Här i SFR:s bergrum i Formark ligger kortlivat radioaktivt skrot, sopor, utbytta komponenter och använda filter som renat kylvattnet i kärnreaktorerna.

Här i SFR:s bergrum i Formark ligger kortlivat radioaktivt skrot, sopor, utbytta komponenter och använda filter som renat kylvattnet i kärnreaktorerna. Foto: SKB

Forsmark öppnas för avfall från Ringhals

Nu kan radioaktivt driftavfall från Ringhals kärnkraftverk åter skeppas med MS Sigyn till slutförvaring i Forsmark. Ringhals har haft slutförvaringsförbud för delar av sitt avfall sedan 2003.

Sigyn är SKB:s specialbyggda fartyg som fraktar radioaktivt material mellan Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Här på ett strandhugg på Skeppsbron i Stockholm i juni 2009. Klicka för större bild.

Sigyn är SKB:s specialbyggda fartyg som fraktar radioaktivt material mellan Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Här på ett strandhugg på Skeppsbron i Stockholm i juni 2009. Klicka för större bild. Foto: Lars Anders Karlberg

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Det är strålsäkerhetsmyndigheten SSM som nu häver stoppet för Ringhals att skicka de förbrukade filtermassorna som renat kylvattnet i de tre tryckvattenreaktorerna i Ringhals till Forsmark.

- Vi godkänner nu fyra av de fem delarna i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR i Forsmark, vilket gör att Ringhals nu kan deponera sina filtermassor i Forsmark i stället för att mellanlagra dem i Ringhals.

Det säger Anders Wiebert, utredare vid avdelningen för radioaktiva ämnen på SSM, till Ny Teknik.

Samlats på hög i Ringhals
På Ringhals kärnkraftverk i Halland har det radioaktiva driftavfallet samlats på hög ända sedan 2003, ingjutet i betongkokiller.

Det var de dåvarande övervakningsmyndigheterna SSI och SKI som stoppade slutförvaring driftavfall från tre av fyra Ringhals-reaktorerna 2003.

- Det gällde de tre tryckvattenreaktorerna vars driftavfall är annorlunda än det från kokarreaktorn, den fjärde reaktorn i Ringhals. Vi var inte övertygade om att SFR i Forsmark var tillräckligt säkert, säger Anders Wiebert.

Hemläxa för SKB
SSI och SKI underkände den säkerhetsredovisning som kärnkraftsbolagens dotterbolag Svensk Kärnbränslehantering lämnat in och ställde även krav på mer omfattande mätningar.

- SKB lämnade in en komplettering 2005, men även den ansågs ofullständig och SKB fick hemläxa, säger Anders Wiebert.

Totalstopp 2007
Bristerna i innehållsdeklarationen av det radioaktiva avfallet blev till slut droppen som fick bägaren att rinna över.

Strålsäkerhetsmyndigheterna tog i med hårdhandskarna och införde i juni 2007 ett totalstopp för deponering av kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark.

-Vi öppnar inte SFR förrän osäkerheten om innehållet i avfallet är borta, sade Anders Wiebert till Ny Teknik i oktober 2007.

Bättre säkerhetsredovisning
SKB lämnade våren 2008 in en helt ny säkerhetsredovisning och strålsäkerhetsmyndigheterna valde då att häva totalstoppet med undantag för delar av avfallet från Ringhals, Forsmark och Studsvik.

Nu är den nya redovisningen lusläst och granskad.

Den nuvarande myndigheten SSM godkänner SKB:s redovisning när det gäller de fyra mest kvalificerade slutförvaringsdelarna, de som går under beteckningen Silo och som har både betong- och lerbarriärer.

Däremot är det fortfarande stopp för deponering i den femte delen, BMA, bergrum för medelaktivt avfall. Där vill SSM ha mer klarhet innan man säger ja.

Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg

Fakta Utbyggnad av SFR

Den nuvarande anläggningen för slutförvaring av kortlivat radioaktivt avfall SFR togs i drift 1988.

Lagringsutrymmet i bergstunnlarna under Forsmark har en lagringskapacitet på 63 000 kubikmeter och är i dag fyllda till hälften.

Nu pågår förberedelse för utbyggnad av SFR med 20 000 kubikmeter för att kunna ta emot rivningsavfall från Barsebäck, Ågesta och Studsvik.

De vita tunnlarna till höger är nuvarande SFR. De blå tunnlarna visar den tänkta utbyggnaden.

SKB ska lägga in ansökan om den utbyggnaden 2013-2014 och anläggningen väntas kunna tas i drift 2020.

På längre sikt - när de nuvarande kärnkraftverken ska rivas 2030-2040 behövs ytterligare 120 000 kubikmeter lagringsutrymme under jord.

Källa: SKB

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Hjalle 4 februari 2010 21:33 Sortera: Senaste överst

Gott!

Kul att se att SSM är med på banan och håller ordning på torpet. Så skapas hög säkerhet som man kan lita på. :)

Anmäl

SKÄRPNING NyTeknik!

De heter inte avfall, för de är inte avfall, de är "använt kärnbränsle"
Eller är NyTeknik öppet fientliga mot kärnkraft?

Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Äsch - hårklyveri...

Restprodukter (ej bränsle/fissilt material) från kärnkraftverken som är i avvaktan på slutförvaring i SFR kallas kärnavfall. Använt kärnbränsle kallas just använt kärnbränsle. Men, det använda bränslet definieras mer korrekt som "kärnämne" (uran, plutonium, torium m fl). Kärnämne (kärnbränslet) definieras som ett "kärnavfall" först då det har placerats i ett framtida slutförvar för änvänt kärnbränsle.

Se även: Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Sedan kan man säga vad man vill om bränslet som avfall, speciellt då 93-95 % av innehållet kan återvinnas genom dyr, men fungerande, upparbetning. Det intressanta är att denna stora mängd återanvändbara ämnen bara utgör en bråkdel av den mängd uran som ursprungligen utvanns i urangruvan. För varje kg bränsle skapas runt 7 kg utarmat uran, uran som man inte tas tillvara idag. Om man räknar på detta sätt utnyttjas under 0,5 % av det uran som bryts i gruvorna för energiproduktion. I framtiden skulle stora delar av uranet kunna utnyttjas för energiproduktion i t ex snabba reaktorer samt kontinuerlig upparbetning.

Se även: http://www.analys.se/lankar/Bakgrunder/2009/bakgrund_nr2_branslecykler.pdf

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Det är ju avfall det är fråga om, inte något använt kärnbränsle. Det handlar (enligt artikelns första mening efter ingressen) om förbrukade filtermassor. Jag tror det är Sv som är öppet överkänslig när det gäller kärnkraftsartiklar.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Som har påpekats var detta inte frågan om använt kärnbränsle utan driftavfall. Kanske borde artikeln läsas och förstås innan man hugger mot den. ;)

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Jag väntade mig att det skulle finnas någon kommentar om att med någon fantastisk framtidsreaktor driven på torium så skulle vi även slippa problemen med radioaktivt driftavfall, men detta verkar ju ännu bättre - berätta gärna hur denna nya reaktor som drivs med begagnade filtermassor, overaller, handskar m.m. fungerar.

Svara
Anmäl

Svar till Undrande

Hehe... ;D

Svara
Anmäl

Svar till Undrande

Här har du :
MSR och FLTR är inte bara magnifika, snälla och effektiva...de är även sexiga och har ett innandöme där allt kan förbrännas: strumpor, styrstavar och jonbytarmassa. Reaktorn behöver inte ens rivas, nä den förbränner sig själv på slutet likt en sol med BINGO i bränsletanken. Alla problem löses med en FLTR. Det giftiga och potentiellt mycket starkt korrosiva bränslet är som det lenaste sammet för huvudcirkulationspumparna. Inga problem, endast fördelar. Pga av att FLTR är så effektiv, billig och ofarlig så har det redan byggts 1000-tals reaktorer i världen.

FLTR FLTR FLTR FOREVER...!!!

Svara
Anmäl

Svar till Rättare

Snacka verkningsgrad! Vindkraft framstår ju som typ perpetum mobile.

Svara
Anmäl

Svar till Jerbe

Kolla alla (nästan) tidigare artiklar i NT om eneri, så ser du var SV -s känsl-or-ighet ligger.

Svara
Anmäl

Svar till Undrande

+++++,
Där ser man hur den store kärnkraftsanhängaren SV verkligen har koll på vad han snackar om.

Svara
Anmäl

Radioaktivitet i mark

Vattnet utanför Forsmark har Östersjöns högsta radioaktivitet i bottensedimenten. I Tjernobyl efter smällen var radioaktiviteten 20 000 bq/m2 enl ECRR (European Radiation on Risk) Utanför Forsmark är halten Cesium 137, 150 000 bq/m2 alltså 7 ggr högre än i Tjernobyl. Cesium 137 lagras upp i våra muskler medan Strontium lagras i benstommen. Fisk i Östersjön hade vid mätningar i mitten på 1990 21 bq/kg. Varför har man inte mätt mängden plutonium, uran och strontium i sedimenten? Utbränt kärnbränsle innehåller 1,5% plutonium. Saknar man mätutrustning eller vill man inte oroa? Hur mycket läcker sönderrostade tunnor i lagret för lågaktivt avfall. Se gärna Helsingforskommissionens karta över radioaktiviteten. Inför det planerade slutförvaret skall man schakta för markavvattning. Slutar radioaktiviteten i strandkanten eller är den lika hög i marken som skall avvattnas inför planering av slutförvaret.
Hur kommer miljön att påverkas vad gäller läckage till grundvatten, grumling av bottensediment vid effekthöjning för ökat kylvattenintag.
Utanför Studsvik är troligen radioaktiviteten tre gånger högre än utanför Forsmark. Kommer vi i framtiden att identifiera en sportfiskare genom att han är självlysande i mörker?

Anmäl

Svar till Roland Davidson

Tjernobylolyckan kontaminerade marken med 550 000 Bq/m2 (Cs-137) för 400 000 människor och med 40 000 Bq/m2 (Cs-137) för drygt 5 miljoner människor. Men vad säger egentligen antalet sönderfall per sekund per kvadratmeter, för en enda nuklid, om dess farlighet om man råkar befinna sig i området? Idag gäller att bakgrundsstrålningen i områden runt Tjernobyl är 1,5 ggr över den normala bakgrundsstrålningen som var 2,5 mSv/år.

Man räknar med med att varje svensk i genomsnitt får en stråldos motsvarande 4 mSv/år. Att bo i Bohuslän är betydligt ”farligare” än att bo i Tjernobyl om man jämför ståldos. I Bohuslän finns mycket uran och torium i marken.

Det är således ståldosen som är det intressanta, inte hur många Bequrel man kan mäta upp. Då joniserande strålning är så extremt lätt att mäta är det väldigt lätt att bli rädd för det. Hade andra farliga ämnen varit lika lätta att detektera (DDT, PCB, kvicksilver, ftalater m fl) hade vi troligtvis skitit på oss flera gånger varje dag av ren och skär skräck. Flertalet av dessa ämnen bryts dessutom inte ned i naturen – de har en oändligt lång halveringstid och blir kvar för evigt. Fördelen med radioaktiva ämnen är att de försvinner allteftersom.

Så till Forsmark:
I Sverige finns regler som innebär att de personer som bor närmast ett kärnkraftverk maximalt får utsättas för en extra stråldos på 0,1 mSv/år från verket. I realiteten ger de svenska reaktorerna ett dosbidrag till dessa personer som motsvarar 1 %, eller lägre, av den tillåtna nivån. Utsläppen har således ingen som helst inverkan på människa, djur eller växter.

Som jämförelse kan nämnas att den radioaktiva nukliden kalium-40, som finns överallt - framförallt i mat, ger oss en dos på 0,2 mSv/år. I en människokropp sker normalt 5 000 radioaktiva sönderfall varje sekund från kalium-40. I "hälsosalt" (fritt från natriumklorid) finns så mycket kalium-40 att det ger utslag på mätinstrument för strålning. Strålningen är faktiskt mer energirik än den som kommer från sönderfall av cesium-137. Detta till trots ser man inte några varningssymboler på saltförpackningar av denna typ…men det kanske bara är en tidsfråga innan de införs ;D

Från radioaktiva sönderfall i den egna kroppen får man en dos motsvarande 0,4 mSv/år (varav hälften är från kalium-40). Under en ToR resa till USA får man 0,1 mSv, dvs en lika stor dos som tillåts från våra kärnkraftverk per år (som i verkligheten är betydligt lägre).

Således. Undvik att referera till Bequrel då det för gemene man inte säger något om risk eller farlighet. Media gillar dock att hänvisa till antal Bequrel och antal nano-Sievert i syfte att skapa snaskiga rubriker genom att spela på folks bristande kunskap i ämnet.

Svara
Anmäl

Journalister!

Alltsedan Gudrun Schyman startade eget och Vänsterpartiet tappade sin ledande ställning i media, så är alla journalister Miljöprtister by default.

Detta gäller i synnerhet NyT, som vinklar alla kärnkraftnyheter lika ignorant som negativt, samtidigt som man helt okritisk agerar myndighets-megafon för Tomas Kåberger och hans stollegäng av Chalmers-romantiker med vindpropellrar på hjärnan.

Anmäl

Svar till Wino

Stollegänget:
Tomas Kåberger
Christian Azar
Johan Swahn m fl

Svara
Anmäl

Svar till Pucko

Fåniga påhopp. Är energifrågan så överpolitiserad?

Svara
Anmäl

Svar till Pucko

Jag hörde precis professor(!) Azar på radio där han berättade om sitt nya datorprogram där man tydigen kunde peta in hur mycket bil man tänker köra och se hur många isbjörnar som kommer att drunkna som en konsekvens av det.

Miljöpartisterna på Dagens eko låter givetvis stollen uttala sig helt oemotsagd.

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Ja, det är så det fungerar; störning A på en plats kan medföra effekt B någon helt annanstans. Det är väl lite för svårt för dig det där, men systemekologer är vana att tänka i sådana banor.

Svara
Anmäl

Svar till Wino

ja du, kallar du den tidigare ekojournalisten som härom veckan skrev om städhjälp i trappuppgången för miljöpartist? Det är han knappast...snarare pressekreterare hur statsministern....ditt defaultvärde föll snabbt samman. Så kan det bli när man drar alla över en kam.

Svara
Anmäl

Svar till Peter

Helt rätt Peter, alla journalister är miljöpartister per definition, om inte så är dom något ännu värre. Om det nu finns något som verkligen är ännu värre?

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Av ditt resonemang så är moderater värre än miljöpartister. Jag tror nog att det finns fler kärnkraftsanhängare bland moderaterna.

Svara
Anmäl

Definitioner?

Intressant att se att dom kallar Reaktor 1 för den fjärde reaktorn.

Anmäl

Nyheter/Energi

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nätaggregat som utnyttjar energin effektivare än idag gör fläkten överflödig. 30 rysk - tyska aggregat testas i Konstanz.

ABB renar oljeskadat vatten

ABB har utvecklat en ny process för att rena oljeskadat spillvatten från olje- och gasproduktion. (3 kommentarer)

Stephen Thomas, brittisk kärnkraftsprofessor, tror inte på renässans för kärnkraft. Ny kärnkraft är för dyr, menar han.

Energiprofessorn: Kärnkraft
får betalas över skattsedeln

Utan statliga subventioner och garantier blir det för dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Det är budskapet från den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som är på besök i Stockholm i dag. (99 kommentarer)

Thomas Korsfeldt

"Jag är opartisk"

Thomas Korsfeldt öppningstalar på Energitinget: Staten borde göra mitt jobb. (2 kommentarer)

Danisco sugen på orm

Danisco sugen på orm

Enzymer från ormar och spindlar kan göra stor nytta i matfabriken. Det tror danska livsmedelsföretaget Danisco. (1 kommentar)

Pellets-paradoxen förbryllar Energisverige

Nästan alla som eldar med pellets är nöjda. Ändå minskar pelletseldningen i Sverige idag. Förbryllande menar Energimyndigheten som gjort undersökningen. (25 kommentarer)

Laser i mikroformat

Laser i stort och smått

Inför femtioårskalaset har lasern krympt till tio mikrometer, och samtidigt svällt till tre fotbollsplaner. (3 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (5 kommentarer)

Nya polisbilen snabb och grön

Nya polisbilen snabb och grön

50000 polisbilar om året hoppas Ford kunna sälja i USA med sin nya modell Police Interceptor. Ett muskelknippe med eko-profil. (13 kommentarer)

Världens största satsning på laddstolpar

Världens största satsning på laddstolpar

Världens hittills största utrullning av laddstolpar har dragit i gång på den amerikanska västkusten. Tanken är att nätverken av stolpar ska vara färdiga när biltillverkaren Nissan i Nordamerika lanserar nya elbilen Leaf. (16 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (15 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (3 kommentarer)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (44 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (46 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam.

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (27 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (16 kommentarer)

Störtade planet i Falsterbo hade lång spricka

Fyra man omkom när Kustbevakningsplanet förlorade ena vingen och störtade i Falsterbokanalen 2006. I dag —nästan tre och ett halvt år efter olyckan —står olycksorsaken klar. Statens haverikommission lägger skulden på den spanska flygplanstillverkaren Casa. (1 kommentar)

Glöm brandfarlig lågenergilampa

Lågenergilampor är inte brandfarligare än glödlampor. Det är budskapet från Elsäkerhetsverket efter ett uppmärksammat inslag i TVs Rapport. (41 kommentarer)

Så går huset med plus

Så går huset med plus

Förbos nya kvarter ska sälja sitt värmeöverskott. Så funkar systemet. (37 kommentarer)

Enbart klimatsmart duger vid nybyggen

Klimatsmart blir ny standard

Enkät: Sektorn växlar om. Många siktar dubbelt så högt som Boverket. (20 kommentarer)

Nytt hus håller kvar värmen

Med en ny typ av huselement blir husen lika energisnåla som passivhus. Tekniken gör att värmen stannar kvar inne.Nu har företaget fler förfrågningar än man klarar av. (2 kommentarer)

Bilder från översvämingar.

Nu kommer vårens flodkaos

Så förbereder sig kommunerna. Så skyddar du ditt hus. (5 kommentarer)

Tuff resa för danska elbilspionjärer

Tuff resa för danska elbilspionjärer

En bil började brinna, bromsarna krånglar, kylan suger musten ut batterierna och förarna fryser i kupén. Problemen hopar sig i det danska elbilsprojektet i Juelsminde. (70 kommentarer)

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (4 kommentarer)

Solceller och två miniturbiner producerar den el som behövs för att driva båtens elmotor. Ett batteri ombord ser till att det finns kraft kvar även när det är stiltje och molnigt.

Ny snurra till båten

När kulingen friskar i är det dags att reva seglen, men också att ladda batterierna. Nu lanserar finska Windside ett vertikalt vindkraftverk för båtar. (32 kommentarer)

MITs testbil

0,37 liter milen med trycksatt bensin

Transonic Combustion har utvecklat ett superkritiskt bränsleinsprutningssystem som ska kunna förbättra effektiviteten i bensinmotorer med mer än 50 procent. (115 kommentarer)

Elbilar bra att pendla med

Elbilar fungerar bra i Stockholmsområdet och "alldeles utmärkt" för den som pendlar till och från jobbet, visat ett ettårigt försök med fem elbilar. (35 kommentarer)

USA-blogg om grön energi

Det finns bloggar om kärlek, mode, bakning och tusen andra ämnen. Nu har det amerikanska energidepartementet startat en blogg om energieffektivisering och miljöteknik. (5 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 121 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons