I Tomelilla står två övergivna vindkraftverk och skräpar sedan tjugo år tillbaka. Men kommunen kan inget göra – trots att man vill få bort dem eftersom de ger kommunen dåligt rykte.

- Det finns inget så fult som vindkraftverk som står stilla, säger Lars Jeppsson, pensionerad ubåtsingenjör, fritidspolitiker i Tomelilla och ordförande i kommunens vindkraftsberedning.

Han ställer nu sitt hopp de nya regler som Energimyndigheten håller på att arbeta fram tillsammans med de två vindkraftsorganisationerna Svensk Vindenergi och Svenska Vindkraftsföreningen.

De presenterade på tisdagen en utredning om kostnaderna för nedmontering av vindkraftverk, återvinning och återställande av platserna.

Det är länsstyrelserna som ger tillstånd och det kan i dag skilja stort i miljövillkor och skrotningsregler mellan olika län.

- Vi vill tillsammans komma fram till ett regelverk som innebär att alla tillstånd ges på lika villkor över hela Sverige, att det blir samma krav på säkerhet överallt, att ansvaret för vindkraftverken blir tydligt och att det blir en obligatorisk skrotningsavgift, säger Fredrik Dahlström, vindkraftshandläggare på Energimyndigheten.

Lagom till den stora konferensen Energitinget i Stockholm i mars nästa år räknar Fredrik Dahlström med att kunna presentera regler för skrotning och en modell för hur skrotningen ska finansieras.

Det troliga är att man föreslår en skrotningsfond, där vindkraftsägaren får avsätta medel i förhållande till storleken på vindkraftsanläggningarna. Men det finns också andra möjligheter att skapa garantier för att det finns pengar att riva för.

- Vi kan också tänka oss flera sätt att lösa garantifrågan, säger Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi.