Blågröna alger, eller cyanobakterier som de egentligen heter, är inte bara en sommarplåga. De är också ett löfte om den perfekta solkrämen.

Som skydd mot solens ultravioletta strålar har cyanobakterier ett pigment som heter scytonemin.  Det är så fiffigt konstruerat att det bara aktiveras när det träffas av solens strålar. Då börjar det producera ämnen som bygger upp en barriär mot det energirika uv-ljuset. Det är tvärt emot hur dagens dominerande kemiska uv-filter fungerar. Där bryts barriären vi smort på huden ner av solljuset. Nedbrytningsprodukterna kan i sin tur vara starkt allergiframkallande.

De eftertraktade uv-egenskaperna hos scytonemin är kända sedan länge. Däremot har forskare inte vetat hur det ska framställas på konstgjord väg. Efter att ha slitit med uppgiften i sex år har Anna Börje vid Göteborgs universitet och hennes kollegor på Chalmers lyckats bygga upp hela scytoneminkomplexet.

– Nu måste vi tillverka mer för att kunna undersöka fotokemiska och fotofysikaliska egenskaper hos pigmentet, säger Anna Börje. 

Men det dröjer innan ett solskydd av det nya slaget kan nå marknaden.

– Det tar minst fem till åtta år. Och det förutsätter dessutom att vi får in mer folk som jobbar med det här.

I väntan på det rekommenderar hon att vi använder kläder och krämer med fysikaliska uv-filter som skydd mot solen. Det enda solfilter av det slaget som är godkänt i EU är titandioxid.

– För små barn är det bästa att sätta på dem kläder och solhatt, säger Anna Börje.