Förnyelsebar elproduktion, eldrift inom transportsektorn samt gröna material och fordonsbränslen. Det är tre områden som tillsammans kammade hem 160 miljoner per år under fem års tid. Allt under förutsättning att regeringen följer de anslagsgivande myndigheternas rekommendation. Efter att ha granskat 112 projekt under ett par månader har 43 valts ut som strategiskt viktiga för Sverige. Och där vi anses ha en chans att uppnå världsklass.

- Energi är det största enskilda området, räknat i pengar, säger Arne Johansson på Vetenskapsrådet.

Men det finns också annat som sticker ut. Dit hör satsningen på ett nationellt laboratorium för molekylär bioteknik som ska byggas upp nära Smittskyddsinstitutet i Solna. Projektet leds av KTH-professorn Mathias Uhlén som kammar hem 101 miljoner per år i fem år.

För första gången görs också en satsning på forskningens infrastruktur. Dit räknas biobanker, bioinformatik och synkrotronljusansläggningen MAX IV i Lund. De utmärks att av att de ska vara tillgängliga för alla forskare.

– En satsning på infrastruktur är nödvändig för utveckling av svensk forskning, menar Arne Johansson. Många lärosäten har angett såväl nationella som internationella behov av infrastruktur. Därför rekommenderar vi en satsning på 184 miljoner per år under fem år på området.

Arne Johansson poängterar att det handlar om rekommendationer, och att det slutgiltiga beslutet fattas av regeringen. Rekommendationen är ett svar på det regeringsuppdrag som gavs i samband med forskningspropositionen 2008. Att det blir som de föreslagit tvekar inte Pär Omling, generaldirektör för Vetenskapsrådet inte om:

- Regeringen har sagt att de kommer att följa våra rekommendationer. Jag skulle bli oerhört förvånad och besviken om det inte blev så.