På sommaren tydligörs problemen i Östersjön. För mycket näring i vattnet leder för mycket algblomningar och geggigt badvatten.

Vissa forskare menar att aktiv handling måste tas för att rädda Östersjön. Havet behöver konstgjord andning, rapporterar Sveriges Radios program Vetandets Värld.

En teori är att de kvävda bottnarna behöver aktiv. Därför ska syre pumpas ned till bottnarna.

Metoden väcker känslor. Särskilt i i vissa forskarkretsar där teorin beskylls för att bokstavligen kasta pengar i sjön.

Andra forskare menar att lösningen tar fokus från det verkliga problemen, det vill säga för stora utsläpp i haven.

Att blanda om vattnet, vilket syrepumparna gör, kan också leda till att salthatten förändras vilket skulle vara negativt för bland annat torskbeståndet.

Syrepumpen som SR har besökt finns i Hanebukten utanför Simrishamn. Pumpen har varit i drift i ungefär ett år.

Syrepumpen använder vågorna till hjälp för att få ned syrerikt vatten på djupen. Metoden kallas WEBAP, Wave Energized Baltick Areation Pump.

För mycket kväve och fosfor leder till övergödning i Östersjön. Det leder i sin tur till bland annat algblomning som trivs i sådant vatten. När algerna dör faller de till botten. För att algerna ska kunna brytas ned krävs syre. Är mängden alger för stor på botten hinner inte syre tillföras för att bryta ned algerna.

Då blir det syrebrist på botten vilket syrepumparna ska försöka råda bot på, rapporterar SR.

Exakt hur stor yta en syrepump kan täcka är oklart. Men beräkningar från KTH uppger att ungefär 100 syrepumpar behövs i Östersjön för att täcka den syrefria arealen som uppges vara lika stor som Danmark.

Innan några säkerställda resultat kan visas måste projektet pågå i minst ett år till.

Risken om projektet inte fungerar är att det en slags bomb bildas då syret som pumpas ned inte lyckas skapa tillträckligt stora föreningar mellan fosfor och järn på havets botten. 

– Vi kallar det för en fosforbomb, säger klimatforskaren Daniel Conley, professor vid Lunds universitet, till SR.