Ekonomin stoppar ny kärnkraft
Av: Anders Wallerius
Publicerad
13 november 2009 13:26
185 kommentarer
Senaste av Peter 24 november 2009 08:27
Det finns tre skäl för att inga nya kärnkraftverk kommer att byggas. Det skriver Citigroups analysavdelning som svar på brittiska regeringens planer på tio nya kärnkraftverk i England.

Reaktorbygget Olkiluoto 3 har blivit dyrare än beräknat.
Kostnaderna för bygge och drift är alldeles för höga, och elpriset alldeles för lågt, för att planerna ska vara ekonomiskt realistiska. Ingen privat finansiär borde satsa på kärnkraft, vilket den brittiska regeringen vill, skriver finansanalytikerna i sin rapport.
Kärnkraften medför fem stora ekonomiska risker. Två av dem, kostnaderna för planering och avveckling, kan staten ta ansvar för. Myndigheterna kan jämna vägen för tillstånd och markköp, och kostnaderna för avveckling samt avfallshanteringen betalas med skatt på elproduktionen.
Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris.
De senaste uppskattningarna pekar på att ett kärnkraftsbygge kostar mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt, vilket motsvarar upp till 5,6 miljarder euro (cirka 56 miljarder kronor) för ett verk på 1 600 megawatt. Citigroups analytiker ser liten möjlighet att kostnaderna blir lägre än så, men stor risk för att de blir högre. Exempelvis har kostnaderna för bygget av ny kärnkraft i Finland redan ökat från planerade 3,0 miljarder euro till 5,3 miljarder euro. En så stor kostnadsökning kan få det mest solida företag att gå i konkurs, menar analytikerna.
Driftskostnaderna består till allra största delen av fasta kostnader. Det innebär att ett driftavbrott får stora ekonomiska konsekvenser. Ett halvårs stillestånd, av tekniska eller administrativa skäl, kostar 100 miljoner pund (1,1 miljarder kronor) i rena kostnader och intäktsbortfall. Det är en alldeles för stor risk för ett företag.
Ett tillräckligt högt elpris, under lång tid, skulle kunna uppväga de stora fasta kostnaderna. Beräkningar visar att kärnelen från ett nybyggt verk kostar 65 euro per megawattimme (65 öre/kWh). Under de senaste 115 månaderna har det engelska elpriset legat på den nivån bara under 20 månader. Det innebär en risk som ingen privat finansiär borde ta, skriver Citigroups analytiker.
Slutsatsen är att Citigoup aldrig skulle rekommendera någon privat finansiär att investera i kärnkraftverk. Ur ekonomisk synpunkt går det bara att bygga kärnkraft om staten står som byggherre eller finansiell garant.
Ny Teknik Jobb
- ProjektledareSGU, Sveriges geologiska undersökning
- Konsulent VannkraftVattenfall Business Services Nordic AB
- SpecialistWestinghouse Electric Sweden AB
- UniversitetslektorKarlstad universitet
- AvdelningslederVattenfall Business Services Nordic AB
- Driftingenjör Akademiska Hus
- Miljö- & arbetsmiljöingenjörABB AB HR Center
- UtvecklingsingenjörRipasso Energi AB
- MiljöingenjörDomsjö Fabriker AB
-
Processingenjör, kemiteknik
Nyheter/Energi
Annons
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Flexmetall - en flexibel sträckmetallSträckmetall med variabel maska ifrån Häfla Bruk öppnar nya möjligheter beträffande design och funktion.
- Biomedicinska patent.Vi har en bred kompetens på det medicinska området.
- Circuit board plotter for inhouse prototyping.LPKF ProtoMat är den idealiska fräsmaskinen för högpresterande,analoga, digitala, RFapplikationer.
- Skapa och utforska en komplett produkt digitalt. Autodesk ®Inventor® kan hjälpa dig att skapa och utforska en komplett produkt redan innan något tillverkats.
- Meister flödesprodukter hos Kübler Svenska AB.Nu kan vi erbjuda ett komplett program flödesvakter, flödesmätare och flödesindikatorer från Meister Stömungstechnik gmbh.
- SolidEngineer ABKostnadsfritt, Lärorikt, Socialt, Inspirerande! Vårens Nya seminarier: Maskintillverkning, Grön Design, Inredning & Design. Läs mer>>
- Skador på ditt gods?Här finns tekniken som hjälper dig att lösa problemet>>
- KOMPLETT SORTIMENT ULTRALJUDSNIVÅMÄTARE.Nivåmätning med ultraljud, en av tio mätprinciper i vårt sortiment för nivåkontroll av vätskor och fasta material.
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Peter 24 november 2009 08:27 Sortera: Senaste överst
Märkligt
Märkligt att Citigroup antar att möjligheterna är små att man kan lösa de problem finnarna haft med det första verket av det slaget, men stora risker för att man får ännu mer problem än finnarna.
Jag kanske är blåögd - men jag tror att det finns stora möjligheter att serietillverka saker billigare än vad det kostar att göra den första.
Fasen vad vi kommer halka efter Asien, förresten. Väst har sin egen variant av den dekadens som fällde det romerska imperiet - vi tror inte längre på vår egen förmåga och vi reglerar bort allting vi ser av rädsla för att det är farligt.
Svar till jeppen
Serietillverkning är fördelaktigt på alla sätt: lägre kostnad, lägre risk, ökad säkerhet i anläggningen, återanvändbar kompetens... och det är också vad exempelvis Kina satsar på där man serietillverkar Westinghouse AP1000.
SvaraHur Citigroup kan påstå att kostnaden för avveckling, d.v.s. en kostnad som ligger 60-80 år fram i tiden, kan anses vara en "risk" ställer jag mig högst frågande till. det är ju en barnlek att avleda en del av vinsterna till fondering som täcker upp sådant med lätthet.
Jag undrar också hur Citigroup kommer fram till att ny kärnkraftsel kostar mer än dubbelt så mycket per kWh som Elforsk kom fram till.
Svar till jeppen
Va va de finnarna betala i fast pris för sin reaktor?
SvaraSvar till Michael Karnerfors
Föreslår att du går in på Elforsks hemsida och tittar på presentationsmatrialet för Elforskdagen 2009.
SvaraKostnader för ny Kärnkraft - en uppdatering. Presenterad av forskaren Daniel Westle'n på Vattenfall.
Slutsatsen som Vattenfalls VD har dragit är "att vi skulle aldrig köpa ett kärnkraftverk till dagens priser" enligt ett uttalande på TV-nyheterna.
Svar till jeppen
Jo, du är nog rätt blåögd. Man serietillverkar sällan projekt i den här kalibern. Sen finns det ju lokala regler och anpassningar i långa rader.
SvaraAtt kraftbolagen undersöker frågan noggrant är helt naturligt. En förundersökning kostar inte mycket, och självklart måste man fatta beslut på vettiga grunder. Det betyder inte alls att de har bestämt sig.
Fast pris låter ju fint, men vilken leverantör skulle ta en sån risk?
Svar till dsf
Skall världen kunna försörjas med energi behöver projekt av den här kalibern serieproduceras.
SvaraSvar till dsf
Byggnader serieproduceras i princip aldrig (iaf inte större byggnader). Konstruktionselementen tillverkas i fabrik, men inte hela byggnaden. Oavsett om de är ett kärnkraftverk eller ett hyreshus.
SvaraKärnkraftverk består av flera bitar.
1: Byggnad, går inte att masstillverka, men metoden för att göra byggnader en och en är väl utstuderad, effektiv och relativt billig
2: Turbin: går lätt att massproduceras, kan även klustra, om 1 turbin per reaktor inte är lämpligt kan man göra 2, 3 eller 4. När vi pratar om 4 turbiner @400MW är vi nere på tillverkningsnivåer på flera 100 om året, dvs ren å skär masstillverkning.
3: generator, samma som turbin och ungefär lika många
4: Kondensor, Samma som turbin och ungefär lika många
5: Värmeväxlare, går att klustra,men inte lika lämpligt. Är dock lätt att bygga modulärt vilket lämpar sig för massproduktion
6: Reaktor inneslutning, inte riktigt lämplig att masstillverka, men det är å andra sidan inte mycket mer än ett stort stycke ihålig mettall, dvs inte jätte knepigt att tillverka, ganska dyrt ur en ren material synvinkel, å andra sidan är denna kostnaden relativt fast.
7: Reaktor innanmäte, modulär konstruktion, lämpar sig väl för massproduktion
Idag byggs det 36 reaktorer runt om i världen, tar ca 4 år att bygga en reaktor, de betyder att de spottas ut en var 6:e vecka. Men med tanke på energilägget runt om i världen behöver den här siffran bli närmare 100.
"Sen finns det ju lokala regler och anpassningar i långa rader"
Nämn gärna några lokala regler som påverkar konstruktionen av någon av de 7 punkterna över.
"Fast pris låter ju fint, men vilken leverantör skulle ta en sån risk?"
Ariva uppenbarligen eftersom de levrar kärnkraftsreaktorer till fast pris. Finnarna betala €3miljarder för sin reaktor. De har vandrat runt mycket skitsnack om att reaktorn var dyrare än så, men de är de faktiska priset. Att Ariva och Siemens valde att anlägga en prototyp och investera pengar i forskning har inget med de faktiska priset att göra, priset är €3miljarder, och i praktiken något lägre eftersom Ariva troligen kommer att åläggas att betala skadestånd för att reaktorn blir försenad.
Well. Om reaktorn kostar 30miljarder (vilket den gör) och vi har en avbetalningstid på 40 år (längsta möjliga) och 6% inflations normerad ränta så får vi årskostnad på 2miljarder vilket för 11,9Twh/år ger en amorteringskostnad på 17öre/kwh, samma kostand för 30år blir det 18öre och för 25år blir det 20öre. Inte så svårt att räkna ut, så varför snackar alla massa skit om att nya kärnkraftverk är så dyra? (Gamla kärnkraftverk har en högre service och underhållskostnad som kompenserar stor del av förtjänsten att de är avamorterade)
Ett vindkraftverk kostar ungefär de dubbla i ren amorterings kostnad, förvisso kostar ett vindkraftverk mycket mindre per effekt, men den låga verkningstiden och den korta amorteringstiden gör att för endast amortering blir mer än de dubbla, och där till kommer risken med vädret.
Den enda risken man har med ett kärnkraftverk är att elpriset förändras, denna risk kan enkelt neutraliseras genom att köpa motsvarande del i aktier i elintensiv industri... att kompensera på samma sätt med vädret blir inte lätt.
Svar till jeppen
Ett tungt vägande skäl till att det med all sannolikhet inte kommer byggas ny kärnkraft i Sverige är att reaktorägarna nu snart får hantera samma försäkringsbelastning som nu dykt upp i Vattenfalls tyska delar. Självklart måste kärnkraften bära sina kostnader, även inkluderande risk.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Den stora risken med kärnkraft är en allvarlig olycka, en enda olycka vart som helst i världen, från vilken bilder och filmer kommer att spridas över hela världen på en gång och vi kommer att ha den kraftigaste folkopinionen i världshistorien. Inte så kul att bli tvungen att stänga ett nytt kärnkraftverk som kostat 30 miljarder att bygga.
SvaraKärnkraftverk har en "påtaglig" driftskostnad från dag 1, du "glömde" det i din jämförelse, men det är ju inte riktigt din grej att vara saklig.
Och vilken risk med vädret, tror du det är mer sannolikt att det helt slutar blåsa än att det inträffar en ny kärnkraftsolycka? Ska ge dig ett tips, det ena har inte inträffat på miljarder år det andra har inträffat ett par gånger på några decennier.
Serietillverkning, jodu, du ställer inte höga krav för att kalla något serietillverkat du heller, och om till exempel ariva "bjuder" på att sälja en reaktor för fast lägre pris än den faktiska tillverkningskostnaden så räknar dom naturligtvis helt kallt med att räkna hem det på kommande försäljningar och den kostnadssänkning dom får stoppar dom i egen ficka.
"tillverkningsnivåer på flera 100 om året, dvs ren å skär masstillverkning." utspritt på hur många tillverkade då?
Om det är en tillverkare börjar man närma sig vad som kan kallas serieproduktion, om du ska nå upp i vad vanligtvis menas med masstillverkning får du gå upp nästan en faktor hundra, men du kan ju ha din egen betydelse på ord, men vad det är för vits att kommunicera med andra då vet inte jag.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Ditt resonemang går ut på att i princip hela reaktorn går att köpa som standardkomponenter, vilket jag inte ger mycket för. Kommentaren till punkt 6 är så naiv så man baxnar, tex.
SvaraFrågan uppstår ju varför kostnaderna sprungit iväg så kraftigt och oväntat, om kärnkraftverk är så standardiserade. Menar du att Areva och Siemens inte kan räkna, eller att de tar en förlust på 2-3 miljarder euro för skojs skull? Nånting i bygget var uppenbarligen mycket mycket svårare och dyrare än väntat.
En hint: Det var inte turbinerna, men det kanske var nånting runt punkt 6. Och jo, de har haft otroliga problem med de lokala reglerna.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Sv: AREVA heter företaget. Kan du dessutom sluta att särskriva så mycket! Skyll inte på odugliga lärare eller skolsystemet i stort. Särskrivning handlar om lathet och inget annat.
SvaraSvar till Skåning
Kärnkraften bär redan sina försäkringskostnader många gånger om. Staterna mjölkar enorma pengar ur kärnkraftsindustrin på det viset.
SvaraVarför är det förresten självklart att just kärnkraft ska bära sina kostnader när inget annat gör det? Kol och gas har stora externaliteter, vind både subventioneras och har balanseringsexternaliteter, vattenkraft behöver inte försäkras fullt, etc etc.
Svar till jeppen
Hej jeppen, problemen som finnarna har råkat ut för är väl mer ett utslag av det "mänskliga tillståndet" än rent tekniska svårigheter. Dvs tillverkare mörkar estimaten av byggkostnaderna eftersom de vet att om de är ärliga från början så hade bygget aldrig påbörjats. Då blir projektet underbemannat i uppstarten och sedan försöker man kompensera med att ta genvägar mot slutet.
SvaraSvar till Drygis
Driftkostnaden är relativt låg, jag valde därför att bortse från den.
SvaraJag sa aldrig att de skulle sluta blåsa, men faktum är att vinden varierar upp till 30% från år till år, om de kommer ett par år i följd med låg vind raserar hela kalkylen.
Något signifikant utsläpp från något civilt kärnkraftverk har aldrig skett (Tjernobyl var halv militärt). Även om vi pratar om Tjernobyl så var de sammanlagda utsläppet från Tjernobyl inte större än vad kolkraften producerar på några år, och då pratar vi om radioaktivt, JA kolkraften släpper ifrån sig radioaktivitet!
Areva bjuder inte på något, vad de gör är att bygga en annan reaktor än vad finnarna vill ha och helt enkelt betalar mellanskiljande själv, de är de brukliga sättet när man bygger prototyper.
"utspritt på hur många tillverkade då?"
En handfull, tänk på att de flesta komponenter är modulära!
Serietillverkning handlar INTE om hur många man tillverkar, utan HUR man tillverkar de man tillverkar! De är du som hittar på egna definitioner.
dsf:
De sa jag inte, lägg inte ord i munnen på mig om du tänker hålla en seriös debatt.
"eller att de tar en förlust på 2-3 miljarder euro för skojs skull?"
Nej de är en prototyp, är de så svårt att förstå? Man räknar normalt sett alltid med förluster på prototyper. Säg mig en enda tillverkare av något någonsin som gått med vinst på en prototyp!
"Det var inte turbinerna, men det kanske var nånting runt punkt 6. Och jo, de har haft otroliga problem med de lokala reglerna."
Säg var problemet är i stället för att gå som katten runt het gröt, verkar mer som att du hittat på argumentet själv.
snubben:
Brukar du utmana folk i rullstol på 110meter häck med?
Adam S:
Men sluta sprid omkring den myten, Finnarna betala fast pris för reaktorn, är de så svårt att förstå?
Svar till snubben
Hört talas om dyslexi ?
SvaraSnyggt att ge dig på det för att komma bort från sakfrågan...
:(
Siffror från elforsk anger att vinkraft har en kostnad på ca 45-75 öre/kWh - så visst är kärnkraft dyrt - men det är andra sorter också...
/K
Svar till Klas2k
OT: Dysleksi är en diagnos! Misstänkrer man att man lider dysleksi skall man göra ett test för att fastställa detta. Särskrivning är ett olat och baserar sig nästan enbart på lathet då det finns en MYCKET enkel regel som täcker in de flesta fallen. Gör såhär: Säg ordet högt för dig själv. Låter det som ett ord? Skriv det då som ett ord! Diskuterar man på ett forum bör man ta de så pass seriöst att man gör en riktig insats och försöker stava rätt. Att dessutom inte kolla upp fakta (som vad ett företag faktiskt heter) är bara ren och skär LATHET, ingenting annat.
SvaraVad gäller atrikeln så anser jag att tekniker skall bära sina egna kostnader, med ett antal undantag. Jag anser att elcertifikat och utsläppsrätter är en bra väg att gå för att tvinga fram bättre tekniker.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Hej, jag är det fel i Wikipedia
Svarahttp://en.wikipedia.org/wiki/European_Pressurized_Reactor#Progress
att budgeten har överskridits med 50% föreslår jag att du korrigerar Wikipedia.
Vidare tänker jag sprida myten att de mörkade den estimerade byggtiden med eftersom projektet nu är 3,5 år försernat.
Har jag fel föreslår jag att du editerar Wikipedia så att det blir rätt.
Trevlig helg.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Uppenbarligen stämmer inte ditt första räkneexempel där du kommer fram till att nybyggd kärnkraftsel borde kosta under 20 öre/kWh - eftersom de flesta privata finansiärer har dragit sig ur kärnkraftprojekt de senaste åren, med hänsyn till för höga kostnader.
SvaraDu kan räkna och argumentera hur mycket du vill - hade du haft rätt så hade det satsats mycket pengar på det - nu gör det inte det.
Svar till JOnatan
Klaga inte för mycket på SVs kalkylförmåga, han gör trots allt stora framsteg. Speciellt med tanke på att han räknade fel med 6400 % för ett tag sen.
SvaraSvar till Snubben
Presis
SvaraHUR fan skall jag veta nar jag har stavat rätt eller fel
Det med dyselexsi är bara LATHET ELLER HUR
Fan vad jag hatat folk som måste kolla stavning istelet för inehåll
Men förmodligen kommer du Snuben från något unersivetet DÄR formalia ar 100% viktgare än inehåll
Trött på att höra att jag är latt..
Berna
Svar till jeppen
Det faktum att inga kärnkraftverk byggs där inte staten om inte staten står för en del av kostnader och risker visar tydligt att det inte är lönsamt. Sen kan det snackas hur mycket som helst.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Och vad kostar slutförvaret av avfallet? Självklart skall det med i priset.
SvaraDessutom måste man lägga av pengar för ett eventuellt haveri av något slag.
Visst kan det blåsa mindre (något man givetvis kalkylerar med, och det är ju inte så att det saknas driftsstopp på kärnkraftverk heller.
Vidare så får man nog räkna på höjda priser på drivmedlet. Kina ökar efterfrågan plus att det rimligen kommer ställas högre krav på framställning, säkerhet och miljö i framtiden.
Jag är inte emot kärnkraft, tycker vi skall ta vara på den vi har. Det finns dock fantastiskt mycket el att spara, man blir förundrad över hur det fortfarande slösas med el!
Svar till Michael Karnerfors
Barnlek, måhända, men en synnerligen kostsam barnlek. Det svenska exeperimentet med egen uranutvinning producerades 210 ton uran mellan åren 195 och 1969, alltså lagom mycket för två månaders drift av våra reaktorer. Kostnaden för saneringen, som inte är klar än, har passerat 200 miljoner och tros landa på en kvarts miljard.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
"Något signifikant utsläpp från något civilt kärnkraftverk har aldrig skett", sant, men skall vi diskutera kärnkraft ur utsläppsperspektiv kan vi inte begränsa oss till kraftverken, som ju bara släpper ut väsentliga mängder reaktivt material vid olyckor, som är synnerligen infrekventa.
SvaraUrangruvor, däremot, är riktigt snuskiga affärer. Ofta i form av dagbrott, vilket innebär stora utsläpp av malm till omgivningen i form av stendamm. Eftersom man använder urlakning för att extrahera uranet får man stora mängder lakvatten med ansenliga mängder reaktivt material som är besvärligt att hantera.
Saneringen efter Ranstadgruvan på Billingen, där man bröt uran i fyra år under sextiotalet, är fortfarande inte avslutad. Det område som direkt påverkats av den gruvdriften är 25ha. Allt detta för 210 ton utvunnet Uran, vilket skulle räcka för att hålla svensk kärnkraft rullande i fantastiska två månader.
Det är dags att sluta sprida myten om den "rena kärnkraften", den existerar inte.
Svar till Peter N.
Precis, Peter, inga kärnkraftverk byggs om inte staten är inblandad. Överhuvudtaget kan ingenting tävla med fossila bränslen utan statens inblandning. Än sen?
SvaraSvar till avajadi
Urangruvor är inte värre än andra tungmetallgruvor. Uran är inte särskilt radioaktivt pga lång halveringstid, och dessutom skiljer man ju ut uranet och tar med sig det. Dessutom finns det en miljövänligare metod numera då man lakar direkt i borrhål istället för att gräva och krossa malm.
SvaraSvar till Snubben
atrikeln, stavas det så?
SvaraSvar till jeppen
Det är ju härligt att inget är fel eller ett problem så fort det finns något annat som är ungefär lika illa...
SvaraSvar till Drygis
Jag vet inte riktigt vad du replikerar på, men alla energislag har sina problem. Globalt, för eltillverkning, står valet mellan kol/naturgas och kärnkraft, och då är kärnkraft många gånger bättre.
SvaraSvar till jeppen
in-situ urlakning är förvisso bättre, men på de få ställen man prövat det har det fört med sig avsevärda problem med läckage till grundvatten och liknande, och även utan uraninnehåll är lakvätskan rätt otrevlig att få i dricksvatten.
SvaraSvar till avajadi
Äh, snack. ISL dominerar uranutvinningen i USA, man använder karbonater (bikarbonat mm) och det går såvitt jag vet utmärkt, utan "avsevärda problem". (Men det är klart, är man tillräckligt känslig kan man alltid tycka att problemen är "avsevärda".)
SvaraSvar till Michael Karnerfors
Avveckling löser man enklast genom att driva kärnkraftverket som ett konsortium och sedan låta det gå i konkurs när det inte kan producera mer energi längre.
SvaraDå kommer staten tvingas ta hand om det.
Lika enkelt som att bygga Globen eller Söderhallarna i Stockholm.
Svar till Klas2k
Jag är inte säker på att särskrivning är ett symptom på dyslexi. Det kan lika gärna vara att man påverkats för mycket av engelska språket och är för svag i det svenska språket. Det finna många som särskriver utan att vara dyslektiker.....
SvaraVindkraft
-Vad kostar vindkraft i gämförelse med detta?
-Vad kostar kolkraft med CO2 förvaring ?
Svar till Tage Fridolfsson
för en lång diskussion om detta se: http://www.ecoprofile.se/2700_1666_Kostnader_for_vindkraft_vs._karnkraft.htm
SvaraSvar till Kami Petersen
Att lägga på avgifter och skatter på den ena krafttypen och lägga subventioner och bidrag (elcertifikat) på den andra anser jag inte riktigt vara en rättvis jämförelse.
SvaraSvar till Tage Fridolfsson
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article508834.ece
SvaraSvar till PL
Tack, den bokmärker jag, letade lite efter den förra veckan.
SvaraDe intressanta är att jämföra skillnaderna i pris för samma kraftslag före och efter ekonomiskreglering. Kan även notera att den ekonomiska regleringen är motsvarande vinst eller förlust för samhället.
Svar till Sv - http://www.blogger.com/
Om du syftar till jämförelsen på ecoprofile i länken ovan ingår inte alls elcertifikat i kalkylen för vindkraft. Kalkylen är tänkt att visa "rena" kostnader. Effektskatt har lagts på kärnkraften för att täcka vissa externa kostnader. Någon sådan skatt finns inte för vindkraft.
SvaraSvar till Tage Fridolfsson
Tänk på att även kärnkraften inte är CO2-fri, även om det inte släpps ut där elen produceras så går det åt en hel del när den skall brytas, transporteras och anrikas. Dessutom kostar det CO2 att bygga kärnkraftverken och att ta hand om avfallet.
SvaraMen å andra sidan - om man väntar med att ta hand om avfallet tills senare så kan man använda billig arbetskraft istället och se den som förbrukningsvara.
Svar till Sv - http://www.blogger.com/
Kärnkraft måste ju bära sina riskkostnader fullt ut och naturligtvis sina avfallslagringskostnader också.
SvaraSvar till Liberal
Kärnkraften i Sverige idag betalar ungefär 4 GÅNGER mer i bränslehanteringsfonder än vad de beräknas kosta att slutförvara bränslet OM man ska slutförvara det. Än värre bettlar de fortfarande avfallsfondering för MOX när de faktiskt förstör det använda kärnbränslet.
SvaraFinns ingen annan bransch på jorden som bär större del av sin riskkostnad än vad kärnkraften gör. Hur står del av den fulla riskkostnaden bär vindkraften?
Svar till NH
Svensk kärnkrafts koldioxidutsläpp ligger på ett par gram per kWh. Betydligt lägre utsläpp än vad exempelvis vindkraft har.
SvaraSvar till Edis
Det stämmer inte den bästa metastudien av livscykelanalyser av växthusgaser visar följande..
SvaraTechnology Capacity/configuration/fuel Estimate (gCO2e/
kWh)
Wind 2.5MW, offshore 9
Hydroelectric 3.1MW, reservoir 10
Wind 1.5MW, onshore 10
Biogas Anaerobic digestion 11
Hydroelectric 300 kW, run-of-river 13
Solar thermal 80MW, parabolic trough 13
Biomass Forest wood Co-combustion with hard coal 14
Biomass Forest wood steam turbine 22
Biomass Short rotation forestry Co-combustion with
hard coal
23
Biomass FOREST WOOD reciprocating engine 27
Biomass Waste wood steam turbine 31
Solar PV Polycrystalline silicone 32
Biomass Short rotation forestry steam turbine 35
Geothermal 80MW, hot dry rock 38
Biomass Short rotation forestry reciprocating engine 41
Nuclear Various reactor types 66
Natural gas Various combined cycle turbines 443
Fuel cell Hydrogen from gas reforming 664
Diesel Various generator and turbine types 778
Heavy oil Various generator and turbine types 778
Coal Various generator types with scrubbing 960
Coal Various generator types without scrubbing 1050
går bra att kolla in själva studien här:
http://www.nirs.org/climate/background/sovacool_nuclear_ghg.pdf
Svar till Tekonologen
De har räknat medel på en bunt studier varav några är väldigt höga. Medianvärdet är knappt 49. Dessutom så lär en del av studierna utgått från att uranet anrikas med gasdiffusion, vilket är enormt slösaktigt jämfört med centrifugering. Vidare bör kärnkraften givetvis bootstrappa sig själv där så är möjligt - lite fånigt att räkna med att kol-el används som energikälla för centrifugerna eller för aluminiumproduktion, exempelvis.
SvaraSvar till Tekonologen
Tyvärr så citerar du ingen bra studie.
SvaraFör svenska förhållanden rekommenderar jag Vattenfalls livscykelanalys som visar ca 3 gram CO2/kWh levererad el för kärnkraft mot ca 5 gram för vattenkraft och 10 gram för vindkraft.
Svar till Edis
Ja! Vi litar på den uträkningen - för Vattenfall är ju extremt trovärdiga...
SvaraEn reflektion
Om nu citigroup kommer fram till detta i sin analys så kan man ju undra över varför alla (kanske med något undantag) stora energibolag kommer fram till något helt annat. Man slåss ju om "site-licenser" för att få bygga kärnkraft. Och säljer ut andra verksamheter för att få kapital till ny kärnkraft. Jag har mycket svårt att tro att energibolagen har för avsikt att gå mot en säker konkurs. Så hur kommer man fram till så olika resultat i analyserna? Och sen en jämförelse jag tröttnar lite på är den mellan kärnkraft och vindkraft. Faktum är väl fortfarande och kommer vara under evig tid att det ALDRIG kommer att gå att ersätta kärnkraft med vindkraft. Möjligen på liten skala, men kärnkraften står ju för nätets baskraft medan vindkraften är tillfällig kraft och vattenkraften reglerar bortfall från vindkraften och fungerar även som baskraft. Man kan altså inte ersätta 1 MW kärnkraft med 1 MW vindkraft. 1 + 1 blir inte alltid 2! Men visst ska vi bygga vindkraft så det knakar och så mycket som vårat elnät klarar av, men den ska vi ju i så fall sälja till utlandet och knuffa undan kolkraften hos våra grannar. Något annat vore väl korkat ur miljösynpunkt???
Svar till Reflektorn
Nu kommenterar jag inte ditt inlägg direkt utan mer hur vissa människor resonerar. Eller kommenteraroch kommenterar...
SvaraMåste väl vara ett par miljöpartister på Citigroup då antar jag. För det förträffliga och överlägset bästaste bästa alternativet är ju kärnkraft.... Sen att det knappt är något som byggs eller har byggts på årtioenden, ja det beror ju på miljörörelsen som har lurat hela världen att kärnkraft är dyrt och smutsigt...
Precis som de lurats med klimathotet.... Inte fler som ser the connection...vilka luringar...
Uppenbarligen är miljörörelsen världens mest manipulativa människor som kontrollerar hela världen med sitt lillfinger. Först kärnkraften och nu även klimathotet. Nej det känns skönt att vara grön.
Konstigt bara att vi bara får några få % i alla val världen över, trots att vi lyckas styra all världens makthavare och inflytelserika personer precis dit vi vill (nja inte riktigt dit, eller inte alls om man frågar en mupp som mig, men motståndare verkar ju tycka så)....
Kanske är det så att det är kärnkraftskramare som är fundamentaliserna i det här fallet (tillsammans med vissa energibolag) som snarare har en religiös tilltro till kärnkraften och därmed förkastar alla andra synsätt. Idag är det ju mode att gilla kärnkraft. Kärnkraft kommer att lösa alla problem, allt från svält, energibrist (ersätta kol), förkylningar, varför mjölken gått upp i pris och gud vet vad mer...
Nej jag är inte emot kärnkraft om man bara tar hand om avfallet på ett bra sätt (dvs inte gräver ner det och hoppas på det bästa) men jag förstår inte riktigt varför det anses som så himla nödvändigt att satsa på det. Var är det rationella med att satsa på kärnkraft? Det är ju knappast billigare än andra alternativ. Kan det vara en ingenjörs våta pojkdröm som spelar in. Invecklad teknik är ju jäkligt kul och då slår ju kärnkraft betydligt högre än en massa pelare med en vindsnurra i respektive topp...
Svar till Snurr snurr
Vindkraft kräver så enormt stora ytor som blir miljöförstörda. Vindkraft gör att även Sverige blir ett våldtaget land.
SvaraSvar till Snurr snurr
En anledning till att tillåta kärnkraft är helt enklt för att hålla forskningen igång. Om det är totalförbud överallt kommer den att stanna av helt och det är inte bra enligt mig.
SvaraJag ser det som självklart att vi inte går in och subventionerar kärnkraft, det skulle leda till en stor nybyggnation och sedan stagnation eftersom vi "redan har nog". Alternativa energikällor behövs hela tiden, vissa förlorar vi på, andra vinner vi på, men vi kan aldrig i förväg vara säkra på något.
Det är en av staternas skyldigheter att subventionera nya områden. När det är nog eller hur mycket kan ju diskuteras. Just nu överdrivs det nog med vindkraft tror jag.
Kort sagt, staen ska ställa krav, ibland uppmuntra men aldrig förbjuda hela teknologiområden, ibland kanske även de som låter bisarra (inget specifikt jag tänkte på) kan bli kanon.
Svar till Lars C
Vindkraftområden är fortfarande beboeliga.(man behöver inte bo mitt i parken när den är i drift, faroområde).När vindparken havererat(om den gör det) kan man bo där den varit. Om ett kärnkraftverk havererat skulle i alla fall jag inte vilja flytta dit.
SvaraSvar till Snurr snurr
Varför kärnkraft? Tja, fossilkraft är sämre och vindkraft är en slumpmässig lyxkraft som kostar dubbelt så mycket och är så besvärlig att integrera i näten att man nog aldrig kommer över 20% i snitt. I övrigt finns det inte mycket som går att skala upp. (Visst, vi kan säkert våldta några fler älvar och så, men ändå.)
SvaraJag föredrar kärnkraft därför att det är rationellt, inte för att det är komplext. Allt annat lika så är låg komplexitet bättre, givetvis.
Svar till Snurr snurr
Det har gått årtionden utan att man byggt ut kärnkraften...Varför? Pga miljöpartister?LOL. Skälet är detsamma det alltid har varit, nämligen kostnaderna. Miljöpartister i banken?LOL. / I USA och England är detta inga nyheter, där har det om och om igen framförts i debatten att det handlar om pengar. Sv ingengörer läser bara sv media?
SvaraSvar till al
Min uppfattning efter att ha läst media är att det aldrig är frågan OM ett vindkraftverk kommer att haverera utan NÄR...
SvaraSvar till jeppen
Vindkraft är ful-el eftersom produktionen inte går att styra. På en fri marknad skulle priset per kwh vara mycket lägre än för fin-el som man kan få när den behövs.
SvaraSvar till txy
I Sverige har vi haft en ganska mättad marknad. I resten av världen beror icke-utbyggnad mycket på miljöpartister, men även på kostnader (dvs det står sig inte mot skitbilligt kol). Men nu börjar kostnadsläget se fördelaktigt ut, eftersom det kommit enklare och mer standardiserade reaktordesigner och, framförallt, eftersom man kommit på att man nog bör belasta fossilkraften dess externaliteter. (Det finns bara fossilkraft och kärnkraft. Glöm vind och våg. Och resten av världen har inte gott om älvar som vi lyxsvenskar har - där är det kol, gas eller kärnkraft.)
SvaraSvar till txy
Du både förstod min poäng och missade min "ironi". Men det nöjer jag med =)
SvaraSvar till jeppen
Miljöpartister i resten av världen säger du. Ska man dumförklara dig nu? Det inflytande som gröna politiker världen över har är ytterst marginellt om ens befintligt. Att du ens försöker haka på mitt ironiska och extremt överdrivna påstående diskvalificierar dig nästan från debatten...
SvaraÄr du någon slags konspirationsteoretiker som tror att världens styrs av en hemlig grön sekt?
Svar till Reflektorn
Trots mitt inlägg om hur jag beskrev att vindkraft inte kan och kommer aldrig att kunna ersätta kärnkraften, i sverige i alla fall. I ett nät måste man ha en baskraft (kärnkraft o vatten eller kolkraft eller liknande), vindkraft är en tillfällig. Till baskraft har man bara vissa alternativ varav kärnkraft och vattenkraft o i viss mån biogas o naturgas är väldigt koldioxidvänliga. naturgasen är ändå väldigt mycket bättre än kolkraft men är relativt smutsig i jfr med vatten o kärnkraft. Och vad det gäller energibolagens, son snurr snurr antydde skulle ha någon slags förkärlek till kärnkraft baseras nog snarare på en enormt dålig kunskap om hur styrelserna i respektive bolag resonerar. Tro mig.. dom räknar allt i kronor, euro eller dollar eller hur man nu vill uttrycka sig. Att ett stor-bolag skulle ha en förkärlek till något energislag överhuvud taget är en befängd tanke och väldigt oprofessionellt. Ett sådant företag skulle inte bli världens största privatägda energibolag.
SvaraMen som jag sa tidigare, bygg vindkraft i massor, men snälla säg inte att den någonsin kommer kunna ersätta kärnkraften.
Svar till snurr snurr
Visst, snurr-snurr, riktiga miljöpartier är främst en företeelse i europeiska proportionella valsystem som Sverige och Tyskland. Jag använde "miljöpartister" lite slarvigt - det handlar alltså om folk som låtit sig luras av skräckbilderna, som med feberaktig självrättfärdighet yrar om risker för framtida generationer, som kräver enorma säkerhetsarrangemang och inte minst alla de som skriker "NIMBY" (Not In My Back Yard). Såna finns överallt.
SvaraKolla debatten i USA om slutförvaret i Yucca Mountain - det har kostat skitmycket och nu har Obama lagt ner det projektet utan att något lagrats där än. Och nu skyller kärnkraftsmotståndarna dessa kostnader på kärnkraften istället för på politikerna - och precis som här så ylar de om att "avfallsfrågan inte är löst", fast den givetvis är tekniskt löst sedan länge - bara politiskt olöst.
Svar till snurr snurr
Anledningen till att det byggts få kärnkraftverk de senaste årtiondena är huvudsakligen att de inte kunnat konkurrera prismässigt med billig fossilkraft. En annan orsak är att privata investerare har föredragit kortsiktiga energiinvesteringar iställer för långsiktiga som kärnkraft.
SvaraKärnkraftverk har en mycket lång livslängd, upp till 60 år förekommer, höga investeringskostnader och lång återbetalningstid. Eftersom säkerheten också måste vara hög så är det också lätt hänt att bygget drar ut på tiden vilket innebär att man måste ligga ute med mycket pengar under lång tid innan verket börjar ge inkomster.
När det gäller de ekonomiska kalkylerna så kan man i princip komma fram till vilken slutsats man önskar genom att välja sina antaganden noga. Vilken ränta man kan få lån till, hur stora råvarukostnaderna är för bygget, hur arbetsmarknaden ser ut och hur högt elpriset är om 10 såväl som 40 år fram i tiden kommer att påverka kalkylen mycket kraftigt.
I regel brukar man säga att det är lättare för staten än privata finansiärer att bygga kärnkraftverk. Med staten som byggherre så kan man se det hela mycket mera långsiktigt. Det handlar om att säkra landets energiförbrukning långt fram i tiden till en relativt låg kostnad. Privata finansiärer bryr sig mer om nästa bokslut och där finns inga vinster från ett nybyggt kärnkraftverk med. Så det är knappast förvånande att det är i länder som Kina och Indien som det planeras för kärnkraft.
Kul kommentarer
Kärnkraftskramaren är ett randigt djur - ränderna går aldrig ur.
Svar till Fysiker
Kärnkrafthataren är som en struts - hoppas på grön el men doppar huvudet i kolkraftsmuts
SvaraKreativitet
Då kanske det är dags att börja tänka till hur man kan pressa priset på kärnkraftverk utan att tumma¨på säkerheten.
Vi har tidigare läst i NyT om placering i berget. Andra förslag kan bl.a. vara fjärrvärme från kärnkraft som ger inkomster, anslut ny reaktor till ångturbin som finns i dagens kraftverk.
Några andra idéer?
Svar till PL
Man kan designa om delar av dem så de inte behöver använda världens mest högpresterande material och tex använda tjockare betong i stället för extremt högpresterande betong som är svår och dyr att producera.
SvaraKonstruktioner PRIUS och SBWR använder passiva säkerhetssystem som använder fysikaliska lagar i stället för elektronik vilket blir robustare och kan bli billigare.
Kostnaderna borde sjunka om fler företag blir certifierade för att tillverka komponenter till kärnkraftverk och även om de inte får sälja så mycket kärnkraftskomponenter kan det finnas en nytta med att kvaliteten höjs på de vanliga produkterna.
Jag misstänker att det som kan pressa priset mest är att beställa en serie med lika reaktorer som blir klara med några års mellanrum som då kan byggas med lokalt uppbyggd kompetens i form av byggjobbare och underleverantörer.
Svar till PL
De nya reaktorkonstruktioner som är på gång som Westinghouse AP1000 och General Electric ESBWR är konstruerade för låga kostnader genom att använda passiva säkerhetssystem och typgodkännande.
SvaraDe passiva säkerhetssystemen innebär att det krävs färre (dyra) säkerhetsklassade pumpar, ventiler och liknande samtidigt som kraven för backup system minskar. Säkerhetsklassade komponenter får endast tillverkas av certifierade leverantörer.
AP1000 klarar exempelvis sig själv i 72 timmar efter en incident där reaktorn snabbstoppas. Skulle man råka ut för en liknande situation som hände i Forsmark så kan man i lugn och ro planera sina åtgärder medans reaktorn hanterar sig själv. Inte är man beroende av flera backupgeneratorer heller.
Med typgodkännande så avser man förenkla den administrativa biten av ett reaktorbygge. En reaktortyp som har ett godkännande får alltså uppföras i flera likadana exemplar utan att man behöver gå över samma säkerhetsgodkännande för varje exemplar som byggs. Detta avser att förenkla och göra byggtiden kortare, och därmed minska kostnaderna.
Missvisande
Gissar att fasta kostnader består av skatter och avgifter. Det är alltså ingen ekonomisk fråga utan en politisk.
Svar till John
Brukar du grunda dina åsikter utefter gissningar? För du anser ju att det är missvisande. Men sen säger du ju att du inte har någon som helst aning egentligen.
SvaraSen kan ju en ekonomisk fråga vara detsamma som en politisk. Staten vill ha cash alternativt vilja att samhället utvecklas på ett visst sätt. Så det är ingen motsättning, bara ett vägval för berörda politiker(alt. väljare)
Svar till John
Nja, snarare är det kreditkostnader för de lån de tog för att bygga verken samt löner till personalen. Desssa kostnader ligger fast, antingen man producerar, eller av olika skäl, inte producerar.
SvaraSkatter och avgifter är vanligen baserad på produktion och därmed rörliga.
Koldioxid absorberar redan nästan allt den kan.
Kan någon förklara det här för mig och andra.
CO2 tillsammans med vattenånga absorberar nu ca 99% av utstrålningen i CO2's våglängdsområden. CO2 svarar för ca 2° av växthuseffektens 30°. Även om vi fördubblar CO2 mängden så når vi inte 100%. Men antag att vi når 100% då svarar det för 2° * (99-100)/100 = 0.02° grovt räknat. Det är inte mycket !
Svar till Lars C
Det där stämmer inte riktigt. Att vattenånga är en ökar temperaturen är det ingen som argumenterar emot. Men den står för ca. 60% av bidraget. Inte mer. CO2 står för 25% av den naturliga växthuseffekten. Nu kan man dock inte påverka våttenagenbildningen särskillt mycket men CO2 bidraget är utan tvivel något som mänskligheten bidragit till. Tipps på en blogg av forskare: http://uppsalainitiativet.blogspot.com/search?updated-max=2009-07-09T23%3A03%3A00%2B02%3A00&max-results=7
SvaraSe inlägget 3/6 och dess referens. Klart bättre källa än ekonomer som inte har koll ;)
Svar till Muthbuster
http://www.globalwarmingart.com/images/7/7c/Atmospheric_Transmission.png
SvaraKan ju titta på spektrumet så ser man att CO2 inte står för mer än 6(%) av den totala absorptionen. Tittar man på den faktsika absorbtionen som CO2 kan bidra till och redan bidrar till så är den nästan nu redan fullständigt mättad.
Kan även notera att växthuseffekten även har en kylande. Detta betyder att 1(%) ökning i absorption INTE är ekvivalent med 1(%) ökning i temperatur. CO2 ligger så långt ner i frekvens vilket betyder att den kylande effekten är relativt hög.
I praktiken betyder det att CO2 har en effektiv värmande effekt på endast 6 grader totalt, men vi har redan allokerat 4 av dessa grader genom den naturliga förekomsten av CO2 i atmosfären, så någon större ökning är 2grader är teoretiskt omöjligt, avsett vad någon som kallar sig forskare påstår.
Om nu någon tror sig kunna bevisa motsatsen, gör de i stället för att snacka om att 1000-tals forskare hit och dit som man aldrig får reda på vem de är har sagt något. Jag har ALDRIG någonsin sett någon visa en beräkning som visar den påstådda effekten av AWG, och jag har läst MÅNGA rapporter!
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Tänkte inte på att Science förstoss är en högst ovetenskaplig tidning som aldrig granskar sina data. Men eftersom din analys naturligvis är rätt och Science har fel har du kanske ett förslag på hur man minskar vattenångehalten?
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Jag är per hävd motståndare till det blinda tjatet om CO2 hit och CO2 dit. Men i den grafen du länkade till "http://www.globalwarmingart.com/images/7/7c/Atmospheric_Transmission.png" verkar det som att koldioxiden står för en ofantlig del av växthuseffekten...
SvaraSvar till Tarzan
Du måste integrera värdet som är diffen mellan total absorption och CO2 absorption med värdet för utstrålningseffekten vid varje given temperatur. Kan även notera att -63grader är en ovanlig temperatur på jorden, medeltemperaturen på jorden är närmare 10-15grader plus, och då hamnar man mellan den andra och tredje utstrålnings linjen. Kan även notera att de gjort ett ytterligare fel eftersom utstrålningen är lägre ju lägre temperaturen är.
SvaraGör integrationen och kom sedan tebax och tala om vad du fått för resultat.
Muthbuster:
Klarar du inte av att argumentera med fakta eftersom du kommer med just den typen av skitsnack som jag sa inte betyder något?
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
http://www.geos.ed.ac.uk/homes/s0681490/webpic.jpg
SvaraDär ser du att den kylande effekten är betydande men skulle kunna tas ut av alla andra källor än CO2-halten. CO2 i sig bidrar inte till någon kylande effekt.
Det står heller ingenstans att -63 grader är en normal temperatur på jorden, kelvintemperaturerna anger färgen på ljuset och därmed våglängden, nåb.
Du verkar ha missförstått diagrammet. Du verkar inte ha insett att CO2 blockerar en stor del av utstrålningen i 10-20 ?m som är en stor del av det atmosfäriska fönstret.
Att ändra attityd kan vara svårt men kom i alla fall med beräkningar som inte är heelt tagna ur luften.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Hur menar du overkliga teknikmannen. Klarar du argumenten som skeptikerna brukar själva ge. Din bild har för övrigt inga som helst referenser eller analyser. De flesta (inklusive jag) är inte atmosfärsfysiker. För att klara läsa den typen av bild behövs faktiskt en förklaring och helst en publicerad artikel i vetenskaplig tidning. Den typen som granskas av andra forskare som är insatta i området. Kom gärna med den referensen tack..
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
"CO2 ligger så långt ner i frekvens vilket betyder att den kylande effekten är relativt hög" hur får du till det? Den del av den instrålade värmen som reflekteras direkt har samma frekvens som den inkommande värmen. All annan avstrålning sker på lägre frekvens än den instrålning som "driver" den. Skillnaden i frekvens, eller mer korrkt: kvanta, mellan de två motsvaras i stort sett av hur mycket som absorberats i det utstrålande materialet. Att CO2 absorberar i den lägre änden av värmespektrat innebär bara att det absorberar mindre av instrålad och direkreflekterad värme och mer av återstrålad värme.
SvaraBlanda inte ihop ny och gammal kärnkraft
Ständigt när alternativa energikällor diskuteras, så brukar kritikerna jämföra kostnaderna för elen från dessa verk (tex vindkraftverk) med kostnaden för el från de gamla kärnkraftverken. Det är en helt horribel och meningslös jämförelse, vilket de här siffrorna visar.
Man måste jämföra nyinvesteringar med nyinvesteringar, och då är kärnkraft plötsligt inte alls så billigt längre. Att bygga fler "gamla" verk är förstås omöjligt.
(inom parentes visar de ju också vilken sanslös kapitalförstöring det var att stänga Barsebäck)
Finland
Vad säger att Citigroup tittat på Finlands kärnkraftsbygge och inte något annat? Bara för att det är det närmsta till Sverige. I länder som har dyr, icke förnyelsebar elproduktion, elproduktion kan det löna sig att bygga nya kärnkraftverk (som i Polen). I Sverige med all sin billiga vattenkraft är det värre och om man ska bygga ändå, lägg dom i storstäderna och ta vara på spillvärmen.
Jämförelser
När man som NyT citerar investeringskostnader för kärnkraft som 2500 - 3500 EUR per kW, borde man i hederlighetens namn göra en jämförelse med de alternativ som politiskt förespråkas.
Enligt Elforsk ligger vindkraften på 1600 -2000 EUR per installerad kW, vilket vid 20% utnyttjandegrad följdaktligen mostvarar 8000 - 10 000 EUR per effektiv kW.
I rest my case.
Svar till Wino
Haha, jag ser att du snöat in på att förespråka kärnkraft politiskt eftersom du inte räknar med nyttjandegraden för kärnkraft i din jämförelse :)
SvaraSvar till Tobbe
Jag gissar att du är en kärnkrafts motståndare eftersom du själv inte räknar in nyttjandegraden för kärnkraft och rättar till sifforna
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Jag tycker det är kul att analysera folks argumentationsteknik. Så enligt ditt resonemang är du kärnkraftsmotståndare eftersom inte du heller rättar till siffrorna. Intressant :)
SvaraPris och kostnad
Blanda inte i hop pris och kostnad. Det man betalar när något byggs är ett pris. Vad det kostrar för leverantörerna är en anna fråga. Som leverantör granskar man noga vad en kund kan tänkas vilja betala vilket beror på kundens alternativ och ekonomi och vad eventuella konkurrenter - om dom finns - kan komma att erbjuda. Det är detta som sätter priset. Blir det på så sätt bedömda marknadspriset för lågt offererar man inte.
Partiska svenska media!
Svensk media är något alldeles absurt kärnkrafts fientliga, så även nyteknk. Storbritannien har långt gångna planer på att bygga ut sin kärnkraft.
Citibank har gjort en beräkning angående hur lönsamt de är för privata investerare, med de priset de satt på reaktorn har de konstaterat att de inte är lönsamt, exakt var de fått de priset på reaktorn ifrån vet jag inte, inte har jag sett någon enda reaktor med så hög prislapp. Om någon känner till någon, så kan ni gärna peka på vilken.
I Sverige hör vi mycket om att lägga ner och dra ner kärnkraften, exempelvis håller de på med ett sådant projekt i Tyskland likt de Sverige gjorde med Barsebäck. Att bygga kärnkraftverk skulle vara en riskfylld investering är inget annat än skitsnack, de byggs just nu över 30 reaktorer världen över.
För att illuster hur negativ svensk media är om nya kärnkraft så ber jag er titta runt i tidningarna om hur många positivt inställda artiklar de finns till kärnkraft och hur många negativa (sådana som den här), sedan kan vi jämföra med de faktiska läget. För att ilustera de faktiska läget kommer jag räkna upp ett antal länder och deras inställning till utbyggnad av kärnkraftverk, börjar med de med negativ inställning först.
Länder som vill riva kärnkraft:
Belgien, Tyskland, Österrike, Nordkorea (påtvingat av FN), Filipinerna
Länder som är neutralt inställda:
Sverige, Spanien, Ungern, Slovenien
Länder som planerna nya kärnkraftverk:
Canada, Mexico, Venezuela, Chile, Storbritannien, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Polen, Estland, Vitryssland, Schweiz, Albanien, Italien, Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Mongoliet, Vietnams, Thailand, Bangladesh, Indonesien, Jordanien, Saudiarabien, Yemen, Oman, UAE, Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Gahna, Nigeria, Uganda, Namibien, Sydafrika.
Länder som faktiskt just NU bygger kärnkraftverk:
USA, Brasilien, Argentina, Frankrike, Finland, Ryssland, Ukraina, Rumänien, Bulgarien, Iran, Pakistan, Indien, Kina, Sydkorea, Japan.
Jag menar helt seriöst, är de överhuvudtaget någon som läst en artikel i en svensk tidning om andra länder än Finland och Iran som bygger kärnkraft reaktorer?
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Kärnkraftsofferterna i USA pekar mot 100-140 miljarder per 1600 MW reaktor, så Warren Buffet, som häromveckan köpte järnvägar för 24 miljarder dollar, backade ur kärnkraftsprojekt!
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Bra talat "blogspot"
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Har du rätt är det ju värre än någonsin. Flera av de länder du räknar upp är ju diktatoriska talibanhelveten med bombambitioner. Medeltida skägg som sköter bugeten i ohelig allians med militarister och maffia. Sköna pajaser det där!
SvaraSvar till JON
Hej JON - dina siffror har lite med verkligheten att göra iallafall - estimaten ligger nämligen på 10-14 miljarder dollar för två AP1000, dvs totalt 2500 MW.
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Nåja, Tyskland kommer snart svänga i kärnkraftsfrågan eftersom man slapp sossarna i regeringen i valet nyligen. Belgien har också bestämt sig för att jobba vidare med kärnkraft. Nordkorea räknas inte. Återstår möjligen Österrike.
SvaraSvar till jeppen
Du kan väl fråga Warren Buffet så får veta hans åsikt om priset!
SvaraSvar till jeppen
"Tyskland kommer snart svänga i kärnkraftsfrågan..." Det är nog möjligt, men de är inte riktigt där än, kan dock konstatera att Sverige var i samma kategori som Tyskland för bara 2 år sedan. Klart att nordkorea är ett special fall, men jag vill visa hur få de var totalt. Vad som återstår tycks vara Filipinerna och Österrike.
SvaraBlågspott:
Nja, nu är de så att många av de här länderna (typ alla utom Iran) har tecknat avtal med IAEA som ska säkerställa att reaktorerna används på ett säkert sätt. Dessutom handlar de om lättvattenreaktorer vilka inte lämpar sig att göra kärnvapen av.
Att de har avtal med IAEA gör de snarare mindre riskfyllt än om de inte haft nån (officiell) reaktor alls.
JON:
Tror du gjort ett enhetsfel, den siffran jag kan hitta var 160milJoner dollar, inte miljarder, och de va inte för kärnkraften, utan för förundersökningen. Jag kan inte hitta någon referens till något nytt kärnkraftverk som kostar mer än motsvarande 30miljarder kronor per 1600MW ekvivalens. Faktum är att de flesta ny verk kostar betydligt mycket mindre än så, närmare 20. Men, posta en länk så kan vi titta allihopa.
Svar till JON
Snart kan vi köpa kinesiska eller indiska verk för en tiondel av priset - problemet är väl bara att vi då kommer att vara så fattiga att vi ändå inte har råd - om vi inte får det som bistånd av dem . . .
SvaraSvar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
But some little-noticed rain has fallen on the nuclear parade. It turns out that new plants would be not just extremely expensive but spectacularly expensive. The first detailed cost estimate, filed by Florida Power & Light (FPL) for a large plant off the Keys, came in at a shocking $12 billion to $18 billion. Progress Energy announced a $17 billion plan for a similar Florida plant, tripling its estimate in just a year. "Completely mind-boggling," says Charlie Beck, who represents ratepayers for Florida's Office of Public Counsel. "A real wake-up call," says Dale Klein, President Bush's chairman of the Nuclear Regulatory Commission (NRC). "I'll admit, the costs are daunting," says Richard Myers, NEI's vice president for policy development.
SvaraThe math gets ugly in a hurry. McCain called for 45 new plants by 2030; given the nuclear industry's history of 250% cost overruns, that could rise to well over $1 trillion. Ratepayers would take the main hit, but taxpayers could be on the hook for billions in loan guarantees, tax breaks, insurance benefits and direct subsidies--not to mention the problem of storing radioactive waste, if Congress can ever figure out where to put it.
Read more: http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1869203,00.html#ixzz0WrMdtVSN
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
The application by Florida Power & Light (FPL) for a large nuclear plant came in at a stunning $12 to $18 billion, and the utility concedes that new reactors present “unique risks and uncertainties,” with “every six-month delay adding as much as $500 million in interest costs.”
Svara- http://www.americanprogress.org/issues/2009/01/nuclear_power_part2.html
Detta gäller för ett kärnkraftverk med två reaktorer som har långt gångna planer i Florida, USA.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Om man nu tänker på saker som inte är direkt tekniska, men sannolikt allt annat än oväsentliga. Om jag änker rätt så byggdes kärnkraft i Europa före tiden då marknaden blev avreglerad. Hur ser elmarknaden ut i de länder som du hävdar bygger ut? Jag har vid en snabb blick inte kunnat se någon beröra detta som jag tycker vara en självklar faktor.
SvaraKan det var så simpelt att i en avreglerad elmarknad vågar man inte investera så stort som i kärnkraftverk eftersom försäljningen inte är garanterad som i gamla tider. Det kan vara precis samma sak som inom naturgasindustrin där man förr i världen tog investeringsbeslut mot 20-25 år långa leveranskontrakt med mer eller mindre garanterad inäkt via take-or-pay.
Angående det nya kärnkraftverket i Finland så har priset för finnarna inte nödvändigtvis en koppling till kostnaden för bygget. Det är kanske så att de betalar mindre än vad det kostar som det ser ut idag?
Hur man finansierar kärnkraftverk
"Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris. "
Byggkostnaderna domineras av de finansiella kostnaderna, alltså kostnaden för att låna pengar. Det blir enormt(!) stor skillnad på anläggningens lönsamhet beroende på hur billiga lån man får. Detta av två anledningar.
1. Kostnaden för kapitalet dominerar helt kostnadsmassan, precis som för vattenkraft och vindkraft. Detta eftersom uran, likt rinnande vatten och blåsande vind, är i princip gratis, medan kärnkraftverk, likt vind- och vattenkraftverk, kostar mycket att bygga.
2. Det finns ingen bransch som på långa vägar är så kapitalintensiv som kraftbranschen, och kapitalintensivast av allt är vind-, vatten- och kärnkraft. Det krävs alltså rekordmånga investerade kronor för att ge en krona i produktion. Å andra sidan är som sagt de löpande kostnaderna nära noll, då man inte ständigt behöver köpa in enorma mängder kol eller gas.
Alltså, för att kärnkraft ska löna sig måste man ha billiga lån. För att få billiga lån måste man ha bra kreditvärdighet. Vem har bäst kreditvärdighet i världen? Staten. Om staten står för lånen, eller låter privata företag ta upp lånen men sen ger statliga garantier, så kommer lån bli löjligt billiga och kärnkraften få löjligt låga produktionskostnader. Gillar man inte att staten tar på sig denna kreditrisk kan man dock helt eliminera den genom att kräva att företaget som bygger reaktorn ska leverera den nyckelfärdig till fast pris, som de gör i Finland.
Då återstår fortfarande problemet med elpriset, nämligen att om man drabbas av låga elpriser under en längre period kan man gå i konkurs, även om man i genomsnitt producerar billigast el. Detta problem har inte gaskraftverk som inte har stora lån på kraftverken som måste betalas (eftersom gasturbiner är mer eller mindre gratis att tillverka) och deras kostnader domineras av gasinköp. Så om elen blir för billig kan de bara sluta köpa gas och vänta på högre elpriser. Då överlever man medan vind-, kärn- och vattenkraftverken går omkull, även om de i genomsnitt producerar billigare el. Häpp!
Hur löser man då det problemet? Jo, antingen inför man en så kallad feed-in tariff, eller så inför man lite reglerade elpriser. Exempelvis ett prisgolv på 30 öre per kWh och ett pristak på 50 öre per kWh. De reglerade elpriserna minskar dessutom det finansiella risktagandet (det är ju mycket bättre att driva kärnkraftverk om elen alltid kostar 40 öre än när den kostar 10 öre halva tiden och 70 öre andra halvan), vilket i sig driver ner räntorna på lånen och driver upp konkurrenskraften för kraftverket.
Ett annat alternativ är att kraftverken säljer sin el på långa kontrakt (10+ år) till fasta priser till stora industriella förbrukare, som stålverk, aluminumsmältverk eller pappersbruk. Då vet man att intäkterna alltid kommer att vara högre än räntekostnaderna på ens lån, om än inte så mycket högre. Trots detta kan man göra goda vinster, eftersom ens el produceras till lägre genomsnittskostnad än i kol- och gaskraftverk.
Ett alternativ på denna metod är att ett industrikonsortium bildar ett icke vinstdrivande(!) företag som istället för att ge vinst åt ägarna ger dem el, som de sen själva kan konsumera i sina fabriker eller sälja på marknaden. Det är den lösningen man valt i Finland.
Hoppas jag klargjort lite hur kärnkraftsfinansiering kan fungera. =)
Svar till Starvid
Det är nog inte speciellt klokt att räkna med att dagens uranpriser står sig så länge. Efter 2035 beräknas den högvärdiga uranmalmen vara slut och då lär uranpriset ha en stor betydelse för produktionskostnaden, se tabell.
SvaraUranium price
[USD/lb U3O8]
50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1,000
Share in power
generation costs
[eurocent/kWh]
0.24 0.49 0.98 1.47 1.95 2.45 2.93 3.42 3.90 4.40 4.88
Svar till Rolle
Bara det att Thorium garanterat kommer att vara i princip gratis i sammanhanget . . .
SvaraSvar till Starvid
Låter intressant, jag ska göra ett räkneexempel för att demontera.
Svara30miljarder kr i investeringskostnad 1600MW, 85% verkningscykel samt 6%, 4% respektive 3% ränta för privat investerare och statlig garanti.
40år Avbetalning:
6%: 17öre
4%: 13öre
3%: 11öre
30år
6%: 18öre
4%: 15öre
3%: 13öre
Ni som tycker att 3% ränta är för lågt, va skulle ni säga om att ha 3% effektiv ränta (dvs plus inflation, ca 4-5% ränta totalt) på ert lönekonto?
Rolle:
Du vet att man kan använda lågvärdigt bränsle och upparbeta det va? Upparbetningskostnaden är fast och relativt billig, nästan gratis
Svar till x
Nackdelen med Thorium är att det inte är klyvbart .
SvaraMen visst, det har under de sista 40 åren pågått många försök att använda Thorium som kärnkraftsbränsle.
Speciellt i Indien som nu efter lyftet av uranembargot dock är helt inriktade på uranium som kärnkraftsbränsle för sina reaktorer.
Svar till x
En bra sammfattning av Thorium-läget fås på WNAs hemsida.
Svara"Much development work is still required before the thorium fuel cycle can be commercialised, and the effort required seems unlikely while (or where) abundant uranium is available. In this respect, recent international moves to bring India into the ambit of international trade might result in the country ceasing to persist with the thorium cycle, as it now has ready access to traded uranium and conventional reactor designs."
Svar till Rolle
Uranpriset är mer eller mindre irrelevant för priset på kärnkraftsel. Dels för att bränslepriset utgör en mycket begränsad andel av kärnkraftens kostnader, och att råuranet i sig bara står för en tredjedel av bränslekostnaden. De resterande två tredjedelarna delas lika mellan anrikning och tillverkning av bränsleelment.
SvaraNytt uran hittas i mycket hög takt vid dagens uranpriser, grovt höftat 5-10 gånger som mycket som vi använder årligen. Går man ner till en tiondel i uranhalt i malmen ökar tillgången 100 gånger (MacGregor och Deffeyes, 1980).
Urantillgångar
Verkligheten är att sverige sitter på uranfyndigheter ekonomiskt fullt jämförbara med Norges oljereserver.
Att inte utnyttja dessa är en nationell och global skandal
Svar till Wino
"Sverige har inga egna urantillgångar som är värda att utvinna. Därför köper vi vårt uran från främst Australien, Kanada och Ryssland."
SvaraCitat från SKBs hemsida
Svar till Rolle
Kan bero på att vi faktiskt inte letat utan låter Ranstad vara riktmärket. Fast undra vem som vill bo granne med en Urangruva. Men letar vi på, bygger en massa centrifuger så kan vi göra vårt eget uran. Kanske kan vi köpa billig utrustning från Iran om de nu slutar med sin anrikning.
SvaraSvar till Rolle
Detta stämmer så länge uranpriserna är låga. Av samma anledning så upparbetas inte heller använt kärnbränsle i Sverige. Än så länge har det varit billigast att köpa in uran från andra länder istället. Går uranpriserna upp så kommer dock detta att förändras.
SvaraPå tiden när vi i Sverige hade ett kärnvapenprogram så var vi dock tvungna att bryta vårat eget uran.
Svar till Rolle
Några frågor som bör ställas innan man startar nyutbyggnaden av kärnkraften!
SvaraHar man löst förvaringen av kärnkraftsavfallet, Nej?
Vilka länder och regimer ska få lov att bygga och driva kärnkraftsverk, ”Talibaner och Muslimer” eller är tekniken till bara för de rika och kristna länderna?
Hur länge räcker Uranet om alla som kan och får bygga kärnkraftverk gör det >50år?
Svar till Lasseman
Jodå, visst har man löst förvaringen. Tio gånger om dessutom - man har överforskat saken på ett närmast oansvarigt vis.
SvaraAlla länder bör få köra civil kärnkraft.
Ja, uranet räcker över 50 år. Vi kan sluta bygga reaktorer när vi tror att vi inte har bränsle för hela dess livslängd.
Svar till Lasseman
Uranium peak
Svara• The currently known recoverable uranium resources will be depleted in about 50 years, if the world nuclear capacity remains at the current level.
• The easily discoverable and easily mineable uranium resources are already known and in production.
• The mines with relatively rich uranium ores currently in production will get depleted in about 28 years.
• During the years after 2034 the specific CO2 emission of the nuclear process chain will rapidly rise, if the world nuclear capacity remains at the current level and if no new large uranium resources will be discovered, which are as easily accessible and mineable as the current rich ores.
• During the same years after 2034, under the same conditions, the net energy production of the nuclear system will decline and fall off the energy cliff by the year the currently known resources will get depleted.
Prospects
• Up until now, no indications of finds of new large rich uranium resources are known or published.
• The chances of discovery of new large resources as easily mineable as the currently known ores are unknown.
Svar till Rolle
Rolle - det där är uppenbarligen skrivit av domedags-peak-oilare, bland annat är "energy cliff" ett tydligt kännetecken. Punkter är antingen direkt falska, som tvåan, eller "om-A-så-B"-spekulationer med orimliga "A".
SvaraDet kommer vara lätt att hitta mer uran, och man kan dessutom använda sämre uranmalm utan större problem. Urantillgången är vårt minsta problem.
Svar till jeppen
The existence of the energy cliff implies that no net energy from uranium is possible below an ore grade of about 0.02-0.01% U3O8. This limit hardly depends on the state of technology nor on the assumptions on which the energy analysis of this study is based.
Svara• Uranium resources are not the same as energy resources.
Till slut så måste man mala ner så mycket berg för att få ut en viss mängd uran att den använda energin för nermalning o.s.v. överstiger den energi man kan få tillbaka.
Svar till Rolle
Jag anser att 0.02-0.01% är på tok för pessimistiskt med modern utvinningsteknik - men 0.01% ligger väldigt långt bort, så det är inget problem vi behöver bry oss om under våra livstider.
SvaraVidare beror gränsen självklart på kärnkraftsteknik - breeders utnyttjar uranet 50-100 ggr bättre än konventionell teknik. Med breeders så innehåller granit mer energi per kilo än kol. (Fast med breeders kan vi lägga ner uranpbrytningen under några tusen år - våra lager av utarmat uran kan användas istället.)
Svar till jeppen
Visst en kostnadseffektiv breeder skulle förändra förutsättningarna.
SvaraMen dagens kärkraft har sett sina bästa dagar.
Svar till Rolle
Den renässans vi ser idag talar emot din tes. Men den som lever får se.
SvaraSvar till Rolle
Säkra urantillgångar räcker med nuvarande förbrukning (65k ton/år) i ca 80 år, sannolikt mer än 200 år då ett högre uranpris ökar mängden brytvärt uran. Då reaktorerna också använder bränslet allt effektivare så kommer denna siffra sannolikt öka ytterligare.
SvaraDärutöver så finns också möjlighet att upparbeta använt kärnbränsle, och att använda bränsle från gamla kärnvapen.
Svar till Edis
Det var väl mer än så. Det fanns en svensk linje om inhemskt kärnbräsnle, naturligt, som skulle användas i svenskutvecklade reaktorer. Marviken var väl målet, men det blev världens förstaoljeeldade kärnkraftverk. Nån vitbok i Riksdagen 68/69 är central här. Det berodde väl delvis på att man inte kunde garantera säkerheten men också på att USA lyckades utveckla lättvattenreaktiorerna till betydligt attraktivare priser. Det finns en del om detta i en utmärkt bok som heter "Mellan domedag och frälsning"....eller något i den stilen
SvaraMedia och kärnkraften.
För övrigt är medias behandling av kärnkraften extremt partisk och ensidig. Det enda som kan slå en krånglande ventil i Ringhals som förstanyhet i Dagens Eko, är väl en utvisningshotad flyktingfamilj.
Ekonomi nu och framåt
Nej just nu är det nog inte ekonomiskt - men så tar det ju ett tag att projektera och bygga nya kraftverk !
Och om man tar bort all kolkraft i Uk - vad hamnar elpriset på då (givet tillgången och beräknad efterfrågan) ?
istället för 0.65 eur/kwh så kanske det snarare är 6.5 eur/kwh?
Så frågan är hur mycket kostar det att installera motsvarande kapacitet på andra sätt ?
Men visst är det nog så att stater måste lyfta ögonen och se till sina medborgares energibehov om 10-20 år - och se till att uppmuntra/göra investeringar för det nu. kommersiella intressen är alldeles för kortsiktiga verkar det som!
/K
Bra om ekonomiskäl stoppar kärnkraftutyggnad
Förgiftningsrisk för djur, natur, nu och i framtid räcker ej.
Ingen nyhet
Detta är gammal skåpmat som bara vissa idioter inte kan ta till sig så man ideligen måste höra på tokerier från "internet"
Om staten helt lämnade ekvationen blir det ännu dyrare än så, och det vet alla insatta redan därför vill man att staten ska hålla dem i handen.
Svar till Ekonom
ALL RISK, NO REWARD FOR TAXPAYERS AND RATEPAYERS
SvaraAngående kärnkraftsindustrins målsättning att bara ta hand om vinsterna och låta skattebetalarna stå för notan.
Vermont Law School
Svar till Rolle
Jag tror att samhället har nytta av elen - där har du din "reward". Fossilkraft är värre, det vet vi, och av alternativen till fossilt är det bara kärnkraft som fungerar fullt ut som ersättare.
SvaraSvar till jeppen
För Sveriges gäller att vi har möjlighet att helt ersätta kärnkraften med den mycket billigare vattenkraften som är utbyggbar till 100 TWh samt vindkraft 30 TWh och biobaserad energi.
SvaraKärnkraften lider av flera problem, urantillgången är starkt ifrågasatt och kostnaden för ny kärnkraft
är avskräckande.
Globalt gäller att solenergin har möjlighet att täcka världens växande energibehov. Trevligt nog
så gör Europa nu en storsatsning på solenergi där även ABB och Svenska Siemens i Finspång är med.
Dagens uranproduktionskapacitet eller framtidens är alldeles för liten för att utfasa kolet. Däremot så skulle kraftverk baserad på solenegin klara det, korta byggtider o.s.v.
Glöm kärnkraften den har gjort sitt.
Svar till Rolle
Sverige har överhuvudtaget inte några problem försörjningsmässigt - vi kan helt enkelt lägga ner kärnkraften och allt som händer då är att vi anpassar oss litegrann, en massa industri flyttar ut och vi blir fattigare. Befintlig vattenkraft räcker till att driva samhället - Danmark, Tyskland och Nederländerna är exempel på länder som klarar sig med hälften så många watt per capita som vi. Sverige kan vi alltså lämna därhän.
SvaraGlobalt så drömmer du om sol, tydligen, men det är för dyrt. Det stämmer att vi inte kan skala upp kärnkraften till att täcka kolet utan att gå över till breederteknik - men gör vi det så är bränslebehovet tillgodosett närapå i evighet.
Att kärnkraften skulle gjort sitt verkar inte stämma med utvecklingen i verkligheten. På tre år har antalet reaktorer under byggnation fördubblats, och med tanke på de planer som finns så ser det ser ut att kunna fördubblas igen under de kommande tre åren.
Svar till jeppen
Sveriges elkonsumtion är bara på ca: 140 TWh.,så
Svarahär behövs inte läggas ner någon industri om vi nyttjar
våra naturresurser.
Om basindustrin har tänkt sig att klara framtiden med dagens uranbaserad kärnkraft så är risken uppenbar att de går i konkurs.
Visst, en framtida breederteknik skulle säkert kunna eliminera
uranproblematiken , tyvärr så är det inte lika säkert att den eliminerar kärnkraftens
kostnadsproblem, ryssarna t.ex. räknar med att breedern blir dubbel så dyr som dagens kärnkraft.
Solenergin kan redan idag konkurrera med naturgas och koldioxidlagrad kolkraft och med de korta bygg och upplärningskurvor som blir fallet med en storskalig solenergiuppbyggnad så lär solenergin bli alltmer konkurrenskraftig.
Svar till Rolle
"Solenergin kan redan idag konkurrera med naturgas och koldioxidlagrad kolkraft och med de korta bygg och upplärningskurvor som blir fallet med en storskalig solenergiuppbyggnad så lär solenergin bli alltmer konkurrenskraftig."
SvaraIntressant men det skulle vara bra att få några pålitliga referenser som visar hur man har räknat och kan bekräfta dina uppgifter.
Svar till Rolle
Biokraft, kanske vi båda kan komma överens om, kommer inte bli mer än en marginell kraftkälla !?
SvaraArealerna, som iof i sverige är rätt stora, behövs till en massa annat också och förbränningen, även om den är co2 neutral på ngt år sikt, ger upphov till andra ämnen/ev rök/sot om den inte bränsn helt rent...
Sol + vind är inte 24/7 källor - men som du påpekar kan vattenkraften kompensera detta och gör det bra tyvärr kan/vill vi inte förstöra fler älvar med utbyggnad !
OCH vi kommer inom kort behöva lyfta över transporterna till icke-oljeberoende - och till det krävs massor av energi - detta även om vi sparar/effektiviserar så bra det går utan att kväva vår globala konkurenskraft.
Här har kärnkraften en bra plats i energimixen !
Mao behåll, och bygg ut (inte med fler men med mer !) kärnkrfaten - som är ett hållbart alternativ med bränsle för över 1000 års användning, som man känner till nu - och på köpet kommer utvecklingenn för denna energiform som är i sin linda ta fart, och en breeder, som tar han om mkt med problematiken för uttjänta känrbränsle från idag, komma ned i pris och fusionen kan hinna ikapp osv osv - en framtidsform av energi helt enkelt !
/K
Svar till Eskil
Här är lite siffror tagna från en rapport på KVAs hemsida.
SvaraPresent estimeted cost per MW: 100-200 EUR/MWH.
Post 2019 estimeted cost per MW: 40-80 EUR/MWH.
http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/rapport_energi_sol_eng_2009.pdf
Svar till Klas2k
Visst en hyfsat kostnadseffektiv breeder skulle säkert få bra marknadsandelar. Men än är vi inte där.
SvaraAtt uranet skulle räcka i 1000 år är bara uppgifter du kan finna på några kärnkraftsentusiaters hemsida.
Ryska och Indiska kärnkraftstekniker räknar med att uranet är helt slut omkring 2050.
Beräkningar som har gjorts visar att den höggradiga uranmalmen är slut omkring 2030.
Svar till Eskil
En trevlig egenskap hos solenergin är att det går snabbt och är "billigt" att prova nya koncept.
SvaraHär är ett koncept som just nu är under utprovning och som lovar, 5 times lower cost per kWh than competing systems.
http://www.solar-islands.com/index.php
Svar till Rolle
Har du rätt om solenergi behöver vi bara luta oss tillbaka och vänta - då dominerar snart solenergin. Men såvitt jag vet byggs det inte solel utan massiva subventioner.
SvaraSvar till Rolle
Klart uranet räcker i 1000 år. Det är ju skitbilligt idag, och vi vet att ett tiofaldigande av priset leder till att resurserna ökar 300-falt. Och ett tiofaldigande av priset kan vi ta.
SvaraSvar till jeppen
Länk Tack!
SvaraSvar till Rolle
Till 2050 finns definitivt Gen IV reaktorer i kommersiell drift och i bästa fall även fusion.
SvaraDäremellan har vi uran från havsvatten och torium.
Svar till Rolle
Vad vill du ha länk till?
SvaraSvar till jeppen
"Klart uranet räcker i 1000 år. Det är ju skitbilligt idag, och vi vet att ett tiofaldigande av priset leder till att resurserna ökar 300-falt. Och ett tiofaldigande av priset kan vi ta."
SvaraSvar till Rolle
http://en.wikipedia.org/wiki/Uranium#Supply :
Svara"There is a 300-fold increase in the amount of uranium recoverable for each tenfold decrease in ore grade."[53] In other words, there is little high grade ore and proportionately much more low grade ore available."
http://en.wikipedia.org/wiki/Economics_of_new_nuclear_power_plants#Uranium
"Doubling the price of uranium would add only 7% to the cost of electricity produced."
Svar till jeppen
Se mitt svar lite längre upp.
SvaraSvar till Rolle
Det var ett rätt dåligt svar, på flera sätt. Nu jobbar vi fortfarande med relativt höggradiga fyndigheter, några kanadensiska ligger på hela 21% uran! Kända reserver idag är cirka 5 miljoner ton, och kvalificerade gissningar ger vid handen att det finns 35 miljoner ton att finna vid <$130/kg. Det räcker i 500 år med konventionell teknik - 100 år om all nästan all el ska komma därifrån
SvaraSen kan vi som sagt låta uranpriset öka en hel del - exempelvis en faktor 3 ger cirka 14% dyrare kärnkraftsel och cirka 17 gånger större uranreserver - dvs 1700 år av en kärnkraftsdrivet jordklot! Och då har vi inte ens börjat snacka breeders än.
Svar till jeppen
Inte ens IEA är lika optimisk som du, enligt WEO2007 så befarar man uranbrist efter 2035.
SvaraSvar till Rolle
Jag är inte optimist, jag bara läser in mig på de fakta som finns. Du däremot verkar försöka hitta negativa infallsvinklar och bortser från resten.
SvaraKan du citera WEO 2007 och gärna länka - jag hittar inte det du syftar på i den rapporten. (Men jag vet att de brukar komma med en del självklarheter, som "om man inte investerar ordentligt så blir det brist".)
