Vattenkraft ger billiga solceller
Av: Anders Wallerius
Publicerad
25 november 2009 14:51
9 kommentarer
Senaste av Kjelle 28 november 2009 09:05
Ytspänningen hos vattendroppar kan användas för att tillverka solceller. Vattenkraften används för att vika ihop supertunna, millimeterstora kiselskivor till tredimensionella solfångare.
En liten droppe vatten på en tunn kiselskiva är allt som behövs för att vika ihop den nya solcellen. Kiselskivan är drygt en mikrometer tjock och cirka fem millimeter i fyrkant. När droppen förångas, och dess diameter minskar, drar vattnets ytspänning med sig kislet. När vattnet är helt borta återstår den hopvikta kiselskivan.
Den nya tillverkningsmetoden, som utvecklats av forskare vid University of Illinois i USA, gör det möjligt att använda mikrometertunna skivor, som bara innehåller hundradelen så mycket kisel som konventionella solceller.
För att inte fotonerna ska gå till spillo viks de lättböjliga kiselskivorna ihop till något som liknar en tulpan. Den tredimensionella solcellen fångar upp fotoner från alla håll och låter dem reflekteras mellan ”kronbladen” till dess de fastnar i den tunna kiselblomman.
Visserligen är verkningsgraden bara någon procent, men den nya solcellen är väsentligt mycket billigare än de tio gånger effektivare kiselsolceller som används idag.
Dagens solceller är över hundra mikrometer tjocka för att kunna absorbera tillräckligt många av fotonerna. Men det är kislet som kostar pengar i solcellen. De nya solcellerna innehåller bara hundradelen så mycket kisel, men kompenserar den sämre absorptionsförmågan genom att fånga in flera fotoner.
Ny Teknik Jobb
- UtvecklingsingenjörRipasso Energi AB
-
Kvalitets- och Miljöchef
- Konsulent ElkraftteknikkVattenfall Business Services Nordic AB
-
Senior Controls Engineer
- MiljöingenjörDomsjö Fabriker AB
- LabteknikerEnergitekniskt centrum i Piteå
-
Projektledare
-
Miljöanalytiker
- Miljö- & arbetsmiljöingenjörABB AB HR Center
-
Project Manager
Nyheter/Energi
Annons
- PA, POM, PEHD, PP, PETP......är alla förkortningar på olika sorters konstruktionsplaster. Används till olika maskindelar.
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Säkerhetslås för tuffa miljöer.Ett kraftigt och tåligt säkerhets och processlås som uppfyller högsta säkerhetskategorin för lås.
- Avancerad teknologi för professionell fräsning.CNC-Mini-Tools från Datron. Högsta matning och perfekta snittkanter i aluminium och plast.
- Skapa och utforska en komplett produkt digitalt. Autodesk ®Inventor® kan hjälpa dig att skapa och utforska en komplett produkt redan innan något tillverkats.
- Skador på ditt gods?Här finns tekniken som hjälper dig att lösa problemet>>
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Meister flödesprodukter hos Kübler Svenska AB.Nu kan vi erbjuda ett komplett program flödesvakter, flödesmätare och flödesindikatorer från Meister Stömungstechnik gmbh.
- CANopen styrning av....de flesta labbaggregat med 150W till 6kW uteffekt från Delta Elektronika är numera möjligt från Polyamp.
- KOMPLETT SORTIMENT ULTRALJUDSNIVÅMÄTARE.Nivåmätning med ultraljud, en av tio mätprinciper i vårt sortiment för nivåkontroll av vätskor och fasta material.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Annonsera »










Kommentarer
Senaste inlagd av Kjelle 28 november 2009 09:05 Sortera: Senaste överst
Billig i teorin
Intressant idé, men jag undrar vad tillverkningskostnaden och uppskalningsmöjligheterna är, det ser ut att vara en del maskning och strukturering inblandat.
Rent kisel är fortfarande dyrt trots prisfallet, men jag ser även guld och silver i konstruktionen som inte heller är speciellt billiga.
Strukturen ser även rent spontant skör ut och verkar krånglig att kapsla in/skydda mot väder och vind.
Min poäng är att kisel är det dyraste i dagens solceller, men solcellskostnaden ligger inte bara i kislet, utan hur solcellerna tillverkas och kopplas ihop till moduler etc.
Det finns förresten tre University of Illinois i USA, vilket av dem är det som omnämns?
Verkar vara en smart metod...
Verkar vara en smart metod...
men jag undrar också varför skulle vara så mycket billigare än att ha en platt skiva. (Dom verkar ha hoppat över en del...)
Sen undrar jag också varför denna "tredimensionella" solcell är så mycket sämre i effektivitet - det var väl att höja effektiviteten som var målet...?! (Sen när det inte lyckats argumenterar man med priset på råmaterialet... låter som bondfångeri...)
Vad menas?
"De nya solcellerna innehåller bara hundradelen så mycket kisel, men kompenserar den sämre absorptionsförmågan genom att fånga in flera fotoner."
Förmågan att "suga" upp fotoner är dålig men mängden fotoner som den per "2-dimensionel (x-y)" ytenhet kan fånga in är högre? Vad är då mått på effektivitet? jag trode man mätte mängden energi per kvadratenhet/volymenhet som en teknik kan ta tillvara, ingår inte "absorptionsförmågan" och "fånga in flera fotoner" i just effektivitet.
Annars en rätt intressant form som kanske kan staplas för att höja absorbtionsförmågan/yteffektiviteten.
En tanke
Nu är jag inte helt hemma på hur solceller fungerar så kan vara helt ute och cyklar.
Om man kan kapsla in "bollarna" i ledande lack som får torka borde man därefter kunna blanda i härdade solcells bollar i flyttande lack och därefter smeta på det på en vägg för att driva en mindre AC/element/fläkt.
Skulle vara perfekt för stugor, vindar, källare etc. med ett batteri skulle man dessutom kunna ha en ganska stark diodlampa igång på nätterna.
Kisel
När har kisel blivit dyrt ? Är inte öknarna fulla med kisel?
Svar till Karl
Nej öknarna är fulla av sand och kameler
SvaraSvar till Ahab
Hahaha!
SvaraIntressant teknik -
- dålig artikel. Alltför många artiklar i tidningen är för "otekniska", typ Illustrerad Vetenskap eller så. Det här är en teknisk tidning. Det går förstås inte att göra stor journalistik av varje notis, men undvik att brodera ut över huvud taget i så fall och låt det förbli en minimal blänkare, med lite innehåll men också utan fel och amatörmässiga försök till popularisering.
Svar till Laban
Och ändå är du liksom jag, här och läser :-) Skall en tidning ha en chans så måste den nog rikta sig till en större läskrets. Själv kikar jag här varje frukost. Jag är teknikintresserad men inte expert på något område. Jag har inte läst papperstidningen på många år, men där kanske de kan ha bättre, mer ingående artiklar?
Svara