Nätanslutna solcellssystem som privatpersoner sätter upp på taket kan ge nästan lika mycket el en solig marsdag som en solig junidag visar Energimyndighetens test. Förutsatt att solcellerna är fria från snö och is.

-Antalet soltimmar är naturligtvis flera på sommaren, men soliga dagar på våren och sent på hösten är elenergin extra välkommen, säger projektledaren Anders Odell.

Energimyndigheten har i samarbete med Sveriges tekniska forskningsinstitut testat åtta  nätanslutna solcellssystem av olika fabrikat  med en toppeffekt på mellan 720 och 1 260 watt.  Sex av systemen har moduler med monokristallina celler, ett har polykristallina och ett system är av tunnfilmstyp med amorft kisel.

Systemen har följts under ett års tid vilket inkluderar den ovanligt kalla och snöiga vintern.

- En glädjande slutsats av testet är att tekniken fungerar och klarade en sträng vinter, säger Anders Odell.

När solcellerna är täckta av snö ger de så klart ingen el men testerna visar att så fort snön smälter kan solcellerna ge stor produktion av el. För en av solcellerna uppmättes 5,2 kWh en marsdag jämfört med 5,8 kWh i juni.

Riktigt varma dagar kan elproduktionen minska hos solcellsmoduler av kristallint kisel om inte kylningen fungerar som den ska, visar testet.

-Det är viktigt att solcellsmodulerna byggs in på rätt sätt för att få tillräckligt med kylning, säger Anders Odell.

I testet ingår också en ekonomisk kalkyl och den visar att ingen av solcellsanläggningarna är lönsam på 25 års sikt utan statligt stöd.

-Tekniken är fortfarande dyr men med en ökad efterfrågan kan kostnaden bli lägre, säger Anders Odell.

Fram till 2011 finns ett investeringsstöd för solceller som täcker 60 procent av investeringskostnaden. 

Med stödet blir solcellsanläggningarna lönsamma under förutsättning att de håller i 25 år.

-Kalkylen skulle också bli bättre om det blir möjligt att kvitta producerad överskottsel mot köpt. En statlig utredning om ett sådant förslag pågår just nu, säger Anders Odell.

Läs mer om testet här