Vattenfall kan lägga ned sina reservkraftverk
Av: Monica Kleja
Publicerad
24 november 2009 15:53
60 kommentarer
Senaste av Erika Lek 7 december 2009 10:49
Vattenfall utreder framtiden för kraftverken vid Stenungssund och Marviken. Viktigaste skälet anges vara att de inte längre ingår i den svenska effektreserven. Dessutom utreds bolagets sidoverksamheter i Stenungsund.
Framtiden är oviss för de oljeeldade kraftverken Stenungsund, i Stenungssunds kommun, och Marviken, som ligger på Vikbolandet utanför Norrköping.
De används i dag som reservkraftverk och kan tillsammans ge cirka 1000 MW. Effekten motsvarar hälften av den svenska effektreserven på maximala 2 000 MW.
Enligt uppgift till Ny Teknik utreder statliga kraftkoncernen Vattenfall sedan en tid tillbaka att lägga ned bägge verken.
Enligt källan väntas ett beslut redan i december. Om verken läggs ned betyder det att statliga Vattenfall inte längre har tillgång till någon egen reservkraft. Detta samtidigt som konkurrenten Eon investerar i egen reservkraft och i dag har 1 700 MW tillgängligt i Sverige.
Erik von Hofsten, presschef på Vattenfall Norden, bekräftar att det pågår en utredning inom kraftkoncernen om vad som ska hända med reservkraften och övriga sidoverksamheter som Vattenfall har på orterna.
-Vi utreder framtiden för verken och övriga verksamheter i dialog med arbetstagarorganisationerna, säger han.
Fick aldrig något kontrakt
Skälet, anger han, är för det första att el-anläggningarna misslyckats i
affärsverket Svenska Kraftnäts senaste upphandling av effektreserven för
vintern 2009/2010.
-Vi gör bedömningen att verken inte är konkurrenskraftiga eftersom de inte kommit med i effektreserven och för Marviken är det andra året i rad, säger Erik von Hofsten.
För det andra bedömer Vattenfall att det i framtiden kommer att finnas ett överutbud av el på produktionssidan i förhållande till efterfrågan.
För det tredje utreds kraftverken av klimatskäl, säger Erik von Hofsten:
-Det handlar om elproduktion som ger höga koldioxidutsläpp.
Sedan 2008 sker Svenska Kraftnäts upphandling av den effektreserven som ska finnas till hands under perioden november till mars, årsvis.
Enligt Svenska Kraftnät kom reservkraftverken Stenungssund och Marviken inte med i reserven den kommande vintern eftersom de var för dyra.
-De hade en för hög samlad utvärderingskostnad, säger Maria Jäderberg, ställföreträdande kommunikationschef på Svenska Kraftnät.
Ny Tekniks källa hävdar dock att Vattenfall offererade för högt eftersom man ville kunna ta ut en stor vinstandel.
Är det möjligt för Vattenfall att sänka priset?
-Det är en av parametrarna vi utreder i samarbete med personalen, säger Erik von Hofsten.
Stenungssunds oljekraftverk har beskrivits som Europas största och är insprängt i ett berg. Det består av fyra oljeeldade pannor med ångturbiner och kan tillsammans ge en effekt motsvarande kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 eller 820 MW. Tidigare vintrar har dock bara två block, motsvarande 520 MW ingått i effektreserven.
Kraftverket Marviken byggdes först som ett kärnkraftverk med tungt vatten och skulle bli den fjärde reaktorn i Sverige, men projektet lades ned 1970 innan reaktorn hunnit att dras igång. Intill reaktorn byggdes i stället en oljepanna och vissa delar av investeringen kunde därmed användes som kraftverk. Marviken motsvarar cirka 200 MW.
Till Vattenfalls andra verksamheter i Stenungsund hör driften av hamnanläggning och oljelager samt leveranser av vatten till industrin i Steningssunds kommun.
Sammanlagt berörs 26 personer vid Stenungsund och sex i Marviken om Vattenfall drar sig tillbaka från orterna.
Regeringen litade inte på kraftbolagen
Den lag som nu gäller om effektreserv och som ger Svenska Kraftnät i uppdrag
att inhandla en effektreserv infördes 2003 .
Skälet var att det rådde politiskt tvivel kring kring huruvida elmarknaden själv skulle klara elförsörjningen under mycket kalla vinterdagar.
Lagen gäller fram till och med nästa vinter, det vill säga till och med 2011.
Energimarknadsinspektionen anser att elmarknaden själv ska kunna säkerställa att det finns en effektreserv.
Efter 2011 bedömer Energimarknadsinspektionen att effektreserven kan börja trappas ned och sedan fasas bort helt åren 2019-2020.
Därefter väntas elmarknaden själv tillhandahålla reservkraft. Frågan bereds i regeringskansliet.
Ny Teknik Jobb
-
Miljöanalytiker
- DistributionsanalytikerFortum Värme AB
- Seniorkonsulent vindkraftVattenfall Business Services Nordic AB
- UniversitetslektorKarlstad universitet
-
Powertrain Sales Manager
-
Kvalitets- och Miljöchef
- MiljöingenjörDomsjö Fabriker AB
- UtvecklingsingenjörRipasso Energi AB
- ProjektledareSGU, Sveriges geologiska undersökning
- SpecialistWestinghouse Electric Sweden AB
Nyheter/Energi
Annons
- Meister flödesprodukter hos Kübler Svenska AB.Nu kan vi erbjuda ett komplett program flödesvakter, flödesmätare och flödesindikatorer från Meister Stömungstechnik gmbh.
- Avancerad teknologi för professionell fräsning.CNC-Mini-Tools från Datron. Högsta matning och perfekta snittkanter i aluminium och plast.
- SolidEngineer ABKostnadsfritt, Lärorikt, Socialt, Inspirerande! Vårens Nya seminarier: Maskintillverkning, Grön Design, Inredning & Design. Läs mer>>
- Skapa och utforska en komplett produkt digitalt. Autodesk ®Inventor® kan hjälpa dig att skapa och utforska en komplett produkt redan innan något tillverkats.
- Kostar ditt system för mycket?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- CANopen styrning av....de flesta labbaggregat med 150W till 6kW uteffekt från Delta Elektronika är numera möjligt från Polyamp.
- PA, POM, PEHD, PP, PETP......är alla förkortningar på olika sorters konstruktionsplaster. Används till olika maskindelar.
- Ny prisvärd värmekamera, 19.950 sek.Kimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Annonsera »










Kommentarer
Senaste inlagd av Erika Lek 7 december 2009 10:49 Sortera: Senaste överst
Rätt att lägga ned
Det är rätt att lägga ned dem. De tillhör en fossil epok. Att det försvinner några arbetstillfällen får man acceptera; det tillkommer många fler med utbyggnad av vindkraft, elnätsförstärkning, etc.
Svar till BP
JA JA JA JAAAA!
SvaraLåtom oss bygga reservkraften med vindkraft. Det är bara elakt förtal att det inte skulle lyckas. Och varför behöver vi överhuvudtaget reservkraft? Vi har ju vindkraft.
Svar till BP
Vad är elnätsförstärkning? Hur gör man det? Tjockare trådar? Berätta!
SvaraSvar till Bo Gnat
Jag antar att någon skojar. Reservkraft???
SvaraFör de som inte förstått det, kan jag avslöja att vindkraftverk inte fungerar när det blåser för lite, eller för mycket.
Svar till Olaf
Det vet alla men man talar inte om det.
SvaraAllt blir så krångligt då.
Allt det fina man tänkt ut, all ekonomi, all fin miljö. Allt blir pannkaka. Vi talar om något annat!
Svar till CGN
Hehe... För att ta emot vindkraften, som bara producerar el när det blåser, behövs utbyggnader av elnätet. Dessa utbyggnader liksom bygget av nya vindkraftverk skapar givetvis arbetstillfällen. Under utbyggnadsfasen förstås, men vindkraften lär inte bli fullt utbyggd inom överskådlig tid. Det lär alltid finnas nya objekt att bygga eftersom vindkraften är starkt subventionerad.
SvaraSvar till CGN
På Vattenfalls elstolpar av trä kan det stå instämplat årgång 1937
SvaraSvar till Olaf
Det osar ironi ifrån Bo Gnat :)
SvaraSvar till BP
Tack för klarläggande. Som du själv säger är det snarast fråga om utbyggnad av nätet för att kunna ta emot och överföra genererad effekt från exempelvis nya vindmöllor "när det blåser". En annan aspekt är nätets elektriska styrka i förbrukningspunkten vanligtvis uttryckt som kortslutningseffekt och som beror av både av genererad effekt och nätets elekriska egenskaper (impedans). Nåja, båda sakerna hänger ihop. Tyvärr kan genererad effekt från vindmöllor kan variera en smula. Ha det bra.
SvaraSvar till Karl
Uppenbarligen gott virke i stolparna.
SvaraSvar till CGN
Om elnätförstärkning:
SvaraJa, faktiskt skulel man kunna hänga upp tjockare trådar. Nu är det nog inte första valet man gör. Andra alternativ är fler ledningar och högre spänningar. Allt syftande till att öka den energimängd som kan transporteras i ledningssystemet.
Helst vill man inte bara öka strömstryrkan eftersom det även ökar överföringsförlusterna.
Murphys Lag?
Antar att det är ett gyllene tillfälle för Murphys Lag att inträda om man lägger ner dem.
Resursförstöring på hög nivå att lägga ner
En fungerande organisation med befintlig anläggning som skall läggas ned är ju att förstöra den investering som gjorts hittils. Jag bor i Stenungsunds kommun och jobbar så jag ser anläggningen, stolt över att den finns där (Stenungsunds utveckling startades när det byggdes) och kan konstatera det är inte ofta reservkraften behöver gå men den är som sagt en reservkraft vi har inom landets gränser och det tycker jag är viktigt. Att det är en stor mijöpåverkan är jag tveksam till med tanke på att det inte är kontinuelig drift vi pratar om. Förr i tiden vid när det eldades med högsvavlig tjockolja var det naturligtvis inte bra men det har kommit långt sedan dess med rening, bättre bränsle och styrningar. Titta då mer på den kolkraft mm vi köper från utlandet när det inte räcker till med vår egen produktion - visst den är säkert billig och så slipper vi se den, men men.
Svar till AO
Kan man inte ersätta oljan med något mer miljövänligt som peellets eller liknande och ha det i reserv? Eller är jag helt fel ute?
SvaraSvar till Fredrik
Jag skulle vilja se den pelletssilo som motsvarar en oljecistern på 50 000m3...
SvaraOch sedan krävs så omfattande ombyggnationer av pannor och rening m.m.
Svar till Skiftarbetare på Reservkraftanläggning...
Jag skulle vilja se transporten av all pellets (samt få reda på varifrån den kommer), med tanke på att energiinnehållet är grovt räknat 1/3 av olja borde det bli en del transporter... Säg vad man vill om vattenfall men investeringar är inte deras starka sida. Renoverades inte Stenungsund för några år sedan när oljan var relativt billig i förhållande till el priset? för att nu bara läggas ner.. "Press-Erik" har en ganska jobbig tid nu misstänker jag, lika trovärdig som "Bagdad-Bob" under sin korta tid i strålkastarljuset...
SvaraVindkraft kan ju aldrig bli reservkraft
Reservkraft måste kunna startas när den behövs, inte när det råkar blåsa. Kallaste vinterdagarna är det ofta ganska stilla och vindproduktionen är då obefintlig samtidigt som det behövs mer el än normalt. Murphys Lag är nog användbar i detta fallet.... Sedan är det väl som allt annat när det gäller hur folk kommer ihåg. Ett mannaminne är bara ett par år nuförtiden. Bara för att det inte har varit så långa kalla vintrar senaste åren så kan det ju aldrig mer bli det eller? (Jämför med snöröjningsanslagen i många kommuner - snöade det inte mycket förra och förrförra året så kan budgeten krympas till nästkommande år och oj - kom det mer snö och pengarna som redan är slut, då blir det minus i kassan).
Svar till CR
Är det på de villkoren som du beskriver så skall vi verkligen inte ha de nämnda kraftverken. sist gång det diskuterades om vi skulle ha kvar verken i Stenungsund så hade dom en starttid på 6 månader.
SvaraSvar till CR
Tänk om fler kunde förstå att vinkraften inte producerar när elen bäst behövs och är som dyrast. Samt att vindkraften får fullt pris när det blåser även om elen inte behövs.
SvaraSom privatperson tog jag för 8 år sedan kontakt med en svensk vetenskapsman som (pga. sitt förnuft) måste känna till detta.
Svaret var att inte ens det vetenskapliga rådet förstod detta.Dock har en omsvängning skett nyligen där några få modiga vågar påstå att det INTE blåser när elen bäst behövs.
Energimyndigheten säger sig ha papper på att det visst blåser bra på vintern. Turligt för de som tror att det blåser när det är 25 grader kallt i hela landet är att det inte har varit en sådan vinter på många år.
Svar till Nosvinge
En normal vinterdag i Malmö kring nollstrecket är definitivt inte utan blåst
SvaraRubusthet
det måste väl vara energimyndighetem som avgör om verket behövs i resev i händelse av stor bortfall av elkraft från ex Kärnkraftverken. Rimligen borde dom väl ligga i malpåse med en bränslereserv för att kunna startas upp inom 2 månader typ.
Svar till eller?
Svenska kraftnät handlar upp den reservkapacitet ( i Megawatt räknat) som de anser behövs för den svenska elmarknaden, detta sker genom anbud. de kraftverk som är billigast, samt kan startas upp inom det antal timmar som Svenska kraftnät har bestämt får avtal på ett år. Klarar man t.ex. inta att starta på rätt antal timmar, är man ute ur leken. Och naturligtvis spelar rådande bränslepriser in på startkostnader och dylikt. Många av dessa kraftverk har dessutom dålig rökgasrening, vilket medför att det skulle behöva investeras en hel del i dessa för att klara miljökrav som finns, och skärps hela tiden. Ofta är detta inte ekonomiskt försvarbart med tanke på den ersättning man får, samt den korta drifttiden per år. Detta gör att man helt enkelt inte kan konkurrera prismässigt.
SvaraMan blir då tvungen att konservera anläggningen, och ur en korttidskonservering, tar det ibland uppemot 1 -2 månader att komma till driftläge igen. Och då är nog det akuta elbehovet redan löst för länge sedan.
Går man in i "djupkonservering" så kan man räkna med många fler månaders uppstartstid, då man t.ex. kanske skickar iväg motorer och pumpar på separata konserveringar.
Det finns då heller ingen personal anställd för drift på dessa, och man kan inte trolla fram kunnig driftpersonal som kan köra dessa kraftverk ur tomma intet. Det är redan nu problem eftersom dessa verk är byggda på 70-talet, och El-, Process- och instrumentfolk inte längre kan den gamla tekniken när något går sönder. Så då behövs uppgraderingar och ombyggnad av dessa kraftverk, VEM ska betala detta? Det är svårt ekonomiskt återigen på grund av de korta drifttiderna och låga elpriser.
Så de här gamla "bastarderna" till Kraftverk är nog en utdöende ras, om man inte kommer fram till andra bränslen att köra på, T.ex gas. Då kan dessa gamla verk kanske återupplivas om man bygger till gasturbiner till dessa. men det går inte idag med dagens priser..
Men allt är möjligt, Det finns många kraftverk som vill och kan ligga i reserv, om någon betalar..
Svar till Skiftarbetare på Reservkraftanläggning...
Är Stenungsund oljekondenskraftverk billigare att hålla i beredskap än kolkondenskraftverken i Danmark?
SvaraSvar till Magnus Redin
Den danska kolkondensen körs väl varmt hela tiden, det är bara frågan om hur mycket kol man lassar in vid varje enskild tidpunkt.
SvaraSvar till Skiftarbetare på Reservkraftanläggning...
Det finns ju en gasledning till den petrokemiska industrin i Stenungsund. Dra in ledningen i berget och köp in lite gasturbiner, de är nästan gratis i inköpspris ändå (per MW räknat).
SvaraSvar till Magnus Redin
Det är ju så att Svenska kraftnät är ansvariga för Sverige.. Och då kan man inte förlita sig på att det finns fungerande elöverföring från andra länder,( se Nordpool:s sidor om hur ofta det är leveransstörningar på våra kablar till Danmark och Norge) som dessutom vid kall väderlek inte är riktigt lika villiga att exportera eftersom det finns ett ökat eget behov.
SvaraDetta gäller även Polen, Tyskland m.m. Blir det 15 - 20 Minus i dessa länder så finns det inget att exportera..
Så samma politik gäller som med den tänkta gasledningen genom södra sverige som inte drogs hela vägen.. Man vill inte sitta fast i att vara beroende av andra länder vid behov av extra kraft. Sverige måste tåla att det faller bort produktionsenheter vid sämsta tänkbara tillfälle, och ändå kunna ersätta dessa, så att det nationella elleveranserna inte äventyras. Titta bara på hur mycket kärnkraft som idag står stilla p.g.a. störningar. Vi ska vara glada att det inte är en kall vinter ännu.. Vi importerar stadigt el just nu..
Svar till Starvid
Kommentar till Starvid.
SvaraGasturbiner är i princip flygmotorer kopplade till en generator. Startar mycket snabbt, men eftersom dom drivs av "flygbränsle" är dom ännu dyrare att köra.
Svar till Gammal flygare
Vilket inte är något som helst problem om de bara ska köras under korta perioder av elbrist. Med kort drifttid, höga rörliga kostnader (gasen) och låga fasta kostnader (gasturbinerna) är det en perfekt lösning för effektreserven.
SvaraSvar till Starvid
Och gasturbinerna ska i detta fall förstås inte köras på flytande bränsle (även om jag antar att det också är möjligt?) utan på naturgas.
SvaraSvar till Starvid
Ledningen är nog för klen. Om vi talar om en modern gasturbin med kanske 100 MW ut så talar vi om drygt 200 MW naturgas. Tveksamt om ledningen klarar den extra belastningen.
SvaraSvar till Patrik
Det är ju inte helt otippat att man i händelse av elbrist kan få naturgaskonsumenterna i Stenungsund att stänga av för en stund, så det blir gas över till reservkraftverket.
SvaraSvar till Starvid
vilket reservkraftverk? Den trånga sektorn är vad jag förstått gasledningen under Göta älv
SvaraSvar till Patrik
Det gaseldade resvervkraftverk man skulle kunna konvertera Stenungsund till.
SvaraSvar till Starvid
ja, om man får dit bränslet...........
SvaraSvar till Starvid
Det är sällan lönsamt att installera en Gasturbin i gamla ångkraftverk som har måttliga ångdata.Det är billigare att bygga ny gascombi med bränsle NG.
SvaraMen det förutsätter förstås lite mer
drifttid utöver ren stand-by.
En unit på 400MW skulle elkostnaden vara runt 50euro/MWh.
-spec varmekonsumtion 6200KJ/KWh
-spec CO2 utsläpp 340-380g/kWh.
-spec NOX 40-50mg/MJ.
-NH3 slip =O
-SOx normalt =0 för rysk gas.
Prestanda startid 0-270MW 55minuter open cycle mode.
Till combine cycle kallstart ångturbin
180 minuter.
Marviken och Kärnvapen
Marviken måste ju nästa bli ett museum, om möjligt. "Marvikens kärnkraftverk R4" utgör en viktig historisk epok i Sverige planer på kärnvapen. Lite snöpligt att Marviken bekom att blir ett lowtech oljekraftverk och inte en hightech plutoniumfabrik...
Oljeeldning läggs ner av klimatskäl?
Så brunkolseldningen som Vattenfall satsar på i Tyskland är bättre?
Svar till Sven
Så länge det är billigare att tillverka el med brunkolskraftverk, så blir det så.. Money talks..!
SvaraSvar till Oljeeldare
Inte bara Marviken borde i så fall bli museu, utan Stenungsund med. Hur många kraftverk sprängs ner i berg liksom?
SvaraVerkligen en annan tid, då man var beredd att betala för robusta system.
Svar till Starvid
Marviken är på sätt och vis ett museum, ett kärnkraftsmuseum. :-)
SvaraSvar till Sven
Ågesta borde sparas som museum. Marviken är sönderexperimenterad i fullskaletester och för stor och dyr att bevara. Dessutom ligger Ågesta ganska centralt så många kan lätt besöka ett museum.
SvaraMarknaden ska ansvara för effektreserven
Är det bara jag som ser hur "bra" det kommer att gå? Alla onödiga kraftverk kommer att läggas ner, de kostar ju bara pengar större delen av året, helt klart olönsam investering... Och var kommer vi stå då?
Löjligt
"För det tredje utreds kraftverken av klimatskäl, säger Erik von Hofsten:
-Det handlar om elproduktion som ger höga koldioxidutsläpp. "
Sen när bryr sig Vattenfall om sånt? :facepalm:
Man kommer inte ifrån att medan kraftbranschen utgör 1 % av BNP är de resterande 99 % helt beroende av kraftbranschen. Därför är det rimligt att satsa på robusthet och att ha vissa marginaler i systemet. Det har de där 99 % definitivt råd med.
Eller som man säger: ingen el är dyrare än INGEN el.
Sluta tramsa
Menar ni på allvar att Vattenfall ska ha verken i beredskap även om det är ekonomiskt olönsamt? Marknadsekonomi när det passar och planekonomi när det passar, eller?
Svar till Kalle
Det är rimligt att kräva att elbolagen ska kunna försörja Sverige med el även om det av någon anledning sker ett produktionsbortfall då elbehovet är högt.
SvaraPå samma vis så tvingar vi oljebolagen att sitta på ett lager som motsvarar 3 månaders konsumtion. I detta fall så har man enligt lag gett oljebolagen en skydighet att hålla denna reserv oavsett vad oljebolagen tycker om saken.
Nedläggning = Långtidskonservering
Jag tror inte att det handlar om regelrätt nedläggning, med skrotning m.m. som det skulle innebära. utan att Vattenfall beslutar sig för att lägga dessa i malpåse / långtidskonservering, som t.ex Marviken låg i innan man fick sitt 5-åriga kontrakt förra gången.
Så de blir nog borta från marknaden, men går att väcka till liv igen på ett år eller så. Det var var trots allt så ett antal oljekraftverk låg innan 2003 för det fanns ingen marknad för dessa innan dess med tanke på produktionskostnaden. Då de byggdes på det glada 70-talet var oljan billig, och det fanns pengar att bygga kraftverk som fick kosta och som skulle hålla i långtidsperspektiv. Idag ska man ha payofftider på 4-6 år som max, annars bygger man inte.
Elmarknad- reservkraft
Är all spinning reserv redan intecknad och ingen stan-by
vattenkraftverk tillgänglig så måste man använda
fossilkraft. Det ultimata sättet som ej är att rekommendera är "load Shedding" dvs man ber kunderna lösa problemet "gratis".
För dagen verkar Vattenfall och Fortum vara " alltför gröna" att inse modern reserv/toppkraft behövs.
De kan visserligen efter 2011 outsoursa problemet
till Statkraft .
Nej, en samlad kraftansträngning behöves inom landet.
Det enda som duger är några miljövänliga gascombi och skrota ut gamla gasturbiner och kondensverk.
MWH "Johnny gaseldare "
Svar till Johnny
Det kan mycketväl vara billigare att sänga ner ett papparsbruk tillfälligt än att starta ett kraftverk. Man behöver ju ingen extra personal. Då det är alternativ som man bör titta på. Vanliga konsumenter skulle också kunna begänsa konsimtionen tillfälligt till en rimlig kostnad. Om det finns en fungernde marknad så skulle det kunna funka. Men det gör det ju inte nu. Jag vinner inget på att snåla när det är effektbrist. Timmavläsning är lösningen.
SvaraSvar till Daniel
Det används redan... I svenska kraftnäts avtal för 2009 - 2010 finns redan avkopplingsbar kraft med.. typ pappersbruk m.m.
SvaraTill "energiekonomer" och vindkrafthatare
Älskar alla vindkrafthatare.. de verkar faktiskt tro att typ 50 % av den energi vi använder kommer från vinden.. det är bara ett fåtal procent ska jag berätta! Som svar till snubben som jobbade på oljekraftverket: Silon du tycker borde vara oändligt stor av pellets bör bli ca 2.5 ggr större än 50 000m3 oljeutrymme, dvs cirka 125 000m3 vid eventuell ombyggnad (oljans energiinnehåll/pellets energiinnehåll = 10/4 Kwh/kg) så varför skulle det vara omöjligt?
Sen en grej som alla som pratar ekonomi i energisammanhang. SVERIGE producerar ingen olja. Varför ska vi använda det då? Det är bättre att använda inhemska produkter som gynnar vår ekonomi samtidigt som klimatet kan räddas. Dvs SKOG!
Svar till Max
Absolut! Använd Skog så mycket det fungerar (med långsiktigt tänkande och allt det där.) Bygg ett stort lager.
SvaraOm detta inte kan täcka hela behovet så kan man installera en gasturbin. Ersätta fossil olja med lite renare fossil gas (som går att köra även biogas i, fast kanske för dyrt?)
Få ett system som gör att elförsörjningen är intakt även om det faller bort, men som är så miljövänlkig som det går.
Man måste inte göra allt svart eller vitt. Man akn hitta en medelväg med kompromisser som gör att man får ett system som är så bra som man förmår.
Ett exempel på en kompromiss kan ju vara kärnkraftverk i botten som ger det mesta, med vattenkraft och värmekraft som ligger på så gott det går, tillsammans med så mycket vindkraft som vi klarar av... och dessutom så sparar vi så mycket el vi kan med hjälp av effektiva varor hemma.
En stor kompromiss alltså där man utnyttjar det bästa i allt.
Svar till Max
Då förutsätter du samma verkningsgrade med olje- och pelletseldning. Stämmer det?
SvaraMalpåse istället för nedläggning
Vi vet inte om svåra tider kan vänta framöver, det är möjligt att det är mycket oklokt att göra sig av med reservkapacietet. Kostar inte mycket att hålla det i malpåse några decennier... jämfört med att lägga ned och riva.
Minst 15år för sent!
Dessa anläggningar skulle ha rivits för många år sedan. Bygg fler kärnkraftverk, det vettigaste miljöalternativet!
Svar till Arne
Att det borde byggas fler kärnkraftverk är en självklarhet med tanke på klimatfrågan.
SvaraMen det löser inte problemet att vi måste ha viss reservkapacitet i händelse av bortfall av annan kraftproduktion. Har man extrem otur kan ju t.ex. merparten av kärnkraftproduktionen ligga nere en kall vinterdag när inte heller vindkraften producerar något.
Men frågan är om man inte kan slopa dessa fossila reliker i alla fall.
Kan det stämma?
"För det andra bedömer Vattenfall att det i framtiden kommer att finnas ett överutbud av el på produktionssidan i förhållande till efterfrågan."
Hur kan det komma sig? Vattenkraften byggs väl inte just ut alls. Kärnkraften har jag inte hört att någon faktiskt vill ta tag i och bygga nytt. Lite vindkraft, visst.
Men kikar man på nordpool så ser man att vi mest hela året har importerat el, ofta runt 40000 MWh/dygn. En hel del från Danmark, t.ex, där priset ofta är lägre än i sverige. Idag kostar t.ex dansk el 33,1 euro/MWh. Hur kan det vara så när vi har hållit på några år med utsläppsrätter för att straffa koldioxidutsläpp?
Vi har hela året legat under medelåret vad gäller fyllnadsgrad i vattenmagasinen och vi tycks inte komma ikapp. Vi har rejäl lågkunjunktur, regnet står som spön i backen, det är sex grader varmt. Vi blir fler och fler i Sverige, snart ska vi köra bil på el också. Så jag vet inte riktigt om jag tror på ett överslott här i framtiden.
Kraftreserven
Beredskapen för reservkraften är väl vikig isynnerhet under de få riktigt kalla dagarna under vintern. Under några få topptimmar kan det uppstå verklig kris och Svenska Kraftnät måste då börja koppla bort vissa abonenter under kortare tid efter ett vist skema. Västerås kraftvärmeverk fick för några år sedan gå in som sista reserv och risken för att krisplanen måste gå igång var mycket nära.Kapasiteten från Norrland var maximalt utnyttjad. Ett annat exempel var när det blev linjrproblem från Norge och köp från Norge begränsades. Det skulle vara intresant att veta hur Svenska folket skulle reagera om man måste stänga av eller starkt begränsaa elförbrukningen under ett antal timmar i smällkalla vintern?
Lägg ned
Rätt att lägga ned reservkraft: vattenfalls uppdrag är att tjäna pengar inte garantera att vi får el i Sverige -de ger inga pengar att samhället funkar. Nu med mycket vidnkraft kommer det bli än besvärligare att få elnätet fungera. Spelar väl ingen större roll om det blir blackout lite då och då!
Svar till Blackout
Intressant, idag så kallade kraftnät igång samtligt reservkraft, sammanlagt 1128MW. Denna kraft är tillgänglig under tisdagen enligt UMM på Nordpool (http://www.nordpool.com/en/asa/Quotes-and-market-information/UMMs/Last-UMMs/) Inget av detta ägs av Vattenfall som ska ta beslut om sina fossilers vara eller inte vara i dagarna. För någon exceptionell brist på el torde det inte bli i morgon? Delar vattenfall och kraftnät fikarum därute i Ågesta?
SvaraIntressanta inlägg.
Det är intressant att läsa de olika inläggen. Det väcker onekligen debatt!
jag är nämligen en av de 26 personer som jobbar på Stenungsunds kraftverk, och här på jobbet kliar vi oss i skallen och har en smula svårt att se logiken i Vattenfalls beslut.
Vi tycker att som statligt bolag borde väl Vattenfall hålla sig med reservkraft (ja, reservkraften behövs i dagsläget)? Men det verkar som att det inte känns viktigt. Det får konkurrenterna stå för.
Ekonomin då? ja, det är oxå konstigt, då just Stenungsundsverket går med vinst tack vare sina biverksamheter som oljelagring, hamn och vattenverk.
Miljöpåverkan? Tja, den är väl i stora smmanhang försumbar då verket körs såpass lite på en säsong (dock högst nödvändigt vid de specifika tillfällena).
Naturligtvis har blocken en begränsad livslängd, och förr eller senare måste de skrotas. Men vi är inte där riktigt än. Varför inte låta de köras vid behov så länge det är möjligt? För behov finns. Det är fakta.
Så sent som förra veckan fick hela kraftreserven startorder av svenska kraftnät, dvs 1000 MW. Det gick väl inte helt bra för vissa av verken, ett block kom inte igång alls. I ett sådant läge kan det vara bra att ha reserver att ta till för reserven! Möjligheten att ligga på den så kallade spotmarknaden finns för de som inte är med kraftreserven, vilka SVK kan ta till vid behov. Det var Stenungsundsverkets förhoppning för vintern 09/10. Men Vattenfall sa nej.
Vad händer i ett läge då kraftreserven inte kan leverera som tänkt? Då får man ta till bortkopplingsbar el. Dvs några utvalda industrier får stoppa på momangen (eller så fort det är möjligt att stoppa en industriprocess), för att på så vis minska konsumtionen av el i landet.
Detta är verkligheten.