Knappt har Kungl Vetenskaps-akademiens energikongress Energy 2050 avslutats förrän en ny tvådagarskonferens om energi startar i Stockholm.

Det är EU:s plan för strategiska investeringar i ny energiteknik –SET-planen– som ska presenteras och diskuteras under det svenska ordförandeskapet. Värd för konferensen är Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten.

Strategisk energiplan
EU:s mål att skapa en kolsnål ekonomi och ta ned utsläppen av växthusgaser med 80 procent till 2050 är en tuff utmaning som man inte kan överlåta åt de enskilda länderna eller marknadskrafterna, anser EU-kommissionen.

Därför har EU-kommissionen dragit upp riktlinjerna för en ”strategisk energiteknikplan” – Strategic Energy Technology Plan; SET Plan.

Det är en plan som kräver ytterligare 50 miljarder euro, drygt 500 miljarder kronor, de närmaste tio åren för att kunna genomföras -utöver de miljarder som redan är beslutade.

Det innebär att EU:s investeringar i ny energeknik ökar från 3 miljarder till 8 miljarder euro årligen.

Åtta strategiska investeringsområden:

1. Ny teknik för effektivare och säkrare vindkraftmåste stödjas för att komma igång. Det handlar om stöd till nya turbinkomponenter, nya turbinkonstruktioner, nya tillverkningsprocesser och ny teknik och logistik för att resa kraftverken. Mer än 250 000 nya jobb kan skapas. Kostnad 6 miljarder euro.

2. Solceller och termiska solkraftverkmåst utvecklas och bli effektivare. Upp till fem pilotanläggningar för automatiserad massproduktion av solceller krävs samt 10 nya solkraftverk i teknikens framkant. Mer än 200 000 nya jobb kan skapas. Kostnad 16 miljarder euro.

3. Nya elnät - smart grids- som kan ta hand om den ökade mängden förnyelsebar el. Upp till 20 fullskaliga demonstrationsprojekt för smart grids krävs. Kostnad 2 miljarder euro.

4. Bioenergi.Här måste de mest lovande teknikerna snabbt lotsas till storskalig produktion av avancerade biobränslen och högeffektiva värmekraftverk. Upp till 30 pilot- och demonstrationsanläggning behöver byggas utspritt i Europa. Mer än 200 000 nya jobb kan skapas. Kostnad 9 miljarder euro.

5. CCS – carbon capture and storage-teknikenmåste bli kommersiell i stor skala om EU ska få bukt med utsläppen från kolkraftverken. Det får inte kosta mer än 30-50 euro per ton koldioxid att fånga in och begrava i marken. Kostnad 7 miljarder euro.

6. Kärnkraft Generation IV,fissionsreaktorer som ska vara energieffektivare, säkrare och producera väsentlig mindre avfall än dagens reaktorer som bara använder en procent av energiinnehållet i uranbränslet. Till 2020 bör den första prototypen av G IV-reaktorn vara i bruk. Kostnad 7 miljarder euro.

7. Bränsleceller och vätgasinom Joint Technology Initiative JTI. Här krävs fler och större demonstrationsprojekt för alla typer av bränslecells- och vätgasbehov. Kostnad 5 miljarder euro.

8. Energieffektivitetär det enklaste och billigaste sättet att minska utsläppen av koldioxid. Det nya europeiska initiativet Smart Cities ska kunna få igång en massmarknad för den teknik som redan finns. 20-30 städer bör gå i spetsen. Kostnad 11 miljarder euro.

KTH värd för smart grid-konferens
Uppemot 400 personer har anmält sig till konferensen som börjar på onsdagsmorgonen på Berns i Stockholm.

På torsdagseftermiddagen är KTH värd för ett sidoarrangemang på Chinateatern. Det handlar om hur SET-planen ska kunna förverkligas med fokus på smarta elnät som måste byggas för att ta hand om den nya energin.

På fredagen, efter att den stora konferensen är avslutad, håller den franska atomenergikommissionen och den franska energi- och miljömyndigheten en heldagskonferens om det kolsnåla samhället på konferensanläggningen Citykonferensen i Stockholm.