Svenska fysiker:
Det är en kärnreaktion

I en utförlig rapport utesluter två svenska fysiker kemiska reaktioner som energikälla i den italienska energikatalysatorn. De två fysikerna medverkade nyligen vid ett nytt test av apparaten i Bologna.

Annons
Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

(Klicka på bilderna). Tre energikatalysatorer utan isolering och en med isolering. Blå text visar inlopp för vätgas, huvudresistor för uppvärmning, sekundär resistor samt inlopp för kallvatten. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Närbild på huvudresistorn som sitter monterad runt kopparröret, vilket i sin tur omsluter reaktorn av stål. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Vertikal del av energikatalysatorn med utloppet för hetvatten genom den svarta gummislangen. I bilden syns också isolering samt skärmning av bly. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Temperaturen på det heta utloppsvattnet. Vid 60 grader stegras temperaturökningen, trots att den tillförda elektriska effekten är konstant. Foto: Giuseppe Levi

Verktyg

(English version here).

– På något sätt är det ny fysik som äger rum. Det är gåtfullt men det är förmodligen inga nya naturlagar, utan vi tror att det går att förklara med kända naturlagar, säger Hanno Essén, docent i teoretisk fysik och lektor vid KTH samt ordförande styrelsemedlem (Essén var ordförande fram till den 2 april) i Föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Tillsammans med professor emeritus vid Uppsala universitet Sven Kullander, även ordförande i Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott, deltog han den 29 mars som observatör vid ett nytt test i Bologna av den så kallade energikatalysatorn som kan bygga på kall fusion, eller LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

Medverkade gjorde även apparatens uppfinnare, Andrea Rossi, hans vetenskapliga rådgivare Sergio Focardi, samt fysikerna David Bianchini och Giuseppe Levi från Bolognas Universitet som båda övervakade den första publika demonstrationen den 14 januari 2011 i Bologna.

Det nya testet utfördes på ungefär samma sätt som det i januari och pågick i knappt sex timmar. Enligt Sven Kullanders och Hanno Esséns observationer genererades en total energi på omkring 25 kWh.

I en utförlig rapport (ladda ner här) skriver de:

”Varje kemisk process bör vara utesluten för produktion av 25 kWh ur vilket innehåll som helst i en behållare med volymen 50 kubikcentimeter. Den enda alternativa förklaringen är att någon form av kärnfysikalisk process ger upphov till den uppmätta energin”.

Den utvecklade effekten beräknades till omkring 4,4 kW. Det är knappt hälften av effekten vid de två tidigare dokumenterade försöken i januari och februari 2011. Anledningen är att det var en ny och mindre variant av energikatalysatorn som användes.

Testet var det första officiellt dokumenterade av den mindre varianten, som enligt Rossi är stabilare.

– Med den mindre versionen undviker vi de effekttoppar som uppstod i den större vid tändning och släckning, säger Andrea Rossi till Ny Teknik.

Han uppger också att den mindre versionen kommer att användas vid den planerade installationen på omkring en megawatt för pilotkunden Defkalion Green Technologies i Grekland.

Totalt kommer enligt Rossi 300 reaktorer att serie- och parallellkopplas i installationen, mot de 100 som planerats med den version som vid tidigare tester levererat omkring 10 kW effekt. Rossi räknar fortfarande med att invigningen sker i oktober 2011.

Kullander och Essén fick vid besöket i Bologna undersöka energikatalysatorn utan omgivande isolering och beskriver den yttre konstruktionen i sin rapport.

Själva reaktorn, där nickelpulver och hemliga katalysatorer trycksätts med vätgas, uppskattar de ha volymen 50 kubikcentimeter. Reaktorn är gjord av rostfritt stål. Utanpå stålhöljet finns en hylsa av koppar och i utrymmet däremellan flödar vattnet som ska värmas.

Vid drift är konstruktionen dessutom omgiven av isolering och av en ungefär två centimeter tjock skärmning av bly.

Innan start kalibrerade Kullander och Essén vattenflödet och beräknade det till 6,5 kg per timme. Effekten som skulle krävas för uppvärmning av vattnet från 18 grader och fullständig kokning till ånga beräknade de till 4,7 kW.

