Svenska fysiker:
Det är en kärnreaktion

I en utförlig rapport utesluter två svenska fysiker kemiska reaktioner som energikälla i den italienska energikatalysatorn. De två fysikerna medverkade nyligen vid ett nytt test av apparaten i Bologna.

Annons
Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

(Klicka på bilderna). Tre energikatalysatorer utan isolering och en med isolering. Blå text visar inlopp för vätgas, huvudresistor för uppvärmning, sekundär resistor samt inlopp för kallvatten. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Närbild på huvudresistorn som sitter monterad runt kopparröret, vilket i sin tur omsluter reaktorn av stål. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Vertikal del av energikatalysatorn med utloppet för hetvatten genom den svarta gummislangen. I bilden syns också isolering samt skärmning av bly. Foto: Giuseppe Levi

Svenska fysiker: 
 Det är en kärnreaktion

Temperaturen på det heta utloppsvattnet. Vid 60 grader stegras temperaturökningen, trots att den tillförda elektriska effekten är konstant. Foto: Giuseppe Levi

Verktyg

(English version here).

– På något sätt är det ny fysik som äger rum. Det är gåtfullt men det är förmodligen inga nya naturlagar, utan vi tror att det går att förklara med kända naturlagar, säger Hanno Essén, docent i teoretisk fysik och lektor vid KTH samt ordförande styrelsemedlem (Essén var ordförande fram till den 2 april) i Föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Tillsammans med professor emeritus vid Uppsala universitet Sven Kullander, även ordförande i Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott, deltog han den 29 mars som observatör vid ett nytt test i Bologna av den så kallade energikatalysatorn som kan bygga på kall fusion, eller LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

Medverkade gjorde även apparatens uppfinnare, Andrea Rossi, hans vetenskapliga rådgivare Sergio Focardi, samt fysikerna David Bianchini och Giuseppe Levi från Bolognas Universitet som båda övervakade den första publika demonstrationen den 14 januari 2011 i Bologna.

Det nya testet utfördes på ungefär samma sätt som det i januari och pågick i knappt sex timmar. Enligt Sven Kullanders och Hanno Esséns observationer genererades en total energi på omkring 25 kWh.

I en utförlig rapport (ladda ner här) skriver de:

”Varje kemisk process bör vara utesluten för produktion av 25 kWh ur vilket innehåll som helst i en behållare med volymen 50 kubikcentimeter. Den enda alternativa förklaringen är att någon form av kärnfysikalisk process ger upphov till den uppmätta energin”.

Den utvecklade effekten beräknades till omkring 4,4 kW. Det är knappt hälften av effekten vid de två tidigare dokumenterade försöken i januari och februari 2011. Anledningen är att det var en ny och mindre variant av energikatalysatorn som användes.

Testet var det första officiellt dokumenterade av den mindre varianten, som enligt Rossi är stabilare.

– Med den mindre versionen undviker vi de effekttoppar som uppstod i den större vid tändning och släckning, säger Andrea Rossi till Ny Teknik.

Han uppger också att den mindre versionen kommer att användas vid den planerade installationen på omkring en megawatt för pilotkunden Defkalion Green Technologies i Grekland.

Totalt kommer enligt Rossi 300 reaktorer att serie- och parallellkopplas i installationen, mot de 100 som planerats med den version som vid tidigare tester levererat omkring 10 kW effekt. Rossi räknar fortfarande med att invigningen sker i oktober 2011.

Kullander och Essén fick vid besöket i Bologna undersöka energikatalysatorn utan omgivande isolering och beskriver den yttre konstruktionen i sin rapport.

Själva reaktorn, där nickelpulver och hemliga katalysatorer trycksätts med vätgas, uppskattar de ha volymen 50 kubikcentimeter. Reaktorn är gjord av rostfritt stål. Utanpå stålhöljet finns en hylsa av koppar och i utrymmet däremellan flödar vattnet som ska värmas.

Vid drift är konstruktionen dessutom omgiven av isolering och av en ungefär två centimeter tjock skärmning av bly.

Innan start kalibrerade Kullander och Essén vattenflödet och beräknade det till 6,5 kg per timme. Effekten som skulle krävas för uppvärmning av vattnet från 18 grader och fullständig kokning till ånga beräknade de till 4,7 kW.

De fyllde också på vätgas till omkring 25 bars tryck i reaktorn, som enligt Rossi var laddad med 50 gram nickelpulver.

Liksom vid tidigare test ”tändes” apparaten med en elektrisk resistans. Inmatad effekt var 330 watt, varav omkring 30 watt krävdes för drift av elektronik.

Ett fenomen som Kullander och Essén uppmärksammar är att kurvan för utvattnets temperatur visade en jämn uppvärmning upp till omkring 60 grader, och därefter stegrades.

– Kurvan blev brantare, det blev tydligt en ny derivata. Samtidigt var det ingen ökning av strömförbrukningen utan den gick närmast ner när det blev varmare, berättar Hanno Essén.

I sin rapport noterar de att det tog nio minuter att gå från 20 till 60 grader, vilket motsvarar uppvärmningen från den inmatade elektriska effekten. Att gå från 60 till 97,5 grader tog däremot bara fyra minuter.

Under hela försöket hade Kullander och Essén möjlighet att undersöka utrustningen.

– Vi kontrollerade allt som gick att kontrollera och vi kunde gå runt och vrida och vända på det mesta, säger Hanno Essén.

– Vi tittade speciellt in i den stora kontrollenheten (med elektronik) och den innehåller mest lite likriktare och passiva komponenter – det finns inget av intresse i den, säger Kullander, vilket är vad även Giuseppe Levi tidigare konstaterat.

Kullander och Essén hade sin första kontakt med Andrea Rossi i mitten av februari, i samband med en diskussion organiserad av Ny Teknik kring fysiken i energikatalysatorn. Efter att ha fått svar på ett antal frågor från Rossi var de då försiktigt optimistiska till tekniken.

Vid ett första möte med Rossi i slutet av februari fick de tillgång till det rena nickelpulver som är avsett att användas i energikatalysatorn, samt nickelpulver som enligt Rossi körts 2,5 månader i reaktorn.

Deras analys visar att det rena pulvret består av i princip rent nickel, medan det använda pulvret innehåller flera andra ämnen, främst 10 procent koppar och 11 procent järn.

– Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen, kommenterar Sven Kullander (se utförligare redogörelse nedan).

Mötet i februari ledde i sin tur till deras medverkan vid det nya testet i Bologna.

– Min övertygelse har stärkts väsentligt när det gäller att det är en energiutveckling som är långt utöver det man kan vänta sig, när jag nu har fått se och mäta, säger Sven Kullander.

– Allt som vi har fått reda på hittills hänger ihop. Det är ingenting som verkar vara något konstigt. Alla personer verkar vara hederliga och kompetenta, tillägger Hanno Essén.

Liksom vid diskussionen i februari tror de att fysiken i energikatalysatorn möjligen kan förklaras med en kombination av atom-, molekyl-, kärn- och plasmafysik. De är samtidigt skeptiska till detaljerade och hypotetiska teoribyggen i det här skedet och understryker istället behovet av mer mätdata.

De beskriver att Sergio Focardi och Giuseppe Levi har samma förhållningssätt, och ger sitt stöd för det synsättet.

Sergio Focardi, som Rossi samarbetat med under utvecklingen av energikatalysatorn, är emeritus professor vid Bolognas Universitet, medan Giuseppe Levi nu blir ansvarig för ett projekt med uppdragsforskning kring energikatalysatorn som fysikinstitutionen vid Bolognas universitet ska utföra åt Rossi. För detta betalar Rossi enligt ett kontrakt 500.000 euro.

Kullander och Essén är inte kopplade till det arbetet.

Under sitt besök i Bologna träffade de dock rektorn för Bolognas Universitet, professor Ivano Dionigi, och hade en längre diskussion med honom, Rossi, Focardi, Levi och Bianchini om projektet. Enligt Sven Kullander och Giuseppe Levi är ett kommande forskningssamarbete möjligt.

- - - -

Tio procent koppar finns i använt pulver

Analys av nickelpulver som använts i Rossis energikatalysator visar att en stor mängd koppar bildats. Sven Kullander ser det som bevis på en kärnreaktion.

För att koppar ska bildas av rent nickel måste atomkärnan i nickel ta upp en proton. Att detta möjligen sker i Rossis reaktor är anledningen till att begreppet kall fusion använts – det skulle då röra sig om fusion mellan atomkärnor hos nickel och väte.

Den term som många anser vara mer korrekt är dock LENR, Low Energy Nuclear Reaction.

NyT: Hur länge ska det använda pulvret ha körts i processen?

Kullander: Det använda pulvret har utnyttjats i 2,5 månad kontinuerligt med en effekt på 10 kW enligt uppgift (av Rossi). Det svarar mot en energiproduktion på 18 MWh med en förbrukning på max 100 gram nickel och två gram väte. Om produktionen skett med olja skulle två ton olja åtgått.

NyT: Vilka analyser har ni gjort på pulvret?

Kullander: Elementanalys och isotopanalys. Vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har elementbestämning skett med röntgenfluorescence (XRFS). Dr Erik Lindahl har gjort undersökningen. Vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala har både elementanalys och isotopanalys gjorts med inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). Docent Jean Pettersson har gjort mätningen.

NyT: Vilka resultat har ni fått vid analyserna?

Kullander: Båda mätningarna visar att det rena nickelpulvret innehåller huvudsakligen rent nickel och det använda pulvret skiljer sig åt genom att det finns förekomst av flera olika element, främst 10 procent koppar och 11 procent järn. Isotopanalysen vid ICP-MS instrumentet visar inte på någon avvikelse från den naturliga isotopsammansättningen för nickel och koppar.

NyT: Hur tolkar ni resultaten?

Kullander: Förutsatt att koppar inte är ett av additiven som använts som katalysator kan kopparisotoperna 63 och 65 bara ha bildats vid processen. Deras förekomst är alltså ett bevis på att kärnreaktioner ägt rum i processen. Det är dock märkligt att det från nickel-58 och väte ska kunna bildas koppar-63 (70%) och koppar-65 (30%). Det betyder att i processen ska ursprungliga nickel-58 ha växt med fem respektive sju atomära massenheter i samband med kärnomvandlingen. Det finns dock två stabila nickelisotoper med liten koncentration, nickel-62 och nickel-64 som skulle kunna tänkas bidra till kopparproduktionen. Enligt Rossi ingår inte koppar i additiven. 100 gram nickel hade använts under de 2,5 månaderna av kontinuerlig värmeproduktion med 10 kW. Med en enkel beräkning kan visas att en stor del av nicklet måste ha förbrukats om det rört sig om ”kärnförbränning”. Det är då något märkligt att inte isotopsammansättningen avviker från den naturliga.

NyT: Vilka ytterligare analyser planerar ni?

Kullander: Vi har ännu inte planerat något bestämt. Om det går att förfina isotopmätningen ytterligare skulle fler isotopmätningar vara viktiga att göra främst för att få bättre noggrannhet i massområdet 60 till 65 atomära massenheter. Vi har också diskuterat med Rossi om att installera en energikatalysator vid ett laboratorium i Uppsala för att kunna göra mer detaljerade mätningar. Dessa skulle kunna ingå i ett vetenskapligt samarbete med Bologna-universitetet.

Mats Lewan Av: Mats Lewan
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

1379 kommentarer Sortera: Senaste överst

5
5
1379
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Embraer får bygga Gripen i Brasilien

Embraer får bygga Gripen i Brasilien

Saab och Embraer har kommit överens om att det brasilianska flygföretaget får en framträdande roll vid försäljningen av Gripen till Brasiliens flygvapen. 76 kommentarer

Gigabit i kopparnätet

Gigabit i kopparnätet

Både Bell Labs och Fraunhoferinstitutet har lyckats med dataöverföring i gigabitområdet i telenätets kopparkablar. 40 kommentarer

Siemens lanserar kök 2.0

Siemens lanserar kök 2.0

Ugn och diskmaskin som kommunicerar via wi-fi-nätet med mobil eller surfplatta är starten på det Siemens kallar "kök 2.0". 32 kommentarer

LG: Då kommer
den rullbara tv:n

LG: Då kommer den rullbara tv:n

En papperstunn tv som är så böjbar att den kan rullas ihop är på gång, utlovar LG. 14 kommentarer

Toyota skrotar elbilen

Toyota skrotar elbilen

”Med den tekniknivå vi befinner oss på i dag behöver någon uppfinna ett batteri så bra att det vinner Nobelpris”, anser Toyotas forskningschef Mitsuhisa Kato. 353 kommentarer

BMW och Daimler laddar trådlöst

De båda tyska biltillverkarna BMW och Daimler ska ta fram en gemensam teknik för trådlös laddning av elbilar. 15 kommentarer

Annons
LIFX-lampan.

Så enkelt hackas smarta LED-lampor

Säkerhetsexperter fick tag på lösenord genom att låtsas vara en lampa. 28 kommentarer

Inget trassel med 
hörlurarna längre

Inget trassel med hörlurarna längre

Forskare har löst gåtan med att sladden till hörlurarna trasslar ihop sig. 15 kommentarer

Lyktstolpen laddar bilen

Lyktstolpen laddar bilen

Kasett som kopplas på stolpe ger en extra slurk el till bilar, cyklar, mopeder och mobiltelefoner. 35 kommentarer

Beställer tre stycken
isbrytande gasjättar

Beställer tre stycken isbrytande gasjättar

Daewoo ska bygga tre isbrytande gastankfartyg för de första reguljära arktiska transporterna från ryska Yamal till Europa och Asien. 14 kommentarer

Iphone 6-fronten 
går inte att krossa

Iphone 6-fronten går inte att krossa

Nu verkar Iphone-användarna kunna slippa ha en mobilskärm som går i miljontals bitar. En ny front går varken att repa eller knäcka. 72 kommentarer

Nya snurror alltmer sällsynta

Nya snurror alltmer sällsynta

I fjol tillkom knappt 600 MW i ny vindkraftseffekt, nästan en fjärdedel mindre än året innan. 401 kommentarer

Så snabbt blir 
badvattnet kallt

Så snabbt blir badvattnet kallt

Tysk mätsond studerar fenomenet. 5 kommentarer

Läsarnas favorit 
flög högt i helgen

Läsarnas favorit flög högt i helgen

Svenskt jaktplan steg till skyarna vid flyguppvisning i Storbritannien. 14 kommentarer

Planen: Cockpit 
– utan fönster

Planen: Cockpit – utan fönster

Placera piloterna nere i bagagerummet, anser Airbus. 56 kommentarer

Skulle du åka i ett plan utan fönster för piloterna?

Se resultatet
  • Ja 50%
  • Nej 50%
Rösta
Membranteknik ska 
rena avloppsvatten

Membranteknik ska rena avloppsvatten

Som första reningsverk i Sverige ska Henriksdalsverket i Stockholm utrustas med membranteknik. 9 kommentarer

400 hästar 
i nya XC90

400 hästar i nya XC90

Kombinationen förbränningsmotor och elmotor ger Volvos nya stadsjeep XC90 upp till 400 hästkrafter och ändå låga CO2-utsläpp. 196 kommentarer

Så raderar du ditt hus 
i Google Street View

Så raderar du ditt hus i Google Street View

För den som vill bli lite svårare att hitta finns nu ett sätt att radera sin bostad i kartfunktionen. 8 kommentarer

Funktionen som räddar kameran

Funktionen som räddar kameran

BILDSPEL. Trots mobiltelefonernas slakt av kompaktkameror finns det fortfarande ett segment som står sig i konkurrensen. Ny Teknik har testat sommarens fyra hetaste modeller. 23 kommentarer

Så dissekeras en Zlatan-sko
Så dissekeras en Zlatan-sko

Så dissekeras en Zlatan-sko

UNDER SKALET. Forza! Under Skalet har fått mild fotbollsfeber. Här kollar programledarna vad som egentligen finns i en fotbollssko. 2 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Tidningen tillbaka 20 augusti – välkommen in på webben

Tidningen tillbaka 20 augusti – välkommen in på webben

Nu tar pappret paus. Men på webben kör Ny