Första sektionen av det danska vågkraftverket Wavestar bogseras ut på djupt vatten. Den fullskaliga prototypen kostat 60 miljoner danska kronor att utveckla. När kraftverket börjar säljas räknar Wavestar med priset per producerad kWh hamnar på cirka 5 kronor.

Första sektionen av det danska vågkraftverket Wavestar bogseras ut på djupt vatten. Den fullskaliga prototypen kostat 60 miljoner danska kronor att utveckla. När kraftverket börjar säljas räknar Wavestar med priset per producerad kWh hamnar på cirka 5 kronor. Foto: Wavestar Energy

Dansk tusenfoting ska tämja vågkraften

Efter tre års tester sjösätter danska Wavestar Energy en fullvuxen prototyp av sitt nya vågkraftverk. Premiären sker lagom till FNs toppmöte om klimatet i Köpenhamn.

Den första sektionen av Wavestar Energys fullskaliga vågkraftverk på väg ut till havs.

Den första sektionen av Wavestar Energys fullskaliga vågkraftverk på väg ut till havs. Foto: Wavestar Energy

Tusenfotingens fötter gör jobbet. Den första sektionen har dock bara två fötter.

Tusenfotingens fötter gör jobbet. Den första sektionen har dock bara två "fötter". Foto: Wavestar Energy

- Vi är det vågkraftbolag som testat vår teknik längst i havet, nu tar vi steget från mindre modeller till en riktig anläggning, säger Jeanette Hylleborg på Wavestar Energy i danska Hellerup.

Vågkraftverket består av en 40 meter lång plattform, utrustad med halvcirkelformade bojar på båda sidorna.

Än så länge är det bara en sektion med två bojar som monterats i vattnet utanför hamnstaden Hanstholm i nordvästra Danmark.

När den första sektionen kompletterats med ytterligare en blir kraftverket cirka 75 meter långt med 20 bojar som kan nå en effekt på totalt 500 kW.

På håll kommer det att likna en tusenfoting som böljar fram över havet.

Tusenfotingens fötter gör jobbet
Wavestars bygger på att bojarna - ”tusenfotingens fötter” - pressas uppåt av vågorna och därmed ökar trycket i en cylinder (”tusenfotingens ben”).

En kolv pressar olja i cylindern till ett tryck på 200 bar. Trycket driver sedan en hydraulisk motor, som producerar elektricitet.

- Just nu kan vi få ut 25 kW per boj, men vi arbetar på att fördubbla effekten. Det skulle göra att vågkraftverket kan komma upp i 1 MW, lika mycket som ett mindre vindkraftverk, säger Jeanette Hylleborg.

Tre års tester på västkusten
De senaste tre åren har Wavestar haft en testrigg i skala 1:10 i drift i inne i havsbukten Nissum Bredning på Danmarks västkust.

Maskinen har en effekt på 5,5 kW, är kopplad till elnätet och genererar tillräckligt med ström för att täcka behovet hos två vanliga enfamiljshus, enligt Wavestar.

Det mindre verket (24 meter långt) ligger i ett ganska skyddat område och är anpassat för ett vattendjup på två meter.

Ut på sju meters djup
Det nya, större verket ska placeras på sju meters djup utanför hamnstaden Hanstholm på Danmarks blåsiga nordvästra kust.

Placeringen betyder högre vågor, möjlighet att producera mer el – men också ökad risk för skador på utrustningen.

- Men vår nuvarande anläggning har klarat femton stormar utan skador, eftersom vi kan hissa upp bojarna ur vattnet när vågorna blir för stora, säger Jeanette Hylleborg.

Den kompletta 500 kW-anläggningen ska vara helt färdig och redo att säljas 2010 eller 2011, enligt Wavestar.

I framtiden vill Wavestar bygga 150 meter långa plattformar med bojar som har dubbelt så stor diameter om i dag. Det skulle kunna ge effekter på uppåt 6 MW, lika mycket som de största havsbaserade vindkraftverken ligger på i dag.

Fler artiklar av: Jonas Hållén

Fakta Wavestar

Grundprincipen bakom det som nu kan bli ett av världens första vågkraftverk på den öppna marknaden togs fram 2000 av två segelintresserade bröder från Esbjerg, Niels och Keld Hansen.

I dag arbetar de som konsulter till Wavestar.

Huvudägare i företaget är bröderna Clausen, som tillhör familjen bakom danska Danfoss (som bland annat utvecklar och tillverkar utrustning till kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat).

En av Wavestars konkurrenter är svenska Seabased Industry, som planerar att bygga upp en större vågkraftspark utanför Lysekil. Både Fortum och Vattenfall har avtal med det svenska företaget.

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Per 25 september 2009 09:57 Sortera: Senaste överst

ROI?

Vilken grej! Vad har den kostat att tillverka? Vad är drifkostnaderna? Och vad är den beräknade livslängden? Kommer man någonsin att få tillbaka inversteringskostnaden?

Anmäl

Svar till CG

Och det mest intressanta av allt, vad kostar en kWH från kraftverket?
En pir eller vågbrytare kombinerat med vägkraftverket skulle kunna vara intressant.

Svara
Anmäl

Svar till Sune S

När det gäller alla desa "gröna" projekt skulle man faktisk nån gång vilja se ROI, iom det finns så många sätt att göra energi på och så många lycksökare.

Svara
Anmäl

Ser dyr ut för 500 kW

men om man satte ett vindkraftverk på varje sånt där torn den har i hörnen skulle man kunna få ut sådär 8 MW.

Anmäl

Svar till Tomas

Nej

Svara
Anmäl

Mååånga meter blir det...

5,5 Kw räcker tydligen till två villor. I Sverige har vi ca 2 miljoner villor.
Ett kratverk på 75 meter genererar ca 500 Kw och kan därmed försörja ca 200 villor.
Så, om de skulle försörja samtliga villor i Sverige med detta, så skulle det alltså behövas ca 750 000 meter kraftverk, d.v.s. 750 Km. Mycket stål blir det :)

Anmäl

Svar till Henric

joförstås men detta är ju bara en prototyp som jag förstår det för ytterligare utvärdering. Projektet är ju ganska ungt och det kommer säker fler förbättringar för ökad verkningsgrad.

Svara
Anmäl

Svar till Henric

Bra matte men nu är det väl inte så att man kommer att skrota alla andra energiförsörjningssystem och satsa 100% på vågkraft. Jag tror inte man tänkt så i alla fall när det gäller vindkraften, att den ska byggas ut så att vi kan stänga t.ex. vattenkraftverken.
Men som någon annan kommenterat så är det ett väldigt intressant projekt som nu testas i lite större skala. Sen är det upp till var och en att "uppfinna" något bättre och som helst inte tar någon plats, på land eller i havet.

Svara
Anmäl

Svar till Soran

Så är det ju såklart, men i och med att vi har så lite vågor på Östersjön så är ju detta mest lämpligt för länder vid atlantkusten - typ Danmark och Storbritannien, och de har så vitt jag vet ingen vattenkraft att tala om, utan de måste förlita sig nästan helt på vindkraft och vågkraft för att få förnyelsebar energi (eller biomassa).
Då är den där uträkningen plötsligt ganska relevant. Jag vet inte hur många villor där finns i Dannmark respektive Storbritannien, men oavsett blir det måååånga meter, och mååånga ton stål som dessutom behöver bytas ut med jämna mellanrum - även om man skulle öka effektivitetsgraden.

Dessutom är villorna inte de enda som använder energi i Sverige. Vi har industrilokaler, höghus, kontorslokaler, komunala byggnader o.s.v. som också konsumerar el. Om man hugger i luften att all vattenkrafts-el går åt till den biten, så ska vi ändå försörja villorna på något sätt, och om det ska göras med vågkraft och vi måste lägga kraftverket i Östersjön, så får vi nog inte ut mer än 500 Kw per verk även MED ev. förbättringar i och med att Östersjön är ganska lugn, och plötsligt har vi en rejäl befästning runt halva Sverige som dunkar alla ev. invasionssugna i skallen med några ton stål :)

Svara
Anmäl

Svar till Henric

Oavsett1. används där det är goda förutsättningar,
2. All teknik behöver service
3. Kan enkelt flyttas om neg miljöpåverkan blir samma med vindverk
4. ett tillskott i utvecklingen från monopolet olja.

Svara
Anmäl

Svar till Henric

Östersjön är inte alls vågfattigt, men vågorna har en helt annan karaktär än vid de stora haven. Östersjöns stora variationerna i djup gör att det byggs upp rejäla vågor på vissa ställen. De har förmodligen inte samma mängd energi och kräver kanske annan design pga kortare våglängd men varför inte försöka här också?
Stål... Varför måste det vara stål? Borde finnas massor med andra, bättre lämpade material i havsmiljö...

Svara
Anmäl

Svar till Henric

Det klart det kan bli många anlägggningar men om vi sprider ut krafttillverkningen till olika typer av anläggningar i framtiden får vi kanske dom som växer upp efter oss ett hållbart samhälle.

Svara
Anmäl

Svar till Edvard

Håller med där! Man måste se det som projekt under utveckling.

Svara
Anmäl

Svar till Henric

Bygg tornen i trä som i Tyska försöksprojekt och skogsägarna jublar!

Svara
Anmäl

Kul men bra?

Lär väl tyvärr inte bli kostnadseffektivt...

Om inte "författaren" till texten lär Wavestar att "producera" mer energi såklart. jag trodde inte att man kunde producera energi, men men, man lär sig något nytt varje dag...

Anmäl

Svar till Tommy

I språkbruket går solen upp och sedan ner, trots att det är en världsbild vi lämnat för länge sedan.
Produktion av el påstås ske, men fysiskt är det omvandling av energi.
Men det kan vara svårt att göra sig förstådd om man är vetenskapligt korrekt.

Svara
Anmäl

Svar till Sune S

Jo - man måste lära sig att förstå rätt trots att man skriver och säger fel.

Svara
Anmäl

Ännu en teknisk julgran

Som flertalet kommentarer är inne på upphör jag aldrig att förvånas över hur det går att få utvecklingskapital till koncept som rimligen måste blir oerhört dyra/installerad effekt oavsett skala. Vindkraft kostar väl 20-30.000:-/kW och det känns inte så troligt att detta monster skulle kosta 500x30´=15miljoner om det är 75 m långt och skall driftas till havs. På min blogg har jag ett antal monsterprojekt för att fånga havsströmmar, några i samma elefantasis anda medan andra verkar rimliga. www.energiaktion.wordpress.com

Anmäl

Svar till Jonas Haglund

Det räcker med att embryot till projektet är sådd på någon universitet med några professorer och "rätta" politiker involverade eller?

Svara
Anmäl

Som med vindkraft

Som med vindkraft ,de lever ett eget liv och går inte att styra .
Till vinteren med -20 c ,hur blir det då med funktionen med all is ?

Anmäl

Halvsfär- inte halvcirkel-formad

Om det nu är den 3-D verklighet som vi lever i och inte en skiss på pappret vi pratar om.

Anmäl

"Dyr energi"?

Passar det inte herrar ingenjörer som kommenterar här så får ni väl göra jobbet själva - med era muskler.

Eller det var ju "dålig kvalitet" på den s k gröna elen. Endast el från mycket stora och mycket komplicerade kraftverk duger åt er.

Anmäl

Svar till Frågande

Exakt. Och åt dig med.

Svara
Anmäl

Svar till Frågande

En bra ingenjör måste också tänka på att det är kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt.
Det finns mycket som är tekniskt möjligt men ekonomiskt orimligt.

Svara
Anmäl

Seabased

Det kända svenska vågkraftprojektet är en stor bluff som producerat en försvinnande liten mängd el. Problemen är många, för att inte säga oöverstigliga.
Påväxt på wiren och allvarligare, på nedre delen av kolvstången vid högvatten vilket kommer att allvarligt påverka tätningen när vattennivån och kolvstången går ner.
Skillnaderna i vattennivå gör att vinkeln mellan wire och kolvstång blir för stor för att glidlagras. Det finns rostfria material som tål kullagring, men de är relativt mjuka.
Den som upplevt havets vrede med vågor över 10 m på västkusten kan föreställa sig vilka krafter och därigenom böjmoment som en många meter lång kolvstång utsätts för vid hårt väder och lågvatten.
Innan man bygger ett flertal verk är det ett minimikrav att bygga ett som fungerar och öppet redovisa resultaten, vilket aldrig gjorts.
Begreppet pengar i sjön kommer sällan mer till sin rätt än här. Det är gigantiskt slöseri att satsa våra skattepengar på den här typen av projekt, som man redan på ritbordet kan räkna ut att det kommer att misslyckas, när det finns andra energirelaterade projekt - som åtminstone har en teoretisk möjlighet att fungera - som inte ges finansiella möjligheter att materialiseras pga. vissa myndigheters långbänkar och här bevisade avsaknad av teknisk kompetens vid utvärderingar.
Wavstar bör kunna fungera, men till vilken kostnad är en annan nog så viktig fråga.

Anmäl

Svar till Insatt

Prof.Mats Leijon som står bakom Seabased vågkraftverk var ursprungligen kapten på KA4 här i Göteborg före han slog sig in på studier i Elektro på Chalmers där han sedemera disputerade och därefter blev chef för ABB Corporate Research i Västerås.
Så nog vet och kan Mats Leijon mer än Du om den marina miljön på Sveriges framsida!

Svara
Anmäl

Only 500kw

Måste dock säga att man måste komma en bit på utvecklingen om detta ska bli effektivt, om vi jämnför med vattenkraft tex. är vi uppe i de hundra MW som lägst och går enda upp till 12 666 MW i Itaipú/ Brasilien. Inte att utvecklingen på projektet är lovande men om vi ska lyckas omstämma länder som USA i Köpenhamn krävs kanske mer. Men såklart vi hoppas på de bättre!

Anmäl

Varför gå över ån för att få vatten!?

Måste säga att jag är rätt skeptisk till hela konceptet med vågkraft. Vågorna alstras ju av vinden.. finns det mycket vågor finns det mycket vind. Bättre att satsa på existerande vindkraft produkter än att fånga energin i ett sekundärt skede via vågorna..

Anmäl

Svar till Leeloo

Vågkraftverk har flera fördelar jämfört med vindkraftverk.
Vatten är ett mycket tätare än luft, det gör att det krävs mindre material i en boj till ett vågkraftverk än till en propeller till ett vindkraftverk för samma effekt.
Vågorna ger ett jämnare och långvarigare kraftflöde, dyningarna fortsätter även när vinden har mojnat.
Vågkraftverk påverkar landskapsbilden mycket mindre än vindkraftverk.
Vågkraftverk kan minska erosionen på en utsatt kuststräcka och minska skador på mark och bebyggelse.

Svara
Anmäl

Nyheter/Energi

Forskare prisas för algbatteri

Forskare prisas för algbatteri

Uppgiften om att svenska forskare använt grönalger för att skapa ett lågprisbatteri blev en världsnyhet för sex månader sedan. Nu prisas en av de drivande forskarna, Albert Mihranyan, för sin insats i utvecklingen.

Åren då landet översvämmats

Har du koll på 1900-talets blöta år? (1 kommentar)

Både snabbt och snålt. Trots snöstormen tog det bara sex timmar att resa det här huset i Lummelunda på Gotland.

Väggarna kapslar in värmen

Med nolltolerans mot glipor blir fasaden energieffektiv. (26 kommentarer)

LFV har krav på sig att förbättra miljön vid Arlanda flygplats och grönt jetbränsle är en av flera möjligheter att klara miljökraven.

Grönt jetbränsle till Arlanda

Tekniken finns och första kalkylen är gjord. Nu fattas "bara" en konkret projektering, villiga intressenter och 5-7 miljarder kronor i investeringskapital för att starta tillverkning av grönt jetbränsle vid Arlanda. (41 kommentarer)

ABB bygger fabrik i Vietnam

ABB inviger en fabrik för 210 miljoner kronor utanför Hanoi, huvudstaden i Vietnam.

Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nya Nordenchef.

Ingen koldioxid i dansk jord
på tio år

Vattenfall ger upp försöken att få de danska bönderna på Nordjylland med på noterna att begrava koldoxid från kolkraftverket i underjorden. (25 kommentarer)

Stockholm satsar miljarder på miljömål

Ökad återvinning, mer förnyelsebart bränsle och satsningar på kollektivtrafiken. Det är några av satsningarna när Stockholm lägger ut tio miljarder på miljösatsningar de närmaste åren. (11 kommentarer)

Störtade planet i Falsterbo hade lång spricka

Fyra man omkom när Kustbevakningsplanet förlorade ena vingen och störtade i Falsterbokanalen 2006. I dag —nästan tre och ett halvt år efter olyckan —står olycksorsaken klar. Statens haverikommission lägger skulden på den spanska flygplanstillverkaren Casa. (1 kommentar)

Glöm brandfarlig lågenergilampa

Lågenergilampor är inte brandfarligare än glödlampor. Det är budskapet från Elsäkerhetsverket efter ett uppmärksammat inslag i TVs Rapport. (36 kommentarer)

Bilder från översvämingar.

Nu kommer vårens flodkaos

Så förbereder sig kommunerna. Så skyddar du ditt hus. (2 kommentarer)

Så går huset med plus

Så går huset med plus

Förbos nya kvarter ska sälja sitt värmeöverskott. Så funkar systemet. (36 kommentarer)

Enbart klimatsmart duger vid nybyggen

Klimatsmart blir ny standard

Enkät: Sektorn växlar om. Många siktar dubbelt så högt som Boverket. (16 kommentarer)

Nytt hus håller kvar värmen

Med en ny typ av huselement blir husen lika energisnåla som passivhus. Tekniken gör att värmen stannar kvar inne.Nu har företaget fler förfrågningar än man klarar av. (2 kommentarer)

Tuff resa för danska elbilspionjärer

Tuff resa för danska elbilspionjärer

En bil började brinna, bromsarna krånglar, kylan suger musten ut batterierna och förarna fryser i kupén. Problemen hopar sig i det danska elbilsprojektet i Juelsminde. (69 kommentarer)

Energin väller fram som en tsunamivåg i nanoröret

Värme kramar
kraft ur nanorör

Genom att elda i ena änden av ett kolnanorör kan man jaga ut elektroner i andra änden. Det är ett helt nytt fysikaliskt fenomen som upptäckts av forskare vid MIT i USA. Tekniken kan användas för att strömförsörja extremt små sensorer. (3 kommentarer)

Solceller och två miniturbiner producerar den el som behövs för att driva båtens elmotor. Ett batteri ombord ser till att det finns kraft kvar även när det är stiltje och molnigt.

Ny snurra till båten

När kulingen friskar i är det dags att reva seglen, men också att ladda batterierna. Nu lanserar finska Windside ett vertikalt vindkraftverk för båtar. (27 kommentarer)

MITs testbil

0,37 liter milen med trycksatt bensin

Transonic Combustion har utvecklat ett superkritiskt bränsleinsprutningssystem som ska kunna förbättra effektiviteten i bensinmotorer med mer än 50 procent. (113 kommentarer)

Elbilar bra att pendla med

Elbilar fungerar bra i Stockholmsområdet och "alldeles utmärkt" för den som pendlar till och från jobbet, visat ett ettårigt försök med fem elbilar. (31 kommentarer)

USA-blogg om grön energi

Det finns bloggar om kärlek, mode, bakning och tusen andra ämnen. Nu har det amerikanska energidepartementet startat en blogg om energieffektivisering och miljöteknik. (5 kommentarer)

Kopparkapsel som ska skydda kärnavfallet från att läcka i slutförvaret under Forsmark.

SKB viker sig
i kapselstriden

Hur säker är den svenska metoden att slutförvara använt kärnbränsle. Ord har stått mot ord mellan kärnkraftindustrin och KTH:s kopparforskare. Nu lägger SKB ned stridsyxan. (79 kommentarer)

Vattenkraftverket 
för campingturen

Vattenkraftverket
för campingturen

Med ett vattenkraftverk som bärs på ryggen kan man få 500 watt från ett strömmande vattendrag. (29 kommentarer)

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesisk vindkraft blåser in i Norden

Kinesiska Envision Energy etablerar sig i Danmark. Och snart kan företagets vindkraftverk dyka upp även på den svenska marknaden. (48 kommentarer)

Markbygdenprojektet som kan komma att se ut.

Ja till vindjätten i Piteå

Miljödepartementet gav i dag klartecken till det gigantiska vindkraftsprojektet Markbygden i Piteå. Upp till 1101 vindkraftverk ska få byggas i de höglänta områdena väster om Piteå. (218 kommentarer)

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Eldrift i miniformat för småsatelliter

Elektrisk framdrift av minisatelliter intresserar amerikanska flygvapnet som låtit testa en liten jonthruster.

Mer subvention ger 2000 nya vindkraftverk

Regeringen lämnade i dag över sitt förslag till riksdagen om nya kvoter i elcertifikatsystemet för förnyelsebar elproduktion. Enligt näringsminister Maud Olofsson kan de nya subventionerna ge 2000 nya vindkraftverk på 10 år. (26 kommentarer)

Här är principen för Daewoos och Sargas flytande kolkraftverk. Allting kan byggas färdigt på varvet - pråmen, kraftverket och koldioxidtvätten - och bogseras till sjöss till beställaren.

En pråm kommer lastad med ett koldioxidfritt kolkraftverk

Den sydkoreanska varvsjätten Daewoo ska bygga koldioxidfria, flytande kolkraftverk med unik skandinavisk teknik från norsk-svenska Sargas i Oslo och Finspång. (79 kommentarer)

Valmet Automotives elbilskoncept EVA.

Valmet, Nokia och Fortum lanserar finska elbilen EVA

Finländska Valmet Automotive har klivit fram som en stor elbilsbyggare med både Think och Fisker som uppdragsgivare. Nu visar man upp det egna elbilskonceptet EVA på bilsalongen i Geneve. (50 kommentarer)

Wankelmotorn åter i Audi

Wankelmotorn åter i Audi

Efter att ha varit borta I över 30 år gör wankelmotorn come back hos Audi. Elbilen Audi A1 e-tron har en liten wankelmotor som femfaldigar bilens räckvidd. (58 kommentarer)

Claudia Olsson.

Claudia - en strålande teknologstjärna!

Teknologen Claudia Olsson är Sveriges främsta talang. Hon är korad av nätverket Nova 100. (15 kommentarer)

Både moderna bilbatterier som A123-cellerna på bilden och batterier för elektronisk utrustning kräver noggrann hantering enligt batteriforskaren Venkat Srinivasan.

Batteripoeten lär dig ladda batteriet rätt

Shakespeare skrev sonetter om kärlek. Fröding använde ett persiskt versmått för att berätta om sin ensamhet. Venkat Srinivasan använder haiku för att lära dig hur du ska ladda ditt batteri. (4 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons

Jobb 125 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons