 08.40 på morgonen för första gången altrade mer energi än de övriga kraftverken i Spanien. Produktionen från vinkraftverken, som uppgick till 11 546 megawattimmar, motsvarar effekten från elva kärnkraftverk.
Jag håller till i Spanien och upplever inga problem av estetisk natur Det finns plats för mycket mycket mer. Vet inte om det finns några problem med reglerkraften som ni brukar dabattera så hett.
Svar till Christer
När vindkraften i Spanien maxar, så producerar den alltså 50%. Det betyder att snittet är 50/3 = 17%. Antag nu att vindkraften ska snitta 50% över tid - då skulle den en dag som 8 november producera 150% av behovet. Var ska överskottet gå?
SvaraSvar till jeppen
Det behövs mycket billig el till tex aircond, avsaltning av havsvatten, elbilar mm. priset boerde sjunka pga "överskottet" så då kan vi få det lite bekvämare. Många användningsområden kan nyttja just överskotten för accumulering. Dessutom Spanien och andra är ju bara i början på omställningen.
SvaraSvar till Christer
Om det mot förmodan inte skulle finnas någon avsättnining för överskottet trots lågt pris (råvaran=vinden är gratis) så fårman väl göra som med vattenkraften....släppa förbi vinden. Det är inget konstigt med det.
SvaraSvar till Christer
Precis, spotpriset bör sjunka kraftigt när det blåser bra - vilket sänker genomsnittsvärdet av vindkraftsproduktion jämfört med bas-produktion.
SvaraSläppa förbi vinden - visst kan man göra det, men ju mer du ökar vindkraftskapaciteten, desto mindre kommer vindkraftverken isåfall att utnyttjas.
Ska kostnaderna för ett smartare elnät, ett kraftigare stamnät och standby-reservkraft läggas på vindkraftens konto? Vad ska standby-reserven bestå av i länder som inte har lika mycket flyt med älvresurser som Sverige?
Svar till jeppen
Fjärrvärme/fjärrkyla löser problemet med ojämn eltillgång genom att man värme/kyler upp stora kvantiter vatten i bergrum etc. när det finns mycket el.
SvaraSvar till jeppen
Om man inte är elleverantör så måste det väl snarast vara en fördel när spotpriset sjunker. Då har du ju råd att koppla på dina laddare och ackumulatorer. Med ett kraftigt stamnät kan utjämning ske när det blåser på olika ställen i tex Europa. Stora behov av billig el finns så det kommer nog aldrig att uppstå behov av att släppa förbi vinden. Spanien har ingen vattenkraft men klarar tydligen att reglera en 50% ig vindkraft. De lär inte heller ha hunnit bygga upp un överkapacitet på gaskraft för att reglera vindkraften.
SvaraVem som ska betala infrastrukturen (stamnätet)? Konsumenterna så klart. Det har inte varit gratis att bygga stamnät som ska klara de stora produktionspunkterna som kärnkraften och vattenkraften står för. Finansieringen löser sig nog.
Svar till Christer
Det du refererar till i SPANIEN RIKS är säker sant, men det är en selektiv sanning.
SvaraVi kan också läsa om rekordnatten i Klotet.
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=3225884
I Klotet kan man läsa: "Nätbolaget Red Electrica hade uppskattat att vinden under 2009 skulle stå för 13% av den totala spanska elproduktionen, vattenkraften för mellan 9% och 10% och solen för 2,5%." Vidare kan vi läsa "Enligt det spanska miljöministeriet, fick vindkraftsindustrin under 2007 991 miljoner euro i bidrag"
Man hittar också i Klotet en referens till Red Eléctrica.
http://www.ree.es/ingles/sistema_electrico/pdf/infosis/sintesis_REE_2008_eng.pdf
I Red Eléctricas rapport uppger man att den Spanska elproduktionen 2008 var 278,3 TWh varav vindkraften producerade 31,4 TWh. Vindkraftens andel var 2008 således 11,3%.
Uppgifterna om hur stor del av elenegin vindkraften producerar i Spanien på årsbasis är naturligtvis betydligt relavantare att använda som jämförelse än vad vindkraften lyckas producera under några optimala timmar en enstaka natt.
Svar till Andreas
Vindkraft för att värma berg? Mycket ska man höra...
SvaraSvar till Christer
En fördel om spotpriset sjunker för icke-producenter? Nja, har vi en stor andel vind och vill bygga 10% till, då kanske mer än hälften av den nya vinden måste kastas eller skänkas bort. Men vi får betala byggandet ändå, på ett eller annat sätt, via certifikat eller via högre priser resten av tiden. There are no free lunches.
SvaraKraftigt stamnät? Visst, men det kostar också - det är mycket billigare att integrera kärnkraft. Konsumenterna får betala - precis. Men pga vindkraften.
Spanien klarar alls inte att reglera en 50%-ig vindkraft - de har drygt 10% och får 50% bara när vinden går för fullt och det är ljummet och mitt i natten. Det finns ett skäl till att Danmarks utbyggnad plötsligt stannade vid 20%.
Här finns en graf som visar vindkraftsutbyggnad i olika länder som en funktion av hur mycket vind som redan fanns mellan år 2007 och 2008:
http://www.wennerbo.se/image001.gif
Det fluktuerar förstås en del, och man skulle behöva fler datapunkter, men lite intressant är det. Det återstår att visa att en region kan nå en riktigt hög vindkraftspenetration. Vi vet snart - vinden växer globalt med 30% per år så snart ser vi var gränsen finns.
Ett av många sätt att inte fastna i gammal teknik
Lite forskning och fakta till troende och tvivlare:
http://www.engin.umich.edu/dept/name/research/projects/wave_device/wave_device.html
samt:
http://wavepowernz.com/calculations.php