En Ocean Harvester som dimensioneras för 100 kW i ett medelstarkt vågklimat blir cirka 12 meter lång, 4 meter bred och 2 meter hög. Det ger 600 MWh el och räcker till 40 hushåll.

En Ocean Harvester som dimensioneras för 100 kW i ett medelstarkt vågklimat blir cirka 12 meter lång, 4 meter bred och 2 meter hög. Det ger 600 MWh el och räcker till 40 hushåll.

Eon adopterar ny svensk vågkraftsteknik

Den tyska energijätten Eon ska hjälpa Karlskronaföretaget Ocean Harvesting att förverkliga sin unika vågkraftsteknik. Eon går in med både pengar och vågkraftsexpertis.

Mikael Sidenmark vann regionfinalen i förra året tävling om uppfinnarpriset Skapa med sin vågkraftsteknik.

Mikael Sidenmark vann regionfinalen i förra året tävling om uppfinnarpriset Skapa med sin vågkraftsteknik. Foto: Lars Anders Karlberg

Klicka på bilden för att se den förklarande grafiken om Ocean Harvestings teknik.

Klicka på bilden för att se den förklarande grafiken om Ocean Harvestings teknik.

Göran Tillberg.

- Här finns det en annorlunda teknik som kompletterar den gängse vågkraftstekniken. Den vill vi stötta. Ju fler idéer som provas och testas desto bättre, säger Göran Tillberg, forskningschef på Eon Nordic, till Ny Teknik.

Eon satsar ett par miljoner kronor, plus marin expertis från Eons internationella bolag för förnybar energi – Eon Climate & Renewable i Düsseldorf.

- Vi skulle applådera om fler energibolag – och Energimyndigheten - går in i Ocean Harvesting, säger Göran Tillberg.

Han är kritisk till att Energimyndigheten låtit Ocean Harvesting ansökan om stöd bli liggande i snart ett år.

- Det borde ligga i Energimyndighetens intresse att hjälpa så många nya svenska teknikbolag med exportpotential som möjligt, säger Göran Tillberg.

Börjar bygga nästa år
Ocean Harvestings grundare Mikael Sidenmark presenterade sin teknik för Göran Tillberg i våras och i dag offentliggjorde Eon sitt beslut att stötta Ocean Harvesting med pengar och teknisk expertis.

Ny Teknik får tag i Mikael Sidenmark på telefon från Danmark där han just nu testar en modell i skala 1:20 på Dansk Hydrologisk Institut DHI i Hørsholm utanför Köpenhamn.

- Just nu utvecklar vi simuleringsmodeller som blir våra verktyg framöver. Under nästa år ska vi bygga en fullskalig prototyp av en Ocean Harvester på 50 kW effekt för att sätta den i sjön 2011, säger Mikael Sidenmark.

Det slutliga vågkraftverket ska ha en effekt på 100-200 kW. Vågkraftverken placeras ut i ”vågkraftsparker” i havet och väntas generera flera gigawattimmar el per år och park.

Utjämnar vågkraften med lodet
Ett Ocean Harvesting-kraftverk består av en stor flytboj som rymmer generatorn och övrig teknik, en ankarvikt, en ankarlina och ett lod som samlar upp vågenergin och driver generatorn med ett begränsat vridmoment.

Medan de flesta andra vågkraftsaggregat är direktdrivna av vågrörelserna och växlar mellan noll och toppeffekt två gånger per vågperiod så utjämnar Ocean Harvester vågkraften med hjälp av lodet.

- Med vår patentsökta teknik utjämnar vi energin i vågorna så att generatorn producerar energi med en jämn effektnivå oavsett om vågorna är små eller stora, säger Mikael Sidenmark.

Två anställda + forskare
Mikael Sidenmark startade Ocean Harvesting Technologies i september 2007 och har utvecklat tekniken i testriggen i samarbete med Avalon Enterprise, Blekinge tekniska högskola och andra svenska vågkraftsexperter.

Nyligen anställdes Torbjörn Andersson från Kockums som teknisk chef.

- Nu är vi två heltidsanställda, han och jag, säger Mikael Sidenmark.

Till projektet har man också knutit universitetslektorn Ansel Berghuvud på Blekinge tekniska högskola och doktoranden Andreas Josefsson.

Hittills har Ocean Harvesting Technologies fått 10 miljoner kronor i riskkapital från Piren Venture AB och tre privata investerare från Blekinge och Kronoberg, bland andra Mats Fransson, vd för Anticimex i Växjö.

En ny finansieringsrunda är på gång.

Ny Teknik skrev om Ocean Harvesting i januari i år. Läs artikeln här.

Då gjorde vi också en flash-animation där lodet rör sig. Se det här.

Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg

Fakta Ocean Harvester

En 10 ton tung boj, där generator och transmissionssystem sitter inkapslade, följer vågrörelserna upp och ner.

Bojen är förankrad i havsbotten med ankarlinor som sitter uppvirade runt ankartrummor i bojen.

När bojen lyfts av en våg får dessa linor ankartrummorna att rotera och driva transmissionssystemet.

Generatorn drivs kontinuerligt och jämnt av det 40 ton tunga lodet samtidigt som överskottsenergi lagras i lodet i form av lägesenergi.

När bojen sjunker absorberas ingen energi från vågen, men generatorn fortsätter att drivas med samma kraft av den energi som finns ackumulerad i lodet.

Se animationen hur Ocean Harvesting-tekniken fungerar här.

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Gpe 29 november 2009 09:34 Sortera: Senaste överst

Felaktiga uppgifter om Seabased

I artikeln uppges att Seabaseds vågkraftaggregat är på 10 kW. Det är inte korrekt, den siffran gällde enbart för en tidig pprototyp. F n tillverkar Seabased vågkraftaggregat på 20 resp 50 kW, inget hindrar heller tillverkning av aggregat på 100 kW förutsatt att vågklimatet där de ska användas är tillräckligt bra.

Anmäl

Svar till Svempa

"inget hindrar heller tillverkning av aggregat på 100 kW " - ja bara det finns lite trolldamm att strö på...

Svara
Anmäl

Svar till Vogon

Gräv ner dig i närmaste mjukbotten bland övriga borstmäskar.

Svara
Anmäl

Svar till Vogon

Seabased har nu haft fungerande prototyper i drift i fyra år. Så det behövs inget trolldamm, det räcker med fakta. Men under de förutsättningar som gäller i Sverige är det ingen idé att ha enskilda generatorer om 100 kW, utan då räcker det med 20 kW eller 50 kW.

Du kan notera att Seabased tillverkar aggregat. Inte forskningsprototyper, utan nu handlar det om riktiga aggregat.

Svara
Anmäl

Svar till Svempa

Som du nämner kräver 50-100kW vågor som kan ge detta. Dessa vågor är tyvärr sällsynta längs sveriges kuster, men Norge har däremot mycket bättre förutsättningar för större seabased aggregat.

Svara
Anmäl

Jojo energi

Animationen av kraftverksbojen ser det ut som en jojo , men en jojo som är upp och ner.

Anmäl

Kör hårt

Vajern eller vad det blir kommer att ta mycket stryk på kort tid.
Men hoppas att det funkar.

Anmäl

Svar till Vajert

Använd Poly Chain Carbon eller en LiftPower med Kolfiber istället till drivningen så har man en grymt stark lösning som dessutom inte påverkas av vattnet....

Svara
Anmäl

Svar till Ola #51

Intressant men hur klarar kolfiber upprepade böj- och sträck- rörelser?

Svara
Anmäl

Svar till Vajert

Vajert, den föreslagna lösningen har två stora svagheter. Den första är att hela apparaten, generator och allt, ligger i vattenytan och blir utsatt för oerhört destruktiva krafter vid storm. Den andra är att strömkabeln inte ligger stilla på botten utan rör sig med vågorna, vilket oundvikligen leder till avbrott pga metallutmattning.

Svara
Anmäl

Svar till Ahab

Poly Chain Carbon används av flera motorcykelfabrikanter (HD, Buell, Yama Mfl) som drivning istället för kedja och tål höga laster på små hjuldiametrar. Brottslasten är sjukt bra & den tål att böjas & sträckas många många cycler...

Svara
Anmäl

Svar till Svempa

Funkar säkert bra så länge inte lodvajern trasslar in sig i bojvajern..

Svara
Anmäl

Uppenbart

att man kan få pengar till vad som helst! Och man behöver inte fundera länge för att räkna ut vem som betalar spektaklet.

Anmäl

Svar till pelleponken

Man kan få pengar till direktörsbonusar, franskt jordbruk, militär rustning och genusforskning. Bättre så?

Svara
Anmäl

Svar till pelleponken

spektaklet? forskning, innovation har varit en svensk styrkar ända sedan din farfar var ung, eller kanske ännu tidigare. kryp tillbaka under din sten igen...

Svara
Anmäl

Plågsamt detta.

Det är plågsamt att som skattebetalare beskåda hur okunniga politiker låter leda sig i näsan av ännu okunnigare journalister. Svensk energipolitik har tydligen blivit ett eldorado för alla sorters lycksökare, vilket är det vanliga när staten gödslar ut pengar helt utan urskillning. Fyfan.

Anmäl

Svar till Wino

Satsa på Nigeriabreven i stället.
Åk sedan ner och skipa rättvisa.

Svara
Anmäl

Svar till Oscar2

Wino är en ryggradslös fjant som aldrig skulle stå pall i Afrika. Eljest var din tanke inte helt fel.

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Du har verkligen rätt. Håller med dig, tycker det är bättre att vi sitter still och gör ingenting. Tycker det låter som ett vinnande koncept.

Vill inte.

Och om några år när vi hamnat tillräckligt långt efter...

Kan inte.

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Du är inte läskunning va?

"Eon satsar ett par miljoner kronor, plus marin expertis"
"Energimyndigheten låtit Ocean Harvesting ansökan om stöd bli liggande i snart ett år."
"10 miljoner kronor i riskkapital från Piren Venture AB och tre privata investerare"
"En ny finansieringsrunda är på gång. "

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Jag har sett hur du svär och bråkar om sättet att måttsätta ritningen på balken i Kista, en fråga helt på sidan om ämnet. Och nu detta. Jag börjar tro att du är ett sk troll som roar dig med att ställa till förargelse i olika chatter.

Svara
Anmäl

Svar till Köckemödding

Joföfan, läsa kan jag allt.

Utnyttjar faktiskt den underskattade begåvningen när jag roat läser om Eons frustration över att behöva bekosta sånt här nonsens själva.

Det ju finns ju för helvete skattemedel att få genom Energimyndigheten, så att man inte behöver kasta bort sina egna pengar?

Svara
Anmäl

Bra!

Ser elegant och enkelt ut tycker jag.
Precis som dom flesta bra uppfinningar.

Anmäl

Svar till Rigor

Medhåll. Jag ser bra mycket hellre att man lägger statliga pengar på sånt här än på genustramsande och bistånd.

Svara
Anmäl

Fråga

Hur kommer elkraften till land?

Anmäl

Svar till Mats

Är kabel en vågad (jaja..) gissning...

Svara
Anmäl

Svar till Mats

ser ingenting om några skattepengar?!

Svara
Anmäl

Svar till Roger

Via fiskebåt såklart! i en kabel får inte strömmingen plats!

Svara
Anmäl

En klar inovation..

Klart en av dom bästa lösningarna jag sett på länge!
Ska bli mycket intressant att följa detta.

Anmäl

Välkommen till 2000-talet

Elegant! Tänk att det kan vara så (relativt) enkelt.
Fashinerande att en del blir upprörda av nya sätt att omvandla energi.
Undrar hur t.ex. kärnkraftens utveckling till komersiell industri gick till, var det helt utan forskning och statsbidrag?
Nytt millenium - nya energikällor, häng med!

Anmäl

Svar till Framtiden!?

Payback time kanske?

Svara
Anmäl

Revolutionerande teknik

Det är bra att man försöker hitta nya miljöalternativ. Det finns helt revolutionerande tekniker på gång som är svindlande. Gå in på www.theorionproject.org och läs. Eller se på ett föredrag på länk:
http://www.youtube.com/watch?v=0FEyV_-NGyk&annotation_id=annotation_952501&feature=iv

Anmäl

Kalkyl?

Är de någon som kan ge en kalkyl så man kan få en ungefärlig uppfattning om hur mycket elen kan tänkas kosta att producera.

Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Precis - helt ointressant hur tekniken ser ut - ge mig en totalkalkyl på vad elen kostar per kw/h uppdelat på kapitalkotsnad, drift och underhåll samt skrotning. Sen skall jag berätta om tekniken är bra eller inte.

Svara
Anmäl

Svar till Ekonom

Du glömde att en investering i utökad kapacitet automatiskt leder till en expansion av potentiell tillväxt i marknaden.

Ur ett ekonomiskt perspektiv är expansion av marknaden alltid att föredra och real tillväxt ger välstånd oavsett tillväxtens ursprung.

Om tillväxten sker i våg-kraft eller vindkraft betyder bara att pengar allokeras från fossila marknads aktörer med hemvist i bland annat Mellanöstern eller Ryssland till Danmark med stor vindkraft produktion.

Det kan väll knappast vara ett problem att kapital som strömmarna mot mycket tveksamma regioner avstannar och istället leds mot Danmark eller andra länder med vindkrafts/våg-krafts producenter.

Att du får en initial kostnad gör inget då finansieringen betalas på sikt med lägre energi priser (kostnaden omfördelas) och kapitalet behålls inom systemet, alltså EU (europeiska unionen) och bidrar till tillväxt där och inte i mellanöstern.

Detta brukar troligen kallas synergi effekter, på ekonom fikonspråk, där en investering bidrar med något extra förutom det uppenbara.
Du har säkert har hört talas om detta.
Vore intressant att höra vad en ekonom säger om synergi effekter och allokering av kapital?? =)

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

Nämnas bör att kapital som hämnar i Mellanöstern och Ryssland inte används på bästa sätt ur ett tillväxt perspektiv och snarare sänker den potentiella tillväxten i världen.

Jag menar att o-aktiverat (ej investerat) kapital som sitter fast på ett bank konto eller i derivat inte bidrar med tillväxt eller hur?

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

Det där är merkantilistiskt nonsens, Harald. Merkantilism slutade vara inne nån gång i slutet på 1700-talet...

Om vi inte handlar en viss sak av ryssar, araber eller kineser utan istället gör det själva dubbelt så dyrt innebär det bara att vi förlorar mellanskillnaden. Handel uppkommer när båda parter tjänar på det.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Bra argument =)

I sak har du rätt att optimering alltid är att föredra.
Det du glömmer är att detta handlar inte om optimering och att göra något dyrt här hemma istället för att få något billigare av ryssar och araber.
Kina är ingen exporttör av olja vad jag vet.

I grunden handlar detta om oberoende och makt.
Att vi haft upprepade energi kriser under de senaste ca 40 åren med koppling till olja återspeglar inte att vi får något billigare utanför EU.

Dessutom kan man troligen (jag har inte gjort egna beräkningar) även ur ett optimerings perspektiv argumentera för att kapital som hamnar i Ryssland och Mellanöstern används ineffektivt och därmed sänker den potentiella tillväxten inom EU.

Det är viktigare hur kapital används än om vi momentant köper en produkt billigare utanför systemet.
Tillväxt momentet består av hela värde kedjan från utveckling, investering köp av produkt och avveckling.

Dessutom är det så att produkten reserverar en andel resurser i systemet, andel av BNP och ackumulerar kapital, vars storlek (andel) beror av kokurans på produkten (tjänsten) ifråga.

Hoppas detta väcker en del frågeställningningar av makroekonomisk natur även om du inte behöver tro eller hålla med om allt jag skriver. =)

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Hej igen.

Jag glömde också att nämna att en produkt har ett värde om det finns avsättning för produkten.

Om vi tillför kapacitet (el-kraftverk) inom EU som är dyra betyder det bara att vi måste betala av dem under några år och reserverar resurser.
Vindkraftverk och våg-kraftverk ger alltså alltid ökad tillväxt potential om de finns en efterfrågan för produkten.

Det är däremot möjligt att du "momentant" får högre tillväxt potential om du istället ökar olje importen men det betyder inte att du går back på mellanskillnaden.
Det du inte har, kan du aldrig förlora så att säga.

Poängen är att se saker under en längre tidlängd och inte ur ett nu och här perspektiv.
Med andra ord en energi kris, (olje kris), kostar mycket pengar och ger också förlorad tillväxt.

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

Det finns inget tvivel om att tillväxten både i mellanöstern och här hemma är högre om vi handlar och utnyttjar våra komparativa fördelar. Ditt tal om kapitalströmmar och effektivitet missar alltså målet.

Däremot är det givetvis så att det kan vara värt att betala för energisäkerhet - för att ha garanterade leveranser och slippa osäkerhet. Frågan är bara hur mycket det är värt.

Vågkraft är uppenbarligen ett extremt dyrt sätt att öka energisäkerheten. Kärnkraft är ett mycket billigare sätt (vi kan lätt bygga upp bränslelager om vi vill). Å andra sidan bör vi vara medvetna om att vi inte har några stora utlandsberoenden på elsidan idag, däremot på flytande-bränsle-sidan är vi väldigt beroende av omvärlden. Vad kan vi göra åt det? Inte mycket, anser jag, förutom att ha bränslelager och djupa fickor så att vi kan köpa olja även om det är dyrt.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Tackar för den kommentaren.
Det ser ju fint ut, vi verkar ju nästan vara överens =)

Jag vill dock påpeka att kapitalströmmar och kapital-effektivitet är på högsta mode i ekonom svängen och inget att ha tvivel om.

Men jag tolkar ditt inlägg så som sådant att du anser att kapital som hamnar i mellanöstern eller Ryssland investeras lika klokt och effektivt som om det hamnar inom EU.

På det kan jag bara svara att det inte finns några garantier för att kapital inom EU används effektivt men historien (track-record) visar att EU utvecklats betydligt mer robust och dynamiskt än majoriteten av de olje stater du anser vi skall lita på.

Detta antyder att kapital blir o-aktiverat och tas ur cirkulation eller med andra ord används ineffektivt om en viss typ av människor får sina händerna på dem.

Det är det jag menar med att trotts billig energi och en merkostnad för vind, våg-kraft så representerar utflödet av kapital på detta sätt en inbromsning i systemet.

Jag kan ha fel om du kan visa att kapitalet i Mellanöstern används minst lika effektivt som i EU.

Svara
Anmäl

Svar till Harald Wallin

Ett enkelt exempel: Antag att Sverige består av 10 pers och Saudiarabien likaså. Sverige kan styra om 3 pers till att odla sockerbetor och göra etanol, eller så kan vi använda 2 personers vanliga produktion för att köpa olja från Saudi. Saudierna i sin tur kan pumpa upp den oljan med bara en persons arbetskraft.

Så, om vi handlar med Saudi så får både de och vi en extra person som kan producera nyttigheter åt oss. Vi får båda motsvarande en persons produktion (kapital) extra att röra oss med.

Visst skickar vi i någon mening iväg "extra" kapital till Saudi - om inte annat så betalar vi med två svenskars produktion för något saudierna producerat med hjälp av en person. Men om vi INTE skickar detta "extra kapital" så får vi själva ÄNNU MINDRE kapital att röra oss med - motsvarande en arbetares produktion mindre.

Handel är win-win, inte lose-win. Alltså behöver jag INTE visa att kapitalet i Mellanöstern används lika effektivt.

Svara
Anmäl

angående effekten

är det inte lite knasigt att jämföra effekten på ett vågkraftverk, är det inte mer relevant att titta på hur mycket man skulle få ut av en park, man kan ju bygga ett jättestort (förutom lite problem med dålig verkningsgrad i rotor, air gap osv och farligt rent mekaniskt med de stora krafterna) vågkraftaggregat, men finns det några siffror vad man får från ocean harvesting per kvadratkilometer vågkraftpark ?

Och finns det någon lösning med att transportera in elen till land ? Och blir effekten verkligen konstant oavsett våg ?

Men det viktigaste, vad tror de om underhållet, det är ju där kostnaderna drar iväg vanligtvis till havs (men bra att ha delarna vid ytan, borde bli billigare då).

Annars mycket intressant

Anmäl

Tätningen?

Det är förvånande hur de olika sätten att utnyttja vågkraft försummar tätnings- och slitageproblemen. Man visar genomföringar som skall täta för axiell rörelse vilket fungerar dåligt i havsmiljö. Det rimliga vore att istället ha en genomföring med vridaxel där man tätar mot rotation.

Anmäl

Svar till Tätting

Bakomliggande iden är tydligen att plocka åt sig så många bidrag som möjligt . Det här projektet gick tydligen hem. ( the last sucker is not yet born) eller?

Svara
Anmäl

Svar till Tätting

Undrade samma sak: Vad händer när det läcker in vatten i maskineriet?

Svara
Anmäl

Effekt beräkning?

Som vanligt när det gäller "alternativ energi" finns förstås inga beräkningar att ta ställning till men det borde å andra sidan inte vara så jävla svårt att lista ut?

Antag att Energi är kraft gånger sträcka och att kraften i det här fallet är bojens flytkraft enligt Archimedes, en boj med 4 m^3 under vattenytan får då kraften 40 kN. Om vågdifferensen är 1 meter och frekvensen är en våg var fjärde sekund blir effekten alltså 10 kW.

Förutsatt 100% verkningsgrad givetvis och den samlade motvikten måste vara två ton. Ett stadigt blysänke det.

Anmäl

Svar till Wino

Om det inte var fredag e.m. skulle jag föreslå att vi alla skulle dra något över huvudet och lägga oss ner och dö.

Svara
Anmäl

Vem är vem här?

Blev lite sugen att kommentera rubriken. Eon går in med vågkraftsexpertis?? Kan väl vara bra men jag anser nog att uppfinnaren av detta är i särklass! en expert..

Låter lite stort att Eon.. ? Ja, ja.. må så vara.

Anmäl

Svar till Stefan

Jag tror att uppfinnaren kommer från en nedlagd urfabrik som gjorde gökur.
Nä,att accelera en motvikt med ett flöte samt driva en
generator verkar fel. Jmf den generatorn som är fast
i sjöbotten och som nu provas på västkusten verkar
vara bättre uppfinning.

Svara
Anmäl

Svar till elvrer

Jovisst, tekniskt verkar detta gökur helknasigt.

Svara
Anmäl

Lønnbsom bølgekraft krever hoy enhetseffekt.

Dette alternativet har for liten enhetseffekt. Bruk av wirer på denne måten resulterer i svært lav driftssikkerhet.
Har selv utviklet og patentert bølgekraftteknologi hvor enhetseffekten utenfor norkekysten ligger innen området 30-40 GWh/år med produskonskostnad på ca kr. 0,3/kWh. Dette kraftverket er selvflytende med generatoreffekt på 10-16MW (1 stk pr kraftverk). Generatoren drives av en konvensjonell Peltonturbin med atrbeidstrykk på 50 bar - arbeidsmediet er ferskvann som resirkulerer.

Anmäl

Utan lod?

Vad blir skillnaden om man inte använder ett lod utan en fjäder och lägger hela paketet i ankarfästet på botten istället?

Anmäl

Svar till Janspeed

Antagligen mycket bättre men inte bra nog! Fanns en sådan uppfinning redan på 70-talet av norske uppfinnaren Budal men då använde han en flottör istället (mycket smartare). En stor mängd liknande idéer har testats genom åren: läs på www.waveenergy.dk/files/konceptkat.pdf

Svara
Anmäl

Egenfriktion.

Rent intuitivt så har ett sådant system en enorm egenfriktion, att rulla på och rulla av två blöta och algbeklädda stålvajrar är inte gratis, inte heller strömningsmotståndet från ett flera ton tungt sänke.

Men som alltid är det de värsta stolligheterna som får pengar och uppmärksamhet.

Anmäl

Svar till Wino

Jo, det är en hel del mekanik där vinst
kan ifrågasättas, som Du skriver, alltså
verkningsgrad, accförluster och strömnings
underhåll mm.Vågamplitud och våglängd är ju olika
så flötet blir ju en kompromiss i storlek osv
Det gäller ju att man får ut "allt" av vågen och inte "filtrerar" bort i onödan.
Energin att ta upp vid nedåtgående rörelse
mha tyngder, fjädrar förloras till viss del av
det deplacement som behöves för att dra
upp lodet. Dvs det är ju på väg ned och har
ett deplacementbehov som kommer att bli
större när lodet ska ändra riktning och där-
med sjunker flötet ned. Därmed förloras en
del av vågkraften osv. Samtidigt kan generatorn inte
ta fullast då en kort stund, vid våg toppar och dalar pga lodtynden osv. Så den tidigarenämnda
Lysekilsbottengeneratornj har mindre att accelerera
samt att fler flöten gör att en del är på väg upp när andra
går nedåt så strömmen blir så ljämn den kan bli map på
antal flöten.

Svara
Anmäl

Svar till elvrer

Det finns ty teknik gällande utvinna energi ur vågkraft med enkel teknik, där utan motvikter o dyligt båda längdrörelserna från vågen tas tillvara , minsta vågrörelse > 10 cm ger 360 graders rotation av generatorn, Flottören skall vara ex fylld med vatten som gör att dess vikt följer vågens rörelse i djupled varvid
längdrörelsen genererar elenergi direkt med obruten rotation i elgeneratorn, grundfunktionen visades
vid Chalmers Universitet redan 1973 !! Då fanns det
inga pengar för vågkraft s energi. Prototypen finns kvar.

Svara
Anmäl

Svar till Gpe

Flottören verkar bra, vattenfylld samt förståss ett motsvarande flytdeplacement. Slippa barlast (som förmodligen hamnrar på sjöbotten efter en tids vajerutmattning, som fler påpekar ovan )
Generatordelen vore intressant att veta om hur den skulle drivas.

Svara
Anmäl

Svar till elvrer

Svar elever. Eftersom flötet vid vågen innehar en lodrät rörelse i stort, så har vi en linjär rörelse som går fram och åter från flötet till generatorn på botten, denna rörelse ger en obruten rotation i generatorn genom en
ny teknik för omvandling av denna pendelrörelse.direkt
till rotation detta sker i generatorn. Detta innebär att en linjär rörelse < 10mm avger rotation. Den linjära rörelsen mellan flötet och generatorn kan även utföras på andra sätt vilket ger samma rotations resultat.

Svara
Anmäl

Nyheter/Energi

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (1 kommentar)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (36 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (45 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam.

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (26 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (15 kommentarer)

Störtade planet i Falsterbo hade lång spricka

Fyra man omkom när Kustbevakningsplanet förlorade ena vingen och störtade i Falsterbokanalen 2006. I dag —nästan tre och ett halvt år efter olyckan —står olycksorsaken klar. Statens haverikommission lägger skulden på den spanska flygplanstillverkaren Casa. (1 kommentar)

Glöm brandfarlig lågenergilampa

Lågenergilampor är inte brandfarligare än glödlampor. Det är budskapet från Elsäkerhetsverket efter ett uppmärksammat inslag i TVs Rapport. (39 kommentarer)

Så går huset med plus

Så går huset med plus

Förbos nya kvarter ska sälja sitt värmeöverskott. Så funkar systemet. (37 kommentarer)

Bilder från översvämingar.

Nu kommer vårens flodkaos

Så förbereder sig kommunerna. Så skyddar du ditt hus. (2 kommentarer)

Enbart klimatsmart duger vid nybyggen

Klimatsmart blir ny standard

Enkät: Sektorn växlar om. Många siktar dubbelt så högt som Boverket. (19 kommentarer)

Nytt hus håller kvar värmen

Med en ny typ av huselement blir husen lika energisnåla som passivhus. Tekniken gör att värmen stannar kvar inne.Nu har företaget fler förfrågningar än man klarar av. (2 kommentarer)

Tuff resa för danska elbilspionjärer

Tuff resa för danska elbilspionjärer

En bil började brinna, bromsarna krånglar, kylan suger musten ut batterierna och förarna fryser i kupén. Problemen hopar sig i det danska elbilsprojektet i Juelsminde. (69 kommentarer)

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (4 kommentarer)

Solceller och två miniturbiner producerar den el som behövs för att driva båtens elmotor. Ett batteri ombord ser till att det finns kraft kvar även när det är stiltje och molnigt.

Ny snurra till båten

När kulingen friskar i är det dags att reva seglen, men också att ladda batterierna. Nu lanserar finska Windside ett vertikalt vindkraftverk för båtar. (28 kommentarer)

MITs testbil

0,37 liter milen med trycksatt bensin

Transonic Combustion har utvecklat ett superkritiskt bränsleinsprutningssystem som ska kunna förbättra effektiviteten i bensinmotorer med mer än 50 procent. (114 kommentarer)

Elbilar bra att pendla med

Elbilar fungerar bra i Stockholmsområdet och "alldeles utmärkt" för den som pendlar till och från jobbet, visat ett ettårigt försök med fem elbilar. (34 kommentarer)

USA-blogg om grön energi

Det finns bloggar om kärlek, mode, bakning och tusen andra ämnen. Nu har det amerikanska energidepartementet startat en blogg om energieffektivisering och miljöteknik. (5 kommentarer)

Kopparkapsel som ska skydda kärnavfallet från att läcka i slutförvaret under Forsmark.

SKB viker sig
i kapselstriden

Hur säker är den svenska metoden att slutförvara använt kärnbränsle. Ord har stått mot ord mellan kärnkraftindustrin och KTH:s kopparforskare. Nu lägger SKB ned stridsyxan. (79 kommentarer)

Vattenkraftverket 
för campingturen

Vattenkraftverket
för campingturen

Med ett vattenkraftverk som bärs på ryggen kan man få 500 watt från ett strömmande vattendrag. (29 kommentarer)

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesiska Envision Energy etablerar sig i Danmark. Och snart kan företagets vindkraftverk dyka upp även på den svenska marknaden. (49 kommentarer)

Markbygdenprojektet som kan komma att se ut.

Ja till vindjätten i Piteå

Miljödepartementet gav i dag klartecken till det gigantiska vindkraftsprojektet Markbygden i Piteå. Upp till 1101 vindkraftverk ska få byggas i de höglänta områdena väster om Piteå. (227 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Mer subvention ger 2000 nya vindkraftverk

Regeringen lämnade i dag över sitt förslag till riksdagen om nya kvoter i elcertifikatsystemet för förnyelsebar elproduktion. Enligt näringsminister Maud Olofsson kan de nya subventionerna ge 2000 nya vindkraftverk på 10 år. (26 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (79 kommentarer)

Valmet Automotives elbilskoncept EVA.

Valmet, Nokia och Fortum lanserar finska elbilen EVA

Finländska Valmet Automotive har klivit fram som en stor elbilsbyggare med både Think och Fisker som uppdragsgivare. Nu visar man upp det egna elbilskonceptet EVA på bilsalongen i Geneve. (50 kommentarer)

Wankelmotorn åter i Audi

Wankelmotorn åter i Audi

Efter att ha varit borta I över 30 år gör wankelmotorn come back hos Audi. Elbilen Audi A1 e-tron har en liten wankelmotor som femfaldigar bilens räckvidd. (58 kommentarer)

Claudia Olsson.

Claudia - en strålande teknologstjärna!

Teknologen Claudia Olsson är Sveriges främsta talang. Hon är korad av nätverket Nova 100. (15 kommentarer)

Både moderna bilbatterier som A123-cellerna på bilden och batterier för elektronisk utrustning kräver noggrann hantering enligt batteriforskaren Venkat Srinivasan.

Batteripoeten lär dig ladda batteriet rätt

Shakespeare skrev sonetter om kärlek. Fröding använde ett persiskt versmått för att berätta om sin ensamhet. Venkat Srinivasan använder haiku för att lära dig hur du ska ladda ditt batteri. (4 kommentarer)

Annons
Annons

Jobb 122 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons