Med 20 000 anslutna personer och en symbol som anspelar på 80-talets ”Atomkraft - nej tack” växer föreningen Svenskt landskapsskydd och motståndet mot vindkraft stadigt.

- Det går absolut att jämföra dagens opinion med rörelsen mot kärnkraft, säger Karin Hammarlund, forskare i landskapsanalys på SLU i Alnarp till tidningen Miljörapporten.

Förra året producerades drygt 2,5 TWh vindkraftsel i Sverige. Det mål som regeringen nu siktar emot är att vi ska ha 30 TWh vindkraft i Sverige år 2020.

Just nu planeras det för tusentals nya vindkraftverk i Sverige. Enligt Vindkraftscentrum i Barentsregionen kan upp emot 5 000 nya verk - motsvarande 15 000 MW- byggas enbart i Norrlands inland framöver.

Den kraftig utbyggnad är inte okontroversiell. Överklagandena är redan många och motståndet växer mot framför allt de större projekten.

- Gång på gång blir projektörerna tagna på sängen, säger Karin Hammarlund, som har studerat det svenska vindkraftmotståndet.

Men det finns en viktig skillnad mellan protesterna mot kärnkraften och motståndet mot vindkraften, påpekar Karin Kammarlund:

- Det som skapar oro är inte vindkraftstekniken i sig utan hur den påverkar landskapet och sociala strukturer.

Enligt Elisabeth von Brömsen, ordförande i Svenskt landskapsskydd, har motståndsrörelsen i år fått ungefär tusen nya medlemmar, både enskilda privatpersoner och föreningar.