En Ocean Harvester som dimensioneras för 100 kW i ett medelstarkt vågklimat blir cirka 12 meter lång, 4 meter bred och 2 meter hög. Det ger 600 MWh el och räcker till 40 hushåll.
Eon adopterar ny svensk vågkraftsteknik
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad
18 november 2009 17:01
59 kommentarer
Senaste av Gpe 29 november 2009 09:34
Den tyska energijätten Eon ska hjälpa Karlskronaföretaget Ocean Harvesting att förverkliga sin unika vågkraftsteknik. Eon går in med både pengar och vågkraftsexpertis.

Mikael Sidenmark vann regionfinalen i förra året tävling om uppfinnarpriset Skapa med sin vågkraftsteknik.

Klicka på bilden för att se den förklarande grafiken om Ocean Harvestings teknik.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se

Göran Tillberg.
Eon satsar ett par miljoner kronor, plus marin expertis från Eons internationella bolag för förnybar energi – Eon Climate & Renewable i Düsseldorf.
- Vi skulle applådera om fler energibolag – och Energimyndigheten - går in i Ocean Harvesting, säger Göran Tillberg.
Han är kritisk till att Energimyndigheten låtit Ocean Harvesting ansökan om stöd bli liggande i snart ett år.
- Det borde ligga i Energimyndighetens intresse att hjälpa så många nya svenska teknikbolag med exportpotential som möjligt, säger Göran Tillberg.
Börjar bygga nästa år
Ocean Harvestings grundare Mikael Sidenmark presenterade sin teknik för Göran
Tillberg i våras och i dag offentliggjorde Eon sitt beslut att stötta Ocean
Harvesting med pengar och teknisk expertis.
Ny Teknik får tag i Mikael Sidenmark på telefon från Danmark där han just nu testar en modell i skala 1:20 på Dansk Hydrologisk Institut DHI i Hørsholm utanför Köpenhamn.
- Just nu utvecklar vi simuleringsmodeller som blir våra verktyg framöver. Under nästa år ska vi bygga en fullskalig prototyp av en Ocean Harvester på 50 kW effekt för att sätta den i sjön 2011, säger Mikael Sidenmark.
Det slutliga vågkraftverket ska ha en effekt på 100-200 kW. Vågkraftverken placeras ut i ”vågkraftsparker” i havet och väntas generera flera gigawattimmar el per år och park.
Utjämnar vågkraften med lodet
Ett Ocean Harvesting-kraftverk består av en stor flytboj som rymmer
generatorn och övrig teknik, en ankarvikt, en ankarlina och ett lod som
samlar upp vågenergin och driver generatorn med ett begränsat vridmoment.
Medan de flesta andra vågkraftsaggregat är direktdrivna av vågrörelserna och växlar mellan noll och toppeffekt två gånger per vågperiod så utjämnar Ocean Harvester vågkraften med hjälp av lodet.
- Med vår patentsökta teknik utjämnar vi energin i vågorna så att generatorn producerar energi med en jämn effektnivå oavsett om vågorna är små eller stora, säger Mikael Sidenmark.
Två anställda + forskare
Mikael Sidenmark startade Ocean Harvesting Technologies i september 2007 och
har utvecklat tekniken i testriggen i samarbete med Avalon Enterprise,
Blekinge tekniska högskola och andra svenska vågkraftsexperter.
Nyligen anställdes Torbjörn Andersson från Kockums som teknisk chef.
- Nu är vi två heltidsanställda, han och jag, säger Mikael Sidenmark.
Till projektet har man också knutit universitetslektorn Ansel Berghuvud på Blekinge tekniska högskola och doktoranden Andreas Josefsson.
Hittills har Ocean Harvesting Technologies fått 10 miljoner kronor i riskkapital från Piren Venture AB och tre privata investerare från Blekinge och Kronoberg, bland andra Mats Fransson, vd för Anticimex i Växjö.
En ny finansieringsrunda är på gång.
Ny Teknik skrev om Ocean Harvesting i januari i år. Läs artikeln här.
Då gjorde vi också en flash-animation där lodet rör sig. Se det här.
Fakta Ocean Harvester
En 10 ton tung boj, där generator och transmissionssystem sitter inkapslade,
följer vågrörelserna upp och ner.
Bojen är förankrad i havsbotten med ankarlinor som sitter uppvirade runt
ankartrummor i bojen.
När bojen lyfts av en våg får dessa linor ankartrummorna att rotera och driva
transmissionssystemet.
Generatorn drivs kontinuerligt och jämnt av det 40 ton tunga lodet samtidigt
som överskottsenergi lagras i lodet i form av lägesenergi.
När bojen sjunker absorberas ingen energi från vågen, men generatorn
fortsätter att drivas med samma kraft av den energi som finns ackumulerad i
lodet.
Ny Teknik Jobb
-
Kvalitets- och Miljöchef
- TraineeSiemens
- UnderhållsingenjörVattenfall Business Services Nordic AB
- Kvalitets- och miljöchefVeolia Transport AB
-
Projektledare
- EnhetschefStudsvik
- ProjektledareSGU, Sveriges geologiska undersökning
-
Huvudprojektledare
-
Processingenjör, kemiteknik
- Driftingenjör Akademiska Hus
Nyheter/Energi
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- AS-i gör säkerhet enkelt.Med AS-i bygger man flexibla skyddssystem som är enkla att modifiera och minimerar kabeldragningen.
- Meister flödesprodukter hos Kübler Svenska AB.Nu kan vi erbjuda ett komplett program flödesvakter, flödesmätare och flödesindikatorer från Meister Stömungstechnik gmbh.
- Internationella patent.Vi har ett stort globalt nätverk och kan de internationella patentreglerna.
- Vill du veta vad som händer på ditt lager?Krocksensorer registrerar onormala stötar och ger stöd för bra körbeteende för att undvika onödiga reparationskostnader på truckar och pallställ.
- Modulärt DC system.konvektionsskylt N+1 system för 24V up till 125Vd.c. utspänning. 250W - 3kW i ett 19" subrack från Polyamp.
- Plastbussningar och andra detaljer.På Fluorcarbon tillverkar vi era plastdetaljer. Långa som korta serier samt prototyper.
- Circuit board plotter for inhouse prototyping.LPKF ProtoMat är den idealiska fräsmaskinen för högpresterande,analoga, digitala, RFapplikationer.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Starta elinstallationsfirma.Som ytterst ansvarig behöver du allmän behörighet. Distans/lärarledd
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Vi ses väl på underhållsmässan?Kom och träffa Idhammar AB i monter B01:23 på Svenska Mässan i Göteborg den 9-11 mars!
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Lär dig CAD!Anmäl dig till vårens CAD-kurser nu! Välj bland AutoCAD, Inventor, 3ds MAX, SolidWorks m fl.
- BiTA – utbildningar inom ITSM, ITIL, MOF och ISO 20000.BiTA erbjuder Sveriges bredaste kursutbud inom IT Service Management, ITIL, MOF och ISO/IEC 20000.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Gpe 29 november 2009 09:34 Sortera: Senaste överst
Felaktiga uppgifter om Seabased
I artikeln uppges att Seabaseds vågkraftaggregat är på 10 kW. Det är inte korrekt, den siffran gällde enbart för en tidig pprototyp. F n tillverkar Seabased vågkraftaggregat på 20 resp 50 kW, inget hindrar heller tillverkning av aggregat på 100 kW förutsatt att vågklimatet där de ska användas är tillräckligt bra.
Svar till Svempa
"inget hindrar heller tillverkning av aggregat på 100 kW " - ja bara det finns lite trolldamm att strö på...
SvaraSvar till Vogon
Gräv ner dig i närmaste mjukbotten bland övriga borstmäskar.
SvaraSvar till Vogon
Seabased har nu haft fungerande prototyper i drift i fyra år. Så det behövs inget trolldamm, det räcker med fakta. Men under de förutsättningar som gäller i Sverige är det ingen idé att ha enskilda generatorer om 100 kW, utan då räcker det med 20 kW eller 50 kW.
SvaraDu kan notera att Seabased tillverkar aggregat. Inte forskningsprototyper, utan nu handlar det om riktiga aggregat.
Svar till Svempa
Som du nämner kräver 50-100kW vågor som kan ge detta. Dessa vågor är tyvärr sällsynta längs sveriges kuster, men Norge har däremot mycket bättre förutsättningar för större seabased aggregat.
SvaraJojo energi
Animationen av kraftverksbojen ser det ut som en jojo , men en jojo som är upp och ner.
Kör hårt
Vajern eller vad det blir kommer att ta mycket stryk på kort tid.
Men hoppas att det funkar.
Svar till Vajert
Använd Poly Chain Carbon eller en LiftPower med Kolfiber istället till drivningen så har man en grymt stark lösning som dessutom inte påverkas av vattnet....
SvaraSvar till Ola #51
Intressant men hur klarar kolfiber upprepade böj- och sträck- rörelser?
SvaraSvar till Vajert
Vajert, den föreslagna lösningen har två stora svagheter. Den första är att hela apparaten, generator och allt, ligger i vattenytan och blir utsatt för oerhört destruktiva krafter vid storm. Den andra är att strömkabeln inte ligger stilla på botten utan rör sig med vågorna, vilket oundvikligen leder till avbrott pga metallutmattning.
SvaraSvar till Ahab
Poly Chain Carbon används av flera motorcykelfabrikanter (HD, Buell, Yama Mfl) som drivning istället för kedja och tål höga laster på små hjuldiametrar. Brottslasten är sjukt bra & den tål att böjas & sträckas många många cycler...
SvaraSvar till Svempa
Funkar säkert bra så länge inte lodvajern trasslar in sig i bojvajern..
SvaraUppenbart
att man kan få pengar till vad som helst! Och man behöver inte fundera länge för att räkna ut vem som betalar spektaklet.
Svar till pelleponken
Man kan få pengar till direktörsbonusar, franskt jordbruk, militär rustning och genusforskning. Bättre så?
SvaraSvar till pelleponken
spektaklet? forskning, innovation har varit en svensk styrkar ända sedan din farfar var ung, eller kanske ännu tidigare. kryp tillbaka under din sten igen...
SvaraPlågsamt detta.
Det är plågsamt att som skattebetalare beskåda hur okunniga politiker låter leda sig i näsan av ännu okunnigare journalister. Svensk energipolitik har tydligen blivit ett eldorado för alla sorters lycksökare, vilket är det vanliga när staten gödslar ut pengar helt utan urskillning. Fyfan.
Svar till Wino
Satsa på Nigeriabreven i stället.
SvaraÅk sedan ner och skipa rättvisa.
Svar till Oscar2
Wino är en ryggradslös fjant som aldrig skulle stå pall i Afrika. Eljest var din tanke inte helt fel.
SvaraSvar till Wino
Du har verkligen rätt. Håller med dig, tycker det är bättre att vi sitter still och gör ingenting. Tycker det låter som ett vinnande koncept.
SvaraVill inte.
Och om några år när vi hamnat tillräckligt långt efter...
Kan inte.
Svar till Wino
Du är inte läskunning va?
Svara"Eon satsar ett par miljoner kronor, plus marin expertis"
"Energimyndigheten låtit Ocean Harvesting ansökan om stöd bli liggande i snart ett år."
"10 miljoner kronor i riskkapital från Piren Venture AB och tre privata investerare"
"En ny finansieringsrunda är på gång. "
Svar till Wino
Jag har sett hur du svär och bråkar om sättet att måttsätta ritningen på balken i Kista, en fråga helt på sidan om ämnet. Och nu detta. Jag börjar tro att du är ett sk troll som roar dig med att ställa till förargelse i olika chatter.
SvaraSvar till Köckemödding
Joföfan, läsa kan jag allt.
SvaraUtnyttjar faktiskt den underskattade begåvningen när jag roat läser om Eons frustration över att behöva bekosta sånt här nonsens själva.
