Tidvattenkraftverken Deep Green rör sig som drakar i vattnet.
Så funkar den svenska undervattensdraken
Av: Charlotta von Schultz
Publicerad
22 oktober 2009 12:02
58 kommentarer
Senaste av Uppfinnarjocke 2 november 2009 11:49
Nu avslöjar det hemlighetsfulla Göteborgsföretaget Minesto detaljerna kring sitt tidvattenskraftverk Deep Green. Det ska testas utanför Irland och sänka priset på el från tidvatten.
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
Minesto har släppt ett animerat videoklipp som visar hur Deep Green rör sig i vattnet och förstärker tidvattenströmmen genom turbinen.
Deep Green påminner om en drake som sveper fram och tillbaka i sin lina. Fast under vattenytan.
Vingen, som rör sig över havsbotten, bär på en turbin, en generator och ett roder som styr vingen i prydliga åttor eller cirklar.
I vajern som håller fast vingen i havsbotten transporteras den ström som genereras.
Finessen är att vattnets strömningshastighet vid turbinen kan bli tio gånger högre jämfört med stillastående kraftverk och elproduktionen därmed tusen gånger högre, enligt Minesto.
– Det gör det möjligt att utnyttja långsamt strömmande vatten. Vi fördubblar marknaden för tidvattenel, säger Anders Jansson, vd för utvecklingsbolaget Minesto i Göteborg.
Kraftverken, som klarar sig utan växellåda, är små och lätta med ett vingspann på cirka 12 meter. De ska kunna ge 0,5 Megawatt vardera.
– Elen blir billig, kostnaden per kilowattimme kan jämföras med landbaserad vindkraft, säger Anders Jansson
Fått 6 miljoner till av ägarna
Tekniken utvecklades ursprungligen av försvarskoncernen Saab.
2007 bildade bolaget Minesto, som ägs av Saab Group, riskkapitalbolagen Midroc New Technology och Verdane Capital samt Chalmersägda Encubator.
Ägarna har nyligen investerat närmare 6 miljoner kronor, förutom de 10 miljoner de tidigare satsat.
Minesto har hittills byggt en prototyp i skala 1:10 och verfierat i en bassäng att strömningshastigheten ökar.
Nu bygger företaget en större prototyp i skala 1:4 som ska testas utanför Nordirlands kust 2011.
Nästa steg är en fullskalig demoanläggning med fem till tio kraftverk som levererar el till nätet.
För att det ska bli verklighet krävs finansiering på ytterligare minst 400 miljoner kronor.
Vågkraft och tidvattenkraft
Intresset för att utvinna el ur havet är stort, och det finns en uppsjö
projekt runt om i världen.
Men till skillnad från Minesto så fångar de flesta vågor i stället för strömmar.
Ett exempel är det svensk-irländska bolaget Tonn Energy, med Vattenfall som majoritetsägare, som ska testas utanför Irland.
Vattenfall är också med och finansierar det uppmärksammade, skotska vågkraftverket Pelamis som testas utanför Portugals kust.
I svenska vatten är det Uppsalaföretaget Seabased tio vågkraftverk utanför Lysekil som väckt mest uppmärksamhet.
Ny Teknik Jobb
Nyheter/Energi
- Ny prisvärd värmekamera, 23.500 krKimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- Mitecs Produktkatalog 2010 är här !Ta del av vårt produktutbud gällande dataloggning och fjärrövervakning med tillhörande information, bilder och priser.
- FLÖDESVAKTER, -GIVARE OCH FLÖDESBEGRÄNSAREKübler Svenska AB presenterar ett nytt större program på sin nya hemsida.
- Plastbussningar och andra detaljer.På Fluorcarbon tillverkar vi era plastdetaljer. Långa som korta serier samt prototyper.
- SolidEngineer ABSolidWorks 2010 är en oslagbar kombination av enkelhet, tydlighet och styrka vars enda syfte är att hjälpa dig designa bättre produkter.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Kostar ditt system för mycket ?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- Vill du veta vad som händer på ditt lager ? Krocksensorer registrerar onormala stötar och ger stöd för bra körbeteende för att undvika onödiga reparationskostnader på truckar och pallställ.
- Snabb anpassning till nya krav.Höghastighetsfräsmaskiner från Datron är speciellt konstruerade för effektiv bearbetning av aluminium och plast.
- Lättare att välja oljekylare online. Med KTR`s urvalsprogram lägger du enkelt in dina parametrar och får direkt ett svar på vilken kylare som rekommenderas.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Skräddarsydda utbildningar i arbetsmiljö......miljö och kvalitet för dig med egna ideer. Mainsys har verktygen att förverkliga dem.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- FRAMGÅNGSRIK SOM PROJEKTLEDARE.35 000 utbildade. Spjutspets som projektledare. Ett heltäckande utvecklingsprogram för framtidens projektledare. Läs mer om innehållet här:
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNy kursstart i januari på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- BÄTTRE PROGNOS KAN SÄNKA ELPRISET.Genom att förutse vattentillgången kan elkraftsproduktion styras så att stora prisökningar undviks.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Lär dig CAD!Anmäl dig till vårens CADkurser nu! Välj bland AutoCAD, Inventor, 3ds MAX, SolidWorks m fl.
- BiTA – utbildningar inom ITSM, ITIL, MOF och ISO 20000.BiTA erbjuder Sveriges bredaste kursutbud inom IT Service Management, ITIL, MOF och ISO/IEC 20000.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Utbildning för underhållstekniker.Av de 58 som klarat certifiering till underhållstekniker har 99% genomgått Idhammars utbildning.
- Annonsera »











Kommentarer
Senaste inlagd av Uppfinnarjocke 2 november 2009 11:49 Sortera: Senaste överst
Torpedtillverkare
Inte konstigt att det började hos en torpedtillverkare. Draken ska vara designad för 16 m/s hastighet enligt företagets hemsida. Det är nästan 60 km/h.
Undrar hur de ska få allt att hålla...
They came from space
Bara jag som tänker på Star Trek när jag ser dessa drakar? =)
Svar till Spock
Antagligen!
SvaraSvar till Kirk
Antagligen inte. Helt klart Star Trek inspirerad teknik.
SvaraHur?
vad är det för kraft som får draken att röra sig mot strömmen?
Svar till erik
Skämtar eller?
SvaraSvar till Kristian
nej, missade att det fanns ett videoklipp. nvm.
SvaraKrasch och trassel
Finns det inte ens ganska betydande risk att drakarna kraschar mot bottnen, trasslar in sig i något etc ungefär som vanliga drakar brukar ha en tendens att göra? Och hur jobbigt är det att laga dem då? Blev lite nyfiken på projektet som om någon vet vore jag tacksma för svar.
Svar till Johan
Risk? Säkert. Men det är lättare att göra drakar som är lättare än vatten än det är att göra drakar som är lättare än luft och därmed kan man ha ett stabilt läge som inte är på marken med slak lina, vilket minskar risken för trassel. Sedan kan jag tänka mig att vajern är ganska styv och inte är så lätt att trassla in.
SvaraSvar till Tok
på samma sätt som ett flygplan är lättare än luft? :-)
SvaraDetta måste visas med demonstratorer.
Alldeles för många delar.
För krångligt.
Detta är galna tekniker.
Svar till APA
I find your lack of faith disturbing.
SvaraSvar till APA
Men de hovar in flera miljoner och det är det som räknas.
SvaraSvar till APA
Alla tekniker är galna, har ingen berättat det för dig?
SvaraSvar till Tok
LOL
SvaraOch så kommer en snedseglare
med djup köl
Eller fartyg som draggar ankare efter sig
eller trålar
eller drivnät
eller ett gäng maneter
finns många problem, men även många lösningar, på anläggningar helt under vatten.
Svar till TomasR
Precis som idag när man inte kan flyga hur som helst över flygplatser eller vistas på vissa områden, kan man lägga ut bojar eller på annat sätt förhindra många av dessa scenarion... Jag tycker alla nya idéer för miljön är bra och intressanta, alla prylar vi har idag har i "barndommen" haft konstruktionsbrister och allt förbättras ständigt. Det viktiga är att starta någonting som sedan kan förbättras eller skapa nya idéer för bättre lösningar...
SvaraEn form av energisystem som jag tror kan fungera
I havsströmmar, floder och tidvattenströmmar kan de kanske bli billigt nog, i vart fall på enstaka platser.
Det finns faktiskt ett smart tidvattenverk som ser ut som ett grovt vindkraftverk, under en bro i Nordnorge.
Vågkraft och vindkraft är bara slöseri med resurser, de kan aldrig tillverka elkraft billigare än orenad obeskattad kolkraft, vilket är minimikravet.
Var är de starkaste strömmarna nära elkonsumenter?
Sydamerikas västkust?
Svar till Gunnar Littmarck
Intill många kuster är världen når tidvattenströmmarna flera knop.
SvaraSvar till m
dessutom finns aguhlas-strömmen väldigt nära miljonstaden durban och golfströmmen nära miljonstaden miami. Dessa har en konstant hastighet på upp till 4 knop.
SvaraSvar till Gunnar Littmarck
Orenad kolkraft=framtidssäkert?
SvaraExempel på lämpliga områden i vår närhet, om det bor några elkonsumenter i närheten kan du ju fundera på:
- Kattegatt/Öresund, ständiga nivåvariationer mellan Atlanten och Östersjön håller igång strömmarna.
- Engelska kanalen och brittiska öarna har ett av världens största nivåskillnader i tidvatten. Perfekt för den här sortens uppfinningar.
Bromsar den jorden eller månen?
Tidvattnet är en effekt som mest kommer av jordrotationen, om man gör om denna kinetiska energi till värme (efter att elektronerna eldats upp i våra element) tar man då inte energin från jordrotationen och bromsar ner jorden?
Blir det nästa miljöproblem?
Eller är det försumbart under mänskighetens livstid?
Svar till Sprinclerstråhle
Knappast mer än motsvarande effekt när tidvattenvågorna slår in mot kusten och överför sin energi till landbacken.
SvaraSvar till Fredrik
Aha, det är friktionen från vågorna som värmer oss :)
SvaraSvar till Sprinclerstråhle
Månen glider en cm längre bort varje år, så det kanske är bra att kompensera lite. ;-)
SvaraÄr beväxning ett problem?
Jag har alltid undrat hur vågkraftsparker ska hantera beväxning av undervattensutrustningen?
Hur lång tid tar det innan havets alla livsformer börjar klänga sig fast och bygga upp ett lager på bojar, generatorer och undervattensdrakar?
Har beväxningen stor eller ringa påverkan av prestandan?
Svar till proppen
Dags att etablera en firma som utför dykjobb och utvecklar/säljer dykutrustning.
SvaraEn lysande framtid spås. Dessutom ett spännande jobb som garanterat håller kroppen i trim.
Svar till proppen
Gift, min vän! Ofantliga mängder med gift!
SvaraDumt
Tycker det är dumt med den ostabila draken, som rör sig av och an. Med dubbel turbindiameter får de också 8 gånger mer energi. Tror inte kablar och kabelisolationen håller länge för de utmattande rörelserna.
Svar till Karl
Fast det är inte utmattande rörelser, det är konstant belastning i hela systemet, förutom i ändpunkten i bottnen där det blir någon sorts friktion.
SvaraSvar till Tok
Just där i botten kommer kablarna att kortslutas, vajrar att brista öglor att nötas.
SvaraÄntligen!
Kul att se att Svenskarna är på hugget!
Vi har mycket stor kompetens i Sverige på fluiddynamik, och offshorekunskaper är vi inte helt främmande för. Klart att man kommer stöta på problem under projektet, det är därför man anställer kompetent och erfaret folk.
Följ inte bara strömmen utan led in den i våra vägguttag också!
Lycka till önskar jag till er på Minesto!
Visst funkar det!
Dette baseras på samma principer som får segelbåtar att segla fortare än vinden, och som driver det gamla fiskeredskapet "oter" ut i älven. Frågan är om det blir lönsamt, det blir oavsett nödvändigt med ganska stora vingar i förhållande til generatorstorleken. Frågan är om det inte är billigare med "undervattensvindturbiner" med en växel. Prrova, så får vi svar!
Svar till Köpa Kraft
Joo, en trevlig egenskap hos förnybara energikällor är att det är "billigt" och går snabbt att prova nya konstruktioner. För eller senare så kommer det att bli en fullträff.
SvaraHåller tummarna för denna konstruktion.
Vajert...
Och vajern som släpas fram och tillbaka i sidled är friktionsfri !!!!
Prova och dra ett långt rep hårt under vattnet, det blir otroliga krafer som ska hålla fast det i botten..m.m.
Svar till Sirap
Det är helt klart en intressant frågeställning, som du tar upp!
SvaraDe har helt säkert redan tänkt på detta "problem" skulle jag tro, och om de eventuellt nu inte har gjort det, dvs. "problemet" med att vajern ger en alldeles för stor friktionskraft i havet när den rör sig sidledes, så är nog det ett "relativt enkelt" problem för dem att lösa!
De gamla dubbeldäckarflygplanen, dvs. de flygplan som hade två vingspann över varandra hade ju dessutom spända vajrar i kors och tvärs för att stabilisera upp hela vingkonstruktionen!
Det var just "vajerproblemet" på dessa flygplanstyper som var dubbeldäckarnas stora akilleshäl, eftersom de ökade luftmotståndet så enormt kraftigt. I början, då flygplanen flög med låga hastigheter, gjorde det inte så mycket, men när man ville flyga allt snabbare, så fick man problem. Det var en av de viktigaste anledningarna till att denna flygplanstyp också nästan helt "försvann" från marknaden. Ett par spända vajrar med en diameter på omkring 5 - 10 mm och som rör sig sidledes i luft i en hastighet på några hundra kilometer i timmen, ger på ett ungefär (obs; nu höftar jag verkligen till) ett luftmotstånd i samma storleksordning som vad en vingprofil på en stor jumbojett ger! Inte att undra på att marknaden för dessa dubbeldäckare då också snart försvann, i synnerhet när man ville flyga allt snabbare, vilket alltid ger ett ökat luftmotstånd!
men...
Om man istället hade utformat dessa vajrar som en vingprofil (droppform), dvs. istället hade byggt dem av t.ex. strängpressad (extruderad) aluminium, så hade inte luftmotståndet behövt öka speciellt mycket.
Men på den tiden som det begav sig i flygplanens barndom, så fanns ännu inte strängpressade aluminiumprofiler att få tag på (vad jag vet). Idag finns det emellertid, så de moderna "dubbeldäckare som finns idag" har också i de flesta fall också fått vingprofilsutformning av sina tvärstag!
Minestos fantastiska "undervattensdrake" kan säkert utan problem också utforma sin "drakhållande vajer" som en vingprofil, vilket i ett slag då kommer att minska ner dess vattenmotstånd flera gånger. Gissningsvis så tror jag att de då också skulle kunna minska ner vattenmotståndet i sidled mellan en fjärdedel till en sjättedel, alltså väldigt mycket!
Deras vajer kan ju också få vara ganska "styv", vilket bara är en fördel, eftersom något "lintrassel" då inte kan uppstå.
Eftersom deras drake "flyger eller flyter" under vatten i relativt låga hastigheter, så borde det vara ett relativt "enkelt problem" för dem att lösa i jämförelse med t.ex. ett flygplan. På flygplan kan det ju uppkomma vibrationer i vingar och flygkropp som kan ställa till det. Vatten som har en densitet på storleksordningen 1000 gånger större än luft, ger ju en bra dämpning av sådana "vibrationsfenomen".
Hur som helst, det är verkligen kul att få ta del av en sådan här spännande teknisk nyhet! Hoppas verkligen att företaget också lyckas med att lösa alla tekniska problem på ett bra sätt! Tekniska problem uppstår ju alltid när man utvecklar ny innovativ teknik! Ju flera olika tekniska miljöinnovationer som presenteras på marknaden, desto flera nya kommer då att uppstå!
Svar till Lars-Åke Listén
Dessa "strängpressade aluminiumprofiler" lär inte behålla sin "aquadynamik" särskilt länge när ostron, musslor mm börja växa till på dem.
SvaraSvar till Nemo
Inom norsk offshore-verksamhet så belägger man ofta olika havsvattensbeständiga aluminiumlegeringar med en ytterst tunn såkallad xylanbeläggning, en beläggning som påminner lite om polytetrafluorethylene PTFE (teflon). Xylan-beläggningen medför att beväxningar av tex alger får svårare att få fäste, även om beläggningens huvudsakliga syfte främst är till för att minska ner både friktion vid montage, korrosion samt att förhindra att galvaniska strömmar uppstår mellan olika metalliska element, vilket kan leda till att dessa kärvar ihop. Xylan-beläggningen medför alltså en utmärkt elektrisk isolering mellan olika metalldelar.
SvaraMen på stora djup, ditt solljuset inte når, så är beväxningen ytterst låg ändå, så "problemet" med beväxning finns oftast inte alls.
Utan att vara någon "expert" angående Minestos nya och spännande undervattensdrake, så misstänker jag ändå "starkt" att företagets "undervattensflygplan" inte kommer att drabbas av särskilt stora beläggningsproblem. Detta eftersom deras produkt kan förses med både rätt form av ytbehandling samtidigt som den hela tiden befinner sig i en konstant rörelse på relativt djupt vatten dit solljuset inte når.
Huu!
Inga ubåtar och större fiskar i dom vattnen..
Sedan, Hur får man stopp på denna "vattendrake" vid en ev. service? Som den vifftar runt så måste man nästan dra in den mot botten för att stanna upp den. Precis som en vanlig luftdrake?
Det kan ju ha farit in en fisk i turbinen eller ett gammalt fiskenät som flyter runt i våra hav..
Svar till Stefan
Om den ska "flyga" i åttor så borde den ha roder och då är det enkelt att positioner den för service. Jag kan tänka mig att det är enklare att utföra service om den kommer närmare ytan än om den är på botten.
SvaraUndrar
Varför förankrar man inte själva turbinen till havsbotten
på en roterande plattform och kopplar till den sådan drake
som vänder turbinen mot strömmen. Kanske något att fundera på.
neggopåsar
Vilka neggos många är. Känner ni er viktiga när ni kritiserar nya saker? Om det var en så väldigt dålig idé, så dålig att man ser det bara genom att se det på avstånd, med uppenbara fatala brister så kanske de här någorlunda smarta människorna hade märkt det?
Nej tack för att vi har dessa Forumexperter som kan dissa teknologi innan de vet ett skit.
Konstruktioner
Det är aldrig fel att på förhand rosa och risa. Det är sunt att rada upp alla fördelar och alla nackdelar. Konstruktionen blir då anpassad innan den tas i bruk. Ett kardinalfel i den färdiga konstruktionen kan bli ödesdigert.
Ett bidrag till den höga nivån
En lite försynt undran, hur får man stopp på draken när det är dags för service? Som nedan redan skrivit kan det tänkas att även i de bästa av världar kan finnas maneter och andra kringdrivande saker som inte tar hänsyn till att området är avlyst.... Som gammal avdankad dykare tycker jag att det vore intressant att kliva på draken när den passerar i säg 10 knop :-) Men men, lösningen är väl att hålla den i toppläget med hjälp av rodret... Om det nu inte är det man ska serva p.g.a. manetproppning...
Trial and error
Kanske man borde ta reda på hur den akustiska miljön påverkas. Borde bli ett himla oväsen av så många turbiner. Hur påverkar det den marina faunan? Det är det ingen som vet och garanterat tar man inte reda på det heller. Trial and error är det som gäller i miljösammanhang, av tradition. Får inte hämma utvecklingen.
Nu kommer garanterat någon anklaga mig för att vara bakåtsträvare.
Svar till Hasse U
Nej, vi bara ignorera dig.
SvaraSvar till Hasse U
En vanlig utombordare skapar mycket kraftigare och starkare undervattensljud, än vad Minestos skapelse kommer att göra, eftersom dess propeller fungerar som en slags "högtalare" kopplad till den ljudutsändande förbränningsmotorn.
SvaraGorlov
I starka strömmar kan man använda en vertical helical gorlov turbin. Undrar vad som är effektivast?
Svar till mrr
Finns något liknande projekt i Italien, men där draken åker runt i luften och energin tas tillvara genom att linan är kopplad till ett litet "tåg" som åker i en cirkel på räls.
SvaraBliig el???
"Lika billig som landbaserad vindkraft" Lika dyr menar de väl? Svårt att hitta dyrare el än vindkraftsel idag.
Svar till x
ingen konst alls, läs:
Svarahttp://www.greenpeace.org/sweden/kampanjer/karnkraft/karnkraftens-kostnader
Flopp
Jag skulle inte satsa en spänn på detta projekt. Såvida jag inte blir mussel- eller ostronodlare för vajrarna lär bli kraftigt koloniserade av diverse havskreatur som vill ha lift.
Svar till Nemo
Hur funkar det med båtar på havet? De är ju liksom dessa i ständig rörelse så det borde inte vara något större problem.
SvaraOptimisten ser en möjlighet i varje problem. Pessimisten ser ett problem i varje möjlighet.
Svar till Y
Bra skrivet!
SvaraSvar till Lasse L
HADE det över huvud taget varit teoretiskt möjligt att övervinna såpass många naturlagar som krävs i artikeln, så hade mooringlinan och dess skyddshölje varit det minsta problemet i världen att lösa.
SvaraPessimister
Så fort något nytt koncept att generera energi på denna hemsida så börjar de negativa kommentarerna hagla. Plötsligt ser många problem med allt möjligt, även saker som verkar lätta att lösa. Är detta ett representativt urval av Sveriges tekniker är det inte konstigt om utvecklingen går långsamt. Alla koncept kanske inte blir framgångsrika, men alla blir sågade här. Maken till en mer negativ skara får man leta efter.
Svar till Kalle
Kalle, om det nu är ett representativt urval av sveriges ingenjörer så är jag glad att de är skeptiska till detta projekt. Om du tycker det verkar så fantastiskt så "put your money where your mouth is" och investera en miljon i bolaget.
SvaraSjälv räknade jag lite för att se om projektet har någon chans att lyfta:
Givet: 500kW output, 12m vingspann, alltid djupare än 20m, 1.6m/s tidvattenström ger 16m/s flyghastighet dvs glidtal 10:1.
Antaganden: AR=6 är rimligt för denna vinge, profile depth 12-15%, vajerns längd = 100m, generatorns verkningsgrad från bromskraft i vattnet tills du har 500kW högspänd 3-fas AC uppe på land =50%, medelvattentemperatur 10'C, saltvatten.
Nu kan vi räkna ut att vingytan blir 24m2, volymen ca 5m3, att "skin drag" vid 16m/s blir 16400N (ha tungan rätt i mun när ni räknar ut Reynoldstalet..), att "form drag" blir ca 18400N och att "parasitic drag" från generatoråbäket blir hela 62500N. Dvs totalt 97300N bromsar drakens framfart.
L/D är givet av flyghast/strömhast = 10 och därav följer att draken måste kunna generera ca 1MN i lyftkraft, motsvarande ca 100ton. En Boeing 737 har en max startvikt på 70-80ton som jämförelse...
Då har jag inte ens räknat på förlusten som ges av att släpa en 100m lång och 40mm tjock vajer (inkl kablage och säkerhetsfaktor 2) genom vattnet i 16m/s, samt att konstant ligga och flyga i åttor och byta riktning ca var 3:e sekund för att inte flyga ur dragområdet. Draken kommer behöva roderytor för att svänga samt hydraulik och kraftomvandling inne i draken till detta. Utöver de ökade förlusterna innebär det även vikt. Draken måste flyta för att inte lägga sig på botten varje gång tidvattnet vänder och den har bara en flytkraft på 5ton. Det ska bära vajern, 500kW generator, HVDC-omvandlare, hydraulik samt en vingstruktur som klarar 100tons belastning. Det ska vara vattentätt och ha lång livslängd. Lycka till.
På hemsidan pratar de om att ev flyga i cirkel. Då måste de designa en vattentät släpring som klarar 100ton, 500KW, 10rpm, 120m djup och 20år(?) livslängd. Lycka till.
Vad sänket som ska hålla fast draken måste väga för att klara 100tons dragkraft vill jag inte spekulera i, men de anger en TOTAL systemvikt på 7ton och hävdar att det är avsevärt mindre än konkurrerande tidvattensystem. Lycka till.
Jag har bara räknat lite snabbt. Hittar ni nåt fel som väsentligen påverkar ekvationerna går det bra att kontra med en egen beräkning, men tyckare undanbedes, tack.
Utöver pessimister och optimister finns det en sort till bland Sveriges ingenjörer. Realister.
Första april?
10 gånger mer energiuttag än vad som kan utvinnas från energin i strömningen i sig? Grattis till att ha övervunnit ett gäng naturlagar - och grattis till alla investerare! :-)
Vad blir nästa lilla roliga projekt som ni roddar ihop i Göteborgstrakten? Antigravitationen?