Minestos Deep Green har producerat el från tidvattenströmmar i bassängtesterna på Chalmers.

Minestos Deep Green har producerat el från tidvattenströmmar i bassängtesterna på Chalmers.

Titta den rör sig!

Lagom till klimatmötet i Köpenhamn har Göteborgsföretaget Minesto fått elproduktion från sitt tidvattenkraftverk Deep Green verifererad av Chalmers och släppt en videofilm från bassängtesterna.

Ett fullskaligt Deep Green-kraftverk väger 7 ton inklusive bottenfundamentet. Klicka för större bild

Ett fullskaligt Deep Green-kraftverk väger 7 ton inklusive bottenfundamentet. Klicka för större bild

Rodret styr Deep Green att röra sig i önskad bana för att öka inströmningshastigheten till turbinen.

Rodret styr Deep Green att röra sig i önskad bana för att öka inströmningshastigheten till turbinen.

Piloten som testats av Chalmers är i skala 1:10. Projektet har finansierats inom Vinnovas program Forska och Väx.

Piloten som testats av Chalmers är i skala 1:10. Projektet har finansierats inom Vinnovas program Forska och Väx.

Tekniken utvecklades ursprungligen av Saab. Minesto ägs av Saab Group, Midroc New Technology, Verdane Capital och Chalmers Tekniska Högskola.

Tekniken utvecklades ursprungligen av Saab. Minesto ägs av Saab Group, Midroc New Technology, Verdane Capital och Chalmers Tekniska Högskola.

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Minesto har tidigare visat en animerad film om hur ”undervattensdraken” Deep Green rör sig i tidvattnet och hur inströmningshastigheten till turbinen ökar tio gånger när tidvattnet träffar vingen och bildar lyftkraft.

Nu publicerar Minesto en film från de verkliga testerna i bassängen på Chalmers med en prototyp i skala 1:10. Se filmen här.

- Den praktiska verifieringen höjer kunskapsnivån och trovärdigheten för vår teknik, säger Minestos vd Anders Jansson.

Deep Green är konstruerad för att producera el av tidvattenströmmar med låg strömningshastighet. Draken är fästad vid havsbotten med en vajer och kontrolleras av ett roder så att den rör sig i en önskad bana.

Vingen, som rör sig över havsbotten, bär på en turbin, en generator och ett roder som styr vingen i prydliga åttor eller cirklar.

I vajern som håller fast vingen i havsbotten transporteras den ström som genereras.

Finessen är att vattnets strömningshastighet vid turbinen kan bli tio gånger högre jämfört med stillastående kraftverk och elproduktionen därmed tusen gånger högre, enligt Minesto.

– Det gör det möjligt att utnyttja långsamt strömmande vatten. Vi fördubblar marknaden för tidvattenel, säger Anders Jansson till Ny Teknik.

Kraftverken, som klarar sig utan växellåda, är små och lätta med ett vingspann på cirka 12 meter. De ska kunna ge 0,5 Megawatt vardera.

– Elen blir billig, kostnaden per kilowattimme kan jämföras med landbaserad vindkraft, säger Anders Jansson

Poängen med tidvattenkraft är att den ger ett förutsägbart och jämnt flöde av elektricitet till skillnad från vanlig vågkraft eller vindkraft.

I Storbritannien räknar man med att tidvattenkraft ska kunna svara för 10-15 procent av energiförsörjningen i framtiden.

Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Tomten 14 december 2009 18:22 Sortera: Senaste överst

Superbt

Det låtet lovande om det är sant. Priset samma som landbaserad vindkraft MEN den är förutsägbar. Hälften av tiden kan den ersätta dyr reglerkraft. Andra hälften av tiden kan den kanske spara vattenkraft till reglerkraft. Satsa på detta istället för vindkraft. Vindkraftens fördelar utan dens nackdelar.

Anmäl

Svar till Bo Gnat

Och har man överskott på el från summa av vind och tidvatten kan man pumpa upp vatten i magasin och "plocka" ut en vindstilla dag....
Jädrans bra koncept.
Men - är inte proverna gjorda i SSPAs bassäng (som ju visserligen ägs av Chalmers...)??

Svara
Anmäl

Svar till Dr DengRoth

Pumpa vatten är nog inte bra. Kör istället vattenmagasinena ner när förbrukningen är hög och tidvattnet dåligt. Dessa magasin kan sedan fyllas när förbrukningen låg och tidvattnet bra.

Svara
Anmäl

Lagom

Det kommer ju lagom till conferansen Är det för att få gratis reklam?? Men det är ju en teknik som bara funkaar där det är tidvatten Funkar det i Öresund ?Bottenviken ?

Anmäl

Svar till Atom Laddad

Den borde ju rimligtvis fungera i rinnande vatten. Vattendjupet måste vara tillräckligt.

Svara
Anmäl

Minestos teknik kanske även kan "hämta ut" energi från långsamt strömmande älvar?

Visst, djupet i våra älvar varierar mycket kraftigt mellan årstiderna, det blir is på vintern och även vattnets strömningshastighet varierar mycket, men...

... det kanske även skulle gå att bygga upp specialbyggda undervattenskasuner placerade på älvens båda sidor mitt emot varandra av t.ex. betong eller stål. Kasunerna kanske kan utformas delvis cirkulärt på insidan och få koniska öppningar vänt ut mot vattnet. Sedan placeras de ut under vattenytan. Minestos "drake" kan sedan kanske "flyga in" i dessa för att inuti dessa snabbt kunna göra en 180 graders vändning. Den cirkulära kasunen kan förses med små påmonterade rullar, som "draken" då kan ta stöd emot under "vändningsprocessen", sedan...

... så kanske "draken" åter kan "flyga iväg" ut från kasunen tvärs älvens strömningsriktning för att åter "hämta in ny älvenergi", fram till nästa "vändstation!

Ja, vad tror Ni? Skulle detta eventuellt kunna bli ytterligare en framkomlig väg för att utöka Minestos användningsområde av sin "drake" i länder som exempelvis Sverige som har tillgång till många långsamt strömmande älvar?

Naturligtvis så kan ”vändproblemet” lösas på helt andra sätt, som kanske är ännu enklare än ovan föreslagna! Kom gärna med ytterligare idéförslag!

Visst, om man börjar fundera i dessa banor att hämta ut ”älvenergi” från långsamt strömmande älvar, så måste man redan från början ta hänsyn till möjliga konsekvenser för fisken, badande människor, båttrafiken osv.! Kommer fiskarna att kunna dras in i turbinen i fråga, eller hinner de simma undan?

Hur som helst, det är riktigt kul att få ta del av lite annorlunda tekniker för att kunna hämta ut energi från de förnyelsebara energikällorna! Hoppas verkligen att Minesto lyckas med sitt koncept! Det skall bli spännande att följa deras vidare utveckling!

Anmäl

Svar till Lars-Åke Listén

En drake som åker fram och tillbaka över en älv kanske inte ens behöver vända. Om den är byggd på ett symmetriskt sätt så kan den bara backa tillbaka med omvänt flöde genom turbinen.

Om man skulle vilja vända den så kanske det är bäst med en intern barlast som bara roteras runt så att draken kan vända 180 grader på stället?

Turbinen borde man kunna skydda med en ordentlig gallerbur av hydrodynamiska profiler.

Svara
Anmäl

Svar till Lars-Åke Listén

Jag kan inte svara på frågorna i sig...
Men ändå ge en eloge för en teknisk frågeställning som utmanar istället för de sedvanliga "den-här-nya-tekniken-är-sämre-än-den-gamla"-inläggen.

Tur att alla tekniker inte är bittra här i världen!

Svara
Anmäl

Svar till Lars-Åke Listén

Överhuvudtagit så borde vi ta tillvara energin i våra älvar på ett mera systematiskt sätt än vad vi gör idag.

Förvisso är nackdelen att vi förstör livsbetingelserna för en del arter.

Men den skadan på biotopen är trots allt mycket mindre än t.e.x. den skada som förvandligen av halva Skåne till en leråker har försakat eller anläggning av våra storstäder Stockholm, Malmö och Göteborg o.s.v. och vars bebyggelse ständigt breder ut i det omgivande landskapet.

Svara
Anmäl

Svar till Clas

Alla idéer är bra idéer, förutom de dåliga =)

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Miljögris du vill ödelägga nationalälvarna .

Svara
Anmäl

Svar till Clas

Clas, förklara gärna vad som är bittert med att ifrågasätta ett projekt. Att bara säga haleluja och smickra andras idéer kanske fungerar inom politiken, men som ingenjör är en sådan person värdelös...

Själv räknade jag lite för att se om projektet har någon chans att lyfta:
Givna parametrar: 500kW output, 12m vingspann, alltid djupare än 20m, 1.6m/s tidvattenström ger 16m/s flyghastighet dvs glidtal 10:1.
Antaganden: AR=6 är rimligt för denna vinge, profile depth 12-15%, vajerns längd = 100m, generatorns verkningsgrad från bromskraft i vattnet tills du har 500kW högspänd 3-fas AC uppe på land =50%, medelvattentemperatur 10'C, saltvatten.

