Svenska fysiker:
Det är en kärnreaktion

I en utförlig rapport utesluter två svenska fysiker kemiska reaktioner som energikälla i den italienska energikatalysatorn. De två fysikerna medverkade nyligen vid ett nytt test av apparaten i Bologna.

Annons
Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

(Klicka på bilderna). Tre energikatalysatorer utan isolering och en med isolering. Blå text visar inlopp för vätgas, huvudresistor för uppvärmning, sekundär resistor samt inlopp för kallvatten. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Närbild på huvudresistorn som sitter monterad runt kopparröret, vilket i sin tur omsluter reaktorn av stål. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Vertikal del av energikatalysatorn med utloppet för hetvatten genom den svarta gummislangen. I bilden syns också isolering samt skärmning av bly. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Temperaturen på det heta utloppsvattnet. Vid 60 grader stegras temperaturökningen, trots att den tillförda elektriska effekten är konstant. Foto: Giuseppe Levi

Verktyg

(English version here).

– På något sätt är det ny fysik som äger rum. Det är gåtfullt men det är förmodligen inga nya naturlagar, utan vi tror att det går att förklara med kända naturlagar, säger Hanno Essén, docent i teoretisk fysik och lektor vid KTH samt ordförande styrelsemedlem (Essén var ordförande fram till den 2 april) i Föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Tillsammans med professor emeritus vid Uppsala universitet Sven Kullander, även ordförande i Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott, deltog han den 29 mars som observatör vid ett nytt test i Bologna av den så kallade energikatalysatorn som kan bygga på kall fusion, eller LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

Medverkade gjorde även apparatens uppfinnare, Andrea Rossi, hans vetenskapliga rådgivare Sergio Focardi, samt fysikerna David Bianchini och Giuseppe Levi från Bolognas Universitet som båda övervakade den första publika demonstrationen den 14 januari 2011 i Bologna.

Det nya testet utfördes på ungefär samma sätt som det i januari och pågick i knappt sex timmar. Enligt Sven Kullanders och Hanno Esséns observationer genererades en total energi på omkring 25 kWh.

I en utförlig rapport (ladda ner här) skriver de:

”Varje kemisk process bör vara utesluten för produktion av 25 kWh ur vilket innehåll som helst i en behållare med volymen 50 kubikcentimeter. Den enda alternativa förklaringen är att någon form av kärnfysikalisk process ger upphov till den uppmätta energin”.

Den utvecklade effekten beräknades till omkring 4,4 kW. Det är knappt hälften av effekten vid de två tidigare dokumenterade försöken i januari och februari 2011. Anledningen är att det var en ny och mindre variant av energikatalysatorn som användes.

Testet var det första officiellt dokumenterade av den mindre varianten, som enligt Rossi är stabilare.

– Med den mindre versionen undviker vi de effekttoppar som uppstod i den större vid tändning och släckning, säger Andrea Rossi till Ny Teknik.

Han uppger också att den mindre versionen kommer att användas vid den planerade installationen på omkring en megawatt för pilotkunden Defkalion Green Technologies i Grekland.

Totalt kommer enligt Rossi 300 reaktorer att serie- och parallellkopplas i installationen, mot de 100 som planerats med den version som vid tidigare tester levererat omkring 10 kW effekt. Rossi räknar fortfarande med att invigningen sker i oktober 2011.

Kullander och Essén fick vid besöket i Bologna undersöka energikatalysatorn utan omgivande isolering och beskriver den yttre konstruktionen i sin rapport.

Själva reaktorn, där nickelpulver och hemliga katalysatorer trycksätts med vätgas, uppskattar de ha volymen 50 kubikcentimeter. Reaktorn är gjord av rostfritt stål. Utanpå stålhöljet finns en hylsa av koppar och i utrymmet däremellan flödar vattnet som ska värmas.

Vid drift är konstruktionen dessutom omgiven av isolering och av en ungefär två centimeter tjock skärmning av bly.

Innan start kalibrerade Kullander och Essén vattenflödet och beräknade det till 6,5 kg per timme. Effekten som skulle krävas för uppvärmning av vattnet från 18 grader och fullständig kokning till ånga beräknade de till 4,7 kW.

De fyllde också på vätgas till omkring 25 bars tryck i reaktorn, som enligt Rossi var laddad med 50 gram nickelpulver.

Liksom vid tidigare test ”tändes” apparaten med en elektrisk resistans. Inmatad effekt var 330 watt, varav omkring 30 watt krävdes för drift av elektronik.

Ett fenomen som Kullander och Essén uppmärksammar är att kurvan för utvattnets temperatur visade en jämn uppvärmning upp till omkring 60 grader, och därefter stegrades.

– Kurvan blev brantare, det blev tydligt en ny derivata. Samtidigt var det ingen ökning av strömförbrukningen utan den gick närmast ner när det blev varmare, berättar Hanno Essén.

I sin rapport noterar de att det tog nio minuter att gå från 20 till 60 grader, vilket motsvarar uppvärmningen från den inmatade elektriska effekten. Att gå från 60 till 97,5 grader tog däremot bara fyra minuter.

Under hela försöket hade Kullander och Essén möjlighet att undersöka utrustningen.

– Vi kontrollerade allt som gick att kontrollera och vi kunde gå runt och vrida och vända på det mesta, säger Hanno Essén.

– Vi tittade speciellt in i den stora kontrollenheten (med elektronik) och den innehåller mest lite likriktare och passiva komponenter – det finns inget av intresse i den, säger Kullander, vilket är vad även Giuseppe Levi tidigare konstaterat.

Kullander och Essén hade sin första kontakt med Andrea Rossi i mitten av februari, i samband med en diskussion organiserad av Ny Teknik kring fysiken i energikatalysatorn. Efter att ha fått svar på ett antal frågor från Rossi var de då försiktigt optimistiska till tekniken.

Vid ett första möte med Rossi i slutet av februari fick de tillgång till det rena nickelpulver som är avsett att användas i energikatalysatorn, samt nickelpulver som enligt Rossi körts 2,5 månader i reaktorn.

Deras analys visar att det rena pulvret består av i princip rent nickel, medan det använda pulvret innehåller flera andra ämnen, främst 10 procent koppar och 11 procent järn.

– Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen, kommenterar Sven Kullander (se utförligare redogörelse nedan).

Mötet i februari ledde i sin tur till deras medverkan vid det nya testet i Bologna.

– Min övertygelse har stärkts väsentligt när det gäller att det är en energiutveckling som är långt utöver det man kan vänta sig, när jag nu har fått se och mäta, säger Sven Kullander.

– Allt som vi har fått reda på hittills hänger ihop. Det är ingenting som verkar vara något konstigt. Alla personer verkar vara hederliga och kompetenta, tillägger Hanno Essén.

Liksom vid diskussionen i februari tror de att fysiken i energikatalysatorn möjligen kan förklaras med en kombination av atom-, molekyl-, kärn- och plasmafysik. De är samtidigt skeptiska till detaljerade och hypotetiska teoribyggen i det här skedet och understryker istället behovet av mer mätdata.

De beskriver att Sergio Focardi och Giuseppe Levi har samma förhållningssätt, och ger sitt stöd för det synsättet.

Sergio Focardi, som Rossi samarbetat med under utvecklingen av energikatalysatorn, är emeritus professor vid Bolognas Universitet, medan Giuseppe Levi nu blir ansvarig för ett projekt med uppdragsforskning kring energikatalysatorn som fysikinstitutionen vid Bolognas universitet ska utföra åt Rossi. För detta betalar Rossi enligt ett kontrakt 500.000 euro.

Kullander och Essén är inte kopplade till det arbetet.

Under sitt besök i Bologna träffade de dock rektorn för Bolognas Universitet, professor Ivano Dionigi, och hade en längre diskussion med honom, Rossi, Focardi, Levi och Bianchini om projektet. Enligt Sven Kullander och Giuseppe Levi är ett kommande forskningssamarbete möjligt.

- - - -

Tio procent koppar finns i använt pulver

Analys av nickelpulver som använts i Rossis energikatalysator visar att en stor mängd koppar bildats. Sven Kullander ser det som bevis på en kärnreaktion.

För att koppar ska bildas av rent nickel måste atomkärnan i nickel ta upp en proton. Att detta möjligen sker i Rossis reaktor är anledningen till att begreppet kall fusion använts – det skulle då röra sig om fusion mellan atomkärnor hos nickel och väte.

Den term som många anser vara mer korrekt är dock LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

NyT: Hur länge ska det använda pulvret ha körts i processen?

Kullander: Det använda pulvret har utnyttjats i 2,5 månad kontinuerligt med en effekt på 10 kW enligt uppgift (av Rossi). Det svarar mot en energiproduktion på 18 MWh med en förbrukning på max 100 gram nickel och två gram väte. Om produktionen skett med olja skulle två ton olja åtgått.

NyT: Vilka analyser har ni gjort på pulvret?

Kullander: Elementanalys och isotopanalys. Vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har elementbestämning skett med röntgenfluorescence (XRFS). Dr Erik Lindahl har gjort undersökningen. Vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala har både elementanalys och isotopanalys gjorts med inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). Docent Jean Pettersson har gjort mätningen.

NyT: Vilka resultat har ni fått vid analyserna?

Kullander: Båda mätningarna visar att det rena nickelpulvret innehåller huvudsakligen rent nickel och det använda pulvret skiljer sig åt genom att det finns förekomst av flera olika element, främst 10 procent koppar och 11 procent järn. Isotopanalysen vid ICP-MS instrumentet visar inte på någon avvikelse från den naturliga isotopsammansättningen för nickel och koppar.

NyT: Hur tolkar ni resultaten?

Kullander: Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen. Det är dock märkligt att det från nickel-58 och väte ska kunna bildas koppar-63 (70%) och koppar-65 (30%). Det betyder att i processen ska ursprungliga nickel-58 ha växt med fem respektive sju atomära massenheter i samband med kärnomvandlingen. Det finns dock två stabila nickelisotoper med liten koncentration, nickel-62 och nickel-64 som skulle kunna tänkas bidra till kopparproduktionen. Enligt Rossi ingår inte koppar i additiven. 100 gram nickel hade använts under de 2,5 månaderna av kontinuerlig värmeproduktion med 10 kW. Med en enkel beräkning kan visas att en stor del av nicklet måste ha förbrukats om det rört sig om ”kärnförbränning”. Det är då något märkligt att inte isotopsammansättningen avviker från den naturliga.

NyT: Vilka ytterligare analyser planerar ni?

Kullander: Vi har ännu inte planerat något bestämt. Om det går att förfina isotopmätningen ytterligare skulle fler isotopmätningar vara viktiga att göra främst för att få bättre noggrannhet i massområdet 60 till 65 atomära massenheter. Vi har också diskuterat med Rossi om att installera en energikatalysator vid ett laboratorium i Uppsala för att kunna göra mer detaljerade mätningar. Dessa skulle kunna ingå i ett vetenskapligt samarbete med Bologna-universitetet.

Mats Lewan Av: Mats Lewan
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

1379 kommentarer Sortera: Senaste överst

5
5
1379
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Stamceller

Frisk av stamceller – i det egna blodet

Två matskedar blod och en byggnadsställning är allt som behövs för att odla fram ett kroppseget blodkärl. 1 kommentar

Solel

400 nya miljoner till solel

Regeringen skjuter till nya bidragspengar till personer som installerar solceller. 26 kommentarer

Solcell

Skatterabatt för solceller

60 öre per kWh är nya regeringens förslag. 43 kommentarer

Charlotta von Schultz

Hur känner du för solceller på taket?

KRÖNIKA. Vad skulle få dig att ha solceller hemma? 75 kommentarer

PTS hemlighöll pm om datalagring

PTS generaldirektör Göran Marby ansåg att det var "olämpligt" att skicka myndighetens tolkning av EU:s datalagringsdom till Justitieutskottet. Då skulle den ju bli offentlig och det ville man inte. 13 kommentarer

Risk för snabb 
polomkastning

Världens största fyrverkeri

Ett japanskt företag har tillverkat världens tyngsta fyrverkeripjäs.

Så ska Försvaret gå vidare
Det är fortfarande de tre ytobservationerna som är intressantast när Försvarsmakten ska börja analysera informationen från jakten på en eventuell ubåt i Stockholms skärgår, säger konteramiral Anders Grenstad.

Så ska Försvaret gå vidare

Stora mängder teknisk information som Försvarsmakten samlat in under marinens underrättelseoperation ska nu gås igenom.

”Den eller de som kränkt våra vatten har lämnat”

Merparten av fartygs- och amfibieförbanden har nu gått i hamn. 11 kommentarer

Genom att utnyttja vattenskikt med olika densitet kan en ubåt undgå upptäckt.

Så kan ubåtar gömma sig i Östersjön

Ubåtsjakt är exceptionellt svår just här. 26 kommentarer

Klart riva reaktor i Studsvik

Kärnreaktorerna R2 och R2-0 i Studsvik har fått klartecken av strålsäkerhetsmyndigheten att rivas. R2 togs i drift 1960. 6 kommentarer

Annons
Det vita på guldversionen av Iphone 6 riskerar missfärgas i jeans.

Jeans riskerar färga din Iphone

TEKNIKSVEPET. Användare av Iphone 6 har hittat något nytt att klaga över. 8 kommentarer

Så ska bilarna leva 
vidare efter skroten

Så ska bilarna leva vidare efter skroten

Från årsskiftet ska 95 procent av vikten i en bil kunna återvinnas. 2 kommentarer

Skrotbilen blir koppargruva

Walters Bildelar ska loss koppar ur skrotbilar. 5 kommentarer

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio bilbarnstolar i prisklassen under 70 euro underkändes i en tysk test nyligen. 2 kommentarer

Oro när Daimler säljer Tesla

Oro när Daimler säljer Tesla

Daimlers beslut att sälja sitt innehav av Teslaaktier har satt igång spekulationer om skärpt konkurrens. 6 kommentarer

Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?
Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?

Varför lyckas Israel där Sverige misslyckas?

TEL AVIV. Jämfört med Sverige lyckas Israel skapa många fler framgångsrika, nya innovativa företag. Ny Teknik besöker Israel.

Klarna

Klarnas coola bas i Tel Aviv

TEL AVIV. Svenska Klarna utformar sitt kontor med grafitti. 9 kommentarer

Texten om 
till video automatiskt

Texten om till video automatiskt

Tjänsten Wibbitz klarar tre språk. 1

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Världsledare vallfärdar till Israel.

Skarp kritik mot bilpolitik

Konkreta satsningar på att nå en fossiloberoende fordonsflotta saknas i regeringens budget, menar kritiker. 11 kommentarer

Gripen E

3 miljarder till Super-Jas

Regeringen lägger 2,9 miljarder kronor på utvecklingen av Jas 39 Gripen E. 15 kommentarer

Regeringen bromsar rekrytering av toppforskare

Sju till åtta färre elitforskare. 11

Sverige på hugget med framtidens råvaror

Regeringen öppnar plånboken. 5

Harriet Wallberg.

”Högskolan måste bli internationell”

DEBATT. En färsk rapport visar att endast en tredjedel av de svenska lärosätena har en strategi för internationalisering. Det är olyckligt, skriver universitetskanslern Harriet Wallberg. 10 kommentarer

Specialutformade 
utrymmet i Hercules

Specialutformade utrymmet i Hercules

GRAFIK. Om svenskarna som hjälper till i kampen mot ebola själva skulle bli smittade flygs de hem med en unik ambulans inuti ett Herculesplan. 6 kommentarer

Två svårt sjuka i ebola kan vårdas i Linköping

Sverige har endast vårdplatser för två svårt sjuka ebolapatienter. 13 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

Ebola sätter oss i ”omvärlden” på prov

LEDARE. Varenda en som ställer upp för att hejda ebolaepidemin visar ett enastående mod. 8 kommentarer

Mobiltelefonanvändare

Mobilen som får samtal utan SIM

TEKNIKFRÅGAN. Ny Tekniks läsare löser en gåta i radionätet. 8 kommentarer

Gripen E

Argentinas mål: Köpa Gripen E

Förhandlingar ska inledas. 15 kommentarer

Jas-plan flög så lågt att minkvalpar dog

Minkfarmare kräver en dryg miljon kronor i ersättning från försvaret. 16 kommentarer

Mats Jansson och Denny Åberg har tagit fram Bofors nya HPM Blackout. Vapnet kommer dock inte att säljas, utan ska användas i tester.

Karlskogas nya vapen som slår ut elektronik

På det gamla Boforsområdet i Karlskoga har ett futuristiskt supervapen utvecklats. 43 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Här syr vi ihop Under skalet
Här syr vi ihop Under skalet

Här syr vi ihop Under skalet

I det senaste avsnittet av Ny Tekniks webb-tv-serie Under skalet undersöker programledarna Jacob Norrby och Jan Herrlin en symaskin. 1 kommentar

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Liten bär tung ryggsäck

Liten bär tung ryggsäck

En studie visar att lätta personer kan bära tyngre bördor än de som väger mer. 4

Gående möte

Få motion med vandrande möten

En tredjedel sitter still 4-8 timmar per dag. Lösningen: Gå på möte! 2

Kina kämpar att sätta en man på månen.

Kinesisk farkost ska
runda månen

Kina kämpar för en man på månen.

Sverige är bäst i EU på att hålla nere användningen av antibiotika till djur.

Sverige bäst på att undvika antibiotika

”Vi behandlar enbart det sjuka djuret.” 5

Xylitolet i vanligt tuggummi visar om en person blivit utsatt för radioaktiv strålning.

Tuggummi avslöjar radioaktiv strålning

Slump blev succé för forskarna. 5

Göteborg - staden som lyft efter fordonskrisen. (Bilden är ett montage)

Ingenjörsstaden som har lyft ur krisen

En lågkonjunktur följdes av en fordonskris. Men nu är det bättre tider. 2

Satelliten Mats.

Satelliten Mats i omloppsbana

Mats ska undersöka vågorna i övre atmosfären. 2

Med den nya tjänsten, där kunden kan installera en Azure-instans i det egna datacentret, kan användarna dra nytta av de misstag Microsoft redan gjort, enligt företagets molnchef Scott Guthrie. ”Allt är förkonfigurerat. Det kommer i en låda”, säger han om tjänsten, som kombinerar hårdvara från Dell och mjukvara från Microsoft.

Microsoft har molnlåda för egna datacentret

Jätten hade träff i San Francisco. 1

Byggare prisas som förebilder

Byggare prisas som förebilder

En veteran och en yngre chef prisade för samhällsbyggnad.

Äggfrysning

Jättar raggar kvinnor med äggfrysning som förmån

Så ska Facebook och Apple locka branschens kvinnor. 11

Microsoft släpper smartklocka.

Microsoft släpper smartklocka

Ska klara två dagar på en laddning. 3

Framtidsplanering

Vad gör du om tio år?

Ingenjörer vill ha trygghet och spännande jobb. Men sen då? 1

Fast jobb högt på prio-listan

Fast jobb högt på prio-listan

Flexibilitet och fast jobb viktigt för ingenjörer, visar stor enkät.

Bluetooth kräver mer betalt

Bluetooth kräver mer betalt

En inre strid har blossat upp inom organisationen bakom bluetooth. 7

21 skäl att börja träna

21 skäl att börja träna

Så lite krävs för att förlänga livet med fem år. 7

jobb161 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Krocktest av tio bilbarnstolar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se