Första sektionen av det danska vågkraftverket Wavestar bogseras ut på djupt vatten. Den fullskaliga prototypen kostat 60 miljoner danska kronor att utveckla. När kraftverket börjar säljas räknar Wavestar med priset per producerad kWh hamnar på cirka 5 kronor.
Dansk tusenfoting ska tämja vågkraften
Av: Jonas Hållén
Publicerad
22 september 2009 08:30
29 kommentarer
Senaste av Per 25 september 2009 09:57
Efter tre års tester sjösätter danska Wavestar Energy en fullvuxen prototyp av sitt nya vågkraftverk. Premiären sker lagom till FNs toppmöte om klimatet i Köpenhamn.

Den första sektionen av Wavestar Energys fullskaliga vågkraftverk på väg ut till havs.

Tusenfotingens fötter gör jobbet. Den första sektionen har dock bara två "fötter".
Läs mer
Mer att läsa på Ny Teknik.se
- Eon adopterar ny svensk vågkraftsteknik
- Jätteostronet på väg ut i havet
- Seabased och Fortum går vidare med vågprojektet
- Svensk vågpionjär gör nytt försök vid Vinga
-
Fortum och Seabased planerar
världens största vågkraftspark - Vågkraft hett på Energimyndighetens lista
- Havsorm i gummi ska ge vågkraft
- Vattenfall satsar på oceanvågorna
- Vi är det vågkraftbolag som testat vår teknik längst i havet, nu tar vi steget från mindre modeller till en riktig anläggning, säger Jeanette Hylleborg på Wavestar Energy i danska Hellerup.
Vågkraftverket består av en 40 meter lång plattform, utrustad med halvcirkelformade bojar på båda sidorna.
Än så länge är det bara en sektion med två bojar som monterats i vattnet utanför hamnstaden Hanstholm i nordvästra Danmark.
När den första sektionen kompletterats med ytterligare en blir kraftverket cirka 75 meter långt med 20 bojar som kan nå en effekt på totalt 500 kW.
På håll kommer det att likna en tusenfoting som böljar fram över havet.
Tusenfotingens fötter gör jobbet
Wavestars bygger på att bojarna - ”tusenfotingens fötter” - pressas uppåt av
vågorna och därmed ökar trycket i en cylinder (”tusenfotingens ben”).
En kolv pressar olja i cylindern till ett tryck på 200 bar. Trycket driver sedan en hydraulisk motor, som producerar elektricitet.
- Just nu kan vi få ut 25 kW per boj, men vi arbetar på att fördubbla effekten. Det skulle göra att vågkraftverket kan komma upp i 1 MW, lika mycket som ett mindre vindkraftverk, säger Jeanette Hylleborg.
Tre års tester på västkusten
De senaste tre åren har Wavestar haft en testrigg i skala 1:10 i drift i inne
i havsbukten Nissum Bredning på Danmarks västkust.
Maskinen har en effekt på 5,5 kW, är kopplad till elnätet och genererar tillräckligt med ström för att täcka behovet hos två vanliga enfamiljshus, enligt Wavestar.
Det mindre verket (24 meter långt) ligger i ett ganska skyddat område och är anpassat för ett vattendjup på två meter.
Ut på sju meters djup
Det nya, större verket ska placeras på sju meters djup utanför hamnstaden
Hanstholm på Danmarks blåsiga nordvästra kust.
Placeringen betyder högre vågor, möjlighet att producera mer el – men också ökad risk för skador på utrustningen.
- Men vår nuvarande anläggning har klarat femton stormar utan skador, eftersom vi kan hissa upp bojarna ur vattnet när vågorna blir för stora, säger Jeanette Hylleborg.
Den kompletta 500 kW-anläggningen ska vara helt färdig och redo att säljas 2010 eller 2011, enligt Wavestar.
I framtiden vill Wavestar bygga 150 meter långa plattformar med bojar som har dubbelt så stor diameter om i dag. Det skulle kunna ge effekter på uppåt 6 MW, lika mycket som de största havsbaserade vindkraftverken ligger på i dag.
Fakta Wavestar
Grundprincipen bakom det som nu kan bli ett av världens första vågkraftverk på
den öppna marknaden togs fram 2000 av två segelintresserade bröder från
Esbjerg, Niels och Keld Hansen.
I dag arbetar de som konsulter till Wavestar.
Huvudägare i företaget är bröderna Clausen, som tillhör familjen bakom danska
Danfoss (som bland annat utvecklar och tillverkar utrustning till
kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat).
En av Wavestars konkurrenter är svenska Seabased Industry, som planerar att
bygga upp en större vågkraftspark utanför Lysekil. Både Fortum och
Vattenfall har avtal med det svenska företaget.
Ny Teknik Jobb
Nyheter/Energi
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Flexmetall - en flexibel sträckmetallSträckmetall med variabel maska ifrån Häfla Bruk öppnar nya möjligheter beträffande design och funktion.
- Meister flödesprodukter hos Kübler Svenska AB.Nu kan vi erbjuda ett komplett program flödesvakter, flödesmätare och flödesindikatorer från Meister Stömungstechnik gmbh.
- Modulärt DC system.konvektionsskylt N+1 system för 24V up till 125Vd.c. utspänning. 250W - 3kW i ett 19" subrack från Polyamp.
- AS-i gör säkerhet enkelt.Med AS-i bygger man flexibla skyddssystem som är enkla att modifiera och minimerar kabeldragningen.
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Upplev fördelarna med digitala prototyper.Autodesk ®Inventor® hjälper dig att ta steget till digitala prototyper.
- LASTCELLER FÖR TANK & SILOVÄGNINGNya unika lågbyggda lastceller med stor avlastningsyta mot tankben/silofot. Mycket kostnadseffektiva.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Vi ses väl på underhållsmässan?Kom och träffa Idhammar AB i monter B01:23 på Svenska Mässan i Göteborg den 9-11 mars!
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Starta elinstallationsfirma.Som ytterst ansvarig behöver du allmän behörighet. Distans/lärarledd
- BiTA – utbildningar inom ITSM, ITIL, MOF och ISO 20000.BiTA erbjuder Sveriges bredaste kursutbud inom IT Service Management, ITIL, MOF och ISO/IEC 20000.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Lär dig CAD!Anmäl dig till vårens CAD-kurser nu! Välj bland AutoCAD, Inventor, 3ds MAX, SolidWorks m fl.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Annonsera »













Kommentarer
Senaste inlagd av Per 25 september 2009 09:57 Sortera: Senaste överst
ROI?
Vilken grej! Vad har den kostat att tillverka? Vad är drifkostnaderna? Och vad är den beräknade livslängden? Kommer man någonsin att få tillbaka inversteringskostnaden?
Svar till CG
Och det mest intressanta av allt, vad kostar en kWH från kraftverket?
SvaraEn pir eller vågbrytare kombinerat med vägkraftverket skulle kunna vara intressant.
Svar till Sune S
När det gäller alla desa "gröna" projekt skulle man faktisk nån gång vilja se ROI, iom det finns så många sätt att göra energi på och så många lycksökare.
SvaraSer dyr ut för 500 kW
men om man satte ett vindkraftverk på varje sånt där torn den har i hörnen skulle man kunna få ut sådär 8 MW.
Svar till Tomas
Nej
SvaraMååånga meter blir det...
5,5 Kw räcker tydligen till två villor. I Sverige har vi ca 2 miljoner villor.
Ett kratverk på 75 meter genererar ca 500 Kw och kan därmed försörja ca 200 villor.
Så, om de skulle försörja samtliga villor i Sverige med detta, så skulle det alltså behövas ca 750 000 meter kraftverk, d.v.s. 750 Km. Mycket stål blir det :)
Svar till Henric
joförstås men detta är ju bara en prototyp som jag förstår det för ytterligare utvärdering. Projektet är ju ganska ungt och det kommer säker fler förbättringar för ökad verkningsgrad.
SvaraSvar till Henric
Bra matte men nu är det väl inte så att man kommer att skrota alla andra energiförsörjningssystem och satsa 100% på vågkraft. Jag tror inte man tänkt så i alla fall när det gäller vindkraften, att den ska byggas ut så att vi kan stänga t.ex. vattenkraftverken.
SvaraMen som någon annan kommenterat så är det ett väldigt intressant projekt som nu testas i lite större skala. Sen är det upp till var och en att "uppfinna" något bättre och som helst inte tar någon plats, på land eller i havet.
Svar till Soran
Så är det ju såklart, men i och med att vi har så lite vågor på Östersjön så är ju detta mest lämpligt för länder vid atlantkusten - typ Danmark och Storbritannien, och de har så vitt jag vet ingen vattenkraft att tala om, utan de måste förlita sig nästan helt på vindkraft och vågkraft för att få förnyelsebar energi (eller biomassa).
SvaraDå är den där uträkningen plötsligt ganska relevant. Jag vet inte hur många villor där finns i Dannmark respektive Storbritannien, men oavsett blir det måååånga meter, och mååånga ton stål som dessutom behöver bytas ut med jämna mellanrum - även om man skulle öka effektivitetsgraden.
Dessutom är villorna inte de enda som använder energi i Sverige. Vi har industrilokaler, höghus, kontorslokaler, komunala byggnader o.s.v. som också konsumerar el. Om man hugger i luften att all vattenkrafts-el går åt till den biten, så ska vi ändå försörja villorna på något sätt, och om det ska göras med vågkraft och vi måste lägga kraftverket i Östersjön, så får vi nog inte ut mer än 500 Kw per verk även MED ev. förbättringar i och med att Östersjön är ganska lugn, och plötsligt har vi en rejäl befästning runt halva Sverige som dunkar alla ev. invasionssugna i skallen med några ton stål :)
Svar till Henric
Oavsett1. används där det är goda förutsättningar,
Svara2. All teknik behöver service
3. Kan enkelt flyttas om neg miljöpåverkan blir samma med vindverk
4. ett tillskott i utvecklingen från monopolet olja.
Svar till Henric
Östersjön är inte alls vågfattigt, men vågorna har en helt annan karaktär än vid de stora haven. Östersjöns stora variationerna i djup gör att det byggs upp rejäla vågor på vissa ställen. De har förmodligen inte samma mängd energi och kräver kanske annan design pga kortare våglängd men varför inte försöka här också?
SvaraStål... Varför måste det vara stål? Borde finnas massor med andra, bättre lämpade material i havsmiljö...
Svar till Henric
Det klart det kan bli många anlägggningar men om vi sprider ut krafttillverkningen till olika typer av anläggningar i framtiden får vi kanske dom som växer upp efter oss ett hållbart samhälle.
SvaraSvar till Edvard
Håller med där! Man måste se det som projekt under utveckling.
SvaraSvar till Henric
Bygg tornen i trä som i Tyska försöksprojekt och skogsägarna jublar!
SvaraKul men bra?
Lär väl tyvärr inte bli kostnadseffektivt...
Om inte "författaren" till texten lär Wavestar att "producera" mer energi såklart. jag trodde inte att man kunde producera energi, men men, man lär sig något nytt varje dag...
Svar till Tommy
I språkbruket går solen upp och sedan ner, trots att det är en världsbild vi lämnat för länge sedan.
SvaraProduktion av el påstås ske, men fysiskt är det omvandling av energi.
Men det kan vara svårt att göra sig förstådd om man är vetenskapligt korrekt.
Svar till Sune S
Jo - man måste lära sig att förstå rätt trots att man skriver och säger fel.
SvaraÄnnu en teknisk julgran
Som flertalet kommentarer är inne på upphör jag aldrig att förvånas över hur det går att få utvecklingskapital till koncept som rimligen måste blir oerhört dyra/installerad effekt oavsett skala. Vindkraft kostar väl 20-30.000:-/kW och det känns inte så troligt att detta monster skulle kosta 500x30´=15miljoner om det är 75 m långt och skall driftas till havs. På min blogg har jag ett antal monsterprojekt för att fånga havsströmmar, några i samma elefantasis anda medan andra verkar rimliga. www.energiaktion.wordpress.com
Svar till Jonas Haglund
Det räcker med att embryot till projektet är sådd på någon universitet med några professorer och "rätta" politiker involverade eller?
SvaraSom med vindkraft
Som med vindkraft ,de lever ett eget liv och går inte att styra .
Till vinteren med -20 c ,hur blir det då med funktionen med all is ?
Halvsfär- inte halvcirkel-formad
Om det nu är den 3-D verklighet som vi lever i och inte en skiss på pappret vi pratar om.
"Dyr energi"?
Passar det inte herrar ingenjörer som kommenterar här så får ni väl göra jobbet själva - med era muskler.
Eller det var ju "dålig kvalitet" på den s k gröna elen. Endast el från mycket stora och mycket komplicerade kraftverk duger åt er.
Svar till Frågande
Exakt. Och åt dig med.
SvaraSvar till Frågande
En bra ingenjör måste också tänka på att det är kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt.
SvaraDet finns mycket som är tekniskt möjligt men ekonomiskt orimligt.
Seabased
Det kända svenska vågkraftprojektet är en stor bluff som producerat en försvinnande liten mängd el. Problemen är många, för att inte säga oöverstigliga.
Påväxt på wiren och allvarligare, på nedre delen av kolvstången vid högvatten vilket kommer att allvarligt påverka tätningen när vattennivån och kolvstången går ner.
Skillnaderna i vattennivå gör att vinkeln mellan wire och kolvstång blir för stor för att glidlagras. Det finns rostfria material som tål kullagring, men de är relativt mjuka.
Den som upplevt havets vrede med vågor över 10 m på västkusten kan föreställa sig vilka krafter och därigenom böjmoment som en många meter lång kolvstång utsätts för vid hårt väder och lågvatten.
Innan man bygger ett flertal verk är det ett minimikrav att bygga ett som fungerar och öppet redovisa resultaten, vilket aldrig gjorts.
Begreppet pengar i sjön kommer sällan mer till sin rätt än här. Det är gigantiskt slöseri att satsa våra skattepengar på den här typen av projekt, som man redan på ritbordet kan räkna ut att det kommer att misslyckas, när det finns andra energirelaterade projekt - som åtminstone har en teoretisk möjlighet att fungera - som inte ges finansiella möjligheter att materialiseras pga. vissa myndigheters långbänkar och här bevisade avsaknad av teknisk kompetens vid utvärderingar.
Wavstar bör kunna fungera, men till vilken kostnad är en annan nog så viktig fråga.
Svar till Insatt
Prof.Mats Leijon som står bakom Seabased vågkraftverk var ursprungligen kapten på KA4 här i Göteborg före han slog sig in på studier i Elektro på Chalmers där han sedemera disputerade och därefter blev chef för ABB Corporate Research i Västerås.
SvaraSå nog vet och kan Mats Leijon mer än Du om den marina miljön på Sveriges framsida!
Only 500kw
Måste dock säga att man måste komma en bit på utvecklingen om detta ska bli effektivt, om vi jämnför med vattenkraft tex. är vi uppe i de hundra MW som lägst och går enda upp till 12 666 MW i Itaipú/ Brasilien. Inte att utvecklingen på projektet är lovande men om vi ska lyckas omstämma länder som USA i Köpenhamn krävs kanske mer. Men såklart vi hoppas på de bättre!
Varför gå över ån för att få vatten!?
Måste säga att jag är rätt skeptisk till hela konceptet med vågkraft. Vågorna alstras ju av vinden.. finns det mycket vågor finns det mycket vind. Bättre att satsa på existerande vindkraft produkter än att fånga energin i ett sekundärt skede via vågorna..
Svar till Leeloo
Vågkraftverk har flera fördelar jämfört med vindkraftverk.
SvaraVatten är ett mycket tätare än luft, det gör att det krävs mindre material i en boj till ett vågkraftverk än till en propeller till ett vindkraftverk för samma effekt.
Vågorna ger ett jämnare och långvarigare kraftflöde, dyningarna fortsätter även när vinden har mojnat.
Vågkraftverk påverkar landskapsbilden mycket mindre än vindkraftverk.
Vågkraftverk kan minska erosionen på en utsatt kuststräcka och minska skador på mark och bebyggelse.