Nu kan vi räkna ut att vingytan blir 24m2, volymen ca 5m3, att "skin drag" vid 16m/s blir 16400N (ha tungan rätt i mun när ni räknar ut Reynoldstalet..), att "form drag" blir ca 18400N och att "parasitic drag" från generatoråbäket blir hela 62500N. Dvs totalt 97300N bromsar drakens framfart.
L/D är givet av flyghast/strömhast = 10 och därav följer att draken måste kunna generera ca 1MN i lyftkraft, motsvarande ca 100ton. En Boeing 737 har en max startvikt på 70-80ton som jämförelse...
Då har jag inte ens räknat på förlusten som ges av att släpa en 100m lång och 40mm tjock vajer (inkl kablage och säkerhetsfaktor 2) genom vattnet i 16m/s, samt att konstant ligga och flyga i åttor och byta riktning ca var 3:e sekund för att inte flyga ur dragområdet. (ni kan se på filmen hur den saktar in i varje sväng, det kostar energi..) Draken har roderytor för att svänga samt servon och kraftomvandling inne i draken till detta. Utöver de ökade förlusterna innebär det även vikt. Draken måste flyta för att inte lägga sig på botten varje gång tidvattnet vänder och den har bara en flytkraft motsvarande 5ton. Det ska bära vajern, 500kW generator, HVDC-omvandlare, elektronik, servon samt en vingstruktur som klarar 100tons belastning. Det ska vara vattentätt och ha lång livslängd.
På hemsidan pratar de om att ev flyga i cirkel. Då måste de designa en vattentät släpringskontakt som klarar 100ton, 500KW, 10rpm, 120m djup samt ha lång livslängd.
Vad sänket som ska hålla fast vajern måste väga för att klara 100tons dragkraft vill jag inte ens spekulera i, eller tänker de sig att hitta platt bergbotten, på 120m djup utan tjocka sedimentlager? De anger iaf en TOTAL systemvikt på 7ton inklusive bottenfundament och hävdar att det är avsevärt mindre än konkurrerande tidvattensystem.

Jag har bara räknat lite snabbt. Kan någon vänligen slå hål på mina beräkningar, för tekniken i sig är ju häftig och vi behöver billig el. Förklara gärna också varför det är bättre att ta förluster i två steg (först vingen, sedan generatorn), jämfört med att låta dessa vingar flyga i cirkel och driva en generator i mitten, liknande ett traditionellt vindkraftverk? Har någon sett ett vindkraftverk med generatorer i vingspetsarna?

Svara
Anmäl

Svar till Lars

"Miljögris du vill ödelägga nationalälvarna "

Det börjar bli dags att tänka på hur vi skall fasa ut våra kärnkraftverk med tanke på att uranet bara räcker till ungefär 2050.

Men visst har du någon bättre ide så inte mig emot.

Svara
Anmäl

Svar till Uppfinnarjocke

Tips, kolla först upp Minestos film på modellförsök som finns utlagt på Youtube som visar en "flygande drake" under vattnet, som NyTeknik länkar till.

Du verkar oroa dig lite för att vajern kanske kommer att göra ett "för stort vattenmotstånd" när vajern rör sig sidledes genom vattnet!?

En vajer behöver nödvändigtsvis inte vara av cirkulärt snitt. Den kan exempelvis bestå av något eller några tunna lager av tunnt härdat rostfritt stålband som får röra sig i tvärled genom vattnet, vilket ger ett mycket lågt vattenmotstånd. Alternativt så kan man på vajern träda på "droppformade plast- eller aluminiumsektioner", vilket då i ett slag reducerar strömningsmotståndet när vajern rör sig genom vattnet till ca 1/6-e del jämfört med en cirkulär vajersektion med samma tvärsnittsyta!

Om Minesto vill flyga sin "drake" i cirklar under vattnet, så behöver man heller inte ha en stor släpringskontakt nere på botten för att överföra elenergin!

Generatorn producerar ju växelström!

Växelström kan med fördel överföras induktivt! Det borde alltså gå att överföra elenergin direkt i "rotationscentrum" där vajern är fästad mot bottenplattan, via en "roterande lagerenhet"!

Dina övriga frågeställningar kanske några andra tekniker här på denna kommentatorsspalt ge svar på!

Svara
Anmäl

Svar till Lars-Åke Listén

Förtydligande beträffande induktiv energiöverföring:

Ett undervattensglidlager kan inbyggt i själva lagerenheten ha två induktiva överföringsenheter som direkt induktivt kan överföra växelströmsenergi. Den ena är fast monterad, och den andra kan få rotera helt fritt!

Ja, nu är idén offentlig så vem som vill får gärna kopiera denna induktiva överföringsidé!

Detta borde alltså möjliggöra att t.ex. Minesto inte behöver använda sig av en släpringskontakt under vattnet, om man vill "flyga i cirklar"!

Svara
Anmäl

Svar till Robert

Javisst, det kanske med rätt utformning går att, precis som du säger, istället att "backa draken" istället för att vända den!

Det som är så kul med nya innovationer är att dessa verkligen fungerar som katalysatorer för oss andra att det kanske inte är så "farligt" att "våga mera"!

Svara
Anmäl

Svar till Clas

Tack detsamma!
Det är ju mycket roligare och lättare att lösa tekniska problemställningar om man i sitt utgångsläge utgår ifrån att problemet är möjligt att lösa, istället för tvärtom!

Det är ju bättre att hitta på en lösning till ett problem, istället för att se problem med en en lösning!

Och det är som sagt framförallt mycket roligare!

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Håller med dig!

Beträffande den skada som vattenkraftsverken orsakar på fisk och andra vattenlevande organismer, så bör vi alla i möjligaste mån försöka komma på mera idéer som bättre skonar organismerna när vi "hämtar ut elströmen" från älvarna!

Risken att t.ex. vandrande laxar blir skadade i vattenkraftsverkens turbiner är ju störst när fiskarna simmar nedströms, eftersom fiskarna då "bara följer med strömmen"!

Då "hjälper inga laxtrappor" i världen!

Jag har dock hört att det finns lösningar på detta problem genom användande av "elektriska spänningsfält" framför intagsluckorna där vattnet strömmar in. Elektriska fält som fisken alltså känner av och undviker.

Någon annan kanske vet mera?

Svara
Anmäl

Svar till Uppfinnarjocke

De flesta orsakerna till varför drakar verkar vara bättre än gigantiska propellrar är väl rent praktiska. Om man ska bygga en propeller med samma svep yta som draken, så borde den bli gigantisk, och medföra en rad nackdelar:

De flesta metaller tål väl drag belastning mycket bättre, så en motsvarande styv propeller borde väl använda mycket mer material.

En stor rund propeller kanske inte får plats med tanke på vattendjupet. En grupp drakar kan formas mycket bättre runt det tillgängliga landskapet.

Det blir mycket dyrare att bygga stora konstruktioner. Att bygga en gigantisk propeller kräver mycket mer i form av logistik och maskiner för installation. I jämförelse kan varje enskild drake hanteras relativt enkelt.

Om ett blad på en gigantisk propeller behöver repareras, så måste man till exempel stanna hela kraftverket, men om man har en grupp med drakar kan varje drake få service utan att stanna de övriga.

Jag tror alltså att man inte ska stirra sig blind på bara den hydrodynamiska effektiviteten.

Svara
Anmäl

Svar till Uppfinnarjocke

Förresten så finns samma idé för vindkraftverk. Kanske inte att det sitter generatorer på bladspetsar, men väl idén om att använda drakar. Kolla in www.kitegen.com. Deras idé är att antingen låta draken dra i en wirespel som är kopllad till en generator, eller låta en grupp drakar dra runt en stor "karusell" som står på marken. Det är en mycket spännande teknik tycker jag.

Svara
Anmäl

Svar till Robert

Måste bara säga att ditt svar till "uppfinnarjocke" beträffande den stora fördelen det är att hämta ut energi med "drakar" i det långsamt-strömmande vattnet jämfört med användande av jättestora propellrar, verkligen är tankeväckande och bra!

Vattnets densitet är ju hela 800 ggr större än atmosfärsluften densitet, så dimensionerna på propellern behöver ju inte vara speciellt stor!

Svara
Anmäl

Svar till Lars-Åke Listén

Tack...

Undrar om minestos har funderat på att också bygga en karusell likt den som kitegen har där flera drakar tillsammans drar runt en ring som sedan kopplar mot generatorn. Då slipper man ju att ha turbiner på varje drake. Om man bygger en karusell för vattendrakar har man ju dessutom mer valfrihet i hur man ska placera den. Man skulle dels kunna placera den horisontellt vid vattenytan, men kanske ännu bättre vore att sänka ner den och låta den ligga vertikalt under vattnet. Då blir det ju verkligen som en gigantisk stor propeller, uppbyggd av en massa undervattensdrakar. Kanske man kunde placera en sån i någon lämplig havsström?

Eller kanske skulle kitegen-stem varianten kunna användas för vattendrakar, det vill säga att man utnyttjar dragkraften som blir i wiren för att utvinna energin i ett kraftverk som är kopplad till wiren, och att man sedan lägger draken på sned så att man kan åka tillbaka med den med minimal friktion.

Svara
Anmäl

Svar till Uppfinnarjocke

Jag uppskattar din ansträngning, men har stora problem att följa uträkningarna. Kan du förklara lite utförligare?
Tackar!

Svara
Anmäl

Svar till Lars-Åke Listén

Lars-Åke, om du läser min text så ser du att jag redan hänvisar till filmen. Jag såg också den "profilerade vajern" som användes där, troligtvis gjord i kolfiber. Det betyder inte automatiskt att det går att överföra till verkligheten. En lång, tunn, droppformad "vajer" kommer alltid att börja oscillera pga sin brist på styvhet. Googla gärna "Tacoma bridge", sen kan du försöka leta efter exempel där droppformad vajer fungerar, vare sig i luft eller vatten. Om det fanns skulle tex fisketrålare använda det.

Vad gäller din induktiva överföring av energin, har du verkligen ingen koll på de ämnen du kommenterar? Induktiv överföring sker vid avsevärt högre frekvens än en generator lämnar ifrån sig.

Sen vad gäller dina älv-idéer från igår: Göta älv är Sveriges största älv med ett medelvattenflöde på 570m3/s. Även om vi bortser från Minestos drake har ett vingspann på 12m och att farleden bara är 6.3m djup.. så kvarstår faktum ändå att vid ett en flödeshastighet på 1.6m/s har du en ideal tvärsnittsyta på 356m2 att flyga runt på. Räkna sen bort strandkant, båtar, marginal till botten osv, så blir det en drake i samma storlek som på demofilmen som får plats.

Jag vill inte vara elak, men känslan kryper på mig att du läser för mycket illustrerad vetenskap och har ganska lite praktisk erfarenhet. Sen vill jag återigen påpeka att jag gillar Minestos idé, men ser ett antal svårigheter. Ny Teknik som är till för Sveriges ingenjörer borde i god journalistisk grävande anda kunna ställa frågor kring dessa svårigheter till Minesto, istället för att lydigt publicera något som mest liknar en pressrelease samt en promotionfilm.

Svara
Anmäl

Svar till Robert

Robert, jag håller med om att det finns vissa systemfördelar med draken, tex vikt och att den blir strömriktningsoberoende. Däremot ser jag inte varför en propeller med samma svepyta blir gigantisk? De tar ju upp exakt samma vattendjup om de har samma svepyta. Vill man sen ha ut samma effekt/kraftverk kan man antagligen gå ner något i svepyta (dvs diameter) på "propellern" eftersom den rimligen har flera blad, att jämföra med draken som kan ses som en enbladig propeller.

Däremot har draken den stora systemnackdelen att den får ta förluster i två steg, först på den flygande vingen som utför arbetet, sedan på den lilla vingprofilen i turbinen.
Det som gör ekvationerna svåra att få ihop för mig är att det är tufft nog att få draken att flyga runt med ett medelglidtal på 10-1 under havsytan. Lägg därtill en generator som som ska kunna leverera 500kW, dvs på draken fästs en vattenbroms på bortåt 1000kW. Det motsvarar alltså 1400hk som vill dra draken åt motsatt håll! Det hjälper inte direkt upp glidtalet.

Ett propellerkraftverk har fördelen att generatorn står stilla, vilket gör inkoppling och kraftöverföring ohyggligt mycket lättare och billigare.

Vad gäller service på grupper av drakar så gäller ju samma sak för grupper av alla typer av kraftverk. Jag har aldrig föreslagit att ersätta flera drakar med ett större propellerkraftverk, jämför bara rimlighet, verkningsgrad och kostnad för olika typer.
Nej, man ska inte stirra sig blind på den hydrodynamiska effektiviteten. Det som styr är TK och OPEX per producerad kWh.

Slutligen, metaller har samma hållfasthet vid drag såväl som tryck. Annars skulle tex bärande I-balkar ha olika tjocklek i över- och underkant, eller hur?

Svara
Anmäl

Svar till pelle

Pelle, jag tror inte det finns särskilt mycket mer plats i svarsfönstret för att utveckla alla beräkningarna... :) Är det något särskilt du undrar över?
Robert, glömde säga att jag sett kitegen förut och det är kul teknik det med. Men de har inte förluster i två steg så liknelsen haltar lite.

Svara
Anmäl

Svar till Uppfinnarjocke

Citat från din text;

"Vad gäller din induktiva överföring av energin, har du verkligen ingen koll på de ämnen du kommenterar? Induktiv överföring sker vid avsevärt högre frekvens än en generator lämnar ifrån sig"

Om du "googlar lite" så skall du snart få se att det redan idag finns "färdigutvecklade system" för induktiv överföring av elektrisk energi mellan elektriskt drivna bilar och bilarnas laddstationer! Det sitter alltså en spole i bilen och en spole i en platta, som bilen får köra över. Med induktiv överföring får man också en helt galvanisk isolerad överföring. I dessa system avsedda för bilar så finns det mycket riktigt, även en frekvensomvandlare med i bilden! Frekvensomvandlare är idag inte speciellt dyra.

Citat från din text;

"En lång, tunn, droppformad "vajer" kommer alltid att börja oscillera pga sin brist på styvhet"

Är du helt säker på det?

Det beror helt och hållet på utformningen av "vajern" ifråga! Droppformade tunna stag som används på t.ex. flygplan av "dubbeldäckartyp" oscillerar inte, trots att dessa verkar i atmosfärens tunna gas, en omgivning som alltså dämpar svängningsrörelser mycket sämre än vad en vätska kan göra! Visserligen är dessa stag inte så långa, men vad hindrar att de "droppformade" stagen är uppdelade i sektioner? Sektionerna kan även bestå av ett sk "laminat" dvs vara uppbyggda av olika material med olika "egenfrekvenser"!

I min text så skrev jag dessutom att man skulle kunna "träda på droppformade" sektioner på vajern!

Ytterligare en förklaring, en fiolsträng vibrerar mycket bra i luft! Men i vatten, så vibrerar den inte alls! Pröva själv!

Citat från din text;
Jag vill inte vara elak, men känslan kryper på mig att du läser för mycket illustrerad vetenskap och har ganska lite praktisk erfarenhet"

Ja, vad säger man! Ditt sista textstycke vill jag knappt kommentera, eftersom jag misstänker att även du säkerligen nog kan formulera dig lite bättre! Du måste förstå att det var en idé som jag beskrev! För att bedriva nyutveckling så krävs det att man angriper ett problem med så många idéer som det bara går! Sedan så analyserar man idéerna ifråga för att ta reda på deras styrkor respektive svagheter! Dessutom har jag bakom mig en hel del gjorda fullt fungerande konstruktioner gjorda genom åren, och som används än idag! Flera av dessa konstruktioner ligger idag placerade på havets botten utanför den norska kusten!

Men hur som helst, så uppskattar även jag, precis som signatur "Pelle" dina gjorda uträkningar. Även om jag inte fullt ut förstår dem, men de ger ju i allafall upphov till diskussioner, vilket bara är bra!

Nä, nu är det kväller och jag är trött efter att just ha kommit hem från dagens salsalektioner! Att dansa salsa är riktigt kul! I Norge så är Salsa mycket större än vad det är i Sverige, där ligger vi efter! Men nu är vi svenskar på gång!

Svara
Anmäl

Svar till Uppfinnarjocke

Just den här om huruvida företagets beräkningar kring draken stämmer eller ej har jag ingen närmare kommentar på. Jag har dock svårt att tro att människor skulle satsa så mycket på något om det var helt otänkbart att det skulle kunna fungera, och dessutom så har vi ju sett demonstrationen av en skalmodell. I grund och botten är det mycket enkelt. Har de räknat för tokigt så kommer deras företag gå i konkurs helt enkelt och då märker man det.

Jag tänkte mig att draken tar upp mindre vattendjup om den åker i en elipsoid bana, eller en utdragen åtta. Som någon var inne på här så kan man ju till och med tänka sig att draken sveper fram och tillbaka nära ytan i en närmast linjär rörelse.

Sedan så tror jag inte att du har rätt vad gäller metallers hållfasthet. Man kan till exempel med muskelkraft ganska enkelt böja en spik så att den blir oanvändbar, men hur lätt är det att dra av den?

Mitt andra exempel är hängbroar. Varför går man igenom allt detta krångel med att bygga hängbroar med jättehöga torn, om man lika gärna hade kunnat använda metallen från kablarna med att förstärka stålkonstruktionen i vägbanan?

Att I balkar är symmetriska tror jag helt enkelt beror på att om en balk vilar på en rad kolumner med belastning uppifrån, så kommer det omvartannat vara dragkrafter som verkar på över resp. undresidan av balken. Man hade kunnat optimera balkarna genom att placera metallen där den gör mest nytta, men det är bara för krångligt i förhållande till vinst för de flesta tillämpningarna.

Kul att du också har sett kitegens idé. Det är verkligen lovande. Men syftet att jag nämnde den var inte att jämföra med vattendrakens "förluster i två steg", utan att peka på ett sätt man skulle kunna bygga ännu intressantare kraftverk. En drakkarusell för vattenströmmar skulle också ha mycket av det du efterfrågar, dels en stationär generator placerad någonstans på karusellen, och dels skulle man slippa dessa "förluster i två steg" som du pratade om. Dessutom så är det åtminstone min uppfattning att man skulle spara in på en oerhörd massa metall och konstruktionskostnader i jämförelse med en motsvarande propeller.

Svara
Anmäl

Svar till Uppfinnarjocke

Ja det där att jämföra svepytor kanske är lite knepigt. Ja man kan nog tänka sig att en drake ska ses som en enbladig propeller.

Men om jag har förstått rätt så är det vingspetsarna som är viktigast i till exempel ett vindkraftverk eftersom de rör sig snabbast, så draken är nog mera att likna vid vingspetsen på en propeller. Det är därför jag tänker mig att en motsvarande propeller blir betydligt större. Titta på följande bild på kitegens sida:

http://www.kitegen.com/en/technology/details/

Där är i alla fall propellern i runda slängar 7 ggr så stor som draken. Det är därför jag har fått intrycket av att en motsvarande undervattenspropeller också behöver vara rejält stor för att motsvara så många drakar som den har propellerblad.

Det är däför jag tänker att det kanske inte gör så mycket att det finns en del förluster på vägen, eftersom den där lilla draken motsvarar en rejält stor propeller, tack vare att den sveper mycket snabbt fram genom vattnet.

Svara
Anmäl

En jättestor propeller

Minestos konstruktion kan ses som en jättestor propeller. I stället för en fast axel kopplad till en generator så siter generatorerna på jättepropellerns bladspetsar. Axeln utgörs av wirar som anpassas till vattendragets bredd och djup. Det är en mycket elegant lösning!

Lösningen borde, precis som Lars-Åke Listén, kunna användas generellt för att få ut elenergi ur långsamt strömmande vatten. Verkningsgraden jämfört med att bygga en damm och ta ut lägesenergin blir dock antagligen blygsam.

Anmäl

Förstår ni det här?

Från artikeln: "vattnets strömningshastighet vid turbinen kan bli tio gånger högre jämfört med stillastående kraftverk, enligt Minesto. Därmed blir även elproduktionen tio gånger högre. "

Om strömningshastigheten är 10 gånger högre. Borde inte elproduktionen då bli betydligt mer än 10 gånger större. Närmare 10^3 = 1000 gånger större. Energiinnehållet i vattnet förhåller sig väl så som kuben av strömningshastigheten.

Anmäl

Svar till Carl

Korrigering ha gjorts!

Svara
Anmäl

Svar till Karl

Ja, men sen ska energiinnehållet multipliceras med svepytan också. Svepytan (frontytan) hos den förhållandevis lilla generatorn på drakens undersida är ju AVSEVÄRT mindre än ytan som draken täcker med sina åttor. Att försöka få det att framstå som att detta system är 1000ggr effektivare är ju bara löjligt. Det enda vettiga är att jämföra ett stillastående kraftverks svepyta mot drakens totala flygområde, där har vi de areor som energin hämtas ur och som jämförelser ska räkna på.

Svara
Anmäl

Allting flyter

Det saknas en förklaring. Om vingen hålls uppe endast av vattnets hastighet skulle den ju falla till botten när tidvattenströmmen ibland är noll. Jag tror att vingen är en hydrodynamiskt utformad flytkropp.

Anmäl

Ström

hmmm....
bara de inte "bromsar" gulfströmmen för mycket!

Anmäl

Svar till Bon

Och varför inte transförmera den strömmen direkt?

Svara
Anmäl

Svar till Bon

Det ligger lite i vad du säger, fast på ett annat sätt. Att ta energi från tidvattnet innebär att jordens rotationshastighet ändras. Det borde gå att räkna ut hur mycket.

Svara
Anmäl

Miljövänligt?

Hej!

Det intressantaste med tidvattenkraft är att detta kan klassas som förnyelsebart och miljövänligt.

Tidvattenkraft tar ju energi från jordens rotation. Alltså man utjämnar förhållandet mellan jordens rotation och månens rotation runt jorden (i första hand)
Detta lär väl kortsiktigt, och även på lite längre sikt, inte leda till några problem.
Men jag tycker ändå att det är intressant hur folk tror att "miljövänligt energi" uppstår ur tomma intet.

Borde inte kärnkraft vara ungefär lika miljövänligt som tidvattenkraft med detta synsätt?
De radioaktiva ämnen man gräver upp och bränner med högre tempo skulle orörda brytas ner i ungefär samma takt som jordens rotation hela tiden saktas ner pga naturliga strömningsförluster i haven.

Anmäl

Svar till Anders

Om man på detta sätt kunde göra dygnet längre skulle man bättre hinna med allt som skall göras. Och få energi att göra det.

Svara
Anmäl

Svar till Anders

Bromsar man inte upp jordens rotation så småningom? Vad är det som fått jorden att snurra och vad påverkar framtida rotationshastighet?

Svara
Anmäl

Briljant dåligt

Ok, så det här låter som en briljant idé, stoppa upp de naturliga färskvattenströmmarna som finns tack vare tidvattnet. Vi kollar i ett litet lokalt perspektiv HELA tiden, det är dags att öppna ögonen och undersöka "Butterfly effekten".

Anmäl

Hur säkert är detta

Tja.. fick en tanke. U137, Den ryska ubåten åkte fel fast den inte var möjligt, gick på grund till och med. Vad händer med säkerhetsfrågorna kring detta fullt oregelbundet svävande i vattnet? En ubåt, kärnvapenbestyckad, "råkar" köra in i denna konstruktion på 6 ton järn. Jag vill inte se detta hända...

Anmäl

Svar till Stefan

Fäst en mina i fören på minestos vinge så har vi klarat två flugor i en jättesmäll!!!!
Hohohohoo

Svara
Anmäl

Nyheter/Energi

Nibe satsar på solvärme

Nibe satsar på solvärme

Bergvärme och luftvärme tillhör sedan länge värmepumpstillverkaren Nibes sortiment. Nu vill företaget kombinera värme från berg och luft med värme från solen (7 kommentarer)

Car2car effektivast för snålkörning

Car2car effektivast för snålkörning

Bilar som kommunicerar med varandra, med vägskyltar och med trafikljus kan bli de energisnålaste på vägarna. (4 kommentarer)

Kinesisk vindkraftsjätte vill in i Sverige

Kinesisk vindkraftsjätte vill in i Sverige

5 av världens 15 största vindkraftsbolag kommer från Kina. Nu vill en av de kinesiska jättarna in i Sverige. (37 kommentarer)

Vattenfall eldar med afrikanska gummiträd

Vattenfall ökar inblandning av biomassa i sina europeiska kolkraftverk. För att klara det ska Vattenfall importera flis från Afrikanska gummiträd. (15 kommentarer)

Riksdagshuset i Stockolm.

Rabalder i riksdagen efter dagens kärnkraftsbeslut

Regeringen tog i dag det historiska beslutet att föreslå att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna ersätta de gamla. I riksdagen väntas stor dramatik med flera avhopp från partilinjerna. (140 kommentarer)

Fyra av dem stora japanska biltillverkarna - Toyota, Mitsubishi, Nissan och Subaru - har tillsammans med Tokyo Electric Power Company Tepco bildat organisation Chademo Association.

Japan har lösningen på snabbladdning av elbilar

Fyra av de största japanska biltillverkarna lanserar en ny teknik för snabbladdning av elbilar. Med 500 volt likström ska det ta mindre än en halvtimme att ladda batterierna. (100 kommentarer)

50000 Nissan Leaf från England

50000 Nissan Leaf från England

Nissan ska börja tillverka elbilen Leaf i sin fabrik i Sunderland i norra England från 2013. Årsproduktionen blir 50000 bilar.

Italien får Europas 
största solkraftverk

Italien får Europas
största solkraftverk

Europas största solkraftverk kan försörja 17 000 bostäder med el. Det ska byggas i Italien i år. (11 kommentarer)

"Köttklister-biffar kan inte ursprungsmärkas"

- Listan över vilka länder och områden som köttet kommer ifrån skulle bli för lång. Det är jordbruksminister Eskil Erlandssons förklaring till varför köttklister-biffar inte kan ursprungsmärkas.  (12 kommentarer)

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (22 kommentarer)

Mindre koldioxid med Champagne light

8000 ton mindre koldioxid per år ska släppas ut tack vare en ny Champagneflaska . (12 kommentarer)

Materialet för klent

Funkar inte att optimera en egenskap, då svajar en annan. (14 kommentarer)

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (48 kommentarer)

Per Brunzell samt Osakrshamn (exteriört) och Ringhals (interiört). Montage: Ny Teknik.

"Inte lönt att köra vidare"

100-tals kärnkraftsreaktorer står inför pensionering de närmaste 20 åren, konstaterar Per Brunzell. Ett 60-tal nybyggen på gång i världen. Men alla ersätts inte rakt av. (118 kommentarer)

Ny kull lär sig knepen

Skräddarsydd utbildning tryggar tillväxten på specialister. (6 kommentarer)

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nätaggregat som utnyttjar energin effektivare än idag gör fläkten överflödig. 30 rysk - tyska aggregat testas i Konstanz. (44 kommentarer)

ABB renar oljeskadat vatten

ABB har utvecklat en ny process för att rena oljeskadat spillvatten från olje- och gasproduktion. (5 kommentarer)

Stephen Thomas, brittisk kärnkraftsprofessor, tror inte på renässans för kärnkraft. Ny kärnkraft är för dyr, menar han.

Energiprofessorn: Kärnkraft
får betalas över skattsedeln

Utan statliga subventioner och garantier blir det för dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Det är budskapet från den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som är på besök i Stockholm i dag. (176 kommentarer)

Thomas Korsfeldt

"Jag är opartisk"

Thomas Korsfeldt öppningstalar på Energitinget: Staten borde göra mitt jobb. (7 kommentarer)

Danisco sugen på orm

Danisco sugen på orm

Enzymer från ormar och spindlar kan göra stor nytta i matfabriken. Det tror danska livsmedelsföretaget Danisco. (2 kommentarer)

Pellets-paradoxen förbryllar Energisverige

Nästan alla som eldar med pellets är nöjda. Ändå minskar pelletseldningen i Sverige idag. Förbryllande menar Energimyndigheten som gjort undersökningen. (36 kommentarer)

Laser i mikroformat

Laser i stort och smått

Inför femtioårskalaset har lasern krympt till tio mikrometer, och samtidigt svällt till tre fotbollsplaner. (3 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (7 kommentarer)

Nya polisbilen snabb och grön

Nya polisbilen snabb och grön

50000 polisbilar om året hoppas Ford kunna sälja i USA med sin nya modell Police Interceptor. Ett muskelknippe med eko-profil. (16 kommentarer)

Världens största satsning på laddstolpar

Världens största satsning på laddstolpar

Världens hittills största utrullning av laddstolpar har dragit i gång på den amerikanska västkusten. Tanken är att nätverken av stolpar ska vara färdiga när biltillverkaren Nissan i Nordamerika lanserar nya elbilen Leaf. (20 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen. (1 kommentar)

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (3 kommentarer)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (47 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 140 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons