Står dykarna redan på botten och väntar?

30 000 kWh per år innebär att det krävs ca. 200 vågkraftverk för att ersätta ett vindkraftverk. Många vågkraftverk blir det=O

Ang. svensk vindkraft så produceras 1.5 TWH / år och med 900 vindkraftverk så ger det per medel 1.6 MWH / år per vindkraftverk.

Jämför då med vattenkraftverken som producerar 30 000 KWH / år = 30 MWH / år....

Dvs vi får ut nästan 20 ggr så mycket energi med vattenkraften.

Cheers!

Du det är ju terrawatt och inte gigawatt du delade med 900...

1500 gwh / 900 ~= 1.6 gwh alltså 1600 MWH....

1600 / 30 ~= 53... Alltså krävs det 53 vattenkraftverk för att matcha...

30 000 KWH / år låter helt enkelt för lite...

Varför måste man ha dessa UNDER vattnet?
Kan man inte ha stora plattformar till havs (typ oljetorn) och sen ha generatorerna ovan på plattformen. Mycket lättare att serva & övervaka,

om vågkraft ska bli nåt stort måste det kunna skalas upp. men om detta inte går gäller följande:
Ska denna nya energislag ge lika mycket som vindkraft(vilket inte är mycket) så innebär detta 900*200=180000 kraftverk i haven..
Tänk bara vilka underhållkostnader och tilverkningskostnader dessa skulle kräva..
Ska vi även ersätta kärnkraften :) krävs 70 TWh. Varannan person i sverige skulle då jobba i energisektorn.

Ja det är ju det som är frågan.

Men vågkraften har ju vissa fördelar gentemot vindkraften, t ex så är utnyttjandegraden väldigt hög DVS effekten ligger på en relativt konstant hög nivå. Samtidigt så är de här flyttbojarna (tro det eller ej) inte särskilt dyra att bygga.

Problemet nu är väl snarare att installationskostnaden är relativt hög.

Däremot så är ju vindkraft det mognare alternativet om vi lär oss att spara överskottsenergin med ex. vattenmagasin eller tom ett väte batteri i framtiden..

Du undrar varför man vill ha installationen under vattnet?

Tja, jag misstänker att man har sneglat lite på hur norrmännen har gjort när de har löst sina problem med att så kostnadseffektivt som möjligt utvinna olja och gas ifrå havsbottnen!

Sedan länge är alla nybyggda olje- och gasutvinningsinsatllationer där placerade på havets botten!

Orsaken till detta är flera, dels så slipper man kostnaden för stora och underhållskrävande oljeplattformar som ständigt måste servas och målas om i den korrosiva atmosfären, men man slipper också dyr pumpkostnad och dyr rördragning upp till plattform.

Förr i tiden så separerade man ut snäckskal, vatten och sand ifrån oljan osv. uppe på plattformen och sedan så pumpade man ner detta "skräp" tillbaka ner till oljekällan igen för att öka trycket.

Men det är mycket enklare och billigare att separera ut det man inte vill ha nere på havsbottnen.

En ytterligare viktig orsak är att man nere på havetsbotten slipper ifrån stormväder, sådant väder kan förstöra mycket! Ute på Atlanten kan mycket höga våg- och vindkrafter uppstå.

Tänk vilken kostnadsbesparing det är att slippa dimensionera balkar osv. för att kunna klara påfrestningar ifrån stormoväder?

Kommersialiseringen av Leijon & Co:s vågkraftverkskoncept sker under företaget Seabased vars VD Billy Johansson blev intervjuad för e24.se den 27/10 2007.
Där sade Billy Johansson (en gång i tiden verksam på ABB, troligen när Mats Leijon var verksam på ABB Corporate research)att bara utmed Norges kustband finns minst 500 TWh outnyttjad vågkraftsel.
Som bekant så finns det en puckel eller platå under havsytan utmed Norges Atlantkust där det inte är några 100 meters djup utan ett antal 10-tals meters djup.

Om årsproduktionen per vågkraftverk blir 30 000 kwh, så motsvarar det 2-3 dagars produktion för ett 2 MW vindkraftverk.


Det var inte mycket, med tanke på allt underhåll som behövs i saltvatten.

Undrar hur dom tänker korrigera längden på repet där det finns tidvatten ?

Hej mrr!

Det är ett enkelt problem att korrigera vajerns längd vid tidvatten, skulle jag tro!

Om jag hade varit "konstruktör" av en tidvattenskorrigerande vajer så hade jag troligtvist löst "problemet" såhär;

Jag hade helt enkelt använt mig av en "hydraulisk-cylinder", en cylinder fylld med havsvatten istället för med olja. Och en kolv i ett normalläge, precis som en vanlig stötdämpare. Men det bör vara en mycket kraftig inre dämpning, med ett stort strömningsmotstånd av vätskans rinnande mellan kolvens övre och undre del i "dämparen"

Eftersom vågornas "guppande uppåt och nedåt" är såpass snabba i förhållande till denna extremt långsamma stötdämpare, så hinner inte kolven att nämnvärt röra sig mellan vågtopp och vågdal.

Men när hela havnivån ändras, en relativt långsam process, så hinner kolven att förflytta sig inuti dämparen och ställa in sig i ett nytt normalläge!

Problemet med en varierad havsnivå är härmed löst! /Lasse