SKB viker sig i kopparstriden

Kopparkapseln som striden står om. Är den relativt tunna kopparkapseln beständig mot korriosion i hundratusentals år? Kopparkapseln har utvecklats vid SKB:s kapsellaboratorium utanför Oskarshamn. Foto: Curt-Robert Lindqvist

SKB viker sig i kopparstriden

Hur säker är den svenska metoden att slutförvara använt kärnbränsle. Ord har stått mot ord mellan kärnkraftindustrin och KTH:s kopparforskare. Nu lägger SKB ned stridsyxan.

Kan kopparhöljet, som är det yttre skalet på de stora metallkapslar som ska omsluta det använda kärnbränslet, korrodera även om de är begravda 500 meter ned i marken utan tillgång till syre?

Det har varit det stora trätoämnet mellan Svensk Kärnbränslehantering SKB och korrosionsforskarna Gunnar Hultquist och Szakalos på KTH.

Nu viker sig SKB och startar nya experiment för att reda ut frågan om koppar kan korrodera i syrefri miljö.

Nya experiment med full insyn
Man har bjudit in en referensgrupp med representanter för Kärnavfallsrådet, KTH, Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Mkg att följa experimentet och få full insyn i det.

Det skriver Svensk Kärnbränslehantering i dag på sin hemsida.

-Vi vill helt enkelt reda ut den här frågan en gång för alla, säger SKB:s forskningschef Peter Wikberg.

Han refererar till den internationella konferensen om kopparkorrosion i Stockholm i november förra året.

Resultatet av konferensen var att det material som SKB hittills presenterat inte räcker för att dra några säkra slutsatser om kopparkorrosionen och att ytterligare forskning krävs.

"Varför kan ni inte samarbeta?"
Ny Teknik var med på konferensen och noterade de internationella experternas förvåning över att svenska forskare hållit på i 30 år att träta om den här frågan utan att lyckas komma överens.

- Varför har ni inte samarbetat och experimenterat tillsammans, sade till exempel korrossionsforskaren Gaik Khuan Chuah från National University of Singapore.

Läs Ny Tekniks artikel inför konferensen här.

Upprepa KTH-forskarnas experiment
SKB tog redan på konferensen till sig av kritiken och lovade att ta initiera gemensamma experiment, ett projekt som nu ska starta.

- Bland annat ska vi upprepa KTH-försöken med gasutveckling med syfte att antingen bekräfta KTH:s resultat eller analysera möjliga orsaker till avvikelser, säger Peter Wikberg i en intervju på SKB:s hemsida.

Man kommer också att analysera ett kopparprov från en tjugo år gammal kopparstudie som har grävts fram av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP.

Ny Teknik har bett TH-forskaren Peter Szakalos om en kommentar, liksom kärnavfallsexperten Johan Swahn på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Mkg.

Deras kommentarer finns i nedanstående faktarutor.

Fakta Svar från Peter Szakalos

Det är naturligtvis mycket bra att frågan om kopparkorrosion börjar tas på allvar.

Jag har ännu inte pratat med mina kollegor angående deltagande i SKB´s referensgrupp för kopparkorrosion, men själv tänker jag tacka ja för att delta på mötet hos SKB den 24 mars.

Peter Szakalos, KTH

Fakta Svar från Mkg

Det återstår nu för SKB att snabbt visa att den nya öppenheten inte bara är den del av en PR-kampanj. Även Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är inbjudna att delta i referensgruppen. Vi kommer att delta och framföra våra synpunkter på hur projektet bör utvecklas.

Den fortsatta kopparkorrosionsforskningen inom projektet kan däremot inte bara begränsat handla om att försöka upprepa KTH-forskarnas resultat.

Det har SKB redan sagt att de gjort och MKG kommer att kräva att referensgruppen får se resultaten från de projekt som SKB bedrivit under 2008 och 2009 för att studera frågan.

Dessutom är frågeställningen redan flyttad från att handla om syrefri korrosion i rent vatten till syrefri korrosion i vatten med salter i.

Detta innebär att även nya långtidsförsök för att undersöka kopparkorrosion i en simulerad slutförvarsmiljö måste påbörjas omedelbart inom projektet, med samma öppna inställning.

Dessutom måste nästa provpaket i det så kallade LOT-projektet i Äspölaboratoriet tas upp snarast för att förstå varför det finns oväntad hög korrosion i de försöken. Även de med referensgruppen inblandad.

Vi har en mycket dålig historisk erfarenhet av hur SKB har skött kopparkorrosionsforskningen. Frågan är var detta initiativ hamnar om resultaten hotar slutförvarsprojektet i grunden?

Det är därför viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten med stöd Kärnavfallsrådet fortsätta arbetet med att planera och utföra egna studier.

Johan Swahn, kanslichef Mkg

Lars Anders Karlberg Av:Lars Anders Karlberg

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Harald Wallin 12 mars 2010 16:52 Sortera: Senaste överst

Lekman

Med de tidsperspektiv som gäller så förstår jag inte att en sådan oädel metall som koppar skulle vara tillräcklig.



Troligtvis så skulle det behövas ett matrial som inte så lätt låter sig bilda andra föreningar som t.ex. guld.

Anmäl

Svar till Rolle

Det jag har läst som novis verkar det smartare att utnyttja bränslet till ny energi i nya reaktorer, om det är ekonomiskt hållbart dvs. Det är ekonomin so skall styra inte miljösamvete anser jag.

Anmäl

Svar till novis

Oftast så hänger de ihop, miljö och ekonomi.

Anmäl

Svar till novis

Jovisst, själva ideen med slutförvar är naturligtvis bara en fint för att lugna opinionen.



Naturligtvis så har våra kärnkraftsexperter på 1970-talet räknat med att vi snart skulle kunna nyttja kärnkraftsavfallet för drift av de "nya" kärnkraftsverken.



Skämtet håller dock på att bli till allvar.

Anmäl

Svar till Andre

I det här fallet , känns det som att Vetenskap & Religion ..

kohandlar om en eventuell återfödelse i ett bekvämare Universum ..

Anmäl

Svar till Rolle

Precis, på med ett tunt lager guld och skydda det med ytterligare externa skikt mot mekanisk nötning. Ska det vara så svårt?

Anmäl

Svar till Oxå novis

Skydda mot mekanisk nötning? Är det inte det, bland annat, som bentonitleran är till för?

Anmäl

Oviktigt.

Med endast 5% av energin utnyttjad i bränslet som grävs ned och åtminstone fyra olika nya reaktortyper under utveckling som kan utnyttja det resterande.

Så vore det klart viktigaste i designen av "slutförvaret" att det bränslet kan tas upp igen och användas fullt ut.

Anmäl

Svar till Göran

Håller med fullständigt!

Anmäl

Svar till Göran

Låter vettigt. Finns ju redan ett mellanlager(CLAB), kan det inte bara ligga kvar där ett tag..lär ju kosta "en liten peng" att bygga detta slutförvar..

Anmäl

Svar till skalman

Problemet är att vi inte kan se in i framtiden. Det finns en risk att vi inte kommer få möjlighet att bränna upp allt avfall (även vid mer fullständing förbränning blir det avfall, som förmodligen blir mycket svårare att hantera än dagens pga högre strålningsintensitet), och om världen blir osäkrare så vill vi kunna gömma undan det så att det inte läcker ut eller kan kommas åt av vem som helst med vapen.

Anmäl

Svar till JOnatan

Hur kan avfallet få högre strålnignsintensitet om vi tar ut mer energi ur det? Kan man inte ta ut så pass mycket att intensiteten blir lägre än idag?

Anmäl

Svar till Göran

Vilket är PRECIS så som slutförvaret är konstruerat!

Perfekt, eller hur?

Anmäl

Svar till JOnatan

"Problemet är att vi inte kan se in i framtiden"

Både MOX och Bried processen finns redan idag, MOX används redan flitigt, så nej, vi behöver inte se in i framtiden, vi behöver bara öppna ögonen.



"gömma undan det så att det inte läcker ut eller kan kommas åt av vem som helst med vapen."

Om någon invaderar oss med vapen har vi nog ett större problem än lite gammalt kärnbränsle. Om någon invaderar oss kommer de att ha tekniken att framställa plutonium själv

Anmäl

Svar till JOnatan

Vi har avfall. Den anden är ute ur flaskan. Nu spelar det ingen större roll om vi skaffar oss tio gånger mer avfall eller förbränner 99% av avfallet - vi måste ändå ta hand om någon form av avfall på ett professionellt sätt. Nu är mest frågan när vi ska säga "den här metoden duger" - min åsikt är att vi borde sagt det för något decennium sen. Saken är överforskad - slutförvaret överdimensionerat säkerhetsmässigt.



Och jag tycker förresten att det verkar lite kissnödigt och förmätet att inte lita på våra barn, inte våga ge dem minsta ansvar, utan sikta på att vår generation ska lösa allt. Vi ska tydligen ge dem ett rikt liv fullt med energi och möjligheter, men inte minsta börda kopplat till detta. Varför?

Anmäl

Svar till skalman

Det är väl så att en del av de lågaktiva produkterna omvandlas till högaktivt Cesium genom fissionsprocessen. I en vanlig reaktor blandas det ut med det övriga avfallet så koncentrationen blir låg och är därmed lättare att hantera. I breed-reaktorn koncetreras cesiumet eftersom mycket av det övriga bränslet förbrukats. Det blir inte så stora mängder men mångfallt krångligare att hantera än det "utspädda" avfallet från en vanligt kraftverk.



Någon mer insatt i kärnkraft får gärna rätta eller förtydliga eventuella brister.

Anmäl

Svar till Ola

Det finns en hel hög fissionsprodukter - Cesium-137 är mycket riktigt en av de vanliga. Jag vet inte om den är mångfalt svårare att hantera dock - man är väl rätt försiktig även med vanligt utbränt kärnbränsle?

Anmäl

Svar till jeppen

Verkar skitnödigt och superegoistiskt att övervältra ansvaret på våra barnbarnsbarnbarnsbarnbarns-------att ta reda på våra sopor. Vi har nog att göra att fixa våra egna problem, utan att också behöva ta reda våra förfäders ackumulerade misstag. Varför skall vi bete oss värre mot våra efterkommande, än våra förfäder gjorde mot oss? Klart, så kanske dom gjort mot oss ockdå, om de haft teknisk kunskap att göra det, men det hade dom inte, tack och lov. Vi har tyvärr kunskapen att ställa till stora problem för våra efterkommande under tusentals år. Vi lever ju så klart inte längre när räkningen skall betalas, så vi kanske inte skall bry oss, de får skylla sig själva som blivit födda senare än oss.

Anmäl

Svar till uppbördsmannen

Vi har nog att göra att fixa våra egna problem, skriver du. Just det, det är precis det som är min poäng. Vi kan inte bromsa oss ur uppförsbacken - världen måste snabbt bli rikare för att bli demokratisk, demografiskt stabil och fredlig och vi måste samtidigt sluta bränna fossiler. Annars kommer vi krascha som vilken överetablerad djurpopulation som helst.



Klarar vi utmaningen så kommer våra barnbarns barnbarn vara mäktiga som halvgudar och skratta åt våra fåniga oro kring avfall. Klarar vi den inte så kommer lite plutonium vara våra ättlingars minsta bekymmer, om de alls existerar.



Vi behöver kärnkraft för att klara utmaningarna, för att lämna en vettig värld åt våra barnbarn. De kommer förbanna oss om vi försätter deras chanser genom att vänta på någon helig energi-graal medan vi vägrar bygga det bästa vi har för att det skapar lite lätthanterligt och kompakt avfall.

Anmäl

Svar till jeppen

"Och jag tycker förresten att det verkar lite kissnödigt och förmätet att inte lita på våra barn, inte våga ge dem minsta ansvar, utan sikta på att vår generation ska lösa allt. Vi ska tydligen ge dem ett rikt liv fullt med energi och möjligheter, men inte minsta börda kopplat till detta. Varför?"



Hur kan du säga så? All vetenskap bygger på att vi ska tillgodose våra behov på ett sådant sätt att man inte äventyrar nästa generations möjlighet att tillgodo se sina behov. Det begriper väl vem som helst?

Anmäl

Svar till jeppen

Det där snacket om halv-Gudar tilltalar mig.



Megalonomi är underskattat, väldigt många historiska personer tyckte det var helt ok att bli dyrkade som gudar. Från faroer och Alexander den store till filosofiska storheter och författare som till exempel Rousseau. =)



Tyvärr tror jag inte lite utbränt kärnbränsle och sociala reformer riktigt räcker till för att seriöst kunna tillåta oss tituleras med epitetet halv-Gud. Men jag stödjer dig helhjärtat i ditt uppsåt.



Förövrigt är jag riktigt besviken att SKB inte på allvar undersöker problematiken med eventuell ackumulerad värme energi. Om kapslarna värmer varandra och kyleffekten varierar och är bristfällig kan temperaturen lokalt över tid vara ett problem och öka potentialen för korrosion.



Logiken är följande: Sannolikheten för kemiska reaktioner tenderar att öka med ökad energi densitet = om det är varmt eller om strålningsenergi skall absorberas så ökar möjligheten för en eventuell korrosionsprocess.



Anmäl

Svar till Pierre

Nej, det bygger inte alls all vetenskap på. Det där hittade du just på. Skärpning!

Anmäl

Svar till Harald Wallin

Angående halvgudar så känns det inte som att du begrep vad jag pratade om. Jag pratade om att våra efterkommande antagligen är väldigt tekniskt avancerade och väldigt resursstarka. Är de inte det har något gått väldigt snett.



Vad gäller temperatur så förutsätter jag att SKB har undersökt det i femton gånger lämplig omfattning.

Anmäl

Svar till jeppen

På 50talet dumpades kemiska vapensopor och vanliga sopor rakt ut i havet. Men de som gjorde det tyckte väll bara att deras barn skulle få arbeta lite i framtiden och inte ha det allt för "bekvämt". Förbannat ansvarslöst att inte lösa kärnkraftens avfallsproblem fortast möjligt.

Anmäl

Svar till O

Tramsigt. Det är förbannat ansvarslöst att slösa tid och resurser på att idag lösa det som kanske inte ens behöver lösas, eller löses mycket lättare, i framtiden. Våra efterlevande är bättre betjänta på att vi satsar våra resurser på tillväxt och mer kärnkraft och mindre kol, snarare än på att ge efter för hysterisk strålningsrädsla.

Anmäl

Svar till jeppen

Du är såld på kärnkraft hör jag. Bredda dina vyer, blicka frammåt och inse att det finns fler energislag som fungerar. Ja det skiljer några ören på priset men det är bara att vrida och vända på energiskatten lite så är det fixat och det totala elpriset blir detsamma.

Du måste sluta hållbarhetscirklen och tänka hållbart. Om ditt och mitt liv idag inte lämnar några fotspår i framtiden så har vi lyckats. För att få lite perspektiv så har homosapiens funnits i 200 000 år, vi hanterar avfall som kommer finnas i 100 000 år till. Om ingen blickar frammåt och vill lösa morgondagens problem så kommer de garanterat inte bli någon ändring.

Du säger att vi ska satsa på tillväxt men det kommer garanterat generera mer kolförbränning då våra varor produceras i Uländer där kol används flitigt. Uländer som inte kommer ha råd med stora investeringar i kärnkraft än på ett bra tag.

Vi måste inte bara börja producera vår energi med co2 fri teknik. Vi måste även förändra vår livsstil.

Kärnkraften är en DEL av framtidens energiförsörjning men det kommer krävas nya tekniker för att förlänga bränslets livslängd och för att få bort avfallet samt säkra tillgången på framtida bränsle. lösningen på dessa problem finns egentligen redan idag men ligger kommersiellt 20 år in i framtiden. Jag vet att du nu kommer kontra med att jag har fel och att kärnkraft är det ända som fungerar och som är tillräkligt billigt men det spelar ingen roll. JAG OCH MÅNGA ANDRA I DETHÄR LANDET VILL INTE SE MER AV DAGENS KÄRNKRAFT. Vi vill lösa de problem som kärnkraften genererar innan vi bygger nya kraftverk.

Anmäl

Svar till jeppen

Vi nu levande är helt klart betjänta av att våra efterlevande får ta arbetet och kostnaderna att städa upp vår skit.då slipper ju vi problemet. Om det är så man ser på ansvarsfördelning, då har du helt rätt.Enligt mig har du helt fel.

Förslag: Byt signatur till superEGO

Anmäl

Svar till uppbördsmannen

Du borde träna på att ta till dig resonemang. Jag anser som sagt att våra efterlevande tjänar på att vi inte har kärnkraftspanik eller alltför bråttom att "lösa" avfallsproblemet.

Anmäl

Svar till O

Vi HAR löst problemet med att förvara utbränt kärnavfall. Men, du och många med dig, vill inte se några lösningar. Vill du ha ner CO2 utsläppen så skall du absolut omfamna kärnkraften. Och nej, vi kan försörja dagens och morgondagens kärnkraftverk med bränsle mycket länge. Med bred marginal tillräckligt länge för att få igång fusionskraften.

Anmäl

Svar till O

Det skiljer några öre på priset och det är bara att justera energiskatten, säger du. Energi kostar runt 25 öre per kWh men förnyelsebart minst det dubbla. Globalt kostar energin alltså cirka 7% av BNP och du föreslår att den ska kosta 14%. Det betyder att du vill avsätta ytterligare 315 miljoner man till att ta fram energi. Dessa personer får då alltså sluta med det de höll på med förut - bygga vägar och hus, undervisa unga eller vårda sjuka exempelvis.



Och ovanstående är faktiskt lite optimistiskt eftersom det bygger på vindkraftens pris, och vindkraften skalar inte till mer än sisådär 20% (inte pga brist på vind, utan pga kraften är slumpmässig och måste balanseras av kraft som kan genereras vid behov). Annat förnyelsebart är antingen lika slumpmässigt, dyrare eller skalar inte.



U-länderna behöver växa ekonomiskt för att bli stabila, demokratiska och fredliga och för att de ska växa behöver vi växa. Sen kan du tjata om att förändra livsstil hur mycket du vill - men ren energi i form av kärnkraft skapar stora möjligheter för mer miljövänliga processer.

Anmäl

Svar till jeppen

Nej du har fel, SKB har inte gjort några beräkningar eller funderingar över accumulerad strålningsenergi.



I alla fall inte i den rapport som jag tittat i och som kom ut strax innan Jul.

Jag tror knappast att de hunnit med några mer djuplodande undersökningar på den korta tid som har passerat fram till idag.



Problemet är nämligen att kalkylera kyleffekten runt ett kluster av kappslar över ett stort tidsspann som 1000år.

Det är fult möjligt att delar av klustret där kyleffekten är bristfällig med tiden uppnår en kritisk temperatur där korrosionen accelererar.

Kappslarna kan så att säga värma varandra och nettoeffekten accumuleras över tid om inte kyleffekten på något mystiskt sätt ökar.



Angående halv-gudar, jag trodde alla hade lite humor.

Jag ber om ursäkt om jag trampatt på en ömtå.

Anmäl

Svar till Harald Wallin

Att perspektivet inte finns med i en rapport du läst innebär inte att det inte är beaktat. Återigen så förutsätter jag att det är beaktat - för länge länge sen dessutom.

Anmäl

Svar till O

Jag kanske kommer in lite fel här eftersom jag inte orkar läsa alla inlägg.

Men handlar inte problemet om utbränt kärnbränsle och hur vi skall lagra eller använda det.

Lite konstigt att diskutera kärnkraftens vara eller inte vara i det perspektivet eftersom det utbrända kärnbränslet inte försvinner även om vi slutar med kärnkraft.



Jag tycker det bästa vore att använda bränslet och göra om det till en energi källa.

Det är absolut tekniskt möjligt och kostnaden för samhället är i ett längre perspeltiv försumbar.



Som ett jämförande exempel var vattenkraften en mycket större investering och uppoffring för samhället och tog mycket lång tid att skriva av då de byggdes under tidigt 1900-tal.

Anmäl

Svar till Harald Wallin

Från SKB:s Fud 2007, populärversionen "Berg med låg kvartshalt leder bort värme sämre än berg med hög kvartshalt. Det innebär att kapslarna måste deponeras med större avstånd mellan varandra än standardavståndet sex meter."

Anmäl

Svar till Fudde

Nej, det innebär det inte. Inte om standardavståndet redan räknar in det 'sämre' berget. Skulle du dubblera avståndet så får du ändå bara en marginell påverkan av priset för förvaret.

Anmäl

Svar till jeppen

Jeppen = troll

troll = ignore



Jag fattar inte varför ni diskuterar med ett troll

Anmäl

Svar till Harald Wallin

Termiska beräkningar för Forsmark:

http://www.skb.se/upload/publications/pdf/R-08-65webbNY2.pdf

Anmäl

Svar till Surfkungen

Jag skall spana in den där rapporten.



Har dock lite problem att ladda ner de hela 96 sidor långa dokumentet.



För författarnas del hoppas jag de modellerat korrekt annars kommer jag garanterat ha synpunkter vilka jag troligen inte kommer vara ensam om då.



Angående lösningen med större mellanrum emellan kapslarna (12m).



Det är helt klart en framkomlig väg att öka avstånden men beroende på stenens värme-konduktivitet är det inte säkert att det blir kostnads effektivt då centrum av berglagret är det som blir varmast.

Det kanske blir ett så gigantiskt berglager att kostnaden blir större än att använda bränslet till energi genom transmutation.



Den mest kostnadseffektiva lösningen vinner.

Idioti att SKB tror att de skall exportera denna lösning till USA som redan stoppat liknande idiotiska planer =)

Anmäl

Grundläggande kemi

Är det verkligen relevant att undersöka kopparkorrosion när berget i djupförvaret innehåller oädlare föreningar med tex Fe2+? Har vi helt slutat lita på den elektrokemiska spänningsserien?

Anmäl

Svar till Patrik

En gammal beprövad metod som tyvärr bara fungerar så länge det omgivande oädlare ämnet inte är förbrukat.

Anmäl

Svar till Rolle

Varför skulle järnet ta slut nu helt plötsligt, när det funnits i graniten i ett par miljarder år i kontakt med grundvatten utan att förbrukas?

Anmäl

Tänk när missbrukarna hittar dom!

Dom måste grävas ned djupt.. riktigt djupt så inte våra missbrukare kan ta sig ner och stjäla kopparn.



:)

Anmäl

Svar till hmmm

Den var nästan kul.. tyvärr ligger det något i det.

Anmäl

Svar till Orvar

Hehe ja, senast igår läste jag om några män som togs på bar gärning, när de lastade in rör på totalt 30 kg koppar i sin skåpbil hos Hélens rör i Halmstad inför mängder av vittnen (anställda) och åtalas som genomförd stöld, då bilen hade lastats. ^^

Anmäl

Svar till Pierre

Då får de skaffa sig större lastbil. En behållare väger 25ton och sitter nersänkt i ett lerfyllt hål. Det finns nog lättare sätt att komma över koppar. Kyrktak t.ex.

Anmäl

Enklare lösningar.

Låt kärnkraftskramarna förvara sin skit under sängen. Det är där den hör hemma. Nej men det går ju inte dom idioterna skulle förmodligen sälja det till Iran. Vad ska vi med hjärna göra?

Anmäl

Seriöst?

Kommer Sverige om femtio år vara det enda land i världen som grävt ned radioaktivt avfall för 100 000-tals år framöver, när alla andra länder sitter med både femte och sjätte generationens kraftverk som gör avfallet flera tusen gånger mindre radioaktivt? Pinsamt. Fast då kanske SD-anhängarna blir glada när inte ens flyktingarna vill komma hit. "Radioaktiva Sverige? Nä vi blir lika gärna kvar här och bombarderas av missiler."

Anmäl

skalskydd

kopparn är ju bara en del i skalskyddet. Bentonitleran är jämarns effektivt att hindra diffusion. skulle gissa att även om plutonium låg helt fritt i berggrunden skulle inget hända ändå.

Anmäl

Forskarpacket har så mkt prestige att de vägrar jobba ihop!

1) De har för många diagnoser för att samarbeta.

2) De vill inte komma fram till ngt för då får de inga mer stålar att åka på konferens för från vinnova och andra idiotställen, forskningen blir ett självändamål.

3) Det ställs inte ngra krav på vad forskningen innefattar utan den kan vara fullständigt värdelös så länge den går att producera.

Anmäl

Inte klokt i det sk. upplysta Sverige.

Rätt otroligt att det varit bråk i sandlådan i trettio år kring detta! Ett visst mått av professionalism borde man väl ändå förvänta sig, det är ju trots allt kärnkraft det handlar om...

Anmäl

Varför slutförvara?

Någon gång kommer både förnuft och teknologi i fatt. Varför ta alla dessa risker för att låta energin stråla ut i berget när vi kan försörja oss på det i århundranden. Bygg inspekterbara djupförvar där man lätt kan komma åt avfallet när reaktortekniken vunnit över politiken.

Anmäl

Svar till Lars

Ja? Det är väl precis vad KBS-3 handlar om? Det GÅR att komma åt bränslet igen, om man vill och behöver. Skulle vi inte behöva så ligger det bra och säkert i alla fall. Bästa av två världar, perfekt helt enkelt!

Anmäl

laminat?

Kan man skikta koppar med andra material och på så vis undvika att vatten kommer in till kopparen?

Exempel: koppar i tunn folie varvat med MAX och sedan en extremt stabil polymer?

Anmäl

Svar till Clas

Det är långa tidrymder vi pratar om. Skyddslager utanpå kopparen lär inte förslå speciellt länge.

Anmäl

Svar till Ingenjör

Vad jag har förstått efter att ha följt energidebatten i NT en längre tid, finns det experter som menar att det är aldeles onödigt med det här säkerhetstänkandet. Om avfallet är så ofarligt som dom menar, varför då allt detta tal om inkapslingar? Signaturen jeppen föreslog föt en tid sedan till och med att radioaktivt avfall bara kunde dumpas i någon djupgrav i havet utan någon som helst risk. Om det är så enkelt, varför skall man då krångla till det så här mycket?

Anmäl

Svar till novis

Varför sätter man kemikaliegränsvärden extremt mycket lägre än mätbar påverkan? Varför jamsar politiker med och sätter upp "mobilstrålningsfria zoner" där "mobilallergikerna" kan vara? Varför får inte dagisköken längre låta barnen hjälpa till ibland när det gått bra i många, många decennier? Hur kommer det sig att man sabbar alla återvinningsstationer i hela Sverige genom att göra brevinkast till containrarna när två barn blivit ihjälklämda? Hur kommer det sig att hela världens flygsystem blivit sabbat av löjliga säkerhetsåtgärder efter 11:e september - till den grad att fler dött i extra bilolyckor (färre flyger, bilar är osäkrare) än i själva terrordåden?



Många frågor - bara ett svar: politiker "måste ta ansvar" - dvs skydda oss från allt ont, eftersom vi kräver det av dem. Vilken politiker med självbevarelsedrift säger - "äh, det där är onödigt trams - lite osäkerhet och skit får man faktiskt tåla"?



"Och forskare då?", kanske någon frågar. Ja, hur många rapporter avslutas med nåt i stil med "de här öppna frågorna måste man forska mer på"? De lever på, och är skitintresserade av, att forska lite till, och lite till, och lite till.

Anmäl

Svar till jeppen

Enda sanna svaret måste väl vara att vi numera lever i ett utpräglat kommunistsamhälle, gömt bakom förment superliberala dimridåer. Se på sovjetryssland, där var de ju kända för att vara extremöverdrivet rädda om den enskilde individens väl och ve.Så det kan gå när vi tar till oss slik skit.

Anmäl

Svar till novis

Säkert. (Sorry, det är lite sent - ids inte bry mig om trams.)

Anmäl

Svar till jeppen

Men du sparkade lite i alla fall

Anmäl

Svar till novis

Nej, det vore väl dumt att dumpe. Det försvårar ju en annan finness med djupförvaret. Den att kunna återta bränslet, om det skulle visa sig bättre elelr nödvändigt.

Anmäl

Syrefritt?

Hur kan man hävda att kapslarna omges av en syrefri miljö när bergrundens mineraler nästan uteslutande innehåller syre om än i bunden form ? Inte ens avfallet självt är syrefritt.

Anmäl

Svar till Gubben

Bundet syre är ointressant, fritt syre är det de är rädda för.

Anmäl

Svar till Ingenjör

Bundet syre är på intet sätt en stabil form var det än förekommer.

Fritt syre kan spjälkas ur vilken förening som helst.Månne är du byggnadsingenjör?

Anmäl

Svar till Gubben

Ja, men det kräver tillförsel av (mer eller mindre mycket) energi. Det lär inte hända i detta fallet. Därför är bundet syre utan intresse. Syre är oerhört reaktiv och ingår lätt föreningar med allt möjligt och stannar sedan bundet.

Anmäl

Svar till Ingenjör

Antar att du inte tänkt på den energi som det utarmade kärnbränslet avger? Jag har för mig att det ligger kring 300 grader Celcius.

Anmäl

Svar till Ingenjör

Du tänkte inte på den energi som det använda kärnbränslet utstrålar?

Anmäl

Svar till Ingenjör

Du tänkte inte på den energi som det använda kärnbränslet utstrålar?

Anmäl

Svar till Ingenjör

Antar att du inte tänkt på den energi som det utarmade kärnbränslet avger? Jag har för mig att det ligger kring 300 grader Celcius.

Anmäl

Svar till idio

Hallå! Budskapet har gått fram.

Anmäl

Felaktigt approach ?

Finns det ingen forskare eller tjänsteman på SKB som betänker alternativet att vi kanske helt enkelt inte har rätt teknik idag för slutförvaring ?! Är det någon som arbetar efter linjen att "slutförvara" i 100 år med hög säkerhet, men med möjlighet att lyfta upp det om hundra år och med ny teknik förvara det säkrare (eller kanske till och med återanvända ?)

Anmäl

Svar till Plutten

Löst, som KBS-3 menar du?

Anmäl

Svar till Plutten

Hela SKB's "forskning" är ju i högsta grad politikerstyrd och därmed inte ens värd papperet den är publicerad på. Vi kommer aldrig att genomföra detta, allt är bara ett spel för galleriet och därmed är organisationen genomrutten.

Anmäl

Svar till Nils Dacke

Grattis - du får pris för dagens konspirationsteori.

Anmäl

Svar till jeppen

Det är så de faktiskt ÄR, om du tror att de rör sig om en konspiration så tipsar jag dig om att polisanmäla de omedelbart.

Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Inte konspiration - konspirationsteori. Och nej, så är DET inte.

Anmäl

Svar till jeppen

Om du inte håller med, kom med motargument! Kapsellaboratoriet har ju gått under namnet vuxendagiset. Knappast ett namn man får om man bedriver spetsforskning.

Anmäl

Svar till Nils Dacke

Och vem har inte någon gång tyckt att ens jobb är ett vuxendagis? På Kapsellaboratoriet görs faktiskt saker som inte görs någon annanstans när det gäller kopparsvetsning och ultraljudsprovning. Så sent som i förra veckan doktorerade två personer på KTH på arbeten som gjorts på Kapsellaboratoriet. Fler står på tur.

Anmäl

Svar till Metallmannen

Och? Att folk doktorerar säger ju ingenting om vilken spets det är bara att de har forskningsanslag.



Ge mig ett exempel på en lyckad spinoff från SKB.

Anmäl

En värdeförstöring utan ände

Hela idén om att kapsla in utbränt

kärnbränsle i dyra kopparkapslar verkar vara ogenomtänkt. Koppar är ju en dyr metall. Det är ett grundämne och ska nu smutsas ner med radioaktiva

ämnen så att det inta kan återanvändas Detta om fördyrande åtgärder utan återvändo!

I det vi kallar naturliga kretsloppet där vi människor ingår vare sig vi vill eller ej måste vi också se energicykeln.Avfall från kärkraftsanläggningar är inte ofarligt

Nu har vi möjlighet att energispara och energieffektivisera. Det framgår ju dagligen bl.a i NY Teknik,Byggvärlden,Rapporter från STEM

mm. Bör vi inte göra en 180 graders gir i enegisatsningen och spara för att få ner energiförbrukningen. Ingen av oss vill ju ha jättedyra energiräkningar på halsen varje månad.

Kjell Mott /CET/SERO

Ps. SERO har i en remiss noga analyserat kärnavfalls

frågorna och inte minst hur CLAB lagret hanteras

Anmäl

Energi

Grafitskum ger lampan längre liv

Lampa

En ny typ av grafitskum räddar lysdioder från överhettning. Nu är tekniken, som ger lampan längre liv, på väg ut på marknaden. 6 kommentarer

Artikellista - Energi

Äldsta tunnelbanan har blivit för varm

Världens äldsta tunnelbana, tuben i London, har blivit för varm. Nu ska den kylas med 1782 AC-anläggningar. 19 kommentarer

Strömsund klättrar i vindkraftligan

Gotland har mest vindkraft i Sverige. Men Strömsund klättar snabbt i kommunernas vindkraftstopp. Förra året fanns den lilla jämtländska kommunen inte ens med på listan, i år är Strömsund trea. 6 kommentarer

Artikellista - Energi

Generalen kan backa från vindkraftförbud

Brigadgeneralen Micael Bydén har makt att styra över hur nära flygbaserna vindkraftverk får byggas. – Sannolikheten att fyramilsgränsen blir kvar generellt är liten. 8 kommentarer

Artikellista - Energi

”Tänder inte bara för att elpriset sjunker”

LÄSARKOMMENTARER. När glödlamporna byts ut mot lysdioder kommer energiförbrukningen, i motsats till vad många tror, skjuta i höjden hävdar amerikanska forskare som drar historiska paralleller. Men Ny Tekniks läsare tar varningen med ro. I alla fall de flesta. 23 kommentarer

Artikellista - Energi

Volvo storsatsar på flytande biogas

Volvo ska under de närmaste tre åren bygga 100 testlastbilar och 20 bussar som drivs med en kombination av flytande biogas och diesel. Bilarna ska ingå i en stor demonstration av hur biogas kan användas för långväga transporter. 7 kommentarer

Så väljer du rätt lampa

Behöver du nya ljuskällor nu när 75-watts glödlampan fasas ut? Så här väljer du en ersättare. 1 kommentar

Här är blockens tekniklöften

Jobb, skatter och välfärd står i centrum i valrörelsen. I förra veckan presenterade allianspartierna sitt gemensamma valmanifest. I veckan svarade de rödgröna med ett 18-sidigt dokument som fått namnet ”Regeringsplattform”.  Men hur mycket lovar de båda blocken om innovation, teknik, energi och forskning?  Ny Teknik har granskat valmanifesten. 12 kommentarer

Artikellista - Energi

Hela Gotland strömlöst

Ett strömavbrott har gjort hela Gotland strömlöst, rapporterar TT nu på morgonen. 8 kommentarer

Statligt stöd till biogas från gödsel

Bönder som rötar gödsel till biogas ska ges ett statligt stöd på 20 öre per kWh. Det föreslår tre statliga myndigheter i dag. 14 kommentarer

75an går i graven

Onsdag 1 september träder EUs förbud för tillverkning av 75-watts glödlampor i kraft. 16 kommentarer

Artikellista - Energi

Framställer järn med solenergi

En ny metod för att framställa järn med hjälp av solenergi kan vara lösningen för att bli av med dagens stora koldioxidutsläpp vid malmberedning. 10 kommentarer

Oregano i maten minskar utsläppen

Att mata mjölkkor med oregano kan vara ett effektivt sätt att minska mjölkindustrins utsläpp av växthusgaser och samtidigt producera mer mjölk. 16 kommentarer

Artikellista - Energi

Forskarna tar plats i koldioxdfria staden

De första forskarna är nu redo att flytta in i Masdar City, den futuristiska, koldioxidfria, staden nära Förenade arabemiratens huvudstad Abu Dhabi. 12 kommentarer

Lysdioder höjer energiförbrukningen

När glödlamporna ersätts med energieffektiva lysdioder kommer energiförbrukningen i världen att öka – inte minska. Det menar amerikanska forskare som drar historiska paralleller. 80 kommentarer

Har du redan köpt lysdioder till hemmet?

Se resultatet
  • Ja 49%
  • Nej 51%
Rösta
Artikellista - Energi

Solenergi på infrarött ljus

Ett nytt klorofyll som utnyttjar infrarött ljus för att driva fotosyntes kan hjälpa till i utvecklingen av effektivare solceller. 1 kommentar

- Säkert att borra djupt

Det finns ingen anledning att stoppa djuphavsborrning efter olja, säger den norske borrexperten, Jan Krokeide, som leder Drilling Managers Forum på OLF, Oljeindustrins Landsförening i Stavanger och som har många års erfarenhet av att leta olja till havs. 4 kommentarer

Charlotte Gyllenhammar

"Tio år innan skadorna har klingat av"

Det kan ta lång tid för djurlivet i Mexikanska Golfen att återhämta sig, menar Charlotte Gyllenhammar på Naturvårdsverkets oljejour på Sweco.

Artikellista - Energi

"Om några månader är oljan borta"

- Oljan i Mexikanska Golfen kommer att vara borta om några månader, säger den svenske oljeskadeexperten Jonas Fejes.

Artikellista - Energi

"Rena cirkusen, försvaret"

Lantbrukaren Magnus Karlssons vindkraftverk i Grästorp har hamnat i blåsväder. Alla tillstånd var klara och verken i full drift. Då ändrade sig plötsligt försvaret och krävde att de ska rivas. 14 kommentarer

Här gör Försvarsmakten helt om

Försvarsmaktens krav på flygsäkerhet kring robotbasen Vidsel äventyrade en femtedel av vindkraftverken i det stora industriprojektet Markbygden. Men nu gör försvaret helt om. 8 kommentarer

Rödgrönt stöd till egen el-rörelse

Om de rödgröna vinner valet blir det fritt fram för vanliga hushåll att producera sin egen el. Små elproducenter ska kunna kvitta den el man inte själv använder mot den el man köpt från elbolaget. 27 kommentarer

Artikellista - Energi

Läsarna: ”Vindkraft = vansinne”

Vindkraften splittrar Ny Tekniks läsare. Efter nationalekonomen Marian Radetzkis utspel om att subventionerna till svensk vindkraft motsvarar sex moderna kärnreaktorer är kommentarsdebatten på Nyteknik.se i full gång. 89 kommentarer

Nya miljömål för Vattenfall i Europa

I går blev det formellt klart. Kraftkoncernen Vattenfall ändrar sin bolagsordning. Nu måste man bli miljömässiga även i övriga Europa.

Artikellista - Energi

Känd ekonom sågar dyr vindkraft

Vindkraft är en tvivelaktig affär. Det anser nationalekonomen Marian Radetzki, som räknat ut att subventionerna till svensk vindkraft motsvarar sex moderna kärnreaktorer. 191 kommentarer

Är det rätt med så stora subventioner till vindkraften?

Se resultatet
  • Ja 25%
  • Nej 75%
Rösta
Hexicon-konstruktionen är sexkantig med ett vindkraftverk i varje hörn plus eventuellt ett till i mitten.

1,5 miljarder för världens märkligaste kraftverk

NY VERSION. Fören och en halv miljard kronor kan du få ett kombinerat vindkraft- och vågkraftverk med en effekt på 60-70 MW. Om en månad visar man upp sig på riskkapitaldagen i Kista. 1 kommentar

Svenskt lysdiodmaterial blir japanskt

Patenten på den svenska metoden för att framställa ett fluorescerande material för vita lysdioder har skrivits över på ett japanskt företag. De svenska forskarna får en ägarandel i bolaget. 11 kommentarer

Artikellista - Energi

Lyckade tester med tidvattenkraft

Ett amerikanskt energiföretag har genomfört lyckade tester med en undervattensturbin. Turbinen utnyttjar tidvatten för att alstra ström och är USA:s hittills största kraftverk som får sin energi ur havet. 9 kommentarer

  • Kungens Kurva i Aitik sa du? Kul. Nu får Ikea något att tänka på. Foto: Krister Larsson/Scanpix.
  • Kungens kurva - en nyanlagd avfartsväg från nya Salmijärvidagbrotten ned på den nybyggda huvudvägen mot nya anrikningsverket. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Hela Aitikområdet är gigantiskt med en komplicerat vägsystem efter alla nya vägavsnitt som byggs i samband med nyinvesteringen. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Kungen ledde gröna laget - höjdarna i gröna hjälmar som fick bästa platsen när Bolidens jättinvestering i Aitik invigdes den 31 augusti. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Komfortabla och oömma skor var påbjudna. Uppfattningen om vad som är oömt skiljde mellan kungen till vänster och adjutanten till höger. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Allt det gamla ska bort - anrikningsverk, lager, truckverkstad; allt. De ligger mitt över de nya malmfynden. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Hej hå, hej hå, vi till vår gruva gå har nu blivit Bolidens inofficiella kampsång. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Med en rejäl häcksax och lång erfarenhet fick kungen bukt med bandet till den nya anrikningsanläggningen. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Mission completed! Anrikningsverket invigt. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Jättelika malmkvarnar från finska Metso, drivna av ABB:s största elmotorer, maler berget till grus. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Gruset från kvarnarna går vidare till en kemisk process i bubblande kittlar från finlänska Outotech som skiljer ut kopparmalmen från gråberget. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Världens dyraste kaffebord - ett truckdäck för 400 000 kronor - per styck. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Kedjorna på Catepillars stora hjullastare 994S kostar också cirka 400 000 kronor styck. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Kungen äntrar den nylevererade Catepillartrucken som lastar 218 ton. Foto: Krister Larsson/Scanpix.
  • De största truckarna i dag är Cat 793D. I slutet av året får Aitik nya Cat 795 som lastar 320 ton - hundra ton mer. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Om truckarna är stora vid första anblicken så är H&P:s lingrävare 4100 ännu större. Tre skopor fyller en truck med över 200 ton sten. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Pressen fick stränga instruktioner att inte fotografera kungen när han äter. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Renskav, älgskav och fjällröding stektes över stora eldar i jättelika kåtor av presenning. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Serverat på fat av träspån med tillhörande träbestick. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Projektledaren för hela Aitikinvesteringen, Hans Jönsson, hade sparat en Aitikkeps till just detta tillfälle och den fick kungen. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Tänt var det här. Kungen instrueras om hur han ska tända sprängsalvan i berget som avslutning på hela programmet. Foto: Lars Anders Karlberg
  • Det blev en rejäl smäll - följd av en insmickrande bonus till kungen - ett extra fyrverkeri i blått och gult. Foto: Krister Larsson/Scanpix

Kungens Kurva i Aitik

Det var 64 år sedan kungens farfarsfar körde i diket i Kungens Kurva söder om Stockholm. Nu har kungen fått en egen kurva - i Aitik. 8

Annons
  • Kolla kameleonten
  • Kolla kameleonten
  • Kolla kameleonten

Kolla kameleonten

Skånsk skrapa skiftar färg för att ge olika siluetter. 6

En skånsk tunnel till...

En skånsk tunnel till...

... inte Kina men Köpenhamn. 27

  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka
  • Trafikverket ryter tillbaka

Trafikverket ryter tillbaka

Ådalsbanan blir nästan lika bra som Botniabanan. Här är bildbevisen. 8

Se Titanic i HD

Se Titanic i HD

VIDEO. Vraket av Titanic har filmats med superavancerad bildteknik. Se första videon på Titanic i HD.

Framställer järn med solenergi

Framställer järn
med solenergi

En ny metod för att framställa järn med hjälp av solenergi kan vara lösningen för att minska koldioxidutsläppen. 10

  • Levande laboratorium igång
  • Levande laboratorium igång
  • Levande laboratorium igång
  • Levande laboratorium igång
  • Levande laboratorium igång
  • Levande laboratorium igång

Levande laboratorium igång

Nu flyttar forskarna in i futuristiska, koldioxidfria oljestaden. 12

KTH:s snygging på museum

KTH:s snygging på museum

Connection Machine 200, med vackra röda lysdioder, flyttar till Tekniska muséet. 4

Volvo gasar i Kina

Volvo gasar i Kina

Orkar inte vänta på egen fabrik i Shanghai. 1

  • Härmar San Francisco
  • Härmar San Francisco

Härmar San Francisco

Golden Gate-bron nu i Norrland. 6

Osannolikt bråk

Osannolikt bråk

Katedralens stenar nöter ner varandra. Nu faller huset i bitar. 4

Störande längdskillnad

Störande längdskillnad

Ny New York-skrapa väcker protester. 7

Storbror ser hur du kör

Storbror ser hur du kör

Det spelar ingen roll vad du sager till polisen. Den svarta lådan avslöjar hur fort du kört. Och det påverkar din försäkringspremie. 29

Ladda mobilen med mörker

Ladda mobilen med mörker

Prylkedjan Teknikmagasinet sörjer, sedan deras bluff avslöjats av en dagstidning. 14

Forskare löser spottets gåta

Forskare löser spottets gåta

Varför bildar vissa vätskor droppar på en tråd? Svaret på gåtan kan leda till bättre skrivare. 2

Blypennan som
 skriver i evighet

Blypennan som
skriver i evighet

En penna med stiftet av bly sägs ha nästan evigt liv. Det har även skriften som inte kan suddas. 11

Månen krymper

Månen krymper

Nyupptäckta fåror på månen bevisar att himlakroppen krymper. 1

Supersmart - och helsvenskt

Supersmart - och helsvenskt

Materialet som brädar det mesta fortsätter erövra nya sporter.

Smartare utrymning

Smartare utrymning

Forskare hoppas kunna skrota puckade regler med hjälp av verkliga exempel. 2

Vad har du i fickan?

Vad har du i fickan?

Tipsa om bästa jobbappen för ingenjörer. Maila här. 7

Bli tankad med klass

Bli tankad med klass

Här är whiskyn du kan köra på. 12

Katarina Witt.

Här testar de allt på samma ställe

Snöstorm och ökensol - alla jordens klimat ryms i BMWs avancerade testcentrum i München. 4

Google Earth ser allt

Google Earth ser allt

Mardröm för alla svartbyggen. 35

Diamant ger rakblad nio liv

Diamant ger rakblad nio liv

Ett nanotunt diamantskikt gör rakbladet vassare och extremt hållbart. Hemligheten ligger i en tysk slipteknik. 30

IR-kamera avslöjar bästa bubblet

IR-kamera avslöjar
bästa bubblet

Hur ska champagne hällas upp så att bubblorna håller sig bäst? IR-kameran visar knepet. 13

Lämna hyrcykeln var du vill

Lämna hyrcykeln var du vill

I New York inleds ett test med hyrcykelsystemet Social Bicycles. Både lås och elektronik sitter på cykeln, och därför behövs inga dockningsstationer. 20

Kraftverk på konsert med Kiss

Kraftverk på konsert
med Kiss

Urin kan bli drivmedel i bränsleceller. Bajamajan skulle därmed kunna fungera som kraftverk på rockfestivalen. 7

Bråttom till skolstarten

Bråttom till
skolstarten

Med en skolbuss som kör 590 knyck bör det bli slut på ”försen ankomst”. 17

  • Smygläs Ny Teknik Historia
  • Smygläs Ny Teknik Historia
  • Smygläs Ny Teknik Historia
  • Smygläs Ny Teknik Historia
  • Smygläs Ny Teknik Historia
  • Smygläs Ny Teknik Historia

Smygläs Ny Teknik Historia

Så fintade Electrolux Einstein, därför fick svenskt minikrypto stor betydelse under andra världskriget plus iq-test - lite av innehållet.

Annons
Annons

Taggar

Visa alla

Vad är en tagg?

NyTeknik sätter taggar på allt innehåll. Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman.

Annons Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Information från företag

NyTeknik Klipp

De coolaste kamerafunktionerna till din mobil

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se

Annons