De fyllde också på vätgas till omkring 25 bars tryck i reaktorn, som enligt Rossi var laddad med 50 gram nickelpulver.

Liksom vid tidigare test ”tändes” apparaten med en elektrisk resistans. Inmatad effekt var 330 watt, varav omkring 30 watt krävdes för drift av elektronik.

Ett fenomen som Kullander och Essén uppmärksammar är att kurvan för utvattnets temperatur visade en jämn uppvärmning upp till omkring 60 grader, och därefter stegrades.

– Kurvan blev brantare, det blev tydligt en ny derivata. Samtidigt var det ingen ökning av strömförbrukningen utan den gick närmast ner när det blev varmare, berättar Hanno Essén.

I sin rapport noterar de att det tog nio minuter att gå från 20 till 60 grader, vilket motsvarar uppvärmningen från den inmatade elektriska effekten. Att gå från 60 till 97,5 grader tog däremot bara fyra minuter.

Under hela försöket hade Kullander och Essén möjlighet att undersöka utrustningen.

– Vi kontrollerade allt som gick att kontrollera och vi kunde gå runt och vrida och vända på det mesta, säger Hanno Essén.

– Vi tittade speciellt in i den stora kontrollenheten (med elektronik) och den innehåller mest lite likriktare och passiva komponenter – det finns inget av intresse i den, säger Kullander, vilket är vad även Giuseppe Levi tidigare konstaterat.

Kullander och Essén hade sin första kontakt med Andrea Rossi i mitten av februari, i samband med en diskussion organiserad av Ny Teknik kring fysiken i energikatalysatorn. Efter att ha fått svar på ett antal frågor från Rossi var de då försiktigt optimistiska till tekniken.

Vid ett första möte med Rossi i slutet av februari fick de tillgång till det rena nickelpulver som är avsett att användas i energikatalysatorn, samt nickelpulver som enligt Rossi körts 2,5 månader i reaktorn.

Deras analys visar att det rena pulvret består av i princip rent nickel, medan det använda pulvret innehåller flera andra ämnen, främst 10 procent koppar och 11 procent järn.

– Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen, kommenterar Sven Kullander (se utförligare redogörelse nedan).

Mötet i februari ledde i sin tur till deras medverkan vid det nya testet i Bologna.

– Min övertygelse har stärkts väsentligt när det gäller att det är en energiutveckling som är långt utöver det man kan vänta sig, när jag nu har fått se och mäta, säger Sven Kullander.

– Allt som vi har fått reda på hittills hänger ihop. Det är ingenting som verkar vara något konstigt. Alla personer verkar vara hederliga och kompetenta, tillägger Hanno Essén.

Liksom vid diskussionen i februari tror de att fysiken i energikatalysatorn möjligen kan förklaras med en kombination av atom-, molekyl-, kärn- och plasmafysik. De är samtidigt skeptiska till detaljerade och hypotetiska teoribyggen i det här skedet och understryker istället behovet av mer mätdata.

De beskriver att Sergio Focardi och Giuseppe Levi har samma förhållningssätt, och ger sitt stöd för det synsättet.

Sergio Focardi, som Rossi samarbetat med under utvecklingen av energikatalysatorn, är emeritus professor vid Bolognas Universitet, medan Giuseppe Levi nu blir ansvarig för ett projekt med uppdragsforskning kring energikatalysatorn som fysikinstitutionen vid Bolognas universitet ska utföra åt Rossi. För detta betalar Rossi enligt ett kontrakt 500.000 euro.

Kullander och Essén är inte kopplade till det arbetet.

Under sitt besök i Bologna träffade de dock rektorn för Bolognas Universitet, professor Ivano Dionigi, och hade en längre diskussion med honom, Rossi, Focardi, Levi och Bianchini om projektet. Enligt Sven Kullander och Giuseppe Levi är ett kommande forskningssamarbete möjligt.

- - - -

Tio procent koppar finns i använt pulver

Analys av nickelpulver som använts i Rossis energikatalysator visar att en stor mängd koppar bildats. Sven Kullander ser det som bevis på en kärnreaktion.

För att koppar ska bildas av rent nickel måste atomkärnan i nickel ta upp en proton. Att detta möjligen sker i Rossis reaktor är anledningen till att begreppet kall fusion använts – det skulle då röra sig om fusion mellan atomkärnor hos nickel och väte.

Den term som många anser vara mer korrekt är dock LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

NyT: Hur länge ska det använda pulvret ha körts i processen?

Kullander: Det använda pulvret har utnyttjats i 2,5 månad kontinuerligt med en effekt på 10 kW enligt uppgift (av Rossi). Det svarar mot en energiproduktion på 18 MWh med en förbrukning på max 100 gram nickel och två gram väte. Om produktionen skett med olja skulle två ton olja åtgått.

NyT: Vilka analyser har ni gjort på pulvret?

Kullander: Elementanalys och isotopanalys. Vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har elementbestämning skett med röntgenfluorescence (XRFS). Dr Erik Lindahl har gjort undersökningen. Vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala har både elementanalys och isotopanalys gjorts med inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). Docent Jean Pettersson har gjort mätningen.

NyT: Vilka resultat har ni fått vid analyserna?

Kullander: Båda mätningarna visar att det rena nickelpulvret innehåller huvudsakligen rent nickel och det använda pulvret skiljer sig åt genom att det finns förekomst av flera olika element, främst 10 procent koppar och 11 procent järn. Isotopanalysen vid ICP-MS instrumentet visar inte på någon avvikelse från den naturliga isotopsammansättningen för nickel och koppar.

NyT: Hur tolkar ni resultaten?

Kullander: Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen. Det är dock märkligt att det från nickel-58 och väte ska kunna bildas koppar-63 (70%) och koppar-65 (30%). Det betyder att i processen ska ursprungliga nickel-58 ha växt med fem respektive sju atomära massenheter i samband med kärnomvandlingen. Det finns dock två stabila nickelisotoper med liten koncentration, nickel-62 och nickel-64 som skulle kunna tänkas bidra till kopparproduktionen. Enligt Rossi ingår inte koppar i additiven. 100 gram nickel hade använts under de 2,5 månaderna av kontinuerlig värmeproduktion med 10 kW. Med en enkel beräkning kan visas att en stor del av nicklet måste ha förbrukats om det rört sig om ”kärnförbränning”. Det är då något märkligt att inte isotopsammansättningen avviker från den naturliga.

NyT: Vilka ytterligare analyser planerar ni?

Kullander: Vi har ännu inte planerat något bestämt. Om det går att förfina isotopmätningen ytterligare skulle fler isotopmätningar vara viktiga att göra främst för att få bättre noggrannhet i massområdet 60 till 65 atomära massenheter. Vi har också diskuterat med Rossi om att installera en energikatalysator vid ett laboratorium i Uppsala för att kunna göra mer detaljerade mätningar. Dessa skulle kunna ingå i ett vetenskapligt samarbete med Bologna-universitetet.

Mats Lewan Av: Mats Lewan
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

1379 kommentarer Sortera: Senaste överst

5
5
1379
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Naturgasen flyter allt mer

Naturgasen flyter allt mer

Landets andra terminal för flytande naturgas öppnar i Lysekil. Ute i Europa ses LNG som alternativ till Putins gas. 24 kommentarer

Så ska Teslan bli billigare

Så ska Teslan bli billigare

BILDSPEL. Nästa generation Tesla ska inte kosta mer än 220 000 kronor. ”Alla ska ha råd”. Ny Teknik har som första svenska tidning besökt bilfabriken i USA. 16 kommentarer

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Norge bygger hundratals snabbladdare för att elbilsförare ska slippa oron för att bli stående med tomt batteri. Estland likaså. I Sverige finns endast 32 platser med snabbladdare. 150 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Hur lång tid tar det att köra elbil mellan landets två största städer? Är det ens möjligt? Ny Teknik testar. 33 kommentarer

Här slår Tesla rekord

Tesla S är mest sålda bil i Norge under första kvartalet. 168 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 12 kommentarer

Ny lag mot plastpåsar

Den frikostiga användningen av plastpåsar ska minska i Europa. 80 procent ska ha försvunnit om fem år. 47 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Ny måne hittad runt Saturnus

München pekas ut som Europas it-nav och rymdfarkosten Cassini kan ha hittat en ny måne. Här är några av de senaste tekniknyheterna.

Annons
Bomba i google

Här letar miniubåten efter försvunna MH370

Miniubåten Bluefin 21 bygger upp en 3d-karta av havsbottnen med hjälp av reflekterade ljudpulser.

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

ANALYS. Gång på gång blev Saabs delegation avspisad när man uppvaktade tyskarna. Sen hände något. 37 kommentarer

Saab köper Kockums

Icke bindande avsiktsförklaring undertecknad. 35

Motorer hämtade på Kockums

Topphemlig försvarsutrustning togs av FMV. 69

Skjuter fortkörare med ljudkanon

Ett ljudligt skott ska få fortkörare vid vägarbeten i Missouri att sänka farten. 8 kommentarer

Orolig anställd.

Kan chefen säga upp halva min anställning?

Experten på arbetsrätt svarar orolig anställd.

DEBATT
”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson. 102 kommentarer

Ukraina köper tysk gas

Tyskland börjar leverera. 46

Ukraina slutar köpa rysk gas

Priset höjdes med 80 procent. 20

Vinnova ska ansvara för företagsinkubation

Beslutet fattades av regeringen på onsdagen. 4 kommentarer

Skadestånd för kärnkraftsstopp i sikte

Tyska energibolag har nu kommit ett steg närmare att få skadestånd för stängningen av kärnkraftverken 2011. 5 kommentarer

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Deras existens har betraktats som hypotetiskt möjliga, men knappas troliga. 5 kommentarer

”Löfvén satsar på 
att lösa fel problem”

”Löfvén satsar på att lösa fel problem”

REPLIK. Statens riskkapital kan bara ge försumbara effekter på innovationskraften, enligt Christian Sandström på Ratio. 10 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Topplista

Buggen som hotar hela internet

Buggen som hotar hela internet

Har varit oupptäckt i två år. 29

Senaste quizen

Alla våra quiz
Unika bilder visar tvärsnitt av universum

Unika bilder visar tvärsnitt av universum

Hubbleteleskopet visar objekt med markant olika avstånd till varandra. 1

”Går att bygga energieffektiva hus med låg miljöpåverkan”

”Går att bygga energieffektiva hus med låg miljöpåverkan”

Rapport: Välisolerat hus behöver inte vara en miljöbov. 2

Gör din egen gps-karta

Gör din egen gps-karta

Med en app och kartor från webben gör du egna gps-kartor. 9

Ett steg närmare säkert förvar av kärnbränsle

Ett steg närmare säkert förvar av kärnbränsle

Efter fyra års förberedelser har Äspölaboratoriets robot utfört sitt examensprov. 10

Har du hört floskeln förut?

Har du hört floskeln förut?

Kolla listan över de vanligaste flosklerna på arbetsplatsen.

Antagning.se kraschade igen

Antagning.se kraschade igen

Förlängd ansökningstid till högskoleutbildning. 1

Hubble-teleskopet slår avståndsrekord i rymden

Hubble-teleskopet slår avståndsrekord i rymden

Avståndet till stjärnor som finns 10 000 ljusår bort kan mätas. 2

Eldriven propeller för äventyrssportare

Eldriven propeller för äventyrssportare

Utvecklad med jetmotorteknik. 5

Uppgifter: Smart mobil från Amazon

Uppgifter: Smart mobil från Amazon

Skärm ska visa 3d-bilder utan speciella glasögon. 1

Uppkopplad fälla hejdar råttinvasion

Uppkopplad fälla hejdar råttinvasion

”Det största som hänt råttbekämpning på 40 år”. 2

Politikerkamp i Starcraft

Politikerkamp i Starcraft

Politikerna slogs virtuellt. 2

Google glass säljs under en dag

Google glass säljs under en dag

Google lanserar sina glasögon. 7

FN: Sverige osäkert val för förnybar energi

FN: Sverige osäkert val för förnybar energi

Råder osäkerhet kring framtida energipolitik i många länder. 10

Vädersatelliter blir världens bästa

Vädersatelliter blir världens bästa

Nästa generations satelliter kan rädda tusentals liv. 5

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se