Det du säger nu är något som folk har sagt i omgångar sedan 1920talet. Samma sak varenda gång.
Radion kommer - samma sak
Telefonen blir vanlig - samma sak
TV:n kommer - samma sak
Datorn kommer - samma sak
Internat blir vanligt - samma sak
Smartphones blir vanliga - samma sak

Säger som de gammla klasikern
"-Hur går det med de papperslösa kontoret"
"-Jo de fungera så där, men problemet på toaletterna är fortfarande inte läst"

En bekant sa en gång att det alltid är intressant att se vad folk har för böcker i bokhyllan........och en annan sa att böcker gör ett rum......Jag håller mig till den lite gammaldags pappersnjutande kulturen

Innehavare av atomanläggning i Sverige är enligt atomansvarighetslagen 1968:45 skyldiga att ha en privat försäkring vilket täcker beloppet för deras ansvarighet för atomskada.

Det är Pariskonventionen och tilläggskonventionen som ligger till grund för denna lagstiftning där kostnaderna för atomskada delas upp i tre steg. Anläggningsinnehavaren 0-700 miljoner euro, stat som godkänt anläggningen 700-1200 miljoner euro och i ett tredje steg, övriga konventionsländer, 1200-1500 miljoner euro.

Vad händer om ett vindkraftverk går sönder under en storm och vingen tår rakt igenom taket på en skola och krosar 26 elever i 9 års åldern? Är vindkraften försäkrad för det?

Låter kanske långsökt, men faktum är att det är betydlgit troligare än en härdsmälta som skulle draba 3:e man. Förra året gick ett vindkraftverk i sönder i en storm. Delar av vingen vägande flera hundra kg flög 300m innan den landade. Hade vinden varit 15grader mer åt ena riktningen hade vingen hamnat mitt i ett samhället i stället.

Varför kan inte du och alla andra inte bara fatta att kärnkraftverken faktiskt ÄR försäkrade, hur svårt är det att förstå?

300 meter från ett samhälle är det väl ändå ingen kommun som beviljar bygglov för ett vindkraftverk?
Alla projekt jag sett/hört talas om har MINST 500 meter till bebyggelse.

Du behöver lägga kraftverken rimligt nära ett fjärrvärmenät. Jag vet inte om något av kärnkraftverken ligger tillräckligt nära. Det är väl Göteborg och Stockholm det handlar om för att kunna ta tillvara en tillräckligt stor del av värmen. Kanske dammas den gamla idén om fartygstransport av varmt vatten av igen.

Om du bygger kärnkraftverket som mottryckskraftverk så kommer elproduktionen i kärnkraftverket att minska. Det är ett faktum man måste acceptera och helt styrt av att du har en högre temperatur i slutet av lågtrycksturbinen när du kyler med fjärrvärmevatten än med kallt havsvatten. Jag gissar att uranpriset är för lågt för att göra det till ett intressant alternativ. Man är helt enkelt bara intresserad av elproduktionen. Kärnkraftsfjärrvärme kommer sannolikt att ta bort en del biobränslen från fjärrvärmeproduktionen.

"Vid alla annan.." inte när det gäller Karlshamnsverket. Inte så liten anläggning, 3x340 MW om jag minns rätt

Det enda riktigt planerade kärnkraftverket var Ågesta. Där gick kylvattnet till Farstas fjärrvärmenät.

När de följande verken byggdes så tyckte man kärnkraftverk var farliga och att en olycka borde begränsas till färre personer. Och oljan var billig.

Givetvis så skall kärnkraftverk vara säkra. Då kan de byggas vid en stor stad. Är de inte säkra skall de inte byggas alls.

Det föreslogs på 70-talet att spillvärme från Forsmark skulle transporteras med tankbåt till Stockholm. Kanske dags att titta på det igen. Alternativt bygga pipeline.

Kärnkraftvärmeverk är en kittlande tanke, men kommer aldrig att genomföras. Det beror inte på att våra anläggningar skulle ligga för långt från storstäderna, de gör de inte. Man kan skicka hetvatten förvånansvärt långt utan större förluster.

Problemet är att kränkraftverk har mycket höga kapitalkostnader. Det betyder att man inte kan ha en överkapacitet i anläggningen som man bara kör för att göra hetvatten på vintern. Kärnkraftverk optimeras genom att köra de på full effekt så stor del av tiden det bara går, eftersom anläggningarna är så dyra och bränslet och arbetskraften är så billig.

Värmekraftverk är mycket billigare och har en mycket större andel av sina kostnader i rörlig form eftersom bränslet är en mycket större kostnad och mycket lägre fasta kostnader eftersom kraven är lägre.

Dessa kan med fördel eldas med biomassa, något vi har väldigt mycket av i Sverige.

Don't try to mend something that aint broken. ;)

Även om kärnkraftverket optimeras för elproduktion så kommer det faktiskt varmvatten ur dem - kanske 60% av den totala värmeenergi kärnreaktionen ger. Även om kylvattnet har för låg temperatur för att direkt kunna matas in i ett fjärrvärmeverk så kan temperaturen höjas med värmepumpar. Idag försörjs t ex Norrenergis värmepumpsanläggning i Solna med 10-12 gradigt vatten från avloppsnätet i Stockholm. Hur mycket bättre vore det inte med 40-50-gradigt vatten?

Biomassan är ingen gratis överflödsresurs. En del av denna importeras.

Jan Björklund och några andra folkpartister motionerade i Stockholms kommunfullmäktige om utredning av varmvattenpipeline från Forsmark till Stockholm. Motionen avslogs 2006 med bl a hänvisning till att kärnkraften skall avvecklas.

Det är 30 TWh/år som spolas ut i Östersjön vid Forsmark. Temperaturhöjningen är ca 10 grader.

Oavsett vad man tycker om kärnkraft så borde det inte finnas någon oeneighet om att om den används så skall det göras med bästa möjliga verkningsgrad. När nu kärnkraftverken i Forsmark ser ut att bli kvar lång tid så borde utredningen nu göras.

Glömde länken till motionen:

http://insyn.stockholm.se/ks/document/2006-02-22/Dagordning/32/32_d04-1020.pdf

Peter:
Fjärvärme kan transporteras rätt långt utan problem. Fjärvärmevärket i norrköping ligger exempelvis mer än 5 km utanför centrum, sedan fortsätter ledningarna från centrum till åby som ligger mer än 10km utanför stan på andra sidan. Faktum är att man t.o.m ett tag planerade att ha fjärindustriånga med på samma avstånd.
Det är 4 mil från forsmark till uppsala, ett avstånd som inte är något problem alls för fjärvärme. Om jag inte har fel för mig är uppsalas och stockholms fjärvärmenät ihopbyggt. Det betyder att man kan ta hand om i princip all överskottsvärmen från kärnkraftverket på vintern.

Det var ca en mil från Barsebäck till Lund, från lund till malmö fjärvärmenät är det mindre än en mil. Åt andra hållet finns Landskrona ca 1 mil bort.

Vid ringhals är det värre, de ligger förvisso bara en dryg mil från varberg., men varberg är på tok för litet. Åt andra hållet finns kungsbacka 3 mil bort. Om kungsbacka och götteborgs fjärvärmenät är ihopbyggt vet jag ej.

Vid Oskarshamn är avstånden dock i princip orimliga för fjärvärme. Bara oskarshamn sjävt ligger i närheten av tillräckligtt närma, och den orten är på tok för liten. Avståndet till närmaste större stad (kalmar) är hela 7mil, och till närmaste storstadsregion är den va 15mil.

Kan även notera att om man utnytjar kärnkraftverk för fjärvärme så minskar verkningraden då kyltemperaturen för reaktorn blir lägre och differansen då minskar. Att koppla in Oskarshamn till Oskarshamns fjärvärmenät är därför troligen olönsamt. I fallet med ringhals och götteborg skulle de lönsamaste nog var att koplan in endast en reaktor till fjärvärmenätet och kompletera med något annat vid köldknäppar (exempelivs värmekraftverk).

I forsmark däremot behöver man nog koppla in 2 eller alla 3 reaktorerna till fjärvärmenätet för att få. Kruxet här att vi får betala värmen med en ganska signifikant mängd förlorad elkraft.

Jag kan tyvär inte tillräckligt mycket för att svara på om turbinerna kan omoptimeras i realtid efter behöv av fjärvärme, om det är fallet går det dock att lösa tämligen enkellt.

Låter enkelt, tyvär fungerar de inte så i verkligheten. Dels behöver cirkluerar fjärvärmenät ganska stora mängder färskvatten (saltvatten duger inte). Att förbruka så stora mängder färskvatten är mycket dyrt och inte ett dugg miljöväligt. Det andra problemet är att de binds kväve i kalt vatten som frigörs när man värmer upp det, i de fallet du beskriver skulle mängden frigjord gas bli enorm. När man startar ett fjärvärmeverk avluftar man det, sedan cirkulerar man i princip samma vatten varv efter varv.

Sedan förstår jag inte ritkigt varför du inte vill ha en returledning, de kostar inte många kronor mer att göra två samtidigt.

Mycket insiktsfullt.

Kärnkraftsanläggningar är den typen av kraftproduktions anläggning som klarar sig bäst i en krissituation. Den kan klara sig flera år utan översyn eller bränsle. De har otrolg pansar,

Det har redan varit flera exempel på länder som har haft kärnkraft samtidigt som de legat i krig.

Om du nu är orolig kan vi ju bygga kärnkraftverken i bergrum vi redan har. Resultatet kommer i slutändan vara att vi behöver släppa en atombomb på kärnkraftverket för att skada de signifikant, vilket gör de hela till en icke fråga. Om vi råkar i krig är kärnkraften de sista vi behöver oroa oss för, då har vi redan andra problem.

Under hela tiden som kärnkraft har funnits i sverige har kärnkraften beskattas till en fond. Fonden är i dagsläget så stor att ingen enskild bank accepterar att ta hand omden. I praktiken är fonden sprid från allt från räntefonder, till aktier och mettaller. I praktiken har vi motsatt problem, det finns för mycket pengar.

När bränslet slutligen ska destrueras kommer de att göras på ett permanent sätt. Slutbräning, fortsattanvänding eller kontinental sänka. Alla sätten är permanenta.

Allt de du säger gäller i högsta grad, och många fall än högre grad, för andra änergi slag än kärnkraftfverk. Vem ska moterna ner vindkraften? Vem ska riva vattenkraften? Vad händer om en vattenkraft dam spricker? Vem ska ta hand om avfallet från kolkraftverk? Svavelfilter som idag lägs på deponi.

Problemet är nog snarare för din del att du har en väldigt trång världsbild och helt missar problemet

Vad jag menade är att den trenden har påbörjats flera gånger tidigare ,men den har stoppats alla gånger hitils. Även om det inte skulle vara fallet idag så finns det trots det stort behov av papper tll alla handa saker.

Kan även notera att pappersanvändingen i värden har ökat kraftigt sista 15 åren, så även om en minskning som du pratar om skulle inträffa kommer vi troligen inte under 1990års nivå ändå

Tvärt om har behovet av tidningspapper ökat massivt sista åren (under andra halvan av 90 talet och första halvan av 2000 talet) Sänkningen sista tiden kan nog snarare hänvisas till lågkonjukturen.
Jag håller med om att de är en generationsfråga, fast det betyder med i praktiken att tidningar som vi känner till dem idag kommer att fasas ut över livstiden på de nu levande personerna, dvs 40-60år.

Att unga personer idag föredrar nätet säger igentligen inget alls, när jag var ung så läste ingen i min ålder tidningar heller, trots det premeurerar de flesta i min ålder tidningar i dag i vilket fall som helst.
I kina och indien ser vi motsat betende, unga personer konsumerar mer tidningar än äldre.

Jag tror visserligen att vi kommer att hamna där du säger så småningom, men du går defintivift händelserna i förväg.

Sedan kommer det under all förutse bar framtid att behövas papper. Frågan är snarare vem som ska producera det. Det gäller för sverige att ha en konkuransfördel.

Den dyraste delarna i papper är 1: Elkraft 2: Celolosa (dvs träd) 3: Rent vatten. Sedan kommer transport behov och i sita hand personalkostander.
Producera elkraft är inte dyrare i sverige än i fattiga läder, faktum är att vi teoretiskt sett kan tillverka elkraft mycket billigare än även de fattigaste länderna.
Träd har vi gott om, av god kvalité, vi är på inget sätt sämre än andra här. 3: Rent vatten har vi som bekant gått om, det är dessutom billigt som skjuton i sverige.4: Transporten är i sverige bättre än många andar länder, och vi kan bli bättre.

Här kommer ofta kommentaren om att pappersbruken bara anställer några få svenskar, det stämmer visserligen. Men lägger vi till dem innom transport sektorn, kraftsektorn och skogsbruket, så blir det ganska många. Dessutom handlar det om primärförsöjning, 1 kr där är värd 10 kr i sekundärförsörjnignssktorn.

Billigt elpris är en av de få sakar vi kan konkurera med när indien och kina tar våra jobb.

Men, lägg ner all tidningspapperstillverkning! Otroligt onödigt och gammalt i samma ögoblick man får det i handen. Förbjud dessutom all direktreklam. Det värsta milljöslöseri som vi har. Massor av el, trämassa, kemikalier, transporter som direkt blir till sopor eller i bästa fall pappersåtervinning.

Angående det papperlösa kontoret, självklart kommer det. Det tar lite tid bara. Jag har en enkel metod som jag tillämpar på mitt företag. Förbjud utskrifter och avskaffa faxen. Fax är en idiotiskt teknik som bara kostar tid. Det är bara juristerna som tvingar sig till pappersdokument.

Kärnkraften är kanske bra för sådana här idiotiskt förlegade bolag som Holmen och SCA. Dock den är kass för oss som vill generera vår egen el och vill använda den till högeffektiva verksamheter som att lösa ekvationsssystem eller flytta på värme från havet till villan...

Vad syftar du på med totalexplodera? Ja, det fanns en risk att vatten som läckt ut i samband med haveriet och det vatten som hade samlats ihop från brandbekämpningen vid kontakt med de varma radioaktiva massorna från reaktorn kunnat orsaka en ångexplosion som slungat ut ännu mera radioaktivt material i atmosfären, men man lyckades tömma det vatten som samlats och undvek denna risk.

Sedan går det att 'försäkra' sig från en sådan olycka, om inte ekonomiskt. Försäkringen kallas reaktorinneslutning och är ett krav för alla kommerciella västerländska reaktorer. Chernobyl reaktorn som havererade hade bara ett så kallad 'partiell reaktorinneslutning', där reaktorn bara var innesluten underifrån. Lite ironiskt kunde man efter olyckan konstatera att den partiella inneslutningen höll, men eftersom den inte omslöt hela reaktorn gjorde den inte mycket nytta. Anledningen till att man inte använde någon reaktorinneslutning, utan istället bara en vanlig industribyggnad, ligger i RBMK reaktorn storlek och därmed den höga kostnaden att bygga inneslutningen. Den lilla mängd vatten som finns i reaktorn vid ett givet tillfälle, reaktorns stora positiva void koefficient, styrstavarnas utformning/material, bristfälliga kunskaper hos ansvarig personal, brott mot säkerhetsföreskrifter och avsaknaden av en full reaktorinneslutning samt att reaktorn innehöll en stor endel använt kärnbränsle är orsaken till olyckan och dess omfattning. Trots Chernobyl olyckans stora omfattning så har betydligt fler personer dött av vattenkraft de senaste trettio åren än av kärnkraft. Långt fler har skadats och dött av fossilkraft, även om man tar hänsyn till hur stor andel av världens el dessa olika primärenergier producerar.

Det finns länder som infört obegränsat skadestånd för reaktorinnehavare, detta är dock mest av akademisk betydelse då det av försäkringstekniska skäl inte går att försäkra sig för hur stora belopp som helst. Anledningen är att det helt enkelt inte finns de pengar i den privata försäkringsbranchen som skulle behövas om någon mot förmodan skulle bli tvungen att betala ut beloppet. Trots detta så är kärnkraftsindustrin mycket väl försäkrade jämfört med andra industrier där en omfattande olycka kan få lika stora konsekvenser. Vi ska inte heller glömma att hittills så har ingen stat fått betala för en kärnkraftsolycka i länder som har säkerhetskrav liknande de vi har i Sverige. Skulle dessutom andra elproducenter få betala sina kostnader för samhället så skulle dessa kostnader bli minst 30% högre för naturgas än för kärnkraft, och kolkraftens kostnader skulle vara 400% högre än för kärnkraft och då har vi inte ens räknat med kostnaderna för en eventuell global uppvärmning deras utsläpp orsakar.

Ganska nyligen så släpptes en undersökning från Tjeckien där man räknat på elpriserna från olika alternativ. Föga förvånande så var ny kärnkraften billigast. Det enda som i princip i dagsläget kan konkurrera med kärnkraften prismässigt är där billig obeskattad fossilkraft finns tillgängligt. Vindkraft var visserligen inte inkluderad i denna undersökning, men en tidigare Brittisk undersökning kom fram till att vindkraften var dubbelt så dyr som kärnkraft.

I Sverige är produktionskostnaden för kärnkraft 18 öre per kWh. Vad som påverkar priset för ny kärnkraft är främst ränta och amorteringar på kosnaden för att bygga kärnkraftverket vilket har drivits upp pga höga materialkostnader, arbetsbrist och brist på företag som har rätt att tillverka komponenter till kärnkraftverk. Med nuvarande lågkonjuktur kan vi dock förvänta oss att dessa priser går ned något.

Med totalexplodera menar jag -totalexpodera! Dvs all radioaktivitet skulle frigöras utom den som "behövdes" för själva smällen. Den kvarvarande radioaktiviteten skulle med "lämplig" vindriktning kunnat göra EU obeboligt. Detta från en reaktor som några år tidigare fått beröm av internationella kärnkraftsorganisationer för sin säkerhet! Hur kan någon överhuvud vara så kortsynt att försvara en sådan industri?

Det går att ha reaktorinneslutning även på reaktorer där bränslet kan bytas under drift. RBMK reaktorns storlek samt det faktum att man behövde en stor radiostyrd kran ovan reaktorn för att kunna byta bränsle gjorde dock en inneslutning komplicerad och dyr.

Om du hade läst igenom kommentarerna först så hade du lärt dig att:

1. Kärnkraft är mycket billigt, enbart billig obeskattad fossilkraft är i regel billigare.
2. En reaktor kan byggas på 4-5 år.
3. Slutförvaring ingår i kalkylerna. En viss summa per såld kWh går till en fond som används för att bekosta nedmontering och slutförvaring.

"1. Kärnkraft är mycket billigt"

Edis, dra den om rödluvan också!

Fakta är att
1 Ingen är överens om vad kostnaden är per kWh.
2 Ingen brukar påstå att det är "mycket billigt".

I fråga om pris per kWh går det helt enkelt INTE att säga det för ett 40-60-årigt projekt! En seriös ekonom kommer förklara för dig att det är omöjligt att veta!

Det finns minst 100 utredningar att studera om ni är arbetslösa eller något... Dock är inga korrekta eftersom allt ändrar sig hela tiden i så här stora projekt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Economics_of_new_nuclear_power_plants

Majoreriteten av elen inom EU är producerad av fossila källor och kommer att fortsätta att vara det under en mycket lång tid, så visst finns det behov av mycket mer kärnkraft ifall man önskar bli kvitt fossila kraftslag. En stor del av primärenergin kommer också från rysk naturgas vilket man inte vill vara beroende av.

Angående dagens bilar så väger en drivlina till ex. en Saab 9-5 runt 250 kg; detta är med växellåda, kylare osv. Batteripaktet som hittas i ex. Volt väger nästan lika mycket som hela drivlinan i Saaben, så att kalla en elbil lätt är väl ändå dagens överdrift.

Bland annat Audi har dessutom byggt mindre bilar i aluminium (A2) och det man kom fram till då var att det inte var ekonomiskt, så i och med framtida A2 har man gått tillbaka till stål. De enda bilar som är aktuella för konstruktion i andra material än stål i en större utsträckning är dyrare bilar där kunden är beredda att betala extra för det. Om, mot förmodan att ex. aluminium skulle bli vanligt i våra bilar, ja då är även det en mycket elkrävande industri.

Som det ser ut idag så utgörs runt 60% av bilens massa av stål. Visst, en del av detta är på väg att ersättas av aluminium, plaster och kompositer, men den största ökningen inom bilindustrins materialsektor har höghållfasta stålsorter, något som SSAB är speciellt duktiga på.

Svensk basindustri vill ha tillgång till billig elkraft som gör dem konkurranskraftiga, inte för att dem bryr sig om Tyskland. Däremot så borde vi i Sverige bry oss om de som eldar kolkraft i Europa, eller har ni tänkt bygga någon slags ostkupa över Sverige så att inte vi drabbas av deras utsläpp?

Kolfiberarmerad plast är långt mycket dyrare än aluminium vilket har både en låg råvarukostnad och låg tillverkningskostnad. Aluminium kan vi pressa och böja i likhet med stålplåt medans tillverkningsmetoderna för kompositer är mycket mer tidskrävande och därmed dyra. För ett flygplan kan detta vara accepterbart, men att tillverka bilar i komposit där bara kompositchassiet kostar lika mycket som vad folk är beredda att betala för en bil fungerar inte. Aluminium och stål är dessutom mycket lätta att återvinna, vilket inte är fallet med komposit.

Att Tyska IG Metall är mer kritiska till kärnkraft kan ju bero på att tyskar i regel är mer kritiska till kärnkraft än vi svenskar.

Man ytförvarar i drygt 40 år varvid den mesta av radioaktiviteten försvinner, därefter så packar man in kärnbränslet, gräver ned det i urberget och försluter. Sedan klarar bränslet sig själv i ett par 100,000 år precis som det använda kärnbränslet från naturliga reaktorer gjort.

Men det är Basindustrin i Sverige som trycker på om att Sverige skall nyinvestera i kärnkraft.
Men hur länge till kommer stora delar av den mest elförbrukande delen av svensk Basindustri ha ett stort elbehov?

Just nu är det storkapitalet som tvingas leva på bidrag från staten trots att storkapitalet ej är socialister.
Basindustrin vill hellre att svenska folket skall finansiera ny kärnkraft före de själva energieffektiviserar deras egna processer.

Det finns en ofantlig, ooffentlig sektor som gillar bidrag - och då menar jag inte blå-SvD:s presstöd eller EU-vännernas jordbrukssubventioner - utan det är bankerna. Hur "privata" och "enskilda" de än är, älskar de Svenssons skattepengar. 100 miljarder pga kreditförluster (klantig utlåning) alldeles nyss.

Hellre hängmatta i en grön trädgård än en strålskyddoverall på en soptipp. Du, det finns många som tänker längre än en mansålder. Även icke-socialister.