De gröna elcertifikaten ger för lite ersättning till vindkraftens investerare menar Vestas och föreslår att regeringen lägger ett prisgolv som ger en garanterad ersättning för varje kilowatt ny vindkraft som byggs.

”Vi ber er överväga det nuvarande upplägget då vi ser risker med att Sverige inte kommer att uppnå de ambitiösa målen för förnyelsebar energi som satts upp.”

Så skriver Vestas chef för regeringsrelationerPeter C Brun till Maud Olofsson, med en kopia till Energimyndighetens chef Tomas Kåberger.

Alla är med och betalar
De gröna elcertifikaten, som infördes för sex år sedan, ersätter det gamla systemet med direkta bidrag till förnybar elproduktion.

Producenter av förnybar el, till exempel vindkraft, småskalig vattenkraft och kraftvärme baserad på biobränslen, får ett elcertifikat av staten för varje megawattimme el som produceras.

Alla elbolag måste sedan köpa en viss mängd elcertifikat i proportion till hur mycket el de säljer. Den kostnaden läggs på kundernas elräkning och har hittills motsvarat några öre per kilowattimme.

Priset på elcertifikaten sätts på den öppna marknaden där priset varierar efter tillgång och efterfrågan.

Tvärstopp för nya investeringar
Just nu är det överskott på elcertifikat eftersom efterfrågan på el gått ned och elbolagens kvotplikter är fyllda. Med överskott på elcertifikat går priset ned och producenterna av förnybar el får mindre intäkter.

Enligt Mattias Rapp, vd för lobby- och branschorganisationen Svensk Vindenergi, har det inte tagits ett nytt investeringsbeslut om vindkraft i Sverige sedan september förra året.

"Tvinga bort överskottet"
Svensk Vindenergi har också skickatbrev till Maud Olofssoni samma ärende som Vestas.

Det finns ett överskott på nästan 5 miljoner gröna elcertifikat och det överskottet måste bort, anser Svensk Vindenergi.

Medan Vestas vill att regeringen garanterar ett minimipris för certifikaten har Svensk Vindenergi ennat annat förslag som inte rubbar själva systemet utan bara återställer det till ursprungligt skick.

”För att kompensera för konsumtionsbortfallet och för att få bort certifikatöverskottet och därigenom återskapa förtroendet för systemet bör kvotplikten snarast höjas med 2,5 procent.”, skriver Mattias Rapp till Maud Olofsson.

"Vi ser över kvotplikterna"
På Näringsdepartementet tar man uppmaningarna från Vestas och Svensk Vindenergi med ro.

- Hittills är det inte certifikatsystemet som varit problemet för branschen utan de långa väntetiderna på utrustning och teknik, i genomsnitt tre års väntetider, säger Maud Olofssons presstalesman Frank Nilsson till Ny Teknik.

- Poängen med vårt system med gröna elcertifikat är att det är långsiktigt. Investerarna kan lätt räkna ut vad de får för ersättning och hittills har det varit väldigt lönsamt att investera i ny vindkraft, säger Frank Nilsson.

Han påpekar att Energimyndigheten, i samband med att regeringen lade sin energiproposition den 16 mars, fått i uppdrag att se över systemet med kvotplikter.

"Finland tar vår vindkraft"
I Finland håller man på att införa ett fast ersättningssystem för vindraft av samma slag som länge funnits i Tyskland och som garanterar ett fast och högt pris för vindkraft och solenergi som matas in på elnätet.

Det finska förslaget går ut på att fastställa ett riktpris på vindkraft på 83,5 euro per megawattimme. Det är vad ägaren till nybyggda vindkraftsanläggningar garanteras under de närmaste 12 åren.

Om marknadspriset på el skulle sjunkta till 50 euro per megawattimme går finska staten in med skillnaden, det vill säga 33,5 euro.

- Det generösa finska systemet är ett klart hot mot Sverige. Det är stor risk att investeringarna i ny vindkraft flyttar från Sverige till Finland, säger Mattias Rapp.