Antagligen!

Antagligen inte. Helt klart Star Trek inspirerad teknik.

Skämtar eller?

nej, missade att det fanns ett videoklipp. nvm.

Risk? Säkert. Men det är lättare att göra drakar som är lättare än vatten än det är att göra drakar som är lättare än luft och därmed kan man ha ett stabilt läge som inte är på marken med slak lina, vilket minskar risken för trassel. Sedan kan jag tänka mig att vajern är ganska styv och inte är så lätt att trassla in.

på samma sätt som ett flygplan är lättare än luft? :-)

I find your lack of faith disturbing.

Men de hovar in flera miljoner och det är det som räknas.

Alla tekniker är galna, har ingen berättat det för dig?

LOL

Precis som idag när man inte kan flyga hur som helst över flygplatser eller vistas på vissa områden, kan man lägga ut bojar eller på annat sätt förhindra många av dessa scenarion... Jag tycker alla nya idéer för miljön är bra och intressanta, alla prylar vi har idag har i "barndommen" haft konstruktionsbrister och allt förbättras ständigt. Det viktiga är att starta någonting som sedan kan förbättras eller skapa nya idéer för bättre lösningar...

Intill många kuster är världen når tidvattenströmmarna flera knop.

dessutom finns aguhlas-strömmen väldigt nära miljonstaden durban och golfströmmen nära miljonstaden miami. Dessa har en konstant hastighet på upp till 4 knop.

Orenad kolkraft=framtidssäkert?
Exempel på lämpliga områden i vår närhet, om det bor några elkonsumenter i närheten kan du ju fundera på:
- Kattegatt/Öresund, ständiga nivåvariationer mellan Atlanten och Östersjön håller igång strömmarna.
- Engelska kanalen och brittiska öarna har ett av världens största nivåskillnader i tidvatten. Perfekt för den här sortens uppfinningar.

Knappast mer än motsvarande effekt när tidvattenvågorna slår in mot kusten och överför sin energi till landbacken.

Aha, det är friktionen från vågorna som värmer oss :)

Månen glider en cm längre bort varje år, så det kanske är bra att kompensera lite. ;-)

Dags att etablera en firma som utför dykjobb och utvecklar/säljer dykutrustning.
En lysande framtid spås. Dessutom ett spännande jobb som garanterat håller kroppen i trim.

Gift, min vän! Ofantliga mängder med gift!

Fast det är inte utmattande rörelser, det är konstant belastning i hela systemet, förutom i ändpunkten i bottnen där det blir någon sorts friktion.

Just där i botten kommer kablarna att kortslutas, vajrar att brista öglor att nötas.

Joo, en trevlig egenskap hos förnybara energikällor är att det är "billigt" och går snabbt att prova nya konstruktioner. För eller senare så kommer det att bli en fullträff.

Håller tummarna för denna konstruktion.

Det är helt klart en intressant frågeställning, som du tar upp!

De har helt säkert redan tänkt på detta "problem" skulle jag tro, och om de eventuellt nu inte har gjort det, dvs. "problemet" med att vajern ger en alldeles för stor friktionskraft i havet när den rör sig sidledes, så är nog det ett "relativt enkelt" problem för dem att lösa!

De gamla dubbeldäckarflygplanen, dvs. de flygplan som hade två vingspann över varandra hade ju dessutom spända vajrar i kors och tvärs för att stabilisera upp hela vingkonstruktionen!

Det var just "vajerproblemet" på dessa flygplanstyper som var dubbeldäckarnas stora akilleshäl, eftersom de ökade luftmotståndet så enormt kraftigt. I början, då flygplanen flög med låga hastigheter, gjorde det inte så mycket, men när man ville flyga allt snabbare, så fick man problem. Det var en av de viktigaste anledningarna till att denna flygplanstyp också nästan helt "försvann" från marknaden. Ett par spända vajrar med en diameter på omkring 5 - 10 mm och som rör sig sidledes i luft i en hastighet på några hundra kilometer i timmen, ger på ett ungefär (obs; nu höftar jag verkligen till) ett luftmotstånd i samma storleksordning som vad en vingprofil på en stor jumbojett ger! Inte att undra på att marknaden för dessa dubbeldäckare då också snart försvann, i synnerhet när man ville flyga allt snabbare, vilket alltid ger ett ökat luftmotstånd!

men...

Om man istället hade utformat dessa vajrar som en vingprofil (droppform), dvs. istället hade byggt dem av t.ex. strängpressad (extruderad) aluminium, så hade inte luftmotståndet behövt öka speciellt mycket.

Men på den tiden som det begav sig i flygplanens barndom, så fanns ännu inte strängpressade aluminiumprofiler att få tag på (vad jag vet). Idag finns det emellertid, så de moderna "dubbeldäckare som finns idag" har också i de flesta fall också fått vingprofilsutformning av sina tvärstag!

Minestos fantastiska "undervattensdrake" kan säkert utan problem också utforma sin "drakhållande vajer" som en vingprofil, vilket i ett slag då kommer att minska ner dess vattenmotstånd flera gånger. Gissningsvis så tror jag att de då också skulle kunna minska ner vattenmotståndet i sidled mellan en fjärdedel till en sjättedel, alltså väldigt mycket!

Deras vajer kan ju också få vara ganska "styv", vilket bara är en fördel, eftersom något "lintrassel" då inte kan uppstå.

Eftersom deras drake "flyger eller flyter" under vatten i relativt låga hastigheter, så borde det vara ett relativt "enkelt problem" för dem att lösa i jämförelse med t.ex. ett flygplan. På flygplan kan det ju uppkomma vibrationer i vingar och flygkropp som kan ställa till det. Vatten som har en densitet på storleksordningen 1000 gånger större än luft, ger ju en bra dämpning av sådana "vibrationsfenomen".

Hur som helst, det är verkligen kul att få ta del av en sådan här spännande teknisk nyhet! Hoppas verkligen att företaget också lyckas med att lösa alla tekniska problem på ett bra sätt! Tekniska problem uppstår ju alltid när man utvecklar ny innovativ teknik! Ju flera olika tekniska miljöinnovationer som presenteras på marknaden, desto flera nya kommer då att uppstå!

Dessa "strängpressade aluminiumprofiler" lär inte behålla sin "aquadynamik" särskilt länge när ostron, musslor mm börja växa till på dem.

Inom norsk offshore-verksamhet så belägger man ofta olika havsvattensbeständiga aluminiumlegeringar med en ytterst tunn såkallad xylanbeläggning, en beläggning som påminner lite om polytetrafluorethylene PTFE (teflon). Xylan-beläggningen medför att beväxningar av tex alger får svårare att få fäste, även om beläggningens huvudsakliga syfte främst är till för att minska ner både friktion vid montage, korrosion samt att förhindra att galvaniska strömmar uppstår mellan olika metalliska element, vilket kan leda till att dessa kärvar ihop. Xylan-beläggningen medför alltså en utmärkt elektrisk isolering mellan olika metalldelar.

Men på stora djup, ditt solljuset inte når, så är beväxningen ytterst låg ändå, så "problemet" med beväxning finns oftast inte alls.

Utan att vara någon "expert" angående Minestos nya och spännande undervattensdrake, så misstänker jag ändå "starkt" att företagets "undervattensflygplan" inte kommer att drabbas av särskilt stora beläggningsproblem. Detta eftersom deras produkt kan förses med både rätt form av ytbehandling samtidigt som den hela tiden befinner sig i en konstant rörelse på relativt djupt vatten dit solljuset inte når.

Om den ska "flyga" i åttor så borde den ha roder och då är det enkelt att positioner den för service. Jag kan tänka mig att det är enklare att utföra service om den kommer närmare ytan än om den är på botten.

Nej, vi bara ignorera dig.

En vanlig utombordare skapar mycket kraftigare och starkare undervattensljud, än vad Minestos skapelse kommer att göra, eftersom dess propeller fungerar som en slags "högtalare" kopplad till den ljudutsändande förbränningsmotorn.

Finns något liknande projekt i Italien, men där draken åker runt i luften och energin tas tillvara genom att linan är kopplad till ett litet "tåg" som åker i en cirkel på räls.

ingen konst alls, läs:
http://www.greenpeace.org/sweden/kampanjer/karnkraft/karnkraftens-kostnader

Hur funkar det med båtar på havet? De är ju liksom dessa i ständig rörelse så det borde inte vara något större problem.
Optimisten ser en möjlighet i varje problem. Pessimisten ser ett problem i varje möjlighet.

Bra skrivet!

HADE det över huvud taget varit teoretiskt möjligt att övervinna såpass många naturlagar som krävs i artikeln, så hade mooringlinan och dess skyddshölje varit det minsta problemet i världen att lösa.

Kalle, om det nu är ett representativt urval av sveriges ingenjörer så är jag glad att de är skeptiska till detta projekt. Om du tycker det verkar så fantastiskt så "put your money where your mouth is" och investera en miljon i bolaget.
Själv räknade jag lite för att se om projektet har någon chans att lyfta:
Givet: 500kW output, 12m vingspann, alltid djupare än 20m, 1.6m/s tidvattenström ger 16m/s flyghastighet dvs glidtal 10:1.
Antaganden: AR=6 är rimligt för denna vinge, profile depth 12-15%, vajerns längd = 100m, generatorns verkningsgrad från bromskraft i vattnet tills du har 500kW högspänd 3-fas AC uppe på land =50%, medelvattentemperatur 10'C, saltvatten.
Nu kan vi räkna ut att vingytan blir 24m2, volymen ca 5m3, att "skin drag" vid 16m/s blir 16400N (ha tungan rätt i mun när ni räknar ut Reynoldstalet..), att "form drag" blir ca 18400N och att "parasitic drag" från generatoråbäket blir hela 62500N. Dvs totalt 97300N bromsar drakens framfart.
L/D är givet av flyghast/strömhast = 10 och därav följer att draken måste kunna generera ca 1MN i lyftkraft, motsvarande ca 100ton. En Boeing 737 har en max startvikt på 70-80ton som jämförelse...
Då har jag inte ens räknat på förlusten som ges av att släpa en 100m lång och 40mm tjock vajer (inkl kablage och säkerhetsfaktor 2) genom vattnet i 16m/s, samt att konstant ligga och flyga i åttor och byta riktning ca var 3:e sekund för att inte flyga ur dragområdet. Draken kommer behöva roderytor för att svänga samt hydraulik och kraftomvandling inne i draken till detta. Utöver de ökade förlusterna innebär det även vikt. Draken måste flyta för att inte lägga sig på botten varje gång tidvattnet vänder och den har bara en flytkraft på 5ton. Det ska bära vajern, 500kW generator, HVDC-omvandlare, hydraulik samt en vingstruktur som klarar 100tons belastning. Det ska vara vattentätt och ha lång livslängd. Lycka till.
På hemsidan pratar de om att ev flyga i cirkel. Då måste de designa en vattentät släpring som klarar 100ton, 500KW, 10rpm, 120m djup och 20år(?) livslängd. Lycka till.
Vad sänket som ska hålla fast draken måste väga för att klara 100tons dragkraft vill jag inte spekulera i, men de anger en TOTAL systemvikt på 7ton och hävdar att det är avsevärt mindre än konkurrerande tidvattensystem. Lycka till.
Jag har bara räknat lite snabbt. Hittar ni nåt fel som väsentligen påverkar ekvationerna går det bra att kontra med en egen beräkning, men tyckare undanbedes, tack.
Utöver pessimister och optimister finns det en sort till bland Sveriges ingenjörer. Realister.