Nu tar de beslut om slutförvaring
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad 1 april 2009 00:00
2 kommentarer
I över 30 år har de svenska kärnkraftbolagen sökt efter bästa stället att gräva ned 12 000 ton använt kärnbränsle. Till midsommar kommer beskedet.
Så går slutförvaringen till. Se grafiken av Jonas Askergren.
- Vi är i stort sett klara med de sista beräkningarna och kommer att kunna ge ett besked i midsommarveckan, säger Saida Laârouchi Engström.
Hon är ansvarig för miljökonsekvensfrågor och tillståndsfrågor på SKB, som är kärnkraftsbolagens gemensamma företag för hantering av bränsle och avfall.
En efter en har de möjliga platserna för slutförvaring av använt kärnbränsle fallit bort. Nu är det bara ett skogsområde i närheten av Forsmarks kärnkraftverk och ett område i Laxemar nära Oskarshamns kärnkraftverk som är aktuella.
Här är de geologiska förhållandena de rätta och här är kommuninvånarna positiva till projektet.
- Säkerhet och frivillighet är nyckelord i lokaliseringsarbetet. I några fall har kommuninvånare ställt sig avvisande till våra undersökningar och då har vi avstått. Sedan finns det platser som vi själva valt bort av säkerhetsskäl, säger Saida Laârouchi Engström, som varit engagerad i projektet ända sedan slutet av 1990-talet.
Det är stora pengar och många arbetstillfällen som står på spel.
1. En fabrik för tillverkning av kopparkapslar ska byggas. Investeringen är på cirka åtta miljarder kronor och 25 personer kommer att vara fast anställda under överskådlig tid.
2. En fabrik för själva inkapslingen av det utbrända kärnbränslet. Investeringen beräknas till ungefär fem miljarder kronor och fabriken kommer att sysselsätta 30 fast anställda.
3. Själva slutförvaret 450-500 meter ner i urberget är det i särklass största projektet. Investeringen är i 20 miljardersklassen. 700 personer kommer att vara engagerade i själva bygget under sju år. Därefter kommer slutförvarsanläggningen att ha 225 anställda.
4. Dessutom ska den nuvarande anläggningen för att ta hand om lågaktivt avfall, så kallat driftavfall från sjukhus och kärnkraftverk, byggas ut.
Det är redan klart att inkapslingsanläggningen "Ink" kommer att ligga i Oskarshamns kommun, i anslutning till mellanlagret Clab.
I Clab förvaras allt använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken i stora bassänger, där det ligger och svalnar till hanterlig temperatur på 200 grader.
- Det är mest praktiskt att ha inkapslingsanläggningen nära Clab. Man slipper långa transporter, säger Saida Laârouchi Engström.
Varje år byts en femtedel av reaktorhärdarna ut och de utbytta bränslestavarna placeras i Clab för nedkylning i 25-30 år.
- 2020 är Clab fullt. Innan dess måste vi börja ta hand om de första bränslestavarna från 1970-talet och flytta dem till slutförvaring, säger Saida Laârouchi Engström.
Besvikelsen kommer att bli stor i den kommun som går miste om slutförvarsanläggningen.
- Men vi överger ingen. Vi kommer att kunna fördela investeringar och arbetstillfällen på ett bra sätt, säger hon.
Fakta 32 års förberdelse: tidsaxel
1977–1985: Kartläggning av berggrunden i 14 typområden i Sverige.
1986–1992: Fortsatta översiktsstudier.
1993–2002: Förstudier på 8 platser.
2002–2008: Platsundersökningar i Oskarshamn och Östhammar (Forsmark).
Juni 2009: Val av plats för slutförvarsanläggningen.
2010: Ansökan om slutförvaring och inkapsling enligt Kärntekniklagen KTL samt Miljöbalken MB.
2013: Regeringen ger klartecken att börja bygga.
2020: Slutförvaring i berget påbörjas.
Fakta Sverige blir världsledare på tekniken
Sverige blir troligen först i världen med slutförvaring av använt kärnbränsle. Och nu kan det unika svenska tekniska kunnande bli en ny lönsam exportprodukt.
- Ingen annan har kommit så långt som vi och det finns ett stort intresse för vår teknik från andra länder, säger Claes Thegerström, vd för Svensk Kärnbränslehantering, SKB.
Om drygt en månad är han värd för en internationell konferens om slutförvaring i Stockholm med deltagare från Finland, Frankrike, Kina, Storbritannien, Tyskland, Kanada och USA.
- Alla dessa länder ska nu gå igenom samma process som vi nu är i stort sett klara med. Det är därför som intresset för det svenska slutförvaringsprojektet är så stort. Vi började redan i mitten på 1970-talet och har utvecklat det mesta av tekniken själva här i Sverige, säger Claes Thegerström.
Han har själv varit med under hela resan, från nybakad kärnfysiker från Lund i början av 1970-talet till nu, när SKB får göra verklighet av ett forskningsprojekt som hittills kostat 30 miljarder kronor.
Många olika sätt att hantera det använda kärnbränslet har diskuterats: deponering under havsbotten på stora djup, uppskjutning i rymden och deponering i mycket djupa borrhål.
- Men det enda realistiska är slutförvaring på 500-1000 meters djup
i en geologisk formation i respektive land. Det är det som gäller över hela världen i dag, säger Claes Thegerström.
SKB samarbetar sedan länge med Finland och är nu i full gång med att bygga ut sin internationella konsultorganisation. Man är redan är huvudrådgivare åt den brittiska kärnkraftsindustrin och har inlett kontakter med Ryssland, som vill bygga upp en motsvarande organisation som SKB. Lars Anders Karlberg
Av:
Lars Anders Karlberg
Mejla reportern
Mer att läsa från Energi
Ny Teknik Jobb
Bloggar som länkar hit
Kommentarer
2 kommentarer Sortera: Äldsta överst