Svar till jeppen
Om du kunde referera till någon eller några vetenskapliga rapporter som belägger dina optimistika synpunkter på världens urantillgångar så skulle jag gärna läsa dom.
SvaraWEO2007 finns att ladda på ieo.org.
Svar till Rolle
Jag refererade till wikipedia några kommentarer upp, som i sin tur refererar till vetenskapliga rapporter för just de fakta jag lade fram. Jag är säker på att du klarar att följa länkar i två steg, om du utnyttjar din hjärnkapacitet fullt ut.
SvaraVad gäller WEO2007 så hittar jag som sagt inte det du refererar till i rapporten - jag sökte alltså efter "uranium" i fulltextdokumentet (674 sidor) och hittade inte något stöd för ditt påstående! Jag tror du hittar på.
Svar till jeppen
Ursäkta Jeppen, WEO2006, sidor omkring 380.
SvaraSitter tyvärr lite tight till, skulle du kunna ge mig direktlänkarna till de vetenskapliga rapporterna.
Svar till Rolle
Rapporten med 10 => 300 finns här:
Svarahttp://www.osti.gov/energycitations/product.biblio.jsp?osti_id=6665051
Det här med 7% etc - att det är i den häraden är allmänt känt och det kan du ju verifiera själv genom att göra ett överslag på spotpriset på uran kontra totalkostnaden för elen det uranet kan generera.
Okej, WEO2006 - det ligger rätt nära min ståndpunkt, tycker jag. Mina siffror kom från IAEAs rapporter. Det fräschaste jag känner till är dock OECDs "Uranium 2007":
http://browse.oecdbookshop.org/oecd/pdfs/browseit/6608031E.PDF
Förstår man hur mycket uranpriset kan stiga utan att det stör och läser exempelvis sidan 27, så är det väldigt svårt att oroa sig för urantillgången. Länder som Kina verkar inte heller oroade - annars skulle de knappast planera för hundra nya reaktorer i närtid.
Svar till jeppen
Den första rapporten du refererar till är en studie utförd på 1970-talet som handlar om uraniets uppskattade fördelning i jordskorpan och som fastslår
Svara"Their case study, supported by US mining records, indicates that the supply of uranium will
not be a limiting factor in the development of nuclear power."
Föga imponerande med andra ord.
Den andra rapporten bygger på IAEAs, så det blir ju lite tårta på tårta.
Helt rätt att Kina satsar på en stor utbyggnad av kärnkraften. De har också blivit tillrådda att säkerställa uranleveranserna av analytiker, vilket Kina nu gör genom att köpa gruvaktier.
"China’s Uranium Strategy
Rather than forming agreements with uranium producing nations, China’s uranium supply
securing strategy involves buying stakes in uranium mining firms."
http://www.uraniuminvestingnews.com/2176/uranium-resource-competition-heats-up.html
Svar till Rolle
Du menar att fördelningen av grundämnen i jordskorpan förändrats sen 70-talet?
SvaraKina skulle knappast satsa på vanliga reaktorer med en flotta på 100 klara framåt 2025 om de trodde att uranet skulle börja ta slut då, oavsett om de kommit över några gruvaktier eller inte.
Men vet du, vi kan sluta diskutera det här nu. Har du bestämt dig för att uranet börjar ta slut så har du.
Svar till jeppen
Kina har köpt två BN-800 och de AP-1000 de startat masstillverkningen av kan drivas av MOX.
SvaraKina vet att de dels kan använda U238, dels torium och även det som idag av många kallas avfall...
BN-600 har till största delen drivits av det sedan 1981... en av Rysslands mest tillförlitliga reaktor...
2018 hoppas Kina och Ryssland ha BN-1800 med tre ggr BN-600´s effekt och istället för 60% klyvning av uran 98%, men till ett lägre pris.
Om tokstollelandet Sverige offrar 67GSkr på att gräva ner kärnbränsle har ni utvunnit 0,02% av energin och omvandlat 30% av den energin till elkraft... jotack... viss skillnad mot 98% och 50% verkningsgrad...
Men Maudan vill ju ha vindkraft... ganska o.k om man har trygg pension och långt över miljonen i inkomst, trotts att begåvningen är lika skral som rösten.
Hon hinner kanske dö innan det systemet kraschar.
Det blir bara hennes efterlevande som får ta smällen...
Moral????
Risker
Kränkraftens risker räknas av någon anledning alltid på ett annat sätt än andra energislags. Bara i Kina dör mer än 3000 kolgruvearbetare varje år. Det blir grovt räknat 90000 döda sedan Three Mile Island-olyckan, där ingen omkom. Det är hisnande, men det verkar som om fattiga kinesiska arbetare liksom inte räknas.
Och vad händer vid en katastorf vid en stor kraftverksdamm? Senast omkom ett sjuttiotal personer vid ett vattenkraftverk i Jenisej i Sibirien.
Dessa händelser är "vanliga" nyheter som bara passerar förbi, och ingen ifrågasätter varken kolkraft eller vattenkraft för den skull.
Svar till Per
Vi kanske ska nämna ett område i Vitryssland som för lång tid kommer att vara obeboeligt. Konsekvenserna har annu inte klingat av, tvärtom:
Svara"...during the last 15 years, 60,000 people have additionally died in Russia because of the Chernobyl accident, and estimates of the total death toll for the Ukraine and Belarus could reach another 140,000.
---
Belarus national cancer statistics, predicts approximately 270,000 cancers and 93,000 fatal cancer cases caused by Chernobyl.
---
Källa http://www.greenpeace.org/international/news/chernobyl-deaths-180406
WHO har en försiktigare bedömning men som sagt, inget vet förrän om 50år, 100 år, ... ?
Svar till Framtiden!?
Greenpeace rapport är bara rena fantasier. Man har totalt missat begreppet med orsak och verkan.
Svara56 direkta dödsfall har konstaterats och man uppskattar att ca 4000 kommer att dö av cancer pga olyckan (dvs ca 4% mer än vad som är normalt). Det har idag också diskuterats att siffran 4000 kan vara överskattad.
Eftersom det har gått snart 25 år sedan olyckan så ska man kunna upptäcka påverkan i cancerstatistiken. Man behöver inte vänta så länge som 50 eller 100 år. Om hundra år så är ju de flesta av dem som utsättes för olyckan döda av andra orsaker.
Den största delen av de drabbade områdena anses nu säkra, undantaget är området närmast kraftverket vilket har en radie på 30 km. Flera tusen personer arbetar dock i denna zon, även om de inte bor där.
Svar till Framtiden!?
Tjernobyl var katastrofalt.
SvaraOch även om Greenpeace siffror verkar hämtade ur en roman snarare än verkligheten så är det en händelse som påverkar oss fortfarande.
Att jämföra västvärldens kärnkraftverk, där den enda katastrofala olyckan skördade 0 dödsoffer - Harrisburg, med ett 50/60-tals verk from forna sovjettiden är som att jämföra konsekvenserna och riskerna med att transportera sig med ett modernt säker bil vs en stol med 100 raketer fästa under sig !
Det är fysikaliskt (handlar inte om människors felbarhet) omöjligt att få en likadan olycka i en kokvattenreaktor - även om alla de redundanta säkerhetssystemen fallerar
Skulle allt totalt gå jättesnett så kommer reaktorn att stoppas automatiskt utan att ngn behöver göra ngt pga fysikens lagar (i kokvattenreaktorer till skillnad från den otroligt naiva gamla sovjetiska konstruktionen, så klingar reaktionen av om den inte tvingas att upprätthållas) och ingen av de mångdubbla systemen för nödkylning träder in och kyler av härden, så kan en kokvattenreaktor då til slut, om det går riktigt riktigt snett, släppa ut radioaktiv ånga, som tas om hand, iaf i de svenska verken, av ett stenfilter, som tar bort över 99 % av de radioaktiva partiklarna - och i värsta fall, i andra länder, släpps ut i atmosfären - en förfärlig olycka men inget som kommer göra landet obrukbart för 100 år framåt...
Och som sagt detta känner vi till, därför har vi de där stenfiltren i Sverige, och troligen i en massa andra västländer också även om jag personligen inte vet hur det är där...
/K
Svar till Edis
Antalet döda beror på vem man frågar, Otroligt nog varierar talen mellan 26 och 50000-100000! Der Spiegel har en sammafattning av olika organisationers uppfattning:
Svarahttp://www.spiegel.de/international/0,1518,411864,00.html
Är områdena säkra? Nej, tyvärr, se bilden/flash animationen i samma artikel. Greenpeace gjorde en intressant aktion där prover togs 40 och 50 km från ground zero, dvs väl utanför riskzonen. 2 kg jord som vid analys visade sig vara högaktivt avfall innehållande bränslerester. Proverna levererades till IAEAs huvudkontor, väl inkapslat...
Eftersom människor fortfarande utsätts för strålning kommer cancerstatistiken vara fortsatt dyster. I statistiken syns inte alla de som ger upp innan den "naturliga döden" utan istället tar självmord. De är många!
Läs ocks[ en WHO rapport om effekterna:
"Chernobyl: the true scale of the accident" http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2005/pr38/en/index.html
Svar till Framtiden!?
2 kg högaktivt avfall? Puhleese!
SvaraJag föreslår att du inte väljer att tro på det värsta du hittar.
Svar till jeppen
Jag är ingen radiolog men det här ser inte ut som godis:
Svarahttp://www.greenpeace.org/raw/content/sweden/rapporter-och-dokument/chernobyl-sampling-operation-briefing.pdf
Svar till Framtiden!?
Jag ser inget direkt konstigt i det där. Vi vet att Tjernobyl var dåligt (mycket värre än härdsmältor i västerländska reaktorer kan bli) och Greenpeace letade på ett par utsatta evakuerade ställen i närheten. Är någon förvånad över att de hittade radioaktivitet och en partikel av kärnbränsle?
SvaraSen var radioaktiviteten inte så uppseendeväckande heller - ca 20x EUs högt ställda krav och det som stod ut var Cesium-137 som halveras vart 30:e år.
gratis kraftkälla
Eftersom kungen var tvungen att fortsätta att spotta på
nobelpriset i fysik på grund av HÅNGLANDE TASKESPELERI och MANIPULATION i nobelkommitten
för FYSIK.
Svar till Rolle om www.solar-islands.com/index.php
Intressant, forumet rekommenderas rubricerad hemsida.
Men småskalighet, t ex en värmedriven elproducerande motor per hushåll, i sol-/biomasserika trakter verkar också bli konkurrenskraftigt. I kalla trakter med biomassa blir den värmedrivna motorn ett värmekraftverk som betalar sig snabbt.
Kärnkraft är katastrofkraft kunde läsas tidigare i veckan
Och att tryckvattenreaktorerna exploderar när säkerhetsventilerna är igensatta, betongklumpar flyger miltals och radioaktivitet sprids över hela kontinenter.
Svar till Mona i Västerås
Greenpeace och Mona i Västerås är exempel på demokratins spelregler, som ingenjör måste jag acceptera att en hysterisk toktants grubblerier värderas lika mycket som mitt eget tekniska kunnande.
SvaraMen märkligt nog fungerar det inte åt båda håll, härom dagen kunde jag i P1 höra några klimatprofeter på allvar diskutera om forskare med en avvikande uppfattning skulle tillåtas komma till tals?
Svar till Mona i Västerås
Detta "argument" har redan pulveriserats. Ctrl+F "Jo, Michael" i
Svarahttp://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article669359.ece
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article671178.ece
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article669459.ece
och läs svaren.
Svar till Wino
Du verkar vara en bitter och potenslös person. Du förstår inte idén med demokrati, därför kan du inte respektera den och därför låter du själv själv som en "toktant".
SvaraSvar till Wino
Du låter som en taliban...
SvaraJag ska spara denna kommentartråd
Ni som tror att industriellt utnyttjande av gluoners energi, inte kan kostnadsutvecklas som all annan industriell verksamhet.. Tänk......
Det tycks vara mycket tro i denna debatt...
Kanske ni skulle hänga med på vad som händer i länder som har kapital men saknar en obildad högröstad opinion?
Påminner om att Indiens små fastbreeder (gen4) som startar tillverkningen efter driftstarten 2011 av den första, kostnadsberäknas till 10Skr/W och 100 års drifttid.
De klarar bränslepåfyllning under full effekt, de kommer ha både uran och torium runt härden för ytterligare bränsleframställning.
Jag lovar att före 2020 blir ändå de som kostar 10Skr/W och hundra års drifttid samt noll i bränslekostnad (de kan sälja en del av det som de producerar) inte de billigaste kärnkraftsanläggningarna.
Indien tror inte heller det ty det är del 2 i 3 steg.
Först de små reaktorer som är en utveckling av de de köpte från Kanada 69-70... så fb därefter de storskaliga toriumreaktorprogrammet, då tilllräckligt med U233 skapats.
Jag tror att smältsaltreaktorer kommer ändra Indiens tredje fas före 2020.
Så hur dyrt blir uran då vi sedan 30 år kunnat driva reaktorer av dagens avfall och det som kallas utarmat uran, U238 99,3% av allt naturligt uran?
Ni ska få läsa om era självsäkra kommentarer om fem år.
Svar till Gunnar Littmarck
Hej Gunnar!
SvaraHar du någon bra länk till info om dessa reaktorer?
Svar till Reflektorn
Jag har skrivit många ggr om det sedan i våras, ska leta lite efter mina länkar och källor, hoppas kunna ge dig i kväll.
SvaraSå länge kan du läsa lite här:
http://www.world-nuclear.org/info/inf53.html
http://nucleargreen.blogspot.com/search/label/Small%20reactors.%20indian%20reactors
http://sify.com/news/Main-vessel-for-India-39-s-fast-breeder-reactor-to-be-lowered-in-two-weeks-With-Images-news-National-jk2qEchbhdj.html
Den snabba bridreaktorn i programmet som startar nästa år och ska leverera elkraft och dricksvatten 2011 har givit Indierna en massa kunskap så de nästa fyra blir avsevärt enklare och med många passiva säkerhetssystem som minskat kostnader och ökad säkerheten.
De är godkända för placering i tätbebyggt område..
I länkarna ovan syns siffrorna 1,2$/w men då jag läst noggrannare beräkningar ser det mer ut att vara på 1,4$/w, men betänk att det är inte byggda i Sverige....
Här skulle bara byråkratin säkert dubbla priset, trotts att modellen är certifierad och godkänd..
Sverige vill ju inte heller ha gen4 reaktorer i drift redan några år före 2020, ty då dras ju hela underlaget för dagens klimatbyråkrati och märkliga system med beskattning av restenergi (så den släpps ut) subventioner av olönsamma energisystem, bort.
Bara tillåtelse för fri utbyggnad av vattenkraft som inte skadar eller påverka livet i vattendragen, skulle på ett bräde slå ut all storskalig vindkraft.
Systemet med så kallade gröna cert är gröna såtillvida att de förlänger fossilenergiepoken och då får ju växter mer CO2....
Svar till Gunnar Littmarck
Just det, de gröna certen kanske förlänger den tid det tar för de lata och giriga människorna att elda upp de fossila bränslena. Det är det som är meningen. Tempot i ökningen av CO2 o a s k växthusgaser bör nämligen justeras. Nedåt.
SvaraSvar till Babbe
Nu inser ju de flesta att inte jordskorpans kolväten kommer eldas upp.
SvaraMen de som tänker inser att peakoil kommer först då vi massivt använder oss av billigare enrgisystem.
Nu finns allt fler, men samtidigt ökar tillgången på naturgas fullständigt sjukt..
Kol och olja kommer vara enkla att priskonkurrera ut, men kräva att ex. tokländer som Sverige satsar på syntetiska drivmedel i stället för energisystem som enbart slarvar bort resurser.
Nu är gasen inte så jobbig.
Kol och olja är starkt miljöbelastande i alla sina led.
Dessutom leder kampen om makten över oljan till konflikter.
Så evigt billig gas kan jag leva med.
Kan du?
Svar till Gunnar Littmarck
Jag är emot allt jag inte förstår eller kan ta på. Eld kan jag ta på, det är lätt att förstå hur detta bränsle fungerar. Med kärnkraft är det annorlunda. Man stoppar in bränsle i reaktorn och tar ut det efter fem år. Under denna tid har det tydligen hänt något men bränslet ser ju likadant ut = inget har hänt, förutom att vissa säger att det är starkt radioaktivt. Är det något som smittat bränslet med strålning. Jag och många miljövänner med mig tror inte på kärnkraften av denna enkla anledning, det är alldeles för svårbegripligt. De saltreaktorer du pratar om i indien, blir de radioaktiva de oxå?
SvaraAll strålning är livsfarligt - man kan inte smaka, höra eller känna lukten av det, därför är det livsfarligt. Med olja kol, vind, sol och gas slipper vi all strålning, eller hur. Jag är och vill förbli ren från strålning.
Svar till Lollipop
Kärnkraftsexperterna förstår kärnkraften, räcker inte det? Människokroppen är också svårbegriplig (det tar många års heltidsstudier att bli läkare), litar du inte på sjukvården? Du vet antagligen inte hur en dator fungerar i detalj, men trots det vågar du använda den?
SvaraFarligheten i strålning beror på mängden, precis som med allt annat. Till och med vatten är farligt om du dricker för mycket.
Varje dag utsätts människan för strålning, som bland annat kommer från rymden, solen, radongas och radioaktiva ämnen i människokroppen. Endast en liten del av strålningen kommer från mänskliga källor såsom kärnkraft.
Vad gäller strålning från normal operation av kärnkraftverk gäller följande:
* Flygvärdinnor och piloter får i sig mer strålning än arbetare på kärnkraftverk.
* Den minimala mängden radioaktiva isotoper (bland annat uran) som finns naturligt i kol gör att omoderna kolkraftverk släpper ut mer strålning än kärnkraftverk.
* Att bosätta dig vid ett kärnkraftverk ger dig mindre strålning än att flytta till Bohuslän, eftersom graniten där ger ifrån sig radon.
Den enda stora olycka vi har haft i en modern reaktor är Harrisburg, och där utsattes omgivningen för en stråldos motsvarande en röntgenundersökning.
Svar till P
1. Nej flygvärdinnor och piloter "absorberar" mer strålning än en normal individ. De "får inte i sig" mer strålning, det kan endast ske om flygplanskabinen är kontaminerad med radioaktiva partiklar.
Svara2. Är inte strålningen från de konstgjorda nukliderna mer energetiska än de naturliga (C-14, K-40, U-238/Th-232 och dess sönderfallskedjor) och därmed farligare per sönderfall?
3. Vad händer om man bosätter sig utanför Ringhals där det finns risk för radongas samt utsläpp från verket som i värsta fall kan uppgå till 0,01 mSv/år? Okej att radonet kan ge mig 100 mSv/år, men skall man inte se bidraget från kraftverket för vad det är - livsfarligt!
Om jag inte minns fel driftsattes Tjernobylreaktorn ett år efter de två modernaste svenska reaktorerna - är då inte den reaktorn tillräckligt ny för att betraktas som modern?
Svar till Lollipop
Ursäkta, skitreaktorn i Tjernobyl var visst 2 år äldre än skitreaktorerna Forsmark och Oskarshamn 3. Men det är inte detta som är huvudpunkten i mitt ogillande av kärnkraft. All kärnklyvning är farlig och bör därför ersättas av kraftslag som inte skapar radioaktiva restprodukter.
SvaraJag tror inte jag kan bli övertygad om fördelarna med kärnkraft. Försök bara...jag står mig stark här på torpet.
Svar till Lollipop
1. Ordklyverier. Faktum kvarstår att ett eventuellt argument om vardagsstrålning ifrån kärnkraftverk slår hårdare mot flygtrafik.
Svara2. Ekvivalent stråldos, som mäts i Sv, tar hänsyn till skillnaden i biologisk påverkan.
3. Så det är okej att vara pilot (+2 mSv) eller bo i Bohuslän (+1 mSv) men inte bo vid Ringhals (+1.01 mSv) eller Oskarshamn (+0.01 mSv)?
Våra reaktorer är inte modernare för att de byggdes senare, utan för att de har mer säkerhet:
* Metertjock betonginneslutning (istället för ingen inneslutning alls).
* Negativ voidkoefficient - om temperaturen ökar bromsas kärnklyvningen (Tjernobyl hade positiv voidkoefficient - klyvningen eskalerar med temperaturen).
* Ingen brännbar grafit i härden.
Om du är rädd för kärnavfallet borde du iallafall stödja Gen-IV reaktorer som dem Gunnar Littmarck beskriver. De är det enda sättet att bli av med det REDAN EXISTERANDE avfallet.
(Det viktigaste argumentet för kärnkraft tycker jag är följande: Kärnkraften är den enda kraftkälla som kan stoppa kolkraften. Just nu bygger Kina två kolkraftverk i veckan, medan Tyskland planerar drygt 20 stycken.)
Bra
Det är bra att någon tung instans nu tar bladet från munnen och gör denna analys offentlig så att beslutsfattarna kan se att kostnaderna för ny kärnkraft blir alldeles för höga för att motivera nyinvesteringar.
Dessutom har ju världens supermakter redan idag tillräckligt med plutonium för att förgöra hela världen flera gånger om, så även där är behovet något begränsat...
Svar till Gunnar Littmarck om katastrofkraften
Att koncernen Vattenfall är satt i pant med obegränsat skadeståndsansvar i händelse av olycka är väl inget att bråka om eftersom risken är obefintlig enligt bl a dig Gunnar som också är mycket nedlåtande till kkmotståndare.
Eller kan det vara så att risken inte alls är i närheten av obefintlig? Är alla de som nu "gått i taket", näringslivsdepartementet, partiledare m f l mindre vetande?
Svar till Mona i Västerås
Det är inte riskerna som diskuteras, utan att Vattenfalls styrelse överhuvudtaget kan pantsätta en statlig koncern i Tyskland utan att någon "märker något".
SvaraSvar till Mona i Västerås
Min bäste Mona.
SvaraOm det var så besvärligt med det ansvaret under den tid reaktorerna i Tyskland stått still, varför inte omedelbart säga upp det?
Fast då kan inte vinsterna flyttas till Sverige, men så återinvestera i Tyskland och skriv ett nytt avtal om 5 år ifall det finns lönsammare investeringsobjekt utanför Tyskland, förslagsvis kan reaktorerna stängas av då med, så säg upp det avtalet då pengarna är överförda..
Mvh Gunnar
Svar till Gunnar Littmarck
Nja, Mona
SvaraPantsättningen beror på att Vattenfall åtar sig att hålla 340 miljoner euro i likvida medel tillgängliga för en eventuell katastrof. Hur stor risken för en katastrof är har inte diskuterats map detta.
Gunnar
Det är nog inte så lätt att säga upp ett avtal såvida du inte har exklusiv kännedom om eventuella klausuler i det, kanske du kan dela med dig av det i så fall.
Om banker och lönsamhet
Det är ju klart att Citibank tycker att investeringar i infrastruktur är både onödig och riskfylld när man i stället kan spekulera i obligationer och andra finansiella derivat där staten får lösa ut dem om det går åt skogen ($300 miljarder för Citibank).
Svar till F Swartz
Så sant... För de pengar som donerats till de amerikanska bankaktieägarna helt utan motprestation skulle man kunna fördubbla eller tredubbla världens produktion av kärnkraftsel.
SvaraBankerna, näringslivets parasiter
Det finns ett skäl för att inga nya kärnkraftverk kommer att byggas. Snikna ekonomer som vill parasitera.
Banker vad är det ? En pseudoverksamhet som ideligen framkallar kriser i ekonomin. På så sätt kan de stjäla folks pengar under falsk täckmantel. Oj OJ nu är det kris och du har förlorat dina besparingar. Inte försvinner pengarna ut i tomma rymden. De hamnar i parasiternas fickor.
Med ny teknik behövs ingen reaktortrycktank. En termisk LFTR behöver endast tio procent fissilt material. Ingen uranbrytning eller upparbetning. Avfallsproblemet är mycket litet, kanske delikat. De bildade ädelmetallernas radioaktivitet avklingar på något tiotal år.
Effektiviteten är hisnande. En 1000 MWe LFTR drar bara 80 liter torium. OM ÅRET! Då härdsmälta är teoretiskt omöjligt (sannolikheten är verkligen identiskt lika med noll) kan anläggningen placeras vid industri och samhällen. Verkningsgraden blir då total.
Vid 850 C+ driftstemperaur kan vatten sönderdelas kemiskt, CO2 spjälkas och processgaser, alkoholer eller DME framställas. Kanske vill man framställa järn ? Det kan då ske med med syrgasutsläpp. Kol för legering tas ur atmosfärens CO2. Man har fått en CO2sänka.
Idag kan 1 000 000 000 människor få mat genom att jordarna gödslas med kväve från Haber-Bosch. Processen drivs idag på fossil naturgas.
Odugliga ekonomer duperar framgångsrikt opinionen med svammel som att inte ny teknik lönar sig eller att elpriset skulle vara för lågt. Lönsamheten i ny säker effektiv kärnkraft kan inte överskattas. Något energialternativ finns inte idag.
Endast två bränslen finns i avsevärd mängd U238 och torium. Sönderfallskedjan för U238 är problematisk med långlivade element. Risken för kärnvapenspridning kan inte heller uteslutas. Toriumcykeln har inte dessa problem.
Problematiken är inte ny. Geniet E Wigner (nobelpristagare) verkade på 40-50-60 talen just för torium som den kommande energikällan.
Nya fossila fyndigheter hittades på 60talet. I kombination med ekonomernas girighet tvingade korrupta politiker att stoppa den tekniska utvecklingen.
Med facit i hand kan vi se tillbaka på de kriser, konflikter och krig som de giriga och makttörstande åstadkommit för att befästa sin profit från fossila bränslen.
Svar till Marianne
Marianne - jag anser att det är lysande att banker och andra vill "profitera". Det är det som driver ekonomin. Det som främst hindrar kärnkraft är politiker och deras byråkrati. Dessutom tränger politiskt finansierad forskning ut annan forskning. Jag tror världen hade legat längre fram på både rymdområdet och kärnkraftsområdet om inte politikerna lagt sig i såpass.
Svara