–Det här är områden där man helt enkelt ska göra laboratorieexperiment. Ett bra kontrollerat laboratorieexperiment skulle ganska snart visa om det fungerar. Det borde ju företaget kunna bekosta.

Det säger Hanno Essén, ordförande för organisationen Vetenskap och folkbildning, som kritiskt vill sätta kontroversiella ämnen i vetenskapligt ljus. Han är även forskare i mekanik vid KTH.

Fenomenet vattenvirvlare är i sig inget nytt för Hanno Essén. 2001 uppmärksammade medier att riksdagen hade installerat virvlare från företaget Plus & Minus i sina vattenledningar.

Enligt Plus & Minus bidrar de till att återställa en störd elektrisk balans bland annat i hjärnan.

De blev därefter föremål för granskning i två tv-program som bägge rådfrågade Hanno Essén: Plus med Sverker Olofsson och Folkhemmet med Robert Aschberg.

Plus & Minus säljer, vid sidan av vattenvirvlare, även slagrutor, så kallade pekare. I Folkhemmet avfärdades virvlingens påstådda effekter genom att slagruteanvändare utan framgång fick pröva att skilja virvlat vatten från obehandlat.

Flödet blev snabbare
Watrecos teknikchef Curt Hallberg beklagar att det gemensamma intresset för vattenvirvlar får många att associera hans företag med Plus & Minus.

–Tyvärr har vi ju det emot oss, säger Curt Hallberg.

–Vi har försökt att närma oss det med i och för sig öppet sinne, men på vetenskapliga grunder.

Curt Hallberg säger sig ha genomfört egna experiment, där genomloppstiden för 200 liter vatten mellan två kärl successivt kortades med sammantaget 11 procent, i samband med tio överhällningar via företagets produkt.

Watreco har dock inte låtit sina påståenden om effekterna verifieras av utomstående. Detta grundar sig enligt teknikchefen Curt Hallberg dels i att det kräver kapital som i dessa tider är svårt att komma åt, men framför allt i att potentiella kunder ändå inte bryr sig om siffror utan helt går på sin upplevelse av hur det fungerar praktiskt.

"Låter mycket märkligt"
Hanno Essén hos Vetenskap och folkbildning ställer sig mycket frågande gentemot Watrecos hävdade resultat.

–Det låter mycket märkligt. Det verkar strida mot sunt förnuft och känd vetenskap, säger han.

–Det är sensationella uppgifter. Om man kunde engagera någon forskare så skulle det ju resultera i en viktig artikel, ifall det var sant.

Hanno Essén ser skeptiskt på produkten i ljuset av att vattenhantering är ett vanligt område för skojare.

–Det finns många scharlataner som säljer saker. Några säljer vattenvirvlare, och det är också väldigt vanligt med magneter som ska ha vissa effekter.

–Men man ska inte hänga folk för att de har råkat falla för den här produkten. Jag förstår ju att de som sysslar med skridskois har svårt att stå emot sånt här. Det är lätt att bli lurad. Och de som säljer grejerna har kanske lurat sig själva, då blir det ju ännu svårare att genomskåda.

Mätbarheten är nyckelfrågan
Lars Pettersson, professor i kvantkemi vid Stockholms universitet, forskar kring hur vattenmolekyler binder sig till varandra. Liksom Hanno Essén efterlyser han kontrollerade försök.

–Om Watrecos resultat är reproducerbara skulle det vara väldigt intressant, säger Lars Pettersson.

Han anser att man inte utan vidare kan vare sig anamma eller avfärda Watrecos påståenden om effekt på isbildning utifrån etablerad teori, men att det inte heller nödvändigtvis är företagets roll att driva forskningen.

Däremot anser han att det borde ligga i Watrecos intresse att få påståendena om slutresultatet, den bättre isen, objektivt mätta.