Vattenfall kan lägga ned sina reservkraftverk

Vattenfall utreder framtiden för kraftverken vid Stenungssund och Marviken. Viktigaste skälet anges vara att de inte längre ingår i den svenska effektreserven. Dessutom utreds bolagets sidoverksamheter i Stenungsund.

Reservkraftverket i Stenungsund

Reservkraftverket i Stenungsund Foto: Vattenfall

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Framtiden är oviss för de oljeeldade kraftverken Stenungsund, i Stenungssunds kommun, och Marviken, som ligger på Vikbolandet utanför Norrköping.

De används i dag som reservkraftverk och kan tillsammans ge cirka 1000 MW. Effekten motsvarar hälften av den svenska effektreserven på maximala 2 000 MW.

Enligt uppgift till Ny Teknik utreder statliga kraftkoncernen Vattenfall sedan en tid tillbaka att lägga ned bägge verken.

Enligt källan väntas ett beslut redan i december. Om verken läggs ned betyder det att statliga Vattenfall inte längre har tillgång till någon egen reservkraft. Detta samtidigt som konkurrenten Eon investerar i egen reservkraft och i dag har 1 700 MW tillgängligt i Sverige.

Erik von Hofsten, presschef på Vattenfall Norden, bekräftar att det pågår en utredning inom kraftkoncernen om vad som ska hända med reservkraften och övriga sidoverksamheter som Vattenfall har på orterna.

-Vi utreder framtiden för verken och övriga verksamheter i dialog med arbetstagarorganisationerna, säger han.

Fick aldrig något kontrakt
Skälet, anger han, är för det första att el-anläggningarna misslyckats i affärsverket Svenska Kraftnäts senaste upphandling av effektreserven för vintern 2009/2010.

-Vi gör bedömningen att verken inte är konkurrenskraftiga eftersom de inte kommit med i effektreserven och för Marviken är det andra året i rad, säger Erik von Hofsten.

För det andra bedömer Vattenfall att det i framtiden kommer att finnas ett överutbud av el på produktionssidan i förhållande till efterfrågan.

För det tredje utreds kraftverken av klimatskäl, säger Erik von Hofsten:

-Det handlar om elproduktion som ger höga koldioxidutsläpp.

Sedan 2008 sker Svenska Kraftnäts upphandling av den effektreserven som ska finnas till hands under perioden november till mars, årsvis.

Enligt Svenska Kraftnät kom reservkraftverken Stenungssund och Marviken inte med i reserven den kommande vintern eftersom de var för dyra.

-De hade en för hög samlad utvärderingskostnad, säger Maria Jäderberg, ställföreträdande kommunikationschef på Svenska Kraftnät.

Ny Tekniks källa hävdar dock att Vattenfall offererade för högt eftersom man ville kunna ta ut en stor vinstandel.

Är det möjligt för Vattenfall att sänka priset?

-Det är en av parametrarna vi utreder i samarbete med personalen, säger Erik von Hofsten.

Stenungssunds oljekraftverk har beskrivits som Europas största och är insprängt i ett berg. Det består av fyra oljeeldade pannor med ångturbiner och kan tillsammans ge en effekt motsvarande kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 eller 820 MW. Tidigare vintrar har dock bara två block, motsvarande 520 MW ingått i effektreserven.

Kraftverket Marviken byggdes först som ett kärnkraftverk med tungt vatten och skulle bli den fjärde reaktorn i Sverige, men projektet lades ned 1970 innan reaktorn hunnit att dras igång. Intill reaktorn byggdes i stället en oljepanna och vissa delar av investeringen kunde därmed användes som kraftverk. Marviken motsvarar cirka 200 MW.

Till Vattenfalls andra verksamheter i Stenungsund hör driften av hamnanläggning och oljelager samt leveranser av vatten till industrin i Steningssunds kommun.

Sammanlagt berörs 26 personer vid Stenungsund och sex i Marviken om Vattenfall drar sig tillbaka från orterna.

Regeringen litade inte på kraftbolagen
Den lag som nu gäller om effektreserv och som ger Svenska Kraftnät i uppdrag att inhandla en effektreserv infördes 2003 .

Skälet var att det rådde politiskt tvivel kring kring huruvida elmarknaden själv skulle klara elförsörjningen under mycket kalla vinterdagar.

Lagen gäller fram till och med nästa vinter, det vill säga till och med 2011.

Energimarknadsinspektionen anser att elmarknaden själv ska kunna säkerställa att det finns en effektreserv.

Efter 2011 bedömer Energimarknadsinspektionen att effektreserven kan börja trappas ned och sedan fasas bort helt åren 2019-2020.

Därefter väntas elmarknaden själv tillhandahålla reservkraft. Frågan bereds i regeringskansliet.

Fler artiklar av: Monica Kleja

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Erika Lek 7 december 2009 10:49 Sortera: Senaste överst

Rätt att lägga ned

Det är rätt att lägga ned dem. De tillhör en fossil epok. Att det försvinner några arbetstillfällen får man acceptera; det tillkommer många fler med utbyggnad av vindkraft, elnätsförstärkning, etc.

Anmäl

Svar till BP

JA JA JA JAAAA!
Låtom oss bygga reservkraften med vindkraft. Det är bara elakt förtal att det inte skulle lyckas. Och varför behöver vi överhuvudtaget reservkraft? Vi har ju vindkraft.

Svara
Anmäl

Svar till BP

Vad är elnätsförstärkning? Hur gör man det? Tjockare trådar? Berätta!

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Jag antar att någon skojar. Reservkraft???

För de som inte förstått det, kan jag avslöja att vindkraftverk inte fungerar när det blåser för lite, eller för mycket.

Svara
Anmäl

Svar till Olaf

Det vet alla men man talar inte om det.
Allt blir så krångligt då.
Allt det fina man tänkt ut, all ekonomi, all fin miljö. Allt blir pannkaka. Vi talar om något annat!

Svara
Anmäl

Svar till CGN

Hehe... För att ta emot vindkraften, som bara producerar el när det blåser, behövs utbyggnader av elnätet. Dessa utbyggnader liksom bygget av nya vindkraftverk skapar givetvis arbetstillfällen. Under utbyggnadsfasen förstås, men vindkraften lär inte bli fullt utbyggd inom överskådlig tid. Det lär alltid finnas nya objekt att bygga eftersom vindkraften är starkt subventionerad.

Svara
Anmäl

Svar till CGN

På Vattenfalls elstolpar av trä kan det stå instämplat årgång 1937

Svara
Anmäl

Svar till Olaf

Det osar ironi ifrån Bo Gnat :)

Svara
Anmäl

Svar till BP

Tack för klarläggande. Som du själv säger är det snarast fråga om utbyggnad av nätet för att kunna ta emot och överföra genererad effekt från exempelvis nya vindmöllor "när det blåser". En annan aspekt är nätets elektriska styrka i förbrukningspunkten vanligtvis uttryckt som kortslutningseffekt och som beror av både av genererad effekt och nätets elekriska egenskaper (impedans). Nåja, båda sakerna hänger ihop. Tyvärr kan genererad effekt från vindmöllor kan variera en smula. Ha det bra.

Svara
Anmäl

Svar till Karl

Uppenbarligen gott virke i stolparna.

Svara
Anmäl

Svar till CGN

Om elnätförstärkning:
Ja, faktiskt skulel man kunna hänga upp tjockare trådar. Nu är det nog inte första valet man gör. Andra alternativ är fler ledningar och högre spänningar. Allt syftande till att öka den energimängd som kan transporteras i ledningssystemet.

Helst vill man inte bara öka strömstryrkan eftersom det även ökar överföringsförlusterna.

Svara
Anmäl

Murphys Lag?

Antar att det är ett gyllene tillfälle för Murphys Lag att inträda om man lägger ner dem.

Anmäl

Resursförstöring på hög nivå att lägga ner

En fungerande organisation med befintlig anläggning som skall läggas ned är ju att förstöra den investering som gjorts hittils. Jag bor i Stenungsunds kommun och jobbar så jag ser anläggningen, stolt över att den finns där (Stenungsunds utveckling startades när det byggdes) och kan konstatera det är inte ofta reservkraften behöver gå men den är som sagt en reservkraft vi har inom landets gränser och det tycker jag är viktigt. Att det är en stor mijöpåverkan är jag tveksam till med tanke på att det inte är kontinuelig drift vi pratar om. Förr i tiden vid när det eldades med högsvavlig tjockolja var det naturligtvis inte bra men det har kommit långt sedan dess med rening, bättre bränsle och styrningar. Titta då mer på den kolkraft mm vi köper från utlandet när det inte räcker till med vår egen produktion - visst den är säkert billig och så slipper vi se den, men men.

Anmäl

Svar till AO

Kan man inte ersätta oljan med något mer miljövänligt som peellets eller liknande och ha det i reserv? Eller är jag helt fel ute?

Svara
Anmäl

Svar till Fredrik

Jag skulle vilja se den pelletssilo som motsvarar en oljecistern på 50 000m3...
Och sedan krävs så omfattande ombyggnationer av pannor och rening m.m.

Svara
Anmäl

Svar till Skiftarbetare på Reservkraftanläggning...

Jag skulle vilja se transporten av all pellets (samt få reda på varifrån den kommer), med tanke på att energiinnehållet är grovt räknat 1/3 av olja borde det bli en del transporter... Säg vad man vill om vattenfall men investeringar är inte deras starka sida. Renoverades inte Stenungsund för några år sedan när oljan var relativt billig i förhållande till el priset? för att nu bara läggas ner.. "Press-Erik" har en ganska jobbig tid nu misstänker jag, lika trovärdig som "Bagdad-Bob" under sin korta tid i strålkastarljuset...

Svara
Anmäl

Vindkraft kan ju aldrig bli reservkraft

Reservkraft måste kunna startas när den behövs, inte när det råkar blåsa. Kallaste vinterdagarna är det ofta ganska stilla och vindproduktionen är då obefintlig samtidigt som det behövs mer el än normalt. Murphys Lag är nog användbar i detta fallet.... Sedan är det väl som allt annat när det gäller hur folk kommer ihåg. Ett mannaminne är bara ett par år nuförtiden. Bara för att det inte har varit så långa kalla vintrar senaste åren så kan det ju aldrig mer bli det eller? (Jämför med snöröjningsanslagen i många kommuner - snöade det inte mycket förra och förrförra året så kan budgeten krympas till nästkommande år och oj - kom det mer snö och pengarna som redan är slut, då blir det minus i kassan).

Anmäl

Svar till CR

Är det på de villkoren som du beskriver så skall vi verkligen inte ha de nämnda kraftverken. sist gång det diskuterades om vi skulle ha kvar verken i Stenungsund så hade dom en starttid på 6 månader.

Svara
Anmäl

Svar till CR

Tänk om fler kunde förstå att vinkraften inte producerar när elen bäst behövs och är som dyrast. Samt att vindkraften får fullt pris när det blåser även om elen inte behövs.
Som privatperson tog jag för 8 år sedan kontakt med en svensk vetenskapsman som (pga. sitt förnuft) måste känna till detta.
Svaret var att inte ens det vetenskapliga rådet förstod detta.Dock har en omsvängning skett nyligen där några få modiga vågar påstå att det INTE blåser när elen bäst behövs.
Energimyndigheten säger sig ha papper på att det visst blåser bra på vintern. Turligt för de som tror att det blåser när det är 25 grader kallt i hela landet är att det inte har varit en sådan vinter på många år.

Svara
Anmäl

Svar till Nosvinge

En normal vinterdag i Malmö kring nollstrecket är definitivt inte utan blåst

Svara
Anmäl

Rubusthet

det måste väl vara energimyndighetem som avgör om verket behövs i resev i händelse av stor bortfall av elkraft från ex Kärnkraftverken. Rimligen borde dom väl ligga i malpåse med en bränslereserv för att kunna startas upp inom 2 månader typ.

Anmäl

Svar till eller?

Svenska kraftnät handlar upp den reservkapacitet ( i Megawatt räknat) som de anser behövs för den svenska elmarknaden, detta sker genom anbud. de kraftverk som är billigast, samt kan startas upp inom det antal timmar som Svenska kraftnät har bestämt får avtal på ett år. Klarar man t.ex. inta att starta på rätt antal timmar, är man ute ur leken. Och naturligtvis spelar rådande bränslepriser in på startkostnader och dylikt. Många av dessa kraftverk har dessutom dålig rökgasrening, vilket medför att det skulle behöva investeras en hel del i dessa för att klara miljökrav som finns, och skärps hela tiden. Ofta är detta inte ekonomiskt försvarbart med tanke på den ersättning man får, samt den korta drifttiden per år. Detta gör att man helt enkelt inte kan konkurrera prismässigt.
Man blir då tvungen att konservera anläggningen, och ur en korttidskonservering, tar det ibland uppemot 1 -2 månader att komma till driftläge igen. Och då är nog det akuta elbehovet redan löst för länge sedan.
Går man in i "djupkonservering" så kan man räkna med många fler månaders uppstartstid, då man t.ex. kanske skickar iväg motorer och pumpar på separata konserveringar.
Det finns då heller ingen personal anställd för drift på dessa, och man kan inte trolla fram kunnig driftpersonal som kan köra dessa kraftverk ur tomma intet. Det är redan nu problem eftersom dessa verk är byggda på 70-talet, och El-, Process- och instrumentfolk inte längre kan den gamla tekniken när något går sönder. Så då behövs uppgraderingar och ombyggnad av dessa kraftverk, VEM ska betala detta? Det är svårt ekonomiskt återigen på grund av de korta drifttiderna och låga elpriser.
Så de här gamla "bastarderna" till Kraftverk är nog en utdöende ras, om man inte kommer fram till andra bränslen att köra på, T.ex gas. Då kan dessa gamla verk kanske återupplivas om man bygger till gasturbiner till dessa. men det går inte idag med dagens priser..

Men allt är möjligt, Det finns många kraftverk som vill och kan ligga i reserv, om någon betalar..

Svara
Anmäl

Svar till Skiftarbetare på Reservkraftanläggning...

Är Stenungsund oljekondenskraftverk billigare att hålla i beredskap än kolkondenskraftverken i Danmark?

Svara
Anmäl

Svar till Magnus Redin

Den danska kolkondensen körs väl varmt hela tiden, det är bara frågan om hur mycket kol man lassar in vid varje enskild tidpunkt.

Svara
Anmäl

Svar till Skiftarbetare på Reservkraftanläggning...

Det finns ju en gasledning till den petrokemiska industrin i Stenungsund. Dra in ledningen i berget och köp in lite gasturbiner, de är nästan gratis i inköpspris ändå (per MW räknat).

Svara
Anmäl

Svar till Magnus Redin

Det är ju så att Svenska kraftnät är ansvariga för Sverige.. Och då kan man inte förlita sig på att det finns fungerande elöverföring från andra länder,( se Nordpool:s sidor om hur ofta det är leveransstörningar på våra kablar till Danmark och Norge) som dessutom vid kall väderlek inte är riktigt lika villiga att exportera eftersom det finns ett ökat eget behov.
Detta gäller även Polen, Tyskland m.m. Blir det 15 - 20 Minus i dessa länder så finns det inget att exportera..
Så samma politik gäller som med den tänkta gasledningen genom södra sverige som inte drogs hela vägen.. Man vill inte sitta fast i att vara beroende av andra länder vid behov av extra kraft. Sverige måste tåla att det faller bort produktionsenheter vid sämsta tänkbara tillfälle, och ändå kunna ersätta dessa, så att det nationella elleveranserna inte äventyras. Titta bara på hur mycket kärnkraft som idag står stilla p.g.a. störningar. Vi ska vara glada att det inte är en kall vinter ännu.. Vi importerar stadigt el just nu..

Svara
Anmäl

Svar till Starvid

Kommentar till Starvid.
Gasturbiner är i princip flygmotorer kopplade till en generator. Startar mycket snabbt, men eftersom dom drivs av "flygbränsle" är dom ännu dyrare att köra.

Svara
Anmäl

Svar till Gammal flygare

Vilket inte är något som helst problem om de bara ska köras under korta perioder av elbrist. Med kort drifttid, höga rörliga kostnader (gasen) och låga fasta kostnader (gasturbinerna) är det en perfekt lösning för effektreserven.

Svara
Anmäl

Svar till Starvid

Och gasturbinerna ska i detta fall förstås inte köras på flytande bränsle (även om jag antar att det också är möjligt?) utan på naturgas.

Svara
Anmäl

Svar till Starvid

Ledningen är nog för klen. Om vi talar om en modern gasturbin med kanske 100 MW ut så talar vi om drygt 200 MW naturgas. Tveksamt om ledningen klarar den extra belastningen.

Svara
Anmäl

Svar till Patrik

Det är ju inte helt otippat att man i händelse av elbrist kan få naturgaskonsumenterna i Stenungsund att stänga av för en stund, så det blir gas över till reservkraftverket.

Svara
Anmäl

Svar till Starvid

vilket reservkraftverk? Den trånga sektorn är vad jag förstått gasledningen under Göta älv

Svara
Anmäl

Svar till Patrik

Det gaseldade resvervkraftverk man skulle kunna konvertera Stenungsund till.

Svara
Anmäl

Svar till Starvid

ja, om man får dit bränslet...........

Svara
Anmäl

Svar till Starvid

Det är sällan lönsamt att installera en Gasturbin i gamla ångkraftverk som har måttliga ångdata.Det är billigare att bygga ny gascombi med bränsle NG.
Men det förutsätter förstås lite mer
drifttid utöver ren stand-by.
En unit på 400MW skulle elkostnaden vara runt 50euro/MWh.
-spec varmekonsumtion 6200KJ/KWh
-spec CO2 utsläpp 340-380g/kWh.
-spec NOX 40-50mg/MJ.
-NH3 slip =O
-SOx normalt =0 för rysk gas.
Prestanda startid 0-270MW 55minuter open cycle mode.
Till combine cycle kallstart ångturbin
180 minuter.

Svara
Anmäl

Marviken och Kärnvapen

Marviken måste ju nästa bli ett museum, om möjligt. "Marvikens kärnkraftverk R4" utgör en viktig historisk epok i Sverige planer på kärnvapen. Lite snöpligt att Marviken bekom att blir ett lowtech oljekraftverk och inte en hightech plutoniumfabrik...

Anmäl

Oljeeldning läggs ner av klimatskäl?

Så brunkolseldningen som Vattenfall satsar på i Tyskland är bättre?

Anmäl

Svar till Sven

Så länge det är billigare att tillverka el med brunkolskraftverk, så blir det så.. Money talks..!

Svara
Anmäl

Svar till Oljeeldare

Inte bara Marviken borde i så fall bli museu, utan Stenungsund med. Hur många kraftverk sprängs ner i berg liksom?

Verkligen en annan tid, då man var beredd att betala för robusta system.

Svara
Anmäl

Svar till Starvid

Marviken är på sätt och vis ett museum, ett kärnkraftsmuseum. :-)

Svara
Anmäl

Svar till Sven

Ågesta borde sparas som museum. Marviken är sönderexperimenterad i fullskaletester och för stor och dyr att bevara. Dessutom ligger Ågesta ganska centralt så många kan lätt besöka ett museum.

Svara
Anmäl

Marknaden ska ansvara för effektreserven

Är det bara jag som ser hur "bra" det kommer att gå? Alla onödiga kraftverk kommer att läggas ner, de kostar ju bara pengar större delen av året, helt klart olönsam investering... Och var kommer vi stå då?

Anmäl

Löjligt

"För det tredje utreds kraftverken av klimatskäl, säger Erik von Hofsten:

-Det handlar om elproduktion som ger höga koldioxidutsläpp. "

Sen när bryr sig Vattenfall om sånt? :facepalm:

Man kommer inte ifrån att medan kraftbranschen utgör 1 % av BNP är de resterande 99 % helt beroende av kraftbranschen. Därför är det rimligt att satsa på robusthet och att ha vissa marginaler i systemet. Det har de där 99 % definitivt råd med.

Eller som man säger: ingen el är dyrare än INGEN el.

Anmäl

Sluta tramsa

Menar ni på allvar att Vattenfall ska ha verken i beredskap även om det är ekonomiskt olönsamt? Marknadsekonomi när det passar och planekonomi när det passar, eller?

Anmäl

Svar till Kalle

Det är rimligt att kräva att elbolagen ska kunna försörja Sverige med el även om det av någon anledning sker ett produktionsbortfall då elbehovet är högt.

På samma vis så tvingar vi oljebolagen att sitta på ett lager som motsvarar 3 månaders konsumtion. I detta fall så har man enligt lag gett oljebolagen en skydighet att hålla denna reserv oavsett vad oljebolagen tycker om saken.

Svara
Anmäl

Nedläggning = Långtidskonservering

Jag tror inte att det handlar om regelrätt nedläggning, med skrotning m.m. som det skulle innebära. utan att Vattenfall beslutar sig för att lägga dessa i malpåse / långtidskonservering, som t.ex Marviken låg i innan man fick sitt 5-åriga kontrakt förra gången.
Så de blir nog borta från marknaden, men går att väcka till liv igen på ett år eller så. Det var var trots allt så ett antal oljekraftverk låg innan 2003 för det fanns ingen marknad för dessa innan dess med tanke på produktionskostnaden. Då de byggdes på det glada 70-talet var oljan billig, och det fanns pengar att bygga kraftverk som fick kosta och som skulle hålla i långtidsperspektiv. Idag ska man ha payofftider på 4-6 år som max, annars bygger man inte.

Anmäl

Elmarknad- reservkraft

Är all spinning reserv redan intecknad och ingen stan-by
vattenkraftverk tillgänglig så måste man använda
fossilkraft. Det ultimata sättet som ej är att rekommendera är "load Shedding" dvs man ber kunderna lösa problemet "gratis".
För dagen verkar Vattenfall och Fortum vara " alltför gröna" att inse modern reserv/toppkraft behövs.
De kan visserligen efter 2011 outsoursa problemet
till Statkraft .
Nej, en samlad kraftansträngning behöves inom landet.
Det enda som duger är några miljövänliga gascombi och skrota ut gamla gasturbiner och kondensverk.

MWH "Johnny gaseldare "

Anmäl

Svar till Johnny

Det kan mycketväl vara billigare att sänga ner ett papparsbruk tillfälligt än att starta ett kraftverk. Man behöver ju ingen extra personal. Då det är alternativ som man bör titta på. Vanliga konsumenter skulle också kunna begänsa konsimtionen tillfälligt till en rimlig kostnad. Om det finns en fungernde marknad så skulle det kunna funka. Men det gör det ju inte nu. Jag vinner inget på att snåla när det är effektbrist. Timmavläsning är lösningen.

Svara
Anmäl

Svar till Daniel

Det används redan... I svenska kraftnäts avtal för 2009 - 2010 finns redan avkopplingsbar kraft med.. typ pappersbruk m.m.

Svara
Anmäl

Till "energiekonomer" och vindkrafthatare

Älskar alla vindkrafthatare.. de verkar faktiskt tro att typ 50 % av den energi vi använder kommer från vinden.. det är bara ett fåtal procent ska jag berätta! Som svar till snubben som jobbade på oljekraftverket: Silon du tycker borde vara oändligt stor av pellets bör bli ca 2.5 ggr större än 50 000m3 oljeutrymme, dvs cirka 125 000m3 vid eventuell ombyggnad (oljans energiinnehåll/pellets energiinnehåll = 10/4 Kwh/kg) så varför skulle det vara omöjligt?
Sen en grej som alla som pratar ekonomi i energisammanhang. SVERIGE producerar ingen olja. Varför ska vi använda det då? Det är bättre att använda inhemska produkter som gynnar vår ekonomi samtidigt som klimatet kan räddas. Dvs SKOG!

Anmäl

Svar till Max

Absolut! Använd Skog så mycket det fungerar (med långsiktigt tänkande och allt det där.) Bygg ett stort lager.

Om detta inte kan täcka hela behovet så kan man installera en gasturbin. Ersätta fossil olja med lite renare fossil gas (som går att köra även biogas i, fast kanske för dyrt?)

Få ett system som gör att elförsörjningen är intakt även om det faller bort, men som är så miljövänlkig som det går.

Man måste inte göra allt svart eller vitt. Man akn hitta en medelväg med kompromisser som gör att man får ett system som är så bra som man förmår.

Ett exempel på en kompromiss kan ju vara kärnkraftverk i botten som ger det mesta, med vattenkraft och värmekraft som ligger på så gott det går, tillsammans med så mycket vindkraft som vi klarar av... och dessutom så sparar vi så mycket el vi kan med hjälp av effektiva varor hemma.

En stor kompromiss alltså där man utnyttjar det bästa i allt.

Svara
Anmäl

Svar till Max

Då förutsätter du samma verkningsgrade med olje- och pelletseldning. Stämmer det?

Svara
Anmäl

Malpåse istället för nedläggning

Vi vet inte om svåra tider kan vänta framöver, det är möjligt att det är mycket oklokt att göra sig av med reservkapacietet. Kostar inte mycket att hålla det i malpåse några decennier... jämfört med att lägga ned och riva.

Anmäl

Minst 15år för sent!

Dessa anläggningar skulle ha rivits för många år sedan. Bygg fler kärnkraftverk, det vettigaste miljöalternativet!

Anmäl

Svar till Arne

Att det borde byggas fler kärnkraftverk är en självklarhet med tanke på klimatfrågan.

Men det löser inte problemet att vi måste ha viss reservkapacitet i händelse av bortfall av annan kraftproduktion. Har man extrem otur kan ju t.ex. merparten av kärnkraftproduktionen ligga nere en kall vinterdag när inte heller vindkraften producerar något.

Men frågan är om man inte kan slopa dessa fossila reliker i alla fall.

Svara
Anmäl

Kan det stämma?

"För det andra bedömer Vattenfall att det i framtiden kommer att finnas ett överutbud av el på produktionssidan i förhållande till efterfrågan."
Hur kan det komma sig? Vattenkraften byggs väl inte just ut alls. Kärnkraften har jag inte hört att någon faktiskt vill ta tag i och bygga nytt. Lite vindkraft, visst.

Men kikar man på nordpool så ser man att vi mest hela året har importerat el, ofta runt 40000 MWh/dygn. En hel del från Danmark, t.ex, där priset ofta är lägre än i sverige. Idag kostar t.ex dansk el 33,1 euro/MWh. Hur kan det vara så när vi har hållit på några år med utsläppsrätter för att straffa koldioxidutsläpp?
Vi har hela året legat under medelåret vad gäller fyllnadsgrad i vattenmagasinen och vi tycks inte komma ikapp. Vi har rejäl lågkunjunktur, regnet står som spön i backen, det är sex grader varmt. Vi blir fler och fler i Sverige, snart ska vi köra bil på el också. Så jag vet inte riktigt om jag tror på ett överslott här i framtiden.

Anmäl

Kraftreserven

Beredskapen för reservkraften är väl vikig isynnerhet under de få riktigt kalla dagarna under vintern. Under några få topptimmar kan det uppstå verklig kris och Svenska Kraftnät måste då börja koppla bort vissa abonenter under kortare tid efter ett vist skema. Västerås kraftvärmeverk fick för några år sedan gå in som sista reserv och risken för att krisplanen måste gå igång var mycket nära.Kapasiteten från Norrland var maximalt utnyttjad. Ett annat exempel var när det blev linjrproblem från Norge och köp från Norge begränsades. Det skulle vara intresant att veta hur Svenska folket skulle reagera om man måste stänga av eller starkt begränsaa elförbrukningen under ett antal timmar i smällkalla vintern?

Anmäl

Lägg ned

Rätt att lägga ned reservkraft: vattenfalls uppdrag är att tjäna pengar inte garantera att vi får el i Sverige -de ger inga pengar att samhället funkar. Nu med mycket vidnkraft kommer det bli än besvärligare att få elnätet fungera. Spelar väl ingen större roll om det blir blackout lite då och då!

Anmäl

Svar till Blackout

Intressant, idag så kallade kraftnät igång samtligt reservkraft, sammanlagt 1128MW. Denna kraft är tillgänglig under tisdagen enligt UMM på Nordpool (http://www.nordpool.com/en/asa/Quotes-and-market-information/UMMs/Last-UMMs/) Inget av detta ägs av Vattenfall som ska ta beslut om sina fossilers vara eller inte vara i dagarna. För någon exceptionell brist på el torde det inte bli i morgon? Delar vattenfall och kraftnät fikarum därute i Ågesta?

Svara
Anmäl

Intressanta inlägg.

Det är intressant att läsa de olika inläggen. Det väcker onekligen debatt!
jag är nämligen en av de 26 personer som jobbar på Stenungsunds kraftverk, och här på jobbet kliar vi oss i skallen och har en smula svårt att se logiken i Vattenfalls beslut.
Vi tycker att som statligt bolag borde väl Vattenfall hålla sig med reservkraft (ja, reservkraften behövs i dagsläget)? Men det verkar som att det inte känns viktigt. Det får konkurrenterna stå för.
Ekonomin då? ja, det är oxå konstigt, då just Stenungsundsverket går med vinst tack vare sina biverksamheter som oljelagring, hamn och vattenverk.
Miljöpåverkan? Tja, den är väl i stora smmanhang försumbar då verket körs såpass lite på en säsong (dock högst nödvändigt vid de specifika tillfällena).
Naturligtvis har blocken en begränsad livslängd, och förr eller senare måste de skrotas. Men vi är inte där riktigt än. Varför inte låta de köras vid behov så länge det är möjligt? För behov finns. Det är fakta.
Så sent som förra veckan fick hela kraftreserven startorder av svenska kraftnät, dvs 1000 MW. Det gick väl inte helt bra för vissa av verken, ett block kom inte igång alls. I ett sådant läge kan det vara bra att ha reserver att ta till för reserven! Möjligheten att ligga på den så kallade spotmarknaden finns för de som inte är med kraftreserven, vilka SVK kan ta till vid behov. Det var Stenungsundsverkets förhoppning för vintern 09/10. Men Vattenfall sa nej.
Vad händer i ett läge då kraftreserven inte kan leverera som tänkt? Då får man ta till bortkopplingsbar el. Dvs några utvalda industrier får stoppa på momangen (eller så fort det är möjligt att stoppa en industriprocess), för att på så vis minska konsumtionen av el i landet.
Detta är verkligheten.

Anmäl

Nyheter/Energi

Nibe satsar på solvärme

Nibe satsar på solvärme

Bergvärme och luftvärme tillhör sedan länge värmepumpstillverkaren Nibes sortiment. Nu vill företaget kombinera värme från berg och luft med värme från solen (4 kommentarer)

Car2car effektivast för snålkörning

Car2car effektivast för snålkörning

Bilar som kommunicerar med varandra, med vägskyltar och med trafikljus kan bli de energisnålaste på vägarna. (2 kommentarer)

Kinesisk vindkraftsjätte vill in i Sverige

Kinesisk vindkraftsjätte vill in i Sverige

5 av världens 15 största vindkraftsbolag kommer från Kina. Nu vill en av de kinesiska jättarna in i Sverige. (25 kommentarer)

Vattenfall eldar med afrikanska gummiträd

Vattenfall ökar inblandning av biomassa i sina europeiska kolkraftverk. För att klara det ska Vattenfall importera flis från Afrikanska gummiträd. (15 kommentarer)

Riksdagshuset i Stockolm.

Rabalder i riksdagen efter dagens kärnkraftsbeslut

Regeringen tog i dag det historiska beslutet att föreslå att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna ersätta de gamla. I riksdagen väntas stor dramatik med flera avhopp från partilinjerna. (133 kommentarer)

Fyra av dem stora japanska biltillverkarna - Toyota, Mitsubishi, Nissan och Subaru - har tillsammans med Tokyo Electric Power Company Tepco bildat organisation Chademo Association.

Japan har lösningen på snabbladdning av elbilar

Fyra av de största japanska biltillverkarna lanserar en ny teknik för snabbladdning av elbilar. Med 500 volt likström ska det ta mindre än en halvtimme att ladda batterierna. (93 kommentarer)

50000 Nissan Leaf från England

50000 Nissan Leaf från England

Nissan ska börja tillverka elbilen Leaf i sin fabrik i Sunderland i norra England från 2013. Årsproduktionen blir 50000 bilar.

Italien får Europas 
största solkraftverk

Italien får Europas
största solkraftverk

Europas största solkraftverk kan försörja 17 000 bostäder med el. Det ska byggas i Italien i år. (11 kommentarer)

"Köttklister-biffar kan inte ursprungsmärkas"

- Listan över vilka länder och områden som köttet kommer ifrån skulle bli för lång. Det är jordbruksminister Eskil Erlandssons förklaring till varför köttklister-biffar inte kan ursprungsmärkas.  (12 kommentarer)

El-forest spolas av efter nattlig trailertransport i snöstorm natten till den 11 mars 2009.

Så klarade El-forest transportkrisen

Det var nära att Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger inte fick köra den stora hybriddrivna skogsmaskinen El-forest på Energitinget förra året. Nu berättar El-forests vd Gunnar Bäck hur han löste krisen. (22 kommentarer)

Mindre koldioxid med Champagne light

8000 ton mindre koldioxid per år ska släppas ut tack vare en ny Champagneflaska . (12 kommentarer)

Materialet för klent

Funkar inte att optimera en egenskap, då svajar en annan. (14 kommentarer)

Ny Teknik fick provköra Smite på Energitingen 2010 i Älvsjö på tisdagen.

Världspremiär för Smite på Energitinget

Ny Teknik fick i går chansen att provköra den lilla miljövänliga trehjulingen Smite på Energitinget i Älvsjö. Men det dröjer ett år till innan den finns att köpa på riktigt. (44 kommentarer)

Per Brunzell samt Osakrshamn (exteriört) och Ringhals (interiört). Montage: Ny Teknik.

"Inte lönt att köra vidare"

100-tals kärnkraftsreaktorer står inför pensionering de närmaste 20 åren, konstaterar Per Brunzell. Ett 60-tal nybyggen på gång i världen. Men alla ersätts inte rakt av. (115 kommentarer)

Ny kull lär sig knepen

Skräddarsydd utbildning tryggar tillväxten på specialister. (6 kommentarer)

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nytt nätaggregat tystar datorn

Nätaggregat som utnyttjar energin effektivare än idag gör fläkten överflödig. 30 rysk - tyska aggregat testas i Konstanz. (43 kommentarer)

ABB renar oljeskadat vatten

ABB har utvecklat en ny process för att rena oljeskadat spillvatten från olje- och gasproduktion. (5 kommentarer)

Stephen Thomas, brittisk kärnkraftsprofessor, tror inte på renässans för kärnkraft. Ny kärnkraft är för dyr, menar han.

Energiprofessorn: Kärnkraft
får betalas över skattsedeln

Utan statliga subventioner och garantier blir det för dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Det är budskapet från den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som är på besök i Stockholm i dag. (174 kommentarer)

Thomas Korsfeldt

"Jag är opartisk"

Thomas Korsfeldt öppningstalar på Energitinget: Staten borde göra mitt jobb. (7 kommentarer)

Danisco sugen på orm

Danisco sugen på orm

Enzymer från ormar och spindlar kan göra stor nytta i matfabriken. Det tror danska livsmedelsföretaget Danisco. (2 kommentarer)

Pellets-paradoxen förbryllar Energisverige

Nästan alla som eldar med pellets är nöjda. Ändå minskar pelletseldningen i Sverige idag. Förbryllande menar Energimyndigheten som gjort undersökningen. (36 kommentarer)

Laser i mikroformat

Laser i stort och smått

Inför femtioårskalaset har lasern krympt till tio mikrometer, och samtidigt svällt till tre fotbollsplaner. (3 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (7 kommentarer)

Nya polisbilen snabb och grön

Nya polisbilen snabb och grön

50000 polisbilar om året hoppas Ford kunna sälja i USA med sin nya modell Police Interceptor. Ett muskelknippe med eko-profil. (16 kommentarer)

Världens största satsning på laddstolpar

Världens största satsning på laddstolpar

Världens hittills största utrullning av laddstolpar har dragit i gång på den amerikanska västkusten. Tanken är att nätverken av stolpar ska vara färdiga när biltillverkaren Nissan i Nordamerika lanserar nya elbilen Leaf. (20 kommentarer)

Installation av Absolicons hybridsolfångare på Närvård Härnösand.

Se världspremiären
för svenska solkylan

På Härnösands sjukhus finns nu världens första solenergianläggning som ger el, värme och kyla – samtidigt. Ett resultat av samarbetet mellan de två svenska cleantechbolagen Absolicon och Climatewell. (17 kommentarer)

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (3 kommentarer)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (47 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (48 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 145 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons