Svenska fysiker:
Det är en kärnreaktion

I en utförlig rapport utesluter två svenska fysiker kemiska reaktioner som energikälla i den italienska energikatalysatorn. De två fysikerna medverkade nyligen vid ett nytt test av apparaten i Bologna.

Annons
Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

(Klicka på bilderna). Tre energikatalysatorer utan isolering och en med isolering. Blå text visar inlopp för vätgas, huvudresistor för uppvärmning, sekundär resistor samt inlopp för kallvatten. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Närbild på huvudresistorn som sitter monterad runt kopparröret, vilket i sin tur omsluter reaktorn av stål. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Vertikal del av energikatalysatorn med utloppet för hetvatten genom den svarta gummislangen. I bilden syns också isolering samt skärmning av bly. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Temperaturen på det heta utloppsvattnet. Vid 60 grader stegras temperaturökningen, trots att den tillförda elektriska effekten är konstant. Foto: Giuseppe Levi

(English version here).

– På något sätt är det ny fysik som äger rum. Det är gåtfullt men det är förmodligen inga nya naturlagar, utan vi tror att det går att förklara med kända naturlagar, säger Hanno Essén, docent i teoretisk fysik och lektor vid KTH samt ordförande styrelsemedlem (Essén var ordförande fram till den 2 april) i Föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Tillsammans med professor emeritus vid Uppsala universitet Sven Kullander, även ordförande i Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott, deltog han den 29 mars som observatör vid ett nytt test i Bologna av den så kallade energikatalysatorn som kan bygga på kall fusion, eller LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

Medverkade gjorde även apparatens uppfinnare, Andrea Rossi, hans vetenskapliga rådgivare Sergio Focardi, samt fysikerna David Bianchini och Giuseppe Levi från Bolognas Universitet som båda övervakade den första publika demonstrationen den 14 januari 2011 i Bologna.

Det nya testet utfördes på ungefär samma sätt som det i januari och pågick i knappt sex timmar. Enligt Sven Kullanders och Hanno Esséns observationer genererades en total energi på omkring 25 kWh.

I en utförlig rapport (ladda ner här) skriver de:

”Varje kemisk process bör vara utesluten för produktion av 25 kWh ur vilket innehåll som helst i en behållare med volymen 50 kubikcentimeter. Den enda alternativa förklaringen är att någon form av kärnfysikalisk process ger upphov till den uppmätta energin”.

Den utvecklade effekten beräknades till omkring 4,4 kW. Det är knappt hälften av effekten vid de två tidigare dokumenterade försöken i januari och februari 2011. Anledningen är att det var en ny och mindre variant av energikatalysatorn som användes.

Testet var det första officiellt dokumenterade av den mindre varianten, som enligt Rossi är stabilare.

– Med den mindre versionen undviker vi de effekttoppar som uppstod i den större vid tändning och släckning, säger Andrea Rossi till Ny Teknik.

Han uppger också att den mindre versionen kommer att användas vid den planerade installationen på omkring en megawatt för pilotkunden Defkalion Green Technologies i Grekland.

Totalt kommer enligt Rossi 300 reaktorer att serie- och parallellkopplas i installationen, mot de 100 som planerats med den version som vid tidigare tester levererat omkring 10 kW effekt. Rossi räknar fortfarande med att invigningen sker i oktober 2011.

Kullander och Essén fick vid besöket i Bologna undersöka energikatalysatorn utan omgivande isolering och beskriver den yttre konstruktionen i sin rapport.

Själva reaktorn, där nickelpulver och hemliga katalysatorer trycksätts med vätgas, uppskattar de ha volymen 50 kubikcentimeter. Reaktorn är gjord av rostfritt stål. Utanpå stålhöljet finns en hylsa av koppar och i utrymmet däremellan flödar vattnet som ska värmas.

Vid drift är konstruktionen dessutom omgiven av isolering och av en ungefär två centimeter tjock skärmning av bly.

Innan start kalibrerade Kullander och Essén vattenflödet och beräknade det till 6,5 kg per timme. Effekten som skulle krävas för uppvärmning av vattnet från 18 grader och fullständig kokning till ånga beräknade de till 4,7 kW.

De fyllde också på vätgas till omkring 25 bars tryck i reaktorn, som enligt Rossi var laddad med 50 gram nickelpulver.

Liksom vid tidigare test ”tändes” apparaten med en elektrisk resistans. Inmatad effekt var 330 watt, varav omkring 30 watt krävdes för drift av elektronik.

Ett fenomen som Kullander och Essén uppmärksammar är att kurvan för utvattnets temperatur visade en jämn uppvärmning upp till omkring 60 grader, och därefter stegrades.

– Kurvan blev brantare, det blev tydligt en ny derivata. Samtidigt var det ingen ökning av strömförbrukningen utan den gick närmast ner när det blev varmare, berättar Hanno Essén.

I sin rapport noterar de att det tog nio minuter att gå från 20 till 60 grader, vilket motsvarar uppvärmningen från den inmatade elektriska effekten. Att gå från 60 till 97,5 grader tog däremot bara fyra minuter.

Under hela försöket hade Kullander och Essén möjlighet att undersöka utrustningen.

– Vi kontrollerade allt som gick att kontrollera och vi kunde gå runt och vrida och vända på det mesta, säger Hanno Essén.

– Vi tittade speciellt in i den stora kontrollenheten (med elektronik) och den innehåller mest lite likriktare och passiva komponenter – det finns inget av intresse i den, säger Kullander, vilket är vad även Giuseppe Levi tidigare konstaterat.

Kullander och Essén hade sin första kontakt med Andrea Rossi i mitten av februari, i samband med en diskussion organiserad av Ny Teknik kring fysiken i energikatalysatorn. Efter att ha fått svar på ett antal frågor från Rossi var de då försiktigt optimistiska till tekniken.

Vid ett första möte med Rossi i slutet av februari fick de tillgång till det rena nickelpulver som är avsett att användas i energikatalysatorn, samt nickelpulver som enligt Rossi körts 2,5 månader i reaktorn.

Deras analys visar att det rena pulvret består av i princip rent nickel, medan det använda pulvret innehåller flera andra ämnen, främst 10 procent koppar och 11 procent järn.

– Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen, kommenterar Sven Kullander (se utförligare redogörelse nedan).

Mötet i februari ledde i sin tur till deras medverkan vid det nya testet i Bologna.

– Min övertygelse har stärkts väsentligt när det gäller att det är en energiutveckling som är långt utöver det man kan vänta sig, när jag nu har fått se och mäta, säger Sven Kullander.

– Allt som vi har fått reda på hittills hänger ihop. Det är ingenting som verkar vara något konstigt. Alla personer verkar vara hederliga och kompetenta, tillägger Hanno Essén.

Liksom vid diskussionen i februari tror de att fysiken i energikatalysatorn möjligen kan förklaras med en kombination av atom-, molekyl-, kärn- och plasmafysik. De är samtidigt skeptiska till detaljerade och hypotetiska teoribyggen i det här skedet och understryker istället behovet av mer mätdata.

De beskriver att Sergio Focardi och Giuseppe Levi har samma förhållningssätt, och ger sitt stöd för det synsättet.

Sergio Focardi, som Rossi samarbetat med under utvecklingen av energikatalysatorn, är emeritus professor vid Bolognas Universitet, medan Giuseppe Levi nu blir ansvarig för ett projekt med uppdragsforskning kring energikatalysatorn som fysikinstitutionen vid Bolognas universitet ska utföra åt Rossi. För detta betalar Rossi enligt ett kontrakt 500.000 euro.

Kullander och Essén är inte kopplade till det arbetet.

Under sitt besök i Bologna träffade de dock rektorn för Bolognas Universitet, professor Ivano Dionigi, och hade en längre diskussion med honom, Rossi, Focardi, Levi och Bianchini om projektet. Enligt Sven Kullander och Giuseppe Levi är ett kommande forskningssamarbete möjligt.

- - - -

Tio procent koppar finns i använt pulver

Analys av nickelpulver som använts i Rossis energikatalysator visar att en stor mängd koppar bildats. Sven Kullander ser det som bevis på en kärnreaktion.

För att koppar ska bildas av rent nickel måste atomkärnan i nickel ta upp en proton. Att detta möjligen sker i Rossis reaktor är anledningen till att begreppet kall fusion använts – det skulle då röra sig om fusion mellan atomkärnor hos nickel och väte.

Den term som många anser vara mer korrekt är dock LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

NyT: Hur länge ska det använda pulvret ha körts i processen?

Kullander: Det använda pulvret har utnyttjats i 2,5 månad kontinuerligt med en effekt på 10 kW enligt uppgift (av Rossi). Det svarar mot en energiproduktion på 18 MWh med en förbrukning på max 100 gram nickel och två gram väte. Om produktionen skett med olja skulle två ton olja åtgått.

NyT: Vilka analyser har ni gjort på pulvret?

Kullander: Elementanalys och isotopanalys. Vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har elementbestämning skett med röntgenfluorescence (XRFS). Dr Erik Lindahl har gjort undersökningen. Vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala har både elementanalys och isotopanalys gjorts med inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). Docent Jean Pettersson har gjort mätningen.

NyT: Vilka resultat har ni fått vid analyserna?

Kullander: Båda mätningarna visar att det rena nickelpulvret innehåller huvudsakligen rent nickel och det använda pulvret skiljer sig åt genom att det finns förekomst av flera olika element, främst 10 procent koppar och 11 procent järn. Isotopanalysen vid ICP-MS instrumentet visar inte på någon avvikelse från den naturliga isotopsammansättningen för nickel och koppar.

NyT: Hur tolkar ni resultaten?

Kullander: Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen. Det är dock märkligt att det från nickel-58 och väte ska kunna bildas koppar-63 (70%) och koppar-65 (30%). Det betyder att i processen ska ursprungliga nickel-58 ha växt med fem respektive sju atomära massenheter i samband med kärnomvandlingen. Det finns dock två stabila nickelisotoper med liten koncentration, nickel-62 och nickel-64 som skulle kunna tänkas bidra till kopparproduktionen. Enligt Rossi ingår inte koppar i additiven. 100 gram nickel hade använts under de 2,5 månaderna av kontinuerlig värmeproduktion med 10 kW. Med en enkel beräkning kan visas att en stor del av nicklet måste ha förbrukats om det rört sig om ”kärnförbränning”. Det är då något märkligt att inte isotopsammansättningen avviker från den naturliga.

NyT: Vilka ytterligare analyser planerar ni?

Kullander: Vi har ännu inte planerat något bestämt. Om det går att förfina isotopmätningen ytterligare skulle fler isotopmätningar vara viktiga att göra främst för att få bättre noggrannhet i massområdet 60 till 65 atomära massenheter. Vi har också diskuterat med Rossi om att installera en energikatalysator vid ett laboratorium i Uppsala för att kunna göra mer detaljerade mätningar. Dessa skulle kunna ingå i ett vetenskapligt samarbete med Bologna-universitetet.

Mats Lewan Av: Mats Lewan
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

1379 kommentarer Sortera: Senaste överst

5
5
1379
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Här är kåkarna som 
klarar översvämning

Här är kåkarna som klarar översvämning

Hittills har kampen mot vattnet mest handlat om att stänga det ute med hjälp av vallar och vågbrytare. Men på senare år har en ny tanke dykt upp: att i stället låta samhällen flyta ovanpå vattenytan. 5 kommentarer

Fabrikstillverkade hus flyter i Sverige

21 hus ligger i Ulvsundasjön i Stockholm. 2 kommentarer

Sovade chef

Karriärister jobbar mindre än de tror

Ny studie visar att myten om den överarbetade karriärmänniskan inte stämmer. 9 kommentarer

DEBATT
DAB-radiomottagare Pure Evoke-3.

”Digital radio är bra för bilisterna”

DEBATT. Övergången till digital radio kan ge bilisterna nya tjänster som information i realtid om olyckor, halt väglag, stängda vägar och köer, anser Garmin Europa och MediaMobile. 16 kommentarer

Grafenlampan spöar dagens led-lampor

Grafenlampan spöar dagens led-lampor

Ett tunt lager grafen ger led-lampan lägre energiförbrukning och längre liv. Försäljningen startar inom några månader. 12 kommentarer

Det 28 kvadratmeter stora huset som monteras på fyra timmar ska ge ett drägligt boende för flyktingfamiljer.

Hela huset i ett
Ikea-paket

Ett hus som levereras i Ikeas traditionella platta paket ska ge flyktingar ett bättre boende.

Ny stor Cadillac siktar på Kina

Ny stor Cadillac siktar på Kina

Cadillac CT6 är en stor bil med gott om plats i baksätet, något den kinesiska bilpubliken gillar. 1 kommentar

Annons

Nya uppgifter om Telias datalagring - mer lagras i 26 månader

Det är inte bara mobilkundernas positioner som Telia Sonera lagrar i 26 månader. Det är också en stor mängd andra trafikuppgifter. 2 kommentarer

Vindkraftverk mystiskt försvunnet

Vindkraftverk mystiskt försvunnet

Ingen vet vart vindkraftverket i Värmland har tagit vägen. Och alla andra nyheter i den här artikeln är också helt sanna. 8 kommentarer

Samsung Galaxy S6

”Den första intressanta mobilen som kommit”

TEKNIKSVEPET. Här är den första smartphonen som får det att pirra hos recensenterna i år. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 11 kommentarer

Robotlabbet ska
rusta för nya jobb

Robotlabbet ska rusta för nya jobb

Utvecklingen inom automation går snabbt. Nu satsar Högskolan i Gävle på nytt laboratorium. 1 kommentar

Här går hon in i ett 
bygge som inte finns

Här går hon in i ett bygge som inte finns

NCC och Skanska har tagit hjälp av Virtual reality för att kunna gå in i obyggda byggnader. 9 kommentarer

”Jag svävar rakt genom väggarna”

Det är en märklig känsla att flyga runt i en 3d-modell. Ny Teknik har testat NCC:s Oculus Rift-glasögon.

Mekaniska hjärtat
pumpar som ditt

Mekaniska hjärtat pumpar som ditt

Den kapslas in i titan, får pumpkraft av två stegmotorer och drivs av laddningsbara litiumbatterier. 10 kommentarer

Kraftfull elmotor för flygplan

Kraftfull elmotor för flygplan

Siemens har utvecklat en elmotor för flygplansdrift som ger 260 kW men endast väger 50 kg. 22 kommentarer

Guldregn över unga forskare

Guldregn över unga forskare

Fem får dela på Sveriges största forskningspris för unga forskare - 23 miljoner kronor. 5 kommentarer

Första ronden till Ericsson

Första ronden till Ericsson

I den senaste patentstriden mellan Ericsson och Apple har Ericsson vunnit första ronden. 4 kommentarer

Vem tog nya 3D-skrivaren?

Vem tog nya 3D-skrivaren?

Höganäs har nu sålt sin första egenkonstruerade metallpulverskrivare. Men kunden är hemlig. 19 kommentarer

Lufttankning spar bränsle i civilflyget

Lufttankning spar bränsle i civilflyget

Tanka flygplanet fullt först när det är i luften. Det spar 20 procent bränsle. 33 kommentarer

Ladda elskotern på sex sekunder

Ladda elskotern på sex sekunder

Batteriautomat ger nytt drag i elskotern.

Veckans gåta: Leta påskägg

Veckans gåta: Leta påskägg

Hitta ägg i samma färg. 10

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Bli inte packad på firmafesten

Bli inte packad på firmafesten

KARRIÄR. Synen på fylla på firmaskivan har förändrats. 5

Polisens nya batong döms ut

Polisens nya batong döms ut

Den nya lättviktsmodellen har fabrikationsfel. 4

Stämpelur

Lockande trixa med arbetstid

KARRIÄR. Kan du reglerna kring din arbetstid? 9

Svenska snittbordet blir bolag

Svenska snittbordet blir bolag

Succén med visualiseringsbordet fortsätter.

Mobilt bredband i Nepal

Mobilt bredband i Nepal

Telia Sonera lanserar reklam-finansierat mobilt bredband i Nepal. 3

”Rymdbyrån nästan som högskolan”

”Rymdbyrån nästan som högskolan”

KARRIÄR. Robotikutvecklaren bloggar om jobbet på ESA.

Anställd som gömmer sig på jobbet

Göm dig inte för chefen

KARRIÄR. Därför är det bättre att ta ansvar när chefen är arg på dig.

Hatts råd till Baylan

Hatts råd till Baylan

Före detta energiministern
tipsar den nye. 13

Roboten blir din personliga tränare

Roboten blir din personliga tränare

Vässar formen på elitidrottare. 2

Orolig chef

Framtidens chef – var beredd på turbulens

KARRIÄR. Psykologens tips till chefer: Släpp kontrollbehovet. 1

Mapillarys karttjänst

Dom ger Mapillary rätt ta bilder som Google

Malmöbolaget får rätt i Förvaltningsrätten. 1

Amazon

Robotar ska välja varor i Amazons tävling

I slutet av maj är det premiär för Amazon Picking Challenge.

jobb182 st

Lediga energi- och miljöjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Ikeahus i platta paket.

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se