- Det blir inget förrän regeringen förbättrar ersättningssystemet för havsbaserad vindkraft, säger Björn Algkvist till Ny Teknik vid en presskonferens på den internationella mässan för vindkraft till havs i Älvsjö.

De fyra stora planerade offshore-projekten i den svenska ekonomiska zonen i Östersjön och Kattegatt är Stora Middelgrund, Krigers Flak, Finngrunden och Stora Midsjöbanken.

"För dåligt betalt"
I andra länder får vindkraftsproducenten i praktiken dubbelt så bra betalt för havsbaserad vindkraft som för landbaserad, eftersom den är ungefär dubbelt så dyr att producera.

Det svenska systemet med gröna elcertifikat gör ingen skillnad på subvention till de relativt billiga kraftvärmeanläggningarna och de mycket dyrare havsbaserade vindkraftsparkerna.

"Nu är det upp till regeringen"
Björn Algkvist menar att att den svenska regeringen förr eller senare kommer att anpassa det ekonomiska systemet så att man får igång vindkraftsparkerna till havs.

- Vi har drivit detta så långt vi kan. Nu är det upp till regeringen. Förr eller senare måste det byggas vindkraft till havs för att uppfylla målen med förnyelsebar energi och då kommer de ekonomska system fram som gör det lönsamt. Men i dag kan vi inte börja bygga, säger Björn Algkvist.

Andra ligger också lågt
Samma sak säger Hans Ohlsson, projektledare för det ännu större Finngrundenprojektet utanför Gävle. Där projekterar det tyska företaget WPD för 300 vindkraftverk på två grunda områden på Finngrunden.

Finngrundenprojektet är ett mer än dubbelt så stort projekt som Stora Middelgrund - cirka 1500 MW effekt på Finngrunden mot 648 MW på Middelgrund.

Elen från de 300 vindkraftverken på Finngrunden skulle kunna försörja hela Stockholm med el - en miljon hushåll.

- I går lämnade vi in 10 flyttkartonger med ansökningshandlingar till regeringen. Sedan får vi se hur lång tid det tar innan alla tillstånd är klara. Men vi skulle inte börja bygga i dag med den prisnivå som nu råder, säger Hans Ohlsson.

Vattenfall avvaktar med Kriegers Flak
Och Vattenfall, som äger den svenska delen av projektet Kriegers Flak i södra Östersjön i skärningspunkten mellan Sveriges, Tysklands och Danmarks ekonomiska zoner, avvaktar också.

Det har man gjort sedan 2006 när man köpte projektet av just WPD, som projekterat hela Kriegers Flak och som fortfarande äger den danska delen och är delägare i den tyska delen.

Ännu är dock inte alla tillstånd i hamn , men det viktigast tillståndet - att få bygga i svensk ekonomisk zon i Östersjön - är klart sedan 2006.

Södra Midsjöbanken
Det fjärde stora havsbaserade vindkraftsprojektet i svensk ekonomisk zon är Södra Midsjöbanken, som ägs av tyska Eons nordiska bolag Eon Vind.

Det ligger tio mil ut från svenska fastlandet strax sydost om Ölands södra udde.

Där handlar det om flera hundra vindkraftverk på 1000 MW i en första etapp och lika mycket till i en andra etapp. Men det projektet har inte kommit lika långt som de övriga. Tidigast 2015 räknar Eon med att det ska kunna börja byggas.

Regeringen spelar poker
Vindkraftsprojektörerna vädjar förgäves till regeringen om högre subventioner för den havsbaserade vinkdkraftsproduktionen.

Statssekreterare Ola Alterå håller fast vid det nuvarande systemet med gröna elcertifikat, som är lika för alla typer av förnyelsebar energi.

Han är övertygad om att den havsbaserade vindkraften kommer i produktion utan att behöva rucka på systemet.

- Det har varit så att de mest kostnadseffektiva systemen har kommit först - bioeldade kraftvärmeverk i början, sedan vindkraftverk på land. Vi är rädda om vårt certifikatsystem och vill inte ändra grunderna för det. Men vi tror att havsbaserad vindkraft också kommer med, sade Ola Alterå på presskonferensen.

Räknar med gigantiska turbiner
Vindkraftsbolagen talar optimistiskt om en sammanlagd elproduktion på uppemot 15 TWh årligen från de fyra planerade havsvindprojekten - långt över det mål på 10 TWh som regeringen idag har satt upp.

Dagens största vindkraftsturbiner till havs är på 5 MW, men både 6 MW, 7 MW och 8 MW är på gång och projekten blir därför större ju längre tiden går.

När organisationen Svensk Vindenergi presenterar de fyra planerade offshoreprojektet har man ett spann på 5-10 MW per turbin.