Kopparkapslarna är konstruerade för att hålla över nästa istid. ”De kommer att frätas sönder långt snabbare än vad kärnkraftsbolagen räknat med”, säger KTH-forskaren Peter Szakalos.

Kopparkapslarna är konstruerade för att hålla över nästa istid. ”De kommer att frätas sönder långt snabbare än vad kärnkraftsbolagen räknat med”, säger KTH-forskaren Peter Szakalos. Foto: Scanpix

"Kopparkapslarna kan kollapsa om tusen år"

Tre hundra år gamla kopparmynt från regalskeppet Vasa har blivit nytt bränsle i den uppflammande debatten om slutförvaringen av det svenska kärnbränslet.

Peter Szakalos.

Peter Szakalos.

Ettöres, nytillverkade kopparmynt som legat begravda i leran på sjöbotten i 333 år och frätts sönder trots avsaknaden av syre. Klicka för större bild.

Ettöres, nytillverkade kopparmynt som legat begravda i leran på sjöbotten i 333 år och frätts sönder trots avsaknaden av syre. Klicka för större bild.

- Kopparkapslarna för slutförvaring av använt kärnbränsle är för tunna. De kommer att frätas sönder långt snabbare än vad kärnkraftsbolagen räknat med, säger KTH-forskaren Peter Szakalos.

Han och tolv andra korrosionsforskare från Sverige, Kanada, Ryssland och Singapore har publicerat en rapport där man studerat hur splitternya kopparmynt, som följde med Vasa i djupet den 10 augusti 1628, nästan rostat sönder.

Vasa låg på sjöbotten i 333 år innan hon bärgades 1961 och hamnade på museum. Nu har Vasas nedfrätta kopparmynt kastat in nytt bränsle i den svenska kärnbränsledebatten.

- Den miljö Svensk Kärnbränslehantering planerar för slutförvaring av det använda kärnbränslet och den sjöbotten där Vasa låg är mycket lika varandra - en syrefri lera, säger Peter Szakalos.

Den svenska metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle går ut på att kapsla in urankutsarna i 5 centimeter tjocka kopparrör och sedan bädda in dem i lera i stora underjordiska grottor.

Där ska de kunna ligga skyddade i hundra tusen år, över nästa istid.

Men korrosionsforskarna Peter Szakalos och hans läromästare Gunnar Hultquist har länge varit kritiska till SKBs tunna kopparkapslar.

- I värsta fall kan de kollapsa redan om tusen år, säger Peter Szakalos.

"Vi är skeptiska - om än fortsatt nyfikna"
Men hittills har deras forskarrön inte bekräftats av andra, oberoende forskare, som upprepat deras experiment och kommit fram till samma sak.

Skiss på Szakalos, Hultquists och Grindes patentsökta kapsel. Läs om den i patentansökan.

Detta ligger Hultquist och Szakalos i fatet när de slår larm om att koppar korroderar i syrefri miljö - det som enligt gängse uppfattning inte kan hända.

- Det går inte att dra några som helst slutsatser av det som hittills har publicerats av dessa forskare. Därför tar vi oss friheten att vara skeptiska, om än fortsatt nyfikna, säger SKBs forskningschef Peter Wikberg.

Har patent på egen kapsel
Misstänksamheten från motståndarlägret har dessutom förstärkts av att Peter Szakalos, Gunnar Hultquist och deras kollega tekn dr Olle Grinder på företaget PM Technology sökt patent på en egen kapselkonstruktion där kopparröret beläggs med annat korrosionsrestistent material.

- Vi känner till deras patentansökan. Men vår metod, KBS-3-metoden, bygger på att det ska finnas så få kritiska moment som möjligt och att då innesluta kopparkapseln i ett hölje av främmande ämne som inte behövs för säkerheten skulle bara vara kontraproduktivt, säger Christina Lilja, som är ansvarig för ”kopparbarriären” på SKB.

Fler artiklar av: Lars Anders Karlberg

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av PG 17 oktober 2009 10:58 Sortera: Senaste överst

Sulfider då..?

Visst kan koppar korrodera i syrefri miljö! Bildandet av kopparsulfider! Gynnas endast då redoxpotentialen i ett system är låg, dvs i syrefri miljö. Koppar har en kemi som liknar andra sulfidbildare som t ex järn, som kan bilda pyrit (FeS2) och troilit (FeS) i sediment. Men koppar har fler allotroper (ett 10-tal)som koordinerar svavel på ett antal olika sätt. Jag är lite förvånad om man har man missat detta i "korrosions-tänket". Har man testat detta? Och isåfall hur?

Anmäl

Svar till Erik Hagelberg, Kemist

Du har helt rätt. Sulfidkorrosion är den viktigaste korrosionsprocessen i slutförvaret. Detta är väl känt sedan länge. Även inverkan av t ex syre, klorid- och nitratjoner har övervägts, se bl a rapporterna TR-01-23 och TR-02-25. Båda kan laddas ner från SKB:s hemsida. Ingen av ovanstående korrosionsprocesser leder enligt SKB till att kapseln korroderar sönder.

Men det är inte det debatten handlar om. Det Szakalos säger är att koppar korroderar under vätgasutveckling i syrefritt rent vatten, något som borde vara termodynamiskt omöjligt. Han menar också att korrosionshastigheten under syrefria förhållanden vida överstiger den som gäller när syre är närvarande.

Jag rekommenderar dig att läsa Szakalos artikel. Där finns många underligheter. Länken fanns i en tidigare artikel i Ny Teknik.

Svara
Anmäl

Litet problem

1) Inte har väl fysikerna kommit till vägs ände i fråga om att hanter/utnyttja uran. Titta bakåt på vad som hänt de senaste 100-150 åren på olika områden och fantisera om framtiden.
2)Inom ett hundra år kommer alla problem som hänger ihop överbefolkningen i världen att ge det här korrosionsproblemet betydligt mindre dimensioner.

Anmäl

Trovärdigt

Herrarna i fråga anför kritik mot befintliga lagringsbehållare samtidigt som de har en egen patentansökan på ett konkurrerande system inne.

Luktar illa..

Anmäl

1600-tals Koppar

Koppar från 1600-talet, från Falun, innehåller säkert föroreningar: Zink, bly, järn, guld, silver och svavel. Dagens koppar är mycket ren och klarar sig länge.

Anmäl

Skamlösa dilettanter!

Varför i helskotta vill man slutförvara när man inte har en aning om hur världens ser ut om ens ett par decenium!?

Flera tusen år! Hur fan tar de sig rätten!? De här idioterna är uppenbarligen för korkade för att skämmas.

Anmäl

333 år i lera?

Det låter som att förutsättningen är att myntet varit inbakat i lera i 333 år, dvs ifrån den dag skeppet sjönk. Borde det inte rimligtvis ta några år innan allt täcks med lera och att myntet då har utsatts för havsvatten under en längre period?

Anmäl

Varför kan man inte använda en offeranod?

Om risken är att kopparkapslarna korroderar, alltså fräts sönder eller rostar, vad är det som gör att man inte kan använda någon form av offeranod för att fördröja effekten av att kopparn reagerar?

Anmäl

Ett rent politiskt priblem

Metaller kan förstöras på många sätt. Korrosion, deformation, värme, utmattning etc.
Under året har lagarna om sk utbrännt kärnbränsle skärpts i syfte att vinna politiska favörer.
Att på kemisk väg urskilja TRU (långlivade transuraner) är inget nytt. PUREXprocessen avskiljer plutonium, grunden för anledningen till urananvändandet. Där klämmer faktiskt också skon. Bara för att det går att tillverka kärnvapen med denna metod betyder inte att vi måste eller kommer att göra det. Bara att det går får hysterikerna att besluta om "slutförvaring" i berget.
Det är galenskap att inte extrahera TRU och förbränna det i reaktorer och utvinna ännu mer energi (utan atmosfäriskt CO2tillskott).
Men det finns en ännu bättre metod. Den andra förbränningsprocessen kan användas till att starta upp TMSR. Kärnvapensäker energi från torium. Principerna finns utvecklade i Grenoble LPSC, Université Joseph Fourier, IN2P3-CNRS. I dokumentet "THE THORIUM MOLTEN SALT REACTOR: LAUNCHING THE THORIUM CYCLE WHILE CLOSING THE CURRENT FUEL CYCLE" beskriver författarna :E. MERLE-LUCOTTE, D. HEUER, M. ALLIBERT, V. GHETTA,C. LE BRUN, R. BRISSOT, E. LIATARD, L. MATHIEU hur detta skall gå till.
Det är bara att konstatera att problemet med kopparkapslarna inte är reellt, utan en konsekvens av okunniga och hysteriska politiker.
Saltsmältereaktorer i synnerhet toriumdriva (ingen eller negativ CO2 generering) har potential att försörja oss med all den energi vi behöver kommande årtusenden. Att få stopp på CO2genererande energiframställning borde vara mer prioriterat än ändlösa parlörer om kopparkapslar. MSR har inga strukturer som stavar etc som kan gå sönder och orsaka reaktorolyckor. Härden dvs den struktur där kärnreaktioner sker står inte under övertryck som i en LWR (lätt vatten reaktor). Saltsmältan har avsevärt högre temperatur. Vid 850+ C kan vatten sönderdelas kemiskt med högt energiutbyte. Restvärmet kan sedan generera el, driva industriprocesser och fjärrvärme. Genom intrinsic safe kan anläggningarna placeras nära industri och samhälle. Infångas CO2 från atmosfären kan bränsle och kemi framställas.
Allt vad LWR heter kan avvecklas och dess långlivade restprodukter komma till viktig nytta istället för att utgöra ett framtida hot.

Anmäl

Nyheter/Energi

"Köttklister-biffar kan inte ursprungsmärkas"

- Listan över vilka länder och områden som köttet kommer ifrån skulle bli för lång. Det är jordbruksminister Eskil Erlandssons förklaring till varför köttklister-biffar inte kan ursprungsmärkas. 

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (1 kommentar)

Mindre koldioxid med Champagne light

8000 ton mindre koldioxid per år ska släppas ut tack vare en ny Champagneflaska . (8 kommentarer)

Materialet för klent

Funkar inte att optimera en egenskap, då svajar en annan. (7 kommentarer)

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (26 kommentarer)

Per Brunzell samt Osakrshamn (exteriört) och Ringhals (interiört). Montage: Ny Teknik.

"Inte lönt att köra vidare"

100-tals kärnkraftsreaktorer står inför pensionering de närmaste 20 åren, konstaterar Per Brunzell. Ett 60-tal nybyggen på gång i världen. Men alla ersätts inte rakt av. (71 kommentarer)

Ny kull lär sig knepen

Skräddarsydd utbildning tryggar tillväxten på specialister. (2 kommentarer)

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nätaggregat som utnyttjar energin effektivare än idag gör fläkten överflödig. 30 rysk - tyska aggregat testas i Konstanz. (32 kommentarer)

ABB renar oljeskadat vatten

ABB har utvecklat en ny process för att rena oljeskadat spillvatten från olje- och gasproduktion. (4 kommentarer)

Stephen Thomas, brittisk kärnkraftsprofessor, tror inte på renässans för kärnkraft. Ny kärnkraft är för dyr, menar han.

Energiprofessorn: Kärnkraft
får betalas över skattsedeln

Utan statliga subventioner och garantier blir det för dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Det är budskapet från den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som är på besök i Stockholm i dag. (156 kommentarer)

Thomas Korsfeldt

"Jag är opartisk"

Thomas Korsfeldt öppningstalar på Energitinget: Staten borde göra mitt jobb. (7 kommentarer)

Danisco sugen på orm

Danisco sugen på orm

Enzymer från ormar och spindlar kan göra stor nytta i matfabriken. Det tror danska livsmedelsföretaget Danisco. (2 kommentarer)

Pellets-paradoxen förbryllar Energisverige

Nästan alla som eldar med pellets är nöjda. Ändå minskar pelletseldningen i Sverige idag. Förbryllande menar Energimyndigheten som gjort undersökningen. (32 kommentarer)

Laser i mikroformat

Laser i stort och smått

Inför femtioårskalaset har lasern krympt till tio mikrometer, och samtidigt svällt till tre fotbollsplaner. (3 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (6 kommentarer)

Nya polisbilen snabb och grön

Nya polisbilen snabb och grön

50000 polisbilar om året hoppas Ford kunna sälja i USA med sin nya modell Police Interceptor. Ett muskelknippe med eko-profil. (14 kommentarer)

Världens största satsning på laddstolpar

Världens största satsning på laddstolpar

Världens hittills största utrullning av laddstolpar har dragit i gång på den amerikanska västkusten. Tanken är att nätverken av stolpar ska vara färdiga när biltillverkaren Nissan i Nordamerika lanserar nya elbilen Leaf. (19 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (3 kommentarer)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (46 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam. (1 kommentar)

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (27 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (16 kommentarer)

Störtade planet i Falsterbo hade lång spricka

Fyra man omkom när Kustbevakningsplanet förlorade ena vingen och störtade i Falsterbokanalen 2006. I dag —nästan tre och ett halvt år efter olyckan —står olycksorsaken klar. Statens haverikommission lägger skulden på den spanska flygplanstillverkaren Casa. (1 kommentar)

Glöm brandfarlig lågenergilampa

Lågenergilampor är inte brandfarligare än glödlampor. Det är budskapet från Elsäkerhetsverket efter ett uppmärksammat inslag i TVs Rapport. (41 kommentarer)

Bilder från översvämingar.

Nu kommer vårens flodkaos

Så förbereder sig kommunerna. Så skyddar du ditt hus. (6 kommentarer)

Så går huset med plus

Så går huset med plus

Förbos nya kvarter ska sälja sitt värmeöverskott. Så funkar systemet. (37 kommentarer)

Enbart klimatsmart duger vid nybyggen

Klimatsmart blir ny standard

Enkät: Sektorn växlar om. Många siktar dubbelt så högt som Boverket. (21 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 137 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons