Mats Leijon är upprörd över att Vattenfall satsar mycket på vågkraft utomlands.

Mats Leijon är upprörd över att Vattenfall satsar mycket på vågkraft utomlands i stället för i Sverige. Foto: Stefan Sjödin/Scanpix

Vågkraftsexpert klagar hos regeringen

Vattenfall avvaktar med beslut om mer pengar till utveckling av vågkraft i Sverige, men ger stöd till projekt utomlands.
- Svårsmält svensk strategi, skriver Mats Leijon i ett brev till Maud Olofsson.

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Mats Leijon, projektledare för vågkraftsforskningen i Lysekil, är upprörd. I ett brev till Maud Olofsson skriver han att Vattenfall avser att sluta med forskningsfinansieringen till vågkraftprojektet i Lysekil, för att i stället satsa på utveckling av vågkraft i Portugal, Irland och Storbritannien.

Regeringen vill att Vattenfall ska leda omställningen till förnybar energi, och den vill dessutom att fler forskare ska knoppa av sina resultat i företag, så att arbeten och sysselsättning inom industri och tjänstesektor kan öka i Sverige.

- Och det som sker i praktiken är att det statliga kraftbolaget ensidigt förser utländska universitet och bolag med kunskap och omfattande finansiering, trots att det finns svenska forskare inom samma

teknikområde som dessutom knoppat av bolag som Seabased och Current Power. Företag som anställer i Sverige och som investerar för framtiden för att tillverka utrustning och system som medger att vi kan omvandla havens energi till elenergi. Det tycker jag är väldigt konstigt, säger Mats Leijon.

Enligt Vattenfalls FoU-chef Lars Strömberg har man inte fattat något beslut om att dra sig ur det svenska vågprojektet.

- Vi har redan satsat 15-20 miljoner kronor i Lysekilprojektet. Nu väntar vi på resultat från de projekten. Därefter ska vi ta beslut om fortsättning. Under tiden har vi jobbat med vågkraft i Irland och Skottland. Där går det bättre. Och ska vi skapa 5-10 TWh från vågkraften så fort som möjligt är Irland och Skottland de bästa platserna.

- Men vi fortsätter också att satsa på vågkraftprojektet i Runde i Norge, som leds av samma personer som i Lysekil. Vi beslöt nyligen att det norska projektet ska få 5 miljoner kronor.

Lars Strömberg håller inte med Mats Leijon om att Vattenfull skulle ha något särskilt ansvar att prioritera svenska forskargrupper inom vågkraft, för att öka chansen för avknoppade bolag som ger sysselsättning i Sverige.

- Vår uppgift är att plocka fram så många TWh vågkraft så snabbt och så professionellt som möjligt, säger han.

Fler artiklar av: Helen Ahlbom

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Bingo 1 december 2009 23:23 Sortera: Senaste överst

Vad är viktigast för klimatet?

Att vi reducerar de redan mkt låga utsläpp vi har i Sverige (tack vara vatten- och kärnkraft) eller att vi gör största möjliga nytta där den behövs? Den globala uppvärminingen är just - global. Klimatfrågan känner inga gränser. Om potentialen för vågkraft är 10 ggr större någon annanstans än i Sverige, satsa där!

Anmäl

Svar till Anna

Bra kommentar. Jag håller helt med. Det viktigaste nu är att ta reda på vilken potential vågkraften har i praktiken och då ska man säkerligen satsa där förutsättningarna är bäst.

Svara
Anmäl

Svar till Ingemar

Det handlar inte om vart man ska anlägg vågkraft utan vilken teknologi man ska satsa på. Svenska företaget Seabased utvecklar en unik vågkraftsteknik vilket borde vara väldigt intressant för statliga Vattenfall för jobb möjligheter och dylikt.

Svara
Anmäl

Svar till E

Det handlar om att generera så många TWh som möjligt. Då är både teknologival och placering avgörande. Att en teknik är unik säger inte så mycket. Den ska omvandla så mycket av rörelseenergin i vågorna som möjligt till elektricitet och samtidigt vara tillräckligt kostnadseffektiv för att kunna konkurrera med andra tekniker. Jobbmöjligheter och dylikt har inte med den saken att göra.

Svara
Anmäl

Svar till Rickard

Tyvärr är det precis det som är problemet. Vågorna finns naturligtvis på Irland och Storbrittanien, men tekniken att effektivt omvandla och föra iland vågkraft finns bland annat i Sverige.
Att få så många TWh så fort som möjligt för Vattenfall är precis det som är problemet - är deras startegi rätt ?.
A Att springa efter vågorna....
B Att springar efter de som kan omvandla vågorna...

Helt uppenbart skall man skall titta på tekniken annars kommer någon annan och utnyttjar den. För länderna där den används är väl av uppfattningen att de vill ha elproduktion från vågor som fungerar. Det är idag svårt att se många tekniker som faktiskt fungerar.

Svara
Anmäl

Svar till Anna

Vi har en elmarknad, Europa. Även om vi i Sverige råkar ha "koldioxid neutral" elproduktion så är användandet av el precis lika skitigt i Sverige som i tex Polen eller Tyskland. Om vi sparar en kWh i Sverige kan vi nämligen exportera den till tex Polen eller Tyskland som då kan elda lite mindre i sina kolkraftverk.

Det är elpriset som styr detta och när marknaden fungerar fullt ut (överförnings begränsningar idag) så kommer en svensk person vara betydligt större miljöbov än en polack. Det på grund av att vi använder mycket mer el per person i Sverige.

Vi måste sluta se på elen som "vi och dem".

Svara
Anmäl

Svar till Anna

Kan "något" vara viktigast för klimatet? Om med detta "något" avses något vi människor kan eller borde göra, så återstår det att visa. Och vad man skall visa är inte bara att en antagen höjning av biosfärens temperatur pågår, man måste även påvisa att det finns möjliga mänskliga åtgärder som hindrar en oönskad framtida klimatändring. Några sådana bevis finns inte, så varför skall vi satsa på att åtgärda risker som dels kanske inte finns och om de finns så kan de förmodligen inte "åtgärdas". Satsa på kända problem som behöver åtgärdas. "Försiktighetsprincipen" kan lika gärna vara en "oförsiktighetsprincip" eftersom den gör att resurser satsas på fel "något". Låt därför staters engagemang stanna vid att driva universiteten och dess forskning. Låt företagen utveckla produkter och stå risken men även få hösta vinsten. Man skall aldrig tro att ett antal parlament med tillhörande påtryckargrupper kan analysera tekniska och ekonomiska problem korrekt och/eller komma med lösningar. I dessa sammanhang har historiskt parlamenten visat sig duktiga på felsatsningar och stoppa pengar i fel fickor.

Svara
Anmäl

kluven tunga?

Jag tror bestämt att jag hört matsL (som jag verkligen uppskattar som föresäsare) säga att man ska bygga vindkraft där det blåser, vågkraft där det finns vågor osv... men nu är det gråt när egna bolagen inte får pengar.

Anmäl

Svar till johan

Du måste väl känna till att ingen som är avlönad för det jobbar för miljön. De jobbar för att få pengar i egen ficka och växlar ofta blixtsnabbt ståndpunkt beroende på vem som betalar dem.
Själv tjänar jag inte en krona på mitt miljöarbete så tillsvidare jobbar jag efter min övertygelse.

Svara
Anmäl

Svar till Miljövän mot vindvärk

Johan

Att utnyttja tekniken är en sak men forska samt utveckla tekniken och bygga tillverkningskapacitet för vågkraft omvandlingsystem kan faktiskt göras på andra ställen än där vågorna är som störst.

Inte bygger Du Volvo på vägarna, utan det görs normalt i en fabrik tex i Göteborg.

Svara
Anmäl

Fånigt

Inte konstigt att Mats tycker att Vattenfall ska satsa pengar i hans företag, men han har kanske missat att Vattenfall är ett vinstdrivande företag och väljer sina investeringar efter lönsamhetspremisser som alla andra företag. Som en av 9 miljoner indirekta delägare tycker jag det är bra. Vad tjänar vi på att Mats blir rik? Han får väl visa att tekniken är mer lönsam, så kommer med all säkerhet energibolagen investera. Gnälla hos Maud - löjligt!

Anmäl

Svar till Kalle

Jaha! håller med. Power former och dylikt har man inte längre hört talat med so what!

Svara
Anmäl

Vattenfall har ingen strategi för Sverige

Självklart ska vi ha vågkraft i Sverige också och om det inte blir Vattenfall är en skitfråga. Vi borde avsäga oss i Vattenfall och rikta in oss på att nationalisera våra naturresurser.

Sverige ska vara ett föregångsland men det måste i så fall ske på folkets begäran av en demokratiskt vald regering. Den regering vi har nu är tvehågsen och senfärdig i allt den företar sig utom när det gäller att utvisa flyktingar och gå emot folkviljan i fråga om kärnkraft och EU-politik...

Sedan alla MWh-ivrare handlar det inte bara om MWh, det handlar om att använda de förnyelsebara resurser vi har på ett vettigt sätt och tillåta våra forskare och utvecklare att göra sitt jobb. Vi måste ha en energiproduktion anpassad till våra förhållanden och våra behov; det är så vi bäst bidrar till en hållbar utveckling.

Anmäl

Var är resultatet av 15-20 miljoner...?!

Äntligen en (ganska) bra artikel, för att den anklagade (FoU-chefen) får komma till svars utan att ställas mot väggen...: "Vi har redan satsat 15-20 miljoner kronor i Lysekilprojektet. Nu väntar vi på resultat från de projekten."

NT skulle kanske "gräva fram" sanningen varför resultatet dröjer...

Anmäl

Svar till Mich

Är inte helt säker på om Lars vet allt. Resultaten rapportras med jämna mellanrum från både UU personal och även med Vattenfalls presonal.
Projketfiansieringen är 3 Mkr/år från 05-09 med förlängning till 2014. Forskningsprojketet är också utbildningsprojekt.

En rad personer utbildas som bla Vattenfall anställer eller utnyttjar. Projektet skall pågå till 2014 och en förlängning av etapp ett för 2010 var överenskommen redan våren 2009, men drogs tillbaka för några veckor sen av en av Lars underlydande chefer. Lysekilsprojektet är ren forskningsverksamhet och i det ingår naturligtvis också utbildning.
Resultaten har presenterats i över 30 journal articles och har fått bra kritik över världen. se www.el.angstrom.uu.se
Att NyTeknik gör mitt påpekande till ansvarig minister till en sådan nyhet är för mig en gåta, för det är inte speciellt dramatiskt och det är ingen klagan utan en fråga när så många människor engagerar sig i Sverige för att vi skall använda universiteten för forskning och nystart av företag, så att framtida generationer kan få arbeten och levnardstandard.

Svara
Anmäl

Svar till Mats Leijon

fortsättning..

De statliga myndigheter och verk som används för detta är bla Vinnova och Energimyndiheten samt alla inom innovationssektorn runt varje universitet. Det rör sig säkert om årliga budgetar på mång miljarder belopp, för att kanske få fram något som kan bli konkurrenskraftigt och inte säljs utomlands utan kan anställa personer i Sverige.
Nu råkar det vara så att vågkraften i Sverige, ligger långt fram internationellt. Det kanske inte är för vi är bra, men kanske för att vi är mindre dåliga än andra som vi kommit långt. Dessutom har vi många duktiga och engagerade elever. Vi kan också med ganska stor säkerhet säga vilka projekt som kommer att ha en kommersiell möjlighet och vilka som inte kommer ha det - så något resultat har vi även här. En hel del projekt har inte ens på kommit att de måste ansluta omvandlarna till nätet. De har heller ingen förklaring hur de skall göra detta. Dessa brukar vi inte rekommendera iförsta hand. Men Vattenfall satsar även på sådana och slantarna är större än det försiktiga bidag man ger till forskningen i Lysekilsprojektet.
Lars har nog inte sett resultaten helt enkelt. Lars påpekar att projektet i Runde leds av samma människor - det är helt fel. Denna anklagelse eller om jag tolkar det positivt, sammanblandning, skulle innebära oegentligheter, vilket antagligen är straffbart. Det norska projektet i Runde är en beställning av Vattenfall AB till det avknoppade bolaget Seabased Industry AB, vilket är mycket positivt av Vattenfall, men det är helt skilt från den forskningsanläggning som ägs och drivs av Uppsala universitet vid Lysekil.

Vattenfall svaga kalibrering med resten av samhället både vad gäller forskning och innovationssidan och vad gäller energisidan mot mer förnybart är som jag skrev svår smält. Det är många som inser det - tyvärr var det jag som fick ta NT:s inte helt nyanserade vinkling denna gång.

Svara
Anmäl

Svar till Mats Leijon

fortsättning...

De statliga myndigheter och verk som används för detta är bla Vinnova och Energimyndiheten samt alla inom innovationssektorn runt varje universitet. Det rör sig säkert om årliga budgetar på mång miljarder belopp, för att kanske få fram något som kan bli konkurrenskraftigt och inte säljs utomlands utan kan anställa personer i Sverige.
Nu råkar det vara så att vågkraften i Sverige, ligger långt fram internationellt. Det kanske inte är för vi är bra, men kanske för att vi är mindre dåliga än andra som vi kommit långt. Dessutom har vi många duktiga och engagerade elever. Vi kan också med ganska stor säkerhet säga vilka projekt som kommer att ha en kommersiell möjlighet och vilka som inte kommer ha det - så något resultat har vi även här. En hel del projekt har inte ens på kommit att de måste ansluta omvandlarna till nätet. De har heller ingen förklaring hur de skall göra detta. Dessa brukar vi inte rekommendera iförsta hand. Men Vattenfall satsar även på sådana och slantarna är större än det försiktiga bidag man ger till forskningen i Lysekilsprojektet.

Svara
Anmäl

Svar till Mats Leijon

Lars har nog inte sett resultaten helt enkelt. Lars påpekar att projektet i Runde leds av samma människor - det är helt fel. Denna anklagelse eller om jag tolkar det positivt, sammanblandning, skulle innebära oegentligheter, vilket antagligen är straffbart. Det norska projektet i Runde är en beställning av Vattenfall AB till det avknoppade bolaget Seabased Industry AB, vilket är mycket positivt av Vattenfall, men det är helt skilt från den forskningsanläggning som ägs och drivs av Uppsala universitet vid Lysekil.

Vattenfall svaga kalibrering med resten av samhället både vad gäller forskning och innovationssidan och vad gäller energisidan mot mer förnybart är som jag skrev svår smält. Det är många som inser det - tyvärr var det jag som fick ta NT:s inte helt nyanserade vinkling denna gång.

Svara
Anmäl

Svar till Mats Leijon

oj... det här verkar vara ett uttömmande svar... tack! - jag börjar då läsa...

Svara
Anmäl

Svar till Mich

...ok... du är kanske lite nervös... av dubbelsändningarna att döma...

jag ser inte mycket hänvisning till de "resultat" LS väntade på (och som också jag var orolig för att de inta fanns)...

varför visar du inte dina "resultat" öppet - och varför lägger du inte ner snacket om Sverige contra "utlandet" (Norge...)? Då skulle du kanske få bättre respons... i varje fall från mig.

Svara
Anmäl

Svar till Mats Leijon

Citat från Mats Leijon:

"En hel del projekt har inte ens på kommit att de måste ansluta omvandlarna till nätet. De har heller ingen förklaring till hur de skall göra detta"

Det finns en poäng i vad Mats säger!

Det är själva el-anslutningen till vågkraftsverket som är en av de allra mest kritiska delarna i vågkraftsverket, som man måste göra en bra teknisk lösning på!

Elanslutningen bör ju helst vara helt stilla, för att undvika ständigt närvarande utmattningsbelastningar i kabeln! En "tung elkabel" som ständigt "rör sig" slits helt enkelt ut ganska snabbt! Detta verkar också Seabased ha insett.

Och för att skapa bra tekniska lösningar för att lösa problemen med vidaretransport av elström in till land från vågkraftsverket, så krävs det mycket hårt arbete. Där har ju Seabased en stor fördel, eftersom de i sin utgångspunkt har mycket kunskap inom just el-generering och spänningsomvandlingar!

Själv så arbetade jag för ett antal år sedan i Norge under några år och konstruerade bl.a. "kontakten" till en såkallad "umbilical" vilket direkt översatt blir "navelsträng".

Det är omfattande teknisk utrustning som är placerade nere på havetsbotten, där oljan tas upp, bland annat såkallade "christmas trees", de påminner faktiskt lite om "apollo-månlandaren" i sitt utseende och innehåller "megastora" ventiler osv.

Det finns på havets botten där oljan tas upp även separatorer som avskiljer oljan från sand, snäckskal och vatten. Det finns stora ventiler, temperatursensorer, sanddetektorer och tryckgivare osv.

All denna utrustning kräver sin "umbilical" upp till havets yta eller till speciella "centralt placerade undervattensstationer"!

I denna ”umbilical” så är det bl.a. ihoplindade rör som leder hydraulikolja för att driva ventilerna, och metanol för att kunna lösa upp parafinutfällningar i ventilerna och i oljerören, men det är också...

... inlindade fiberoptik-kablar för signaler och kabel för både högspännings- och lågspänningsström, dvs. allt detta i samma kabel, som också kallas för navelsträng på engelska.

Det var inte så lätt att konstruera "elkontakten till allt detta", eftersom företaget i fråga aldrig tidigare hade sysslat med att ta fram sådana konstruktioner, men det var samtidigt ganska kul, eftersom det var en utmaning även för mig!

Hela denna jättekontakt är dessutom "tryckkompenserad", så att det via en bälg alltid är samma tryck inuti kontakten som utanför oavsett havsdjup. Den är dessutom fylld med "inert siliconolja".

Svara
Anmäl

Svenskt rekord i skuldsättning!

När Vattenfall köpte holländska gasbolaget, så ökade deras skulder från 48 till 157 miljarder på 1 kvartal.

Detta var nytt svenskt rekord i snabb skuldsättning. Då är det väl klart att det inte blir några fickpengar över till vågkraft!

Anmäl

Egenintresse!

Löjligt med artiklar som är helt partiska och fullt av egenintresse. klart dessa personer vill ha uppmärksamhet, uppdrag och PENGAR! Varenda krona som läggs på vågkraft och dess forskning är bokstavligen att kasta pengarna i sjön. Nej tack!

Anmäl

Svar till Peter Nilsson

Håller med dig.
Dessutom finns det ingen för vågkraft i Sverige. Vågkraft är och kommer inte bli energieffektivt speciellt inte i svenska vatten.

Svara
Anmäl

Förnybart bara politik

Elforsk beräknar att ny kärnkraft kostar 0.35 kr/kWh.

På Kungliga Vetenskapsakademiens hemsida framgår att att det finns oänliga mängder med utvinningsbart uran i havsvattnet.

Varför då detta trams om förnybart.

Anmäl

Ge f..n i lekskolan

Sverige ska ge f..n i lekskoleprylar och bygga fyra nya kärnkraftverk... NU!!!

Anmäl

Någon som känner till Vattenkrafts uppdrag?

Vilket uppdrag och vilka mål har Vattenkraft?
Tjäna maximalt med pengar inom satta värderingar?
Eller/Och att i huvudsak verka/nyinvestera i Skandinavien?

Lite nyfiken ifall vi har någon insatt här. :o)

Anmäl

Vattenfall

Granskar man dem närmare, har de pantsatt Sverige.

Anmäl

Svar till Karl

Ironi, eller?

Snacket om att Vattenfall "pantsatt" något var en gigantisk anka av TV4 som man snabbt, på 10 sekunder sedan gjorde en "oj då... var visst inte sant" samma kväll.

Svara
Anmäl

Woine woine

Det låter som en liten egoist som vill springa till mamma och beklaga sig eller en obildad liten protektionistisk sosse. Som den ägare(medborgare i Sverige) jag är till Vattenfall vill jag att det skall kramas ur så mycket vinst som möjligt. Knappast möjligt i ditt lilla skitföretag.

Anmäl

Trevligt med nyheter

Att tom Mats Lejon ger sig in i diskussionen här är trevligt.
Men jag saknar lite information om hur det går för Seabased. Vore det inte på plats att uppdatera oss!
Teknikutveckling tar tid-speciellt om man ger sig ut på djupt vatten!

Anmäl

Vågkraft

Seabaseds våggeneratorer, som stötts med många statliga miljoner, saknar fysikaliska förutsättningar för att fungera. Prototypen har producerat en försumbar mängd energi.

Tänk på hur höga vågor den bör tåla i ett någotsånär vågrikt område vid en 50-årsstorm, säg minst 15 m och vilka krafter det kommer att ge. Lutningen på wiren kommer att bli upp till flera 10 tal grader, beroende på djup, hög eller lågvatten och våghöjd, vilket ger enorma sidkrafter med böjmomentet och lagerbelastningar för en axel som bör ha ett betydande arbetsområde.

I en djup vågdal kommer wiren att hänga slak, vilket sedan ger ett enormt ryck när sedan vågen kommer, med förödande belastning på utrustningen, även om man dämpar rycket något.

Hur tungt går axeln i en tätning som måste tåla havstulpaner och annan påväxt efter en längre tids högvatten och stiltje. Det rimliga är rostfri glidlagrad axel. Med kul- eller rullagring blir det nog låg livslängd, eftersom en rostfri axel är svår att ge den hårdhet som krävs för rullagring. De kan framöver möjligen användas som musselodlingar.

Anmäl

Svar till Johan

Ja johan du låter som en lysande ingenjör, om du skulle ägna lite mer tid o lösa problemen istället för att påpeka redan kända och i många fall lösta problem skulle man kanske ta dig på allvar. Hoppas du hittar nya utmaningar där du kan hitta fler problem och inte lösa dem!

Svara
Anmäl

Skrattretande.

Välkommen till verkligheten från institutionen, Ingenjör Lejon. Tro det eler ej, men det råkar vara företagens privilegium att själva bedöma vad man bäst investerar i. En av de grundläggande ideerna med EU faktiskt, inte så dumt heller.

Så skrattretande patetiskt argument av Mats Lejon.

Anmäl

Som vanligt i Sverige

Försvaret gör om specarna så det svenska alternativet blir för dyrt/avancerat och fordonet köps från Finland.
Statliga vattenfall pytsar ut miljarder till forskningsprojekt utomlands och skiter i svenska projekt som ger Sverige spetskompetens.

Sedan gnälls det när vi som land tappar know how för att skattepengarna inte räcker till fou
Är det inte dags att långsiktigt hjälpas åt att få Sverige på fötter?
Då kan vi inte pumpa ut miljarder till andra länder för deras forskning och utveckling.

Vi som vet hur det är på landsbygden vet att om alla storhandlar i stan så läggs byns affär ner.
Skall vi lägga ner Sverige med?

Anmäl

Svar till Anakin

Dagens makthavare tycks inte tycka att det är fint nog med tillverkningsindustri. Visionen tycks vara att vi ska gå i Islands fotspår och satsa på banksektorn.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Det stämmer som du säger! Men det är ju det svenska folket som bestämmer vilka politiker som skall få sitta vid "rodret" och styra! Så tydligen så anser majoriteten av det svenska folket att Sverige istället, precis som du säger, skall bli ett land som satsar på t.ex. "Finansplats Stockholm", istället för att bli ett nytt ledande land inom både framtagning och tillverkning av ny avancerad miljöteknologi!

Svara
Anmäl

Kan Seabased räkna?

För övrigt undrar man stilla om Seabased ingenjörer verkligen har räknat på det här?

Antag att Energi är kraft gånger sträcka och att kraften i det här fallet är bojens flytkraft enligt Archimedes, en boj med 4 m^3 under vattenytan får då kraften 40 kN. Om vågdifferensen är 1 meter och frekvensen är som Seabased säger en våg var fjärde sekund blir effekten alltså 10 kW.

Ett 50 kW flöte bör allstå ha 20 m^3 nedsänkt i vatten, förutsatt en effektiv lyfthöjd av en meter och 100% verkningsgrad.

Linjärtätningen av lyftlinjan i saltvatten, den vill jag inte ens tänka på.

Anmäl

Vattenfall vet bäst vad det ska satsa på

Det ingen idé att gnälla. Hade man bra rykte och hade uppfunnit produkt som var lönsamt, skulle Vattenfall INTE en enda sekund tveka att satasa på Mats Lejon vågkraft

Anmäl

Svar till Gudrun

Eller annars så kan man ha den inställningen som EONs forskningschef har, det gäller att satsa på många möjliga tekniker för att kunna få fram några bra.

Svara
Anmäl

Svar till Gudrun

Om du läser Mats Leijons egna kommentar ovan så upptäcker du att du blandar ihop äpplen och päron.

Leijon pratar om den akademiska forskningen om vågkraft, den stöder inte Vattenfall längre i Sverige.

Däremot har Vattenfall lagt en beställning på riktiga vågkraftverk för ett antal miljoner från Mats Leijons företag Seabased. De anser man tydligen vara kommersiellt lönsamma och en teknik värd att satsa på, men man är inte beredda att satsa på generell forskning i Sverige.

Svara
Anmäl

Svar till cornubot.blogspot.com

Vad säger du, stöder inte den akademiska forskningen om vågkraft Vattenfall längre? I Sverige?

Svara
Anmäl

Svar till cornubot.blogspot.com

Bára om seabased grejen inte blir som power former misslyckad äventyr, så...

Svara
Anmäl

Vågkraftprojekt på 1980 talet !

Jag föreslår att Ni som är intresserade av vågkraft och flod- och ebb-kraft, försöker att få rätt på det företag som startade redan på 80 talet. Företaget gjorde praktiska försök med flera stationer på bl a Västkusten i Sverige. Vi var några som verkligen trodde på detta men företaget gick ej så bra att det lönade sig. (då!)
Det finns nog en del att lära av detta i alla fall.
Så tanken är inte alls ny !
Lycka till och berätta hur det går!

Anmäl

En sak i taget.

Modernisera kärnkraftsverken i första hand!

Annars finns risken att vi står där med 30 år gamla kärnkraftverk (där utveckling har varit förbjuden) som bränner kanske 4ggr mer uran än moderna verk, medans kineserna bygger nya toppmoderna kärnkraftsverk.
För det är nämligen vad som händer just nu...

Hur ska svensk stålindustri kunna konkurrera mot kineserna när deras energikonsumtion är en fjärdedel av våran samt deras arbetsstyrka inte är närheten så skattetyngd? Så snart de har fått upp kvalite´n så kommer konkurransen bli omöjlig!

Och att satsa på vågkraft när resten av produktionen är dyr pga uråldrig teknik är ren idioti!
Vattenkraft är en fin tanke, men hur ska de någonsin kunna vara en ekonomisk verklighet?

Anmäl

Sack

Enkelt Sverige är mjölkkon så det kan inte investeras i något som ev skulle bli billigare för allmänheten det gynar inte vattenfall i längden.

Anmäl

Be Maud?

Ingen ide be Maud om hjälp , om de handlar om jobb , fråga bara den svenska fordonsindustrin

Anmäl

Upp till bevis!

Forskarna har hållit på i flera år och måste redovisa vad de gjort för redan förbrukade pengar innan mer beslutas. Till vilket pris kan vågkraft produceras? kr/kWh, livslängd? underhållskostnader.
Jämför med alla barnsjukdomar vindkraften gett.

Anmäl

Svar till Chrille

Varför arbeta med linjärgenerator med dess korta energi-sträcka, O- energi i båda ändarna av generatorn.
Det finns nu teknik där linjär rörelse överförs direkt till
360 graders rotation, därmed ökar elproduktionen väsentligt under samma tidsperiod. Dessutom blir en
standard funktion billigare än special - teknik som i dagens vågkraftssystem mfl.

Svara
Anmäl

Svar till Gpe

Jag håller med. Använd senaste tekniken i stället för gammal 100 årig sådan. Jag var på miljö innovations tävling i Halmstad och såg en helt ny typ av generator som gav lika mycket och 100zh vid halva varvtalet, mot en standard ! Då har man tagit bort lite av de transmisionsförlusterna som blir ute från havs.
Mats ! kolla ny teknik, då kommer säkert Vattenfall och andra springande med kulorna. Men du måste släppa på den akademiska inlåsningen för att komma vidare. Alla uppfinnare sitter inte på universitetet.

Svara
Anmäl

Svar till Nyfiken

Tack för ditt inlägg , hoppas att du gillade det du såg ,hur den nya tekniken kan användas idag. Det kan man kalla ett 184 Årigt tekniksprång. Men tekniken kommer inte från akademiska världen.

Svara
Anmäl

Svar till Gpe

Jag tycker Nyfiken är inne på rätt spår.
Jag har hört att nya uppfinningar kommer från företag utanför högskolan till 80%, men bara 20% av bidragen går till dom företagen. Inte så konstigt egentligen, eftersom erfarenhet och praktiska motgångar ofta föder uppfinningar. Men om Maud och andra vill skapa jobb direkt så ge dom företagen som har kommit ut mer pengar. Där finns allt uppbyggt och med ett bidrag kan de anställa fler, direkt, för att kommersialisera produkterna. Men det verkar som en PhD eller annan titel är lika med bidragsberättigad.

Svara
Anmäl

Blåst?

Ett tips till vattenfall: Den riktiga blåsten finner man på Hawaii, Florida och Australien. Varför ska man nöja sig med resor till Lysekil där det bara blåser på hösten när ingen vill resa dit? Kör hårt med energisatsningarna utomlands, det är mycket roligare och höj priset i Sverige!

Anmäl

Total felsatsning

Vågenergi liksom vindenergi är att satsa totalt fel. Alla fakta talat för att den enda ekonomiska vägen och den enda kloka vägen är en intensiv satnsing på nya kärnkraftverk tillsammans med en satsning på fussionsforskning.

Anmäl

Svar till Victor Falkteg

Eller
Norge är världens sjätte största producent av vattenkraft. Mer än 99 procent av landets el kommer från vattenkraftverk.

Svara
Anmäl

Nyheter/Energi

Så här har projektteamet från Imperial College skojat till det i Youtube-videon med deras batteridrivna framtidsbil.

Hela karossen blir batteri i ny Volvo

Volvos kommande hybridbilar kan lagra sin ström i ett kompositmaterial som både fungerar som batteri och kaross. (4 kommentarer)

Volvo bygger motorer för flera typer av nya bränslen. Här är en bil som går på dimetyleter DME.

Volvo bränsleforskar med Penn State

Alternativa bränslen, effektivare dieselmotorer och säkerhetssystem. Det är områden där amerikanska Pennsylvania State University håller hög klass och som AB Volvo tänker dra nytta av.

Vill sätta standard för elbilstest

Vill sätta standard för elbilstest

Elbilar behöver testas på annat sätt än bilar med förbränningsmotor. En sådan utrustning provas i Darmstadt.

Siemens nya vindkraftverk SWT 2,3 101 med extra stor svepyta är det som går hem bland svenska beställare just nu. Klicka för att se hela bilden.

Det blåser
Siemens
vind i Sverige

På kort tid har Siemens vunnit tre stora affärer och en mindre på landbaserad vindkraft i Sverige. Siemens slår nu in en kil i Vestas och Enercons dominans på den svenska vindkraftsmarknaden. (33 kommentarer)

Fiat 500 med eldrift.

Västerås fick första el-Fiaten

En av de första eldrivna Fiat 500 som tillverkas av EV Adapt och Aleion visades upp i Västerås i fredags. Det är Mälareneri som köpt in bilen för att se hur elsystemet påverkas av elbilar. (40 kommentarer)

Ny laddstolpe från Västeråsföretaget Park & Charge visades upp på en villamässa i Västerås förra veckan.

Svensk-norskt samarbete
om billaddare

Sverige och Norge ska gemensamt utreda var det är lämpligast att placera laddstolpar för elbilar, hur man ska hjälpa bilisterna att hitta dem och vilken teknik som är bäst för laddning och betalning. (40 kommentarer)

Nya Windows plågas av batteriproblem

Den senaste versionen av Windows har visat sig ha ett svårt fel som drabbar batterierna i bärbara datorer. Microsoft felsöker, men hotas av en svår prestigeförlust. (37 kommentarer)

Kina sätter nytt världsrekord i vindkraftsinvesteringar.

Kina mästare i vindkraft

VM i vindkraftsutbyggnad 2009 är avgjort. Kina vann överlägset, USA tog andraplatsen. Sverige gjorde ett oväntat bra resultat och hamnade på sjunde plats i Europa med 512 MW i utbyggd effekt. (100 kommentarer)

Ny sajt underlättar för vindkraftverk

Den som vill bygga vindkraftverk måste ta sig igenom en snårskog av lagar och regler. En ny sajt ska göra det lättare att hitta rätt i tillståndsprocessen. (1 kommentar)

Med 60 Stirlingkraftverk på varder 25 kW får Maricoa Solar-parken en effekt på 1,5 MW.

Första Stirling-parken invigd

Världens första kommersiella solkraftsverk med Stirlingmotorer är nu invigt. Det är de amerikanska företagen Tessera Solar och Stirling Energy Systems som satt upp 60 stycken Stirlingkraftverk i Arizona. (68 kommentarer)

Sydafrika får hjälp med pebble bed-reaktor

Sydafrika får hjälp
med pebblereaktor

Sydafrikanska PBMR Pty och japanska Mitsubishi ska tillsammans utveckla en liten kärnreaktor av typen pebble bed. (55 kommentarer)

Mats Ladeborn

Ny skola för kärnkraftchefer

Vattenfall startar utbildning för kärnkraftschefer i Tyskland tillsammans med fem andra europeiska kraftkoncerner.

Inomhusgrillar förgiftar allt fler

I takt med att allt fler grillar sin mat inomhus ökar också antalet koloxidförgiftningar visar tysk statistik. (13 kommentarer)

Lars Nordström, KTH.

KTH-ingenjör blir EU:s expert på smarta elnät

När EU-kommissionen behövde en expert på smarta elnät, även kallade smart grid, föll valet på Lars Nordström, universitetslektor på KTH i Stockholm. (5 kommentarer)

Tesla Model S.

Tesla på väg till börsen med Model S

Elbilstillverkaren Tesla Motors i San Fransisco gör en nyemission på 100 miljoner dollar och ansöker om börsnotering. (48 kommentarer)

Så här ungefär kommer Ripassos solkraftverk att se ut. Bilden är från det amerikanska projekt som Kockums varit med om att utveckla.

Veteran från Kockums nyckel i nya Stirlingbolaget

Men riskkapital från Finland och specialistkunskaper från Kockums ska det nya företaget Ripasso Energy starta serietillverkning av solvärmedrivna Stirlingmotorer. (93 kommentarer)

Miljöeffekterna av cement och betong kan bli gynnsammare med den brittiska metoden. Bilden visar byggnadsarbetare PO Högström som gjuter golv på ett bygge i Huddinge.

Brittisk betong äter CO2

Betong som tillverkas av en ny typ av cement behöver inte vara en fara för klimatet. Den kan bli en koldioxidfällla som absorberar kordioxid, hävdar det brittiska utvecklingsbolaget Novacem. (25 kommentarer)

Fortfarande höjda strålvärden i Västerås

Nya beräkningar av personalens stråldoser vid Westinghouse kärnbränslefabrik visar att en stor grupp anställda fortfarande har högre stråldoser än väntat.  Enligt bolaget ligger dessa dock under gällande gränsvärden.

Christian Azar.

Så blir du
din egen
klimatforskare

Chalmersdoktorerna Christian Azar och Daniel Johansson har utvecklat en klimatkalkylator som kan köras över internet. Nu kan vem som helst göra sina egna prognoser. (171 kommentarer)

Sveriges snålaste bil finns i Luleå

Minibilen Baldos II är Sveriges bränslesnålaste bil. Det är nu testat och dokumenterat. Inte ens en deciliter soppa per mil. (15 kommentarer)

Barack Obama, USA:s president, är rädd för att USA tappar kontrollen över miljöteknik och miljöinnovationer.

Kinas snabba tillväxt på miljöteknik oroar USA

Kina är nu störst i världen på vindkraft och solceller. Det oroar USAs president Obama. (73 kommentarer)

Gummigeneratorn ger el när den böjs

Ladda mobilen genom att andas

Bröstkorgens rörelse när du andas eller stötarna mot marken när du går. Amerikanska forskare har utvecklat en gummigenerator som omvandlar kroppens rörelser till energi. (7 kommentarer)

Stäng strömslukarna med mobilen

Kolla energiförbrukningen genom mobilkameran och använd mobilen som fjärrkontroll för att slå av energislukande apparater. (6 kommentarer)

Olycka med kärnbränslebehållare

En man anställd vid en anläggning i Tyskland vårdas på sjukhus efter en miss vid Westinghouse i Västerås. Mannen utsattes för frätande syra från en kärnbränslebehållare som skulle varit tvättad men som innehöll uranhexafluorid. (23 kommentarer)

Kärnbränslefartyget MS Sigyn.

Nu öppnas Forsmark
för avfall från Ringhals

Nu kan radioaktivt driftavfall från Ringhals kärnkraftverk åter skeppas med MS Sigyn till slutförvaring i Forsmark. Ringhals har haft slutförvaringsförbud för delar av sitt avfall sedan 2003. (22 kommentarer)

Nya pengar till kiselkarbid

Det statliga investeringsbolaget Fouriertransform köper in sig i elektronikföretaget Norstel AB för 110 miljoner kronor (10,5 M€). Fouriertransform blir därmed den största ägaren i norrköpingsföretaget, som tillverkar kiselkarbidskivor för kraftelektronik. (20 kommentarer)

Intel bygger åtta solkraftverk

Intel bygger åtta solkraftverk

Intel bygger åtta solkraftverk på sammanlagt 2,5 megawatt. Samtidigt ökar processorjätten kraftigt sina inköp av grön el. (14 kommentarer)

Experten: Strålning från uran ökar risken för att få cancer

— Det är lite förvånande att man inte haft bättre kontroll. Man har ju bedrivit verksamheten i över 30 år. (4 kommentarer)

Oacceptabelt hög strålning i svenska kärnbränslefabriken

Oacceptabelt hög strålning i svenska bränslefabriken

Lungmätningarna av de anställdas radioaktiva stråldoser på Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås har visat för låga nivåer . I nya mätningar uppvisar de anställda i flera fall så höga värden att de närmar sig eller överskrider gränsvärdet. (50 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 99 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Tongoys - leksaken vuxna önskar fanns när de var små

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons