Efter att den så kallade tankeförbudslagen togs bort för fyra år sedan har forskning om kärnkraft åter tagits upp av de större tekniska universiteten.

Från 1980 och fram till 2006 var det helt enkelt förbjudet att forska i ny kärnkraftsteknik.

Men nu har både Chalmers, KTH och Uppsala universitet startat forskningsprogram inom kärnteknik.

- Även Lund har visat intresse, säger forskningsminister Tobias Krantz till Ny Teknik i telefon från Lund efter ett möte på universitetet på måndagsmorgonen.

- Utvecklingen inom den kärntekniska forskningen har kommit igång så sakteliga, men det går för långsamt, menar han.

Han vill göra en storsatsning i nästa forskningsproposition.

- Om Sverige ska återta sin ledande roll inom kärnkraftskunnande måste vi göra kärnkraft till ett strategiskt forskningsområde. Först då kan vi ta tillbaka den kunskap som förskingrats under decennier, säger Tobias Krantz.

I går söndag gjorde Tobias Krantz och utbildningsminister Jan Björklund i Folkpartiet ett gemensamt utspel tillsammans med energibolaget Eons nya vd Jonas Abrahamsson på DN Debatt.

De föreslår en trestegsraket för att säkra kompetensen inom kärnkraftsteknik i Sverige.

1. Utbilda 1 000 nya civilingenjörer inom kärnkraftsteknik. Det är ett minimum.
2. Öka anslagen till kärnkraftsforskning inom de tekniska universiteten.
3. Starta forskningsskola för kärnkraftsforskning dit de mest spännande och begåvade forskarna söker sig - en elitskola för kärnkraftsforskare.

Satsningen på 1 000 nya civilingenjörer kostar 600 miljoner kronor, eller 60 miljoner kronor per år under tio år.

Men hur mycket som ska satsas på kärnkraftsforskarna vill inte Tobias Krantz precisera.

- I dag är det bara några tiotals miljoner kronor per år av statliga forskningspengar som går till kärnkraftsforskare. Det måste till mer än så. Betydligt mer, säger Tobias Krantz.

När ska detta bli verklighet?

- Den nuvarande forskningspropositionen gäller fram till 2012. Då kan vi göra kärnkraftsteknik till ett strategiskt forskningsområde i Sverige, säger han.

På bekostnad av annan energiteknik som sol och vind?

- Nej, nej. Vi behöver fler civilingenjörer på alla områden. Men just inom kärnkraft har vi förlorat flera generationers kunskap.

- När Sverige rustade ned sin kärnkraftsindustri sökte sig ingenjörerna till andra områden. Vi vill ta tillbaka den starka tradition inom kärnteknik som vi hade tidigare, säger Tobias Krantz.

Hur blir det med avfallet? Hittills har all forskning gått ut på slutförvar. Blir det ny forskning om upparbetning av använt kärnbränsle?

- Ja, om det svenska energisystemet ska förstärkas med ny kärnkraft blir det också ny inriktning på forskningen, inräknat upparbetning av använt kärnbränsle, säger Tobias Krantz till Ny Teknik.

Varför en debattartikel tillsammans med det tyska energibolaget Eon. Varför inte med svenska Vattenfall och finska Fortum?

- Det finns inget konspiratoriskt att hämta här. Vi är glada över att Eon vill skriva en debattartikel tillsammans med oss. Vi skulle kunna skriva med Vattenfall och Fortum också, men nu blev det Eon. Vi tycker det är bra att ledande politiker lyssnar på näringslivet, säger Tobias Krantz.

Folkpartiledaren Jan Björklund räknar med att det kommer att byggas tre nya kärnreaktorer under de kommande fyra åren - om regeringsalliansen vinner valet.

- Om vi vinner valet räknar jag med att Vattenfall inleder en prospektering av två nya reaktorer i Ringhals. Min bedömningar är också att arbetet med en ny reaktor i Oskarshamn påbörjas, säger Jan Björklund i en intervju med Dagens Industri på måndagen.