Förra omgången av Vindpilotprojektet (2003-2007) gick stödpengarna nästan bara till havsprojekt.

Det gemensamma för den här omgångens projekt är att de flesta finns i norra Sverige, på fjäll eller i skogar.

Från början fick Energimyndigheten in 24 intresseanmälningar. Totalt ville projekten ha cirka 2,3 miljarder kronor i stöd.

Nu återstår nio projekt som Energimyndigheten anser extra intressanta och som myndigheten vill ha in detaljerade ansökningar från.

Alla projekt har inte angett hur mycket pengar de vill ha, men beloppen hos de övriga ligger mellan 40-100 miljoner kronor.

Nya idéer och metoder premieras
Vem som får vad och hur mycket avgörs förmodligen innan sommaren.

- Vi vill stödja företag som testar nya idéer och därmed driver hela marknaden framåt, säger Fredrik Dahlström.

Han pekar på flera kriterier som avgör vilka som till slut får pengar från staten:

•Hur ser möjligheterna att genomföra projektet ut?

•Hur lång tid tar de?

•Hur ser finansieringen ut?

•Leder de till teknisk utveckling?

Det står var och en fritt att ansöka om hur mycket pengar som helst, men Energimyndigheten har som riktmärke att den som söker pengar själv ska stå för 5000 kronor per installerad kilowatt (5 miljoner kronor per MW) och 30 öre i produktionskostnad per kilowatt.

- Vi kan gå in och täcka delar eller hela kostnaderna utöver den här summan, säger Fredrik Dahlström.

Nedisade propellrar och dyra vägbyggen
När den svenska vindkraften ska dra till skogs och till fjälls är det många nya problem som måste lösas. Hur gör man skogsvägarna så billiga som möjligt? Hur klarar man nedisningen av vingarna i fjällvärlden?

De nio ansökningar som gått vidare till prövning i Energimyndighetens nya Vindpilotprojekt pekar alla på de nya utmaningar som man möter när man ska bygga storskaliga vindkraftsprojekt i skogsmiljöer och på fjällen.

Och det är detta man vill ha Energimyndighetens stöd för att lösa.

1. Hur kan man frakta och resa stora vindkraftkraftverk i skogsmiljö på billigaste sätt – utan att behöva hugga ned för mycket skog och utan alltför dyra vägbyggen?

2. Hur ska man dra kablarna utan att det kostar skjortan.

3. Det behövs ytterligare mätningsresultat av vindarna i skogsmiljö för att få optimal konstruktion och optimal höjd.

4. Kan man få ekonomi med kortare vingar (rotorblad) jämfört med kraftverk i öppen miljö.

5. De-icing (av-isning) och Anti-icin (för förhindra vingarna att isa igen) är två stora problem för vindkraft i artisk miljö.

6. Problem i samband med att man bygger extremt hög torn, upp till 150 meter, till exempel kranlyft och flygplansvarning.

7. Intrång i naturskyddsområden och renbetesland.

8. Teknik för lagring av vindenergin, till exempel som vätgas.