Det ju finns ju för helvete skattemedel att få genom Energimyndigheten, så att man inte behöver kasta bort sina egna pengar?
Bra!
Ser elegant och enkelt ut tycker jag.
Precis som dom flesta bra uppfinningar.
Svar till Rigor
Medhåll. Jag ser bra mycket hellre att man lägger statliga pengar på sånt här än på genustramsande och bistånd.
SvaraFråga
Hur kommer elkraften till land?
Svar till Mats
Är kabel en vågad (jaja..) gissning...
SvaraSvar till Mats
ser ingenting om några skattepengar?!
SvaraSvar till Roger
Via fiskebåt såklart! i en kabel får inte strömmingen plats!
SvaraEn klar inovation..
Klart en av dom bästa lösningarna jag sett på länge!
Ska bli mycket intressant att följa detta.
Välkommen till 2000-talet
Elegant! Tänk att det kan vara så (relativt) enkelt.
Fashinerande att en del blir upprörda av nya sätt att omvandla energi.
Undrar hur t.ex. kärnkraftens utveckling till komersiell industri gick till, var det helt utan forskning och statsbidrag?
Nytt millenium - nya energikällor, häng med!
Svar till Framtiden!?
Payback time kanske?
SvaraRevolutionerande teknik
Det är bra att man försöker hitta nya miljöalternativ. Det finns helt revolutionerande tekniker på gång som är svindlande. Gå in på www.theorionproject.org och läs. Eller se på ett föredrag på länk:
http://www.youtube.com/watch?v=0FEyV_-NGyk&annotation_id=annotation_952501&feature=iv
Kalkyl?
Är de någon som kan ge en kalkyl så man kan få en ungefärlig uppfattning om hur mycket elen kan tänkas kosta att producera.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Precis - helt ointressant hur tekniken ser ut - ge mig en totalkalkyl på vad elen kostar per kw/h uppdelat på kapitalkotsnad, drift och underhåll samt skrotning. Sen skall jag berätta om tekniken är bra eller inte.
SvaraSvar till Ekonom
Du glömde att en investering i utökad kapacitet automatiskt leder till en expansion av potentiell tillväxt i marknaden.
SvaraUr ett ekonomiskt perspektiv är expansion av marknaden alltid att föredra och real tillväxt ger välstånd oavsett tillväxtens ursprung.
Om tillväxten sker i våg-kraft eller vindkraft betyder bara att pengar allokeras från fossila marknads aktörer med hemvist i bland annat Mellanöstern eller Ryssland till Danmark med stor vindkraft produktion.
Det kan väll knappast vara ett problem att kapital som strömmarna mot mycket tveksamma regioner avstannar och istället leds mot Danmark eller andra länder med vindkrafts/våg-krafts producenter.
Att du får en initial kostnad gör inget då finansieringen betalas på sikt med lägre energi priser (kostnaden omfördelas) och kapitalet behålls inom systemet, alltså EU (europeiska unionen) och bidrar till tillväxt där och inte i mellanöstern.
Detta brukar troligen kallas synergi effekter, på ekonom fikonspråk, där en investering bidrar med något extra förutom det uppenbara.
Du har säkert har hört talas om detta.
Vore intressant att höra vad en ekonom säger om synergi effekter och allokering av kapital?? =)
Svar till Harald Wallin
Nämnas bör att kapital som hämnar i Mellanöstern och Ryssland inte används på bästa sätt ur ett tillväxt perspektiv och snarare sänker den potentiella tillväxten i världen.
SvaraJag menar att o-aktiverat (ej investerat) kapital som sitter fast på ett bank konto eller i derivat inte bidrar med tillväxt eller hur?
Svar till Harald Wallin
Det där är merkantilistiskt nonsens, Harald. Merkantilism slutade vara inne nån gång i slutet på 1700-talet...
SvaraOm vi inte handlar en viss sak av ryssar, araber eller kineser utan istället gör det själva dubbelt så dyrt innebär det bara att vi förlorar mellanskillnaden. Handel uppkommer när båda parter tjänar på det.
Svar till jeppen
Bra argument =)
SvaraI sak har du rätt att optimering alltid är att föredra.
Det du glömmer är att detta handlar inte om optimering och att göra något dyrt här hemma istället för att få något billigare av ryssar och araber.
Kina är ingen exporttör av olja vad jag vet.
I grunden handlar detta om oberoende och makt.
Att vi haft upprepade energi kriser under de senaste ca 40 åren med koppling till olja återspeglar inte att vi får något billigare utanför EU.
Dessutom kan man troligen (jag har inte gjort egna beräkningar) även ur ett optimerings perspektiv argumentera för att kapital som hamnar i Ryssland och Mellanöstern används ineffektivt och därmed sänker den potentiella tillväxten inom EU.
Det är viktigare hur kapital används än om vi momentant köper en produkt billigare utanför systemet.
Tillväxt momentet består av hela värde kedjan från utveckling, investering köp av produkt och avveckling.
Dessutom är det så att produkten reserverar en andel resurser i systemet, andel av BNP och ackumulerar kapital, vars storlek (andel) beror av kokurans på produkten (tjänsten) ifråga.
Hoppas detta väcker en del frågeställningningar av makroekonomisk natur även om du inte behöver tro eller hålla med om allt jag skriver. =)
Svar till jeppen
Hej igen.
SvaraJag glömde också att nämna att en produkt har ett värde om det finns avsättning för produkten.
Om vi tillför kapacitet (el-kraftverk) inom EU som är dyra betyder det bara att vi måste betala av dem under några år och reserverar resurser.
Vindkraftverk och våg-kraftverk ger alltså alltid ökad tillväxt potential om de finns en efterfrågan för produkten.
Det är däremot möjligt att du "momentant" får högre tillväxt potential om du istället ökar olje importen men det betyder inte att du går back på mellanskillnaden.
Det du inte har, kan du aldrig förlora så att säga.
Poängen är att se saker under en längre tidlängd och inte ur ett nu och här perspektiv.
Med andra ord en energi kris, (olje kris), kostar mycket pengar och ger också förlorad tillväxt.
Svar till Harald Wallin
Det finns inget tvivel om att tillväxten både i mellanöstern och här hemma är högre om vi handlar och utnyttjar våra komparativa fördelar. Ditt tal om kapitalströmmar och effektivitet missar alltså målet.
SvaraDäremot är det givetvis så att det kan vara värt att betala för energisäkerhet - för att ha garanterade leveranser och slippa osäkerhet. Frågan är bara hur mycket det är värt.
Vågkraft är uppenbarligen ett extremt dyrt sätt att öka energisäkerheten. Kärnkraft är ett mycket billigare sätt (vi kan lätt bygga upp bränslelager om vi vill). Å andra sidan bör vi vara medvetna om att vi inte har några stora utlandsberoenden på elsidan idag, däremot på flytande-bränsle-sidan är vi väldigt beroende av omvärlden. Vad kan vi göra åt det? Inte mycket, anser jag, förutom att ha bränslelager och djupa fickor så att vi kan köpa olja även om det är dyrt.
Svar till jeppen
Tackar för den kommentaren.
SvaraDet ser ju fint ut, vi verkar ju nästan vara överens =)
Jag vill dock påpeka att kapitalströmmar och kapital-effektivitet är på högsta mode i ekonom svängen och inget att ha tvivel om.
Men jag tolkar ditt inlägg så som sådant att du anser att kapital som hamnar i mellanöstern eller Ryssland investeras lika klokt och effektivt som om det hamnar inom EU.
På det kan jag bara svara att det inte finns några garantier för att kapital inom EU används effektivt men historien (track-record) visar att EU utvecklats betydligt mer robust och dynamiskt än majoriteten av de olje stater du anser vi skall lita på.
Detta antyder att kapital blir o-aktiverat och tas ur cirkulation eller med andra ord används ineffektivt om en viss typ av människor får sina händerna på dem.
Det är det jag menar med att trotts billig energi och en merkostnad för vind, våg-kraft så representerar utflödet av kapital på detta sätt en inbromsning i systemet.
Jag kan ha fel om du kan visa att kapitalet i Mellanöstern används minst lika effektivt som i EU.
Svar till Harald Wallin
Ett enkelt exempel: Antag att Sverige består av 10 pers och Saudiarabien likaså. Sverige kan styra om 3 pers till att odla sockerbetor och göra etanol, eller så kan vi använda 2 personers vanliga produktion för att köpa olja från Saudi. Saudierna i sin tur kan pumpa upp den oljan med bara en persons arbetskraft.
SvaraSå, om vi handlar med Saudi så får både de och vi en extra person som kan producera nyttigheter åt oss. Vi får båda motsvarande en persons produktion (kapital) extra att röra oss med.
Visst skickar vi i någon mening iväg "extra" kapital till Saudi - om inte annat så betalar vi med två svenskars produktion för något saudierna producerat med hjälp av en person. Men om vi INTE skickar detta "extra kapital" så får vi själva ÄNNU MINDRE kapital att röra oss med - motsvarande en arbetares produktion mindre.
Handel är win-win, inte lose-win. Alltså behöver jag INTE visa att kapitalet i Mellanöstern används lika effektivt.
angående effekten
är det inte lite knasigt att jämföra effekten på ett vågkraftverk, är det inte mer relevant att titta på hur mycket man skulle få ut av en park, man kan ju bygga ett jättestort (förutom lite problem med dålig verkningsgrad i rotor, air gap osv och farligt rent mekaniskt med de stora krafterna) vågkraftaggregat, men finns det några siffror vad man får från ocean harvesting per kvadratkilometer vågkraftpark ?
Och finns det någon lösning med att transportera in elen till land ? Och blir effekten verkligen konstant oavsett våg ?
Men det viktigaste, vad tror de om underhållet, det är ju där kostnaderna drar iväg vanligtvis till havs (men bra att ha delarna vid ytan, borde bli billigare då).
Annars mycket intressant
Tätningen?
Det är förvånande hur de olika sätten att utnyttja vågkraft försummar tätnings- och slitageproblemen. Man visar genomföringar som skall täta för axiell rörelse vilket fungerar dåligt i havsmiljö. Det rimliga vore att istället ha en genomföring med vridaxel där man tätar mot rotation.
Svar till Tätting
Bakomliggande iden är tydligen att plocka åt sig så många bidrag som möjligt . Det här projektet gick tydligen hem. ( the last sucker is not yet born) eller?
SvaraSvar till Tätting
Undrade samma sak: Vad händer när det läcker in vatten i maskineriet?
SvaraEffekt beräkning?
Som vanligt när det gäller "alternativ energi" finns förstås inga beräkningar att ta ställning till men det borde å andra sidan inte vara så jävla svårt att lista ut?
Antag att Energi är kraft gånger sträcka och att kraften i det här fallet är bojens flytkraft enligt Archimedes, en boj med 4 m^3 under vattenytan får då kraften 40 kN. Om vågdifferensen är 1 meter och frekvensen är en våg var fjärde sekund blir effekten alltså 10 kW.
Förutsatt 100% verkningsgrad givetvis och den samlade motvikten måste vara två ton. Ett stadigt blysänke det.
Svar till Wino
Om det inte var fredag e.m. skulle jag föreslå att vi alla skulle dra något över huvudet och lägga oss ner och dö.
SvaraVem är vem här?
Blev lite sugen att kommentera rubriken. Eon går in med vågkraftsexpertis?? Kan väl vara bra men jag anser nog att uppfinnaren av detta är i särklass! en expert..
Låter lite stort att Eon.. ? Ja, ja.. må så vara.
Svar till Stefan
Jag tror att uppfinnaren kommer från en nedlagd urfabrik som gjorde gökur.
SvaraNä,att accelera en motvikt med ett flöte samt driva en
generator verkar fel. Jmf den generatorn som är fast
i sjöbotten och som nu provas på västkusten verkar
vara bättre uppfinning.
Svar till elvrer
Jovisst, tekniskt verkar detta gökur helknasigt.
SvaraLønnbsom bølgekraft krever hoy enhetseffekt.
Dette alternativet har for liten enhetseffekt. Bruk av wirer på denne måten resulterer i svært lav driftssikkerhet.
Har selv utviklet og patentert bølgekraftteknologi hvor enhetseffekten utenfor norkekysten ligger innen området 30-40 GWh/år med produskonskostnad på ca kr. 0,3/kWh. Dette kraftverket er selvflytende med generatoreffekt på 10-16MW (1 stk pr kraftverk). Generatoren drives av en konvensjonell Peltonturbin med atrbeidstrykk på 50 bar - arbeidsmediet er ferskvann som resirkulerer.
Utan lod?
Vad blir skillnaden om man inte använder ett lod utan en fjäder och lägger hela paketet i ankarfästet på botten istället?
Svar till Janspeed
Antagligen mycket bättre men inte bra nog! Fanns en sådan uppfinning redan på 70-talet av norske uppfinnaren Budal men då använde han en flottör istället (mycket smartare). En stor mängd liknande idéer har testats genom åren: läs på www.waveenergy.dk/files/konceptkat.pdf
SvaraEgenfriktion.
Rent intuitivt så har ett sådant system en enorm egenfriktion, att rulla på och rulla av två blöta och algbeklädda stålvajrar är inte gratis, inte heller strömningsmotståndet från ett flera ton tungt sänke.
Men som alltid är det de värsta stolligheterna som får pengar och uppmärksamhet.
Svar till Wino
Jo, det är en hel del mekanik där vinst
Svarakan ifrågasättas, som Du skriver, alltså
verkningsgrad, accförluster och strömnings
underhåll mm.Vågamplitud och våglängd är ju olika
så flötet blir ju en kompromiss i storlek osv
Det gäller ju att man får ut "allt" av vågen och inte "filtrerar" bort i onödan.
Energin att ta upp vid nedåtgående rörelse
mha tyngder, fjädrar förloras till viss del av
det deplacement som behöves för att dra
upp lodet. Dvs det är ju på väg ned och har
ett deplacementbehov som kommer att bli
större när lodet ska ändra riktning och där-
med sjunker flötet ned. Därmed förloras en
del av vågkraften osv. Samtidigt kan generatorn inte
ta fullast då en kort stund, vid våg toppar och dalar pga lodtynden osv. Så den tidigarenämnda
Lysekilsbottengeneratornj har mindre att accelerera
samt att fler flöten gör att en del är på väg upp när andra
går nedåt så strömmen blir så ljämn den kan bli map på
antal flöten.
Svar till elvrer
Det finns ty teknik gällande utvinna energi ur vågkraft med enkel teknik, där utan motvikter o dyligt båda längdrörelserna från vågen tas tillvara , minsta vågrörelse > 10 cm ger 360 graders rotation av generatorn, Flottören skall vara ex fylld med vatten som gör att dess vikt följer vågens rörelse i djupled varvid
Svaralängdrörelsen genererar elenergi direkt med obruten rotation i elgeneratorn, grundfunktionen visades
vid Chalmers Universitet redan 1973 !! Då fanns det
inga pengar för vågkraft s energi. Prototypen finns kvar.
Svar till Gpe
Flottören verkar bra, vattenfylld samt förståss ett motsvarande flytdeplacement. Slippa barlast (som förmodligen hamnrar på sjöbotten efter en tids vajerutmattning, som fler påpekar ovan )
SvaraGeneratordelen vore intressant att veta om hur den skulle drivas.
Svar till elvrer
Svar elever. Eftersom flötet vid vågen innehar en lodrät rörelse i stort, så har vi en linjär rörelse som går fram och åter från flötet till generatorn på botten, denna rörelse ger en obruten rotation i generatorn genom en
Svarany teknik för omvandling av denna pendelrörelse.direkt
till rotation detta sker i generatorn. Detta innebär att en linjär rörelse < 10mm avger rotation. Den linjära rörelsen mellan flötet och generatorn kan även utföras på andra sätt vilket ger samma rotations resultat.