Sydafrika får hjälp med pebble bed-reaktor

Sydafrikanska PBMR Pty och japanska Mitsubishi ska tillsammans utveckla en liten kärnreaktor av typen pebble bed.

Bränsleelementen är något mindre än en tennisboll

Bränsleelementen är något mindre än en tennisboll Foto: PBMR Pty

Sydafrika får hjälp med pebble bed-reaktor

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Samarbetet baseras på en reaktor som PBMR Pty utvecklar med effekten 400 MW termisk effekt, men storleken halveras till att gälla en 200 MW-reaktor.

Pebble bed-reaktorer använder tusentals sfäriska bränsleelement bestående av en urandioxidkärna och växelvisa lager av poröst kol, pyrolytisk grafit och kiselkarbid.

Reaktorn kyls med helium och producerar ånga vid temperaturen 750 °C. Pebble bed-reaktorer kan inte drabbas av härdsmälta eftersom reaktionen minskar vid för hög temperatur.

Bränsleelementen i den planerade reaktorn byts kontinuerligt. De fylls på uppifrån i en reaktortank, plockas ut i särskilda intervall från botten, inspekteras och om elementet inte är skadat fylls det på igen.

Bränsleelementen i den sydafrikanska reaktorn är något mindre än en tennisboll. Varje element är 60 mm i diameter och består av 200 gram kol och 9 gram anrikat uran. Innanför det 5 mm tjocka skalet av ren grafit finns 15000 små kulor bestående av en kärna av 0,5 mm urandioxid täckt av skal av poröst kol, pyrolytisk grafit kiselkarbid och pyrolytisk grafit. Dessa kulor har diametern 0,92 mm.

Mitsubishi, som är en av världens stora tillverkare av tryckvattenreaktorer, ska utveckla delar av pebble bed-anläggningen och studera möjligheten att från 2020 marknadsföra den här reaktortypen tillsammans med PBMR Pty.

Reaktortypen är intressant särskilt i sådana områden i världen där elnäten är dåligt utbyggda.

Fler artiklar av: Håkan Abrahamson

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Styggve 10 februari 2010 20:37 Sortera: Senaste överst

Varför bättre med dåligt elnät?

Artikelns sista mening säger att det är bättre med denna reaktortyp i områden med dåligt elnät. På vilket sätt? Det är ju en intressant fråga men som bara lämnas därhän. Någon av NyTekniks läsare som kan svara på detta?

Anmäl

Svar till Ola

Kanske att den är ganska liten, 200 MW, men det var ganska kryptiskt skrivet. Dåligt elnät låter ju som att det är abrott lite då och då, och hur fungerar detta då?

Svara
Anmäl

Svar till Ola

De menar säkert att elnätet är så dåligt, svagt och klent att orten egentligen är mera eller mindre isolerad och behöver ett eget kraftverk.

Svara
Anmäl

Ländermed outbyggda elnät?

De länder som har dåligt utbyggda elnät är vad jag vet också de länder som har mycket sol, är politiskt instabila, fattiga, ojämlika och har utbredd korruption.
Två frågor uppkommer då. Hur mycket skada kommer denna teknik att orsaka? Varför inte satsa på solenergi?

Anmäl

Svar till Arne.

Låter "behändigt" att kontinuerligt kunna plocka ut det bildade PU-239.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Talibanerna får radioaktiva stenar att kasta

Svara
Anmäl

Svar till Karl

Joo, snart har alla länder råd med en egen liten PU-239 fabrik.

Ännu ett stort steg framåt för mänskligheten.

Svara
Anmäl

Svar till Arne.

Jag tolkar det som att det inte är i första hand prismässigt effektivt sätt att bygga kärnkraftverk. Men att det är ganska billig startkostnad och att man då kan komma igång billigt.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Bara för att reaktorn är liten och säker så kommer inte alla länder kunna bygga dom. Samma regler som förhindrar länder idag från att bygga fissions reaktorer lär gälla för dessa också.

Det krävs en hel del grundläggande infrastruktur för att producera kloten till reaktorn, att byta och anrika uranet i kloten kräver också en rätt grov industriell backning. Inte många länder som är "politiskt instabila, fattiga, ojämlika" har förmågan att stödja en sådan här reaktor.

De som säger att man får ut "massor" med plutonium ur alla kärnreaktorer vet inte vad de pratar om. När man räknar en vanlig kärnbränsle stav som "uttjänt" så har den kvar typ 90% eller mer av sitt uran. För att producera plutonium i större mängder, "billigt" så krävs oftast en "breeder" reaktor, dvs en reaktor vars UPPGIFT är att producera plutonium.

Svara
Anmäl

Svar till Magnus

Vad jag förstår så skall reaktorn säljas/köpas, vilket är själva ideen bakom konstruktionsarbetet.

Alla länder som har tillgång till en reaktor med "ambitiösa" vapenkonstruktörer kan även ta fram
PU-239 för vapenanvändning, vilket framgår av
följande artikel:

The Journal of the Federation of American Scientists September/October 2001
Volume 54, Number 5

The Search for Proliferation-Resistant Nuclear Power
To Provide for the Common Defense
September 11 & the Future of National Security

The Search for Proliferation-Resistant Nuclear Power

http://www.fas.org/faspir/2001/v54n5/nuclear.htm

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Alla länder har redan råd med plutoniumfabriker. Kan ett skitland som Nordkorea så kan alla. Eftersom den anden redan är ute ur flaskan så kan vi väsentligen ignorera detta "problem" när vi pratar om civil kärnkraft.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Risken är att tillgången till PU-239 blir så stor i världen att varje terroristgrupp med lite ambitioner kan få tag på det.

Som vanligt så får vi förlita oss på kapaciteten hos de amerikanska bombplanen. Nordkorea skall nog inte känna sig altför säkra.

Svara
Anmäl

Svar till Arne.

"Varför inte satsa på solenergi?"

För att det är...

- Dyrt
- Ej tillförlitligt
- Ett oprövat kort
- Inte mer miljövänligt än exempelvis Pebble Bed reaktorer.

Självklart kan man låta solenergi vara en *del* av den rena energimixen... men man kan inte lita på den att vara baskraft än på långa vägar.

Svara
Anmäl

Svar till Arne.

Solenergi, Desertech har precis fått ett stort banklån för utbyggnad av solenergin runt Medelhavet.

Svara
Anmäl

Svar till Arne.

Det är inte bara fattiga instabila länder som saknar utbyggda elnät i vissa områden.

Hitachi har exempelvis gett bort en liten reaktor till en stad i Alaska där man är beroende av egen elproduktion från olja - med hög kostnad och höga utsläpp som följd.

Viktigt för sådana applikationer är bland annat att reaktorn måste vara lätt att driva och ha hög säkerhet.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

" Varför inte satsa på solenergi?"

Har du funderat över varför inte Afrikanerna skälva använder Saharas sol till elproduktion ?

De har givetvis inte råd ! de fattigaste länderna använder inte den dyraste tekniken .Det som saknas mest i Afrika är baskraft inte sol eller vindel .

Svara
Anmäl

Svar till Rune

De har inte råd med solkraft, men kärnkraft har de råd med! ps. hur säger man 'läcka!' på sånt klickande språk som i filmen Gudarna måste vara tokiga.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

"Risken är att tillgången till PU-239 blir så stor i världen att varje terroristgrupp med lite ambitioner kan få tag på det. "

Hurdå? Att göra en effektiv bomb av Pu-239 kräver tillgång till utbränt kärnbränsle som bränt lagom länge (så det inte är för mycket Pu-240), det kräver en upparbetningsanläggning som kan separera ut plutoniumet. och det kräver en knepig vapendesign av implosionstyp. Det är inget man snyter ur näsan - bara stater klarar det, oavsett hur mycket man sprider civil kärnkraftsteknik.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

However, in this connection, it is vital to point out that the isotopic composition of plutonium, while adding complications to a weapons design, cannot preclude the use of the plutonium for weapons. In January 1997, the U.S. Department of Energy described the problems posed by high concentrations in the plutonium of Pu-238 and Pu-240. But it concluded that "virtually any combination of plutonium isotopes … can be used to make a nuclear weapon. … In short, reactor-grade plutonium is weapons-usable, whether by unsophisticated proliferators or by advanced nuclear weapon states. Theft of separated plutonium, whether weapons-grade or reactor-grade, would pose a grave security risk

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Rolle, det var nytt för mig, intressant! Men övriga invändningar - separation av plutonium samt en implosionsdesign - håller. Dessa saker kräver en stats resurser.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Ska man ta sista stycket på allvar "unsophisticated proliferators..." så skulle det räcka med en kvalicerad grupp av människor med tillgång till lite resurser.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Det gällde ju separerat plutonium. Att separera plutonium från brända pebbles är om något lite svårare än att göra det från vanliga bränslekutsar.

Sen anser jag som sagt implosionsvapen är rätt svåra grejor. Nordkoreas första bombprov "pyste", exempelvis.

Svara
Anmäl

Svar till Arne.

Nja, en av "fördelarna" med PBMR är ju att det använda bränslet är än mer komplicerat att anrika än traditionellt LWR bränsle. Att den är lämplig för svaga elnät beror dels på den relativt låga effekten, men framför allt på att den är inherent säker, i.e. ej behöver elkraft för härdkylning.

Svara
Anmäl

Brandfarligt?

Sfäriska uranbollar med bla kol.Låter väldigt brandfarligt tycker jag.Vad händer vid helium läckage ?

Anmäl

Svar till Carol S

Vad jag har för mig så är sådana klot av kol rätt svåra att bränna, normalt när man bränner något kolhaltigt så är det en kolhydrat som "kokas" ut ur materialet och brinner som gas. Det krävs relativt hög temperaturer, väldigt liten kornstorlek eller en riktigt hög syrehalt för att rent kol skall oxideras.

Om heliumet läcker ut så blir kloten varma, när de blir tillräckligt varma (typ 800 grader C har jag för mig) så stryper de framfarten av neutroner och reaktionen i kloten minskar, detta gör att kloten i stort sett aldrig kan smälta så länge som de inte gått sönder.

Att man väljer helium som kylmedel i reaktorn är därför att helium, till skillnad från t.ex. vatten, inte kan bli radioaktivt. Det betyder i sin tur att om helium gasen släpps ut utanför reaktorbyggnaden så kommer inget utsläpp av radioaktivt material att ha skett.

Pebblebed reaktorer är en av de teoretiskt sett mest säkra fissions reaktorerna.

Svara
Anmäl

Svar till Carol S

Försökt hålla en limträbalk brinnande om du kan, sedan är de x antal gånger svårare med rent kol.

Magnus:
Svar till kommentar på förra inlägget.
Såvida jag förstått är de meningen att länder ska kunna hyra bränslet billigt från exempelvis Sydafrika

Svara
Anmäl

Svar till Carol S

Man använder grafit som värmesköldar för landande rymdfarkoster. På rymdfärjan exempelvis når de varmaste punkterna tempraturer på över 1200 grader C. Vad säger det dig om grafits brandfarlighet?

Sten-, brun- och grill-kol är en sak... men grafit en tämligen annorlunda varelse jämfört mot dessa.

Här är en demonstration om hur svårt det är att elda grafit som är "reactor grade". En 1500-graders låga...

http://www.youtube.com/watch?v=22aTqTKRPBI

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Rymdfärjan använder carbon/carbon som värmeskäldar, inte grafit. Dessa är dessutom belagda med ett speciellt ytskikt för att motverka oxidering vilket sker i ökande takt över drygt 600 grader.

Både Windscale såväl som Tjernobyl hade ju en del problem med brinnande grafit utan det är ju i så fall viktigt att se till att syre inte kan komma i kontakt med grafiten och/eller att det finns filter som kan ta hand om radioaktiviteten hos brandröken.

Svara
Anmäl

Svar till Edis

I Windscale var det inte grafiten som brann, utan bränslet eftersom man körde med uran istället för uranoxid.

I Tjernobyl lyckades man med konsstycket att hetta upp grafiten så otroligt mycket att man till slut faktist fick fjutt på den. Men vi det laget brinner det mesta. Zircaloy beklädnanden exempelvis har sedan länge smält och reagerat med vattnet... som hände exempelvis i Harrisburg.

Poängen kvartstår: grafit är inte brandfarligt bara för att det är kol.

Svara
Anmäl

Mer info

Här är en bra genomgång av tekniken, gjord av en person som inte är inblandad i projektet.

http://www.memagazine.org/contents/current/features/pebbles/pebbles.html

Anmäl

Lite ? om PBMR reaktorn

Kan den utnyttja U238 och bränna långlivat avfall till kortlivat som övriga Gen IV reaktorer?
Om den inte klarar det så förstår jag inte vitsen att satsa på dessa reaktorer, då kan man lika gärna bygga ESBWR reaktorer istället och slippa hantera avfallet i form av kulor.

Anmäl

Svar till PL

För att detta är en enkel säker och relativt enkel konstruktion som dessutom kommer att vara billig i drift och underhåll. Den behöver normalt ingen moderering av klassisk typ med styrstavar utan skulle den bli för kall så slänger man bara i ett klot till och blir den för varm så tar man ut ett klot. Lite som att fråga folk i kön till Gekås varför de inte har hyrt en egen fransk designer (från Areva) som får fria händer att utveckla koncept och utforska nya lösningar.

Svara
Anmäl

Svar till PL

Det har funnits en reaktor med samma princip som använde delvis Thorium som fertil material. 233U går bra att klyva.
Kolla under THTR-300. Var i drift 1985 - 1989.

Svara
Anmäl

Svar till Edi

O så var det där med långlivade avfallet. Jag är inte nöjd förrän det går att upparbeta och köra avfallet i en Gen IV reaktor som omvandlar det till kortlivat avfall.

Svara
Anmäl

Svar till PL

Gen4-reaktorer är olika. Du menar snabba reaktorer dvs med snabb neutronspektrum?
PBMR är inte en sådan.

Svara
Anmäl

Svar till Edi

Precis, snabba reaktorer är det som jag föredrar p.g.a. sin effektivitet till att använda hela uranbränslet (U238 & U235).
Kan man ersätta en stor del av uranet med torium är det förvisso inte fy skam.

Svara
Anmäl

On Off

Yrsäkta, men ska sydafrikanerna spela tennis med radioaktiva bollar? Det är ju en vit sport och hur var det nu med apartheiden? Jag tycker det låter osäkert!

Res några vindkraftverk vid Cape of Good Hope i stället för att trixa med vattenkokare.

Anmäl

Kulbäddsreaktorn

Tanken med reaktorn är att den skall vara billig och snabb att bygga. Reaktorn är dessutom tänkt att bli inherent säker, dvs oavsett vad som drabbar den så skall den aldrig kunna råka ut för en härdsmälta. Detta kokar ned till att PBMR skulle kunna bli en förträfflig reaktortyp att bygga i fattigare läder som inte har råd med konventionella lättvattenmodererade reaktorer. Tack vare den höga drifttemperaturen kan man nå höga vekningsgrader (45% istf 35%). När bränslet är utbränt efter ca 6 passager genom reaktorn är det bara att placera bränslekulorna i en strålskärmad behållare i vilket torrt utrymme som helst - kulorna håller samman i minst en miljon år.

Anmäl

Svar till Fritz

Frtiz,
SÅ kan du förvara de flesta typer av kärnbränsle. Anledningen till att vi skall gräva ned vårt är mest politisk.

Svara
Anmäl

Plats?

Var tänker man bygga kraftverken?

Pebble Beach?

Anmäl

Säker?

Den är alltså grafit-modererad. Det var väl Tjernobyl också?

Anmäl

Svar till JE

RBMK är grafitmodererad och lättvattenkylt. Resultat blir en positiv "ångbubbelkoefficient" för reaktiviteten.
Så reagerar inte reaktiviteten i PBMR.

Svara
Anmäl

Svar till JE

Som Edi påpekade: det som sänkte Tjernobyl var vattnet. Vatten agerar som neutronabsorbator i en grafitmodererad reaktor. Tar du bort vattnet får du helt plötsligt massor med neutroner över till kärnreaktionen istället, varpå effekten sticker iväg, kokar bort mer vatten, vilket ökar effekten ännu mer... und so weiter tills du har en reaktor som helt skenat iväg för dig.

Svenska reaktorer är vattenmodererade istället. Så om vattnet försvinner, då har du inga användbara neotroner kvar... reaktionen uphör.

I en Pebble Bed använder du inte vatten som kylning, utan istället gas, som inte påverkar reaktiviteten i någon nämnvärd betydelse. Det fina med Pebbel Bed är att den är självstrypande. När bränslet blir varmt, då orsakar dopplereffekten att neutronerna inte kan träffa kärnorna längre.

Så att styra effekttutaget blir jätteenkelt. Ös på med kylmedium så får du ut mer energi. :D

Svara
Anmäl

Svar till Michael Karnerfors

Negativ dopplerkoefficient är inte unikt för pebble bed, det har lättvattenreaktorn också. Härdsmälteproblemet har inget med reaktivitetskoefficienter att göra. Härdsmältan kan lika bra uppstå p.g.a. att man inte kan kyla bore resteffekten när kärnklyvningen upphört.

Svara
Anmäl

Svar till Turbo

Jo men härdsmältor klarar vi ju av.

Det som hände i Tjernobyl var en skenande effektutveckling som landade på mellan 10 till 100 gånger av vad designen vad avsedd för. Energin togs upp av (bland annat) kylvattnet, som bildade ett enormt ångtryck, vilket sprängde reaktorn. Sedan misstänker man också att de extrema temperaturerna fick vattnet att spjälkas i sina beståndsdelar väte och syre, vilket sedan antändes i en explosion till.

Härdsmältor är väldigt beskedliga i jämförelse. Harrisburg bevisade detta.

Svara
Anmäl

Svar till Turbo

jo men pepple reaktorns bränsle har väl integritet för att klara restvärmen uran att smälta vid kylbortfall . Det är det som är en av poängerna med systemet.

Svara
Anmäl

Svar till Edi

Har RMBK verkligen postitv ångblåskoeffifient vid normal konfiguration. Händelsen i Tjernobyl var ju speciell då styrstavaran var utdragen. CANDU är dock behäftad med positiv ångblåsk. vid drift med natutligt uran tror jag mig veta.

Svara
Anmäl

Svar till nicke

Ja, efter olyckan så genomfördes dock ett flertal modifikationer med avseende att reducera denna voidkoefficient.

CANDU använder tungvatten vilket gör reaktorn mindre känslig, sedan har man också andra säkerhetssystem vilket inte RMBK har/hade.

Svara
Anmäl

Svar till nicke

Ja, RBMK har (hade) en katastrofalt hög koefficient, och man var väl medveten om det.

Svara
Anmäl

Bilreaktor

Hur vore det om dom började utveckla en reaktor för personbilar dvs en mikroreaktor el liknande, det hade revolutionerat världen en aning, och lite till !

Anmäl

Svar till Dr.D

Nu står ju uran för bara 2 % av världens lagrade energiresurser (olja, kol och uran).

Så din ide har sina fysiska begränsningar.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Hur räknar du då? Vi har kända reserver i marken på cirka 5 miljoner ton uran och 7 biljoner tunnor oljeekvivalenta fossilbränslen. Värmevärdet för uranet bränt i breeder-reaktorer är ganska precis 10 gånger högre än värmevärdet för fossilerna.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

2 % är räknat på dagens komersiella kärnkraftverk.

Vilka kärnkraftverk som kommer att vara tillgängliga på den framtida energimarknaden är naturligtvis svårt att räkna på.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

2% stämmer inte heller för LWR - då är det snarare 10%. Fast då bör man vara medveten om att mängden reserver beror på pris, och att vi utan problem kan betala mer för uran, men att det är mycket värre att betala mer för fossiler.

Svara
Anmäl

Svar till jeppen

Natural gas
235 billion t coal equivalent
Mineral oil/shales/liquid gas
232 billion t coal equivalent
Natural uranium
27 billion t coal equivalent
Coal (all forms)
726 billion t coal equivalent.

http://www.euronuclear.org/info/encyclopedia/e/energyreserves.htm

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

De har möjligen ansatt ett lägre uranpris och därmed fått en lägre siffra på reserverna. Om man räknar lite på energi-innehåll (kolla gärna wikipedias sida för "energy density") så kommer man fram till att euronuclears siffra motsvarar bara cirka 1 miljon ton uran. Jag vidhåller 5 miljoner ton som standardsiffran på billiga uranreserver.

Svara
Anmäl

som bistånd

Tillväxtländernas satsning på kärkraft är givetvis bara positiv för världen med tanke på miljön och för deras ekonomiska utveckling .
Sverige borde bygga kärnkraft åt de fattigaste länderna som bistånd ,tillgång till el är som bekant en av grundförutsättningarna för utveckling .

Anmäl

Svar till Rune

Solkraft till Europa från Sahara

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=3356392

Svara
Anmäl

Fjärrvärme

Är det inte tid att damma av ASEA- Atoms gamla ide om att värma fjärrvärmevatten med atomreaktorer?
Vad skulle det kosta?
Är utnyttjandet av spillvärme från Forsmark och Ringhals billigare?

Anmäl

Svar till Tage Fridolfsson

Helt rätt ide. Spillvärmen från kärnkraften är lika stor som sveriges samlade fjärrvärme! Problemet ät att man inte använder ett uns mottryck i konsern så att i stället för att ta processvärme på ca 100grader (som man kan öka till 120 nära städerna med biogas etc) med så slussar man stora flöden kylvatten med endast en måttligt tempraturhöjning. Vettigare är kanske trotts allt att damma av Secure reaktorn för mondre värmekraftverk.

Svara
Anmäl

Nyheter/Energi

Vattenfall eldar med afrikanska gummiträd

Vattenfall ökar inblandning av biomassa i sina europeiska kolkraftverk. För att klara det ska Vattenfall importera flis från Afrikanska gummiträd. (15 kommentarer)

Riksdagshuset i Stockolm.

Rabalder i riksdagen efter dagens kärnkraftsbeslut

Regeringen tog i dag det historiska beslutet att föreslå att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna ersätta de gamla. I riksdagen väntas stor dramatik med flera avhopp från partilinjerna. (87 kommentarer)

Fyra av dem stora japanska biltillverkarna - Toyota, Mitsubishi, Nissan och Subaru - har tillsammans med Tokyo Electric Power Company Tepco bildat organisation Chademo Association.

Japan har lösningen på snabbladdning av elbilar

Fyra av de största japanska biltillverkarna lanserar en ny teknik för snabbladdning av elbilar. Med 500 volt likström ska det ta mindre än en halvtimme att ladda batterierna. (70 kommentarer)

50000 Nissan Leaf från England

50000 Nissan Leaf från England

Nissan ska börja tillverka elbilen Leaf i sin fabrik i Sunderland i norra England från 2013. Årsproduktionen blir 50000 bilar.

Italien får Europas 
största solkraftverk

Italien får Europas
största solkraftverk

Europas största solkraftverk kan försörja 17 000 bostäder med el. Det ska byggas i Italien i år. (9 kommentarer)

"Köttklister-biffar kan inte ursprungsmärkas"

- Listan över vilka länder och områden som köttet kommer ifrån skulle bli för lång. Det är jordbruksminister Eskil Erlandssons förklaring till varför köttklister-biffar inte kan ursprungsmärkas.  (11 kommentarer)

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (17 kommentarer)

Mindre koldioxid med Champagne light

8000 ton mindre koldioxid per år ska släppas ut tack vare en ny Champagneflaska . (12 kommentarer)

Materialet för klent

Funkar inte att optimera en egenskap, då svajar en annan. (13 kommentarer)

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (40 kommentarer)

Per Brunzell samt Osakrshamn (exteriört) och Ringhals (interiört). Montage: Ny Teknik.

"Inte lönt att köra vidare"

100-tals kärnkraftsreaktorer står inför pensionering de närmaste 20 åren, konstaterar Per Brunzell. Ett 60-tal nybyggen på gång i världen. Men alla ersätts inte rakt av. (101 kommentarer)

Ny kull lär sig knepen

Skräddarsydd utbildning tryggar tillväxten på specialister. (5 kommentarer)

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nätaggregat som utnyttjar energin effektivare än idag gör fläkten överflödig. 30 rysk - tyska aggregat testas i Konstanz. (42 kommentarer)

ABB renar oljeskadat vatten

ABB har utvecklat en ny process för att rena oljeskadat spillvatten från olje- och gasproduktion. (5 kommentarer)

Stephen Thomas, brittisk kärnkraftsprofessor, tror inte på renässans för kärnkraft. Ny kärnkraft är för dyr, menar han.

Energiprofessorn: Kärnkraft
får betalas över skattsedeln

Utan statliga subventioner och garantier blir det för dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Det är budskapet från den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som är på besök i Stockholm i dag. (167 kommentarer)

Thomas Korsfeldt

"Jag är opartisk"

Thomas Korsfeldt öppningstalar på Energitinget: Staten borde göra mitt jobb. (7 kommentarer)

Danisco sugen på orm

Danisco sugen på orm

Enzymer från ormar och spindlar kan göra stor nytta i matfabriken. Det tror danska livsmedelsföretaget Danisco. (2 kommentarer)

Pellets-paradoxen förbryllar Energisverige

Nästan alla som eldar med pellets är nöjda. Ändå minskar pelletseldningen i Sverige idag. Förbryllande menar Energimyndigheten som gjort undersökningen. (35 kommentarer)

Laser i mikroformat

Laser i stort och smått

Inför femtioårskalaset har lasern krympt till tio mikrometer, och samtidigt svällt till tre fotbollsplaner. (3 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (7 kommentarer)

Nya polisbilen snabb och grön

Nya polisbilen snabb och grön

50000 polisbilar om året hoppas Ford kunna sälja i USA med sin nya modell Police Interceptor. Ett muskelknippe med eko-profil. (15 kommentarer)

Världens största satsning på laddstolpar

Världens största satsning på laddstolpar

Världens hittills största utrullning av laddstolpar har dragit i gång på den amerikanska västkusten. Tanken är att nätverken av stolpar ska vara färdiga när biltillverkaren Nissan i Nordamerika lanserar nya elbilen Leaf. (20 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (3 kommentarer)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (47 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam. (1 kommentar)

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (27 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (16 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 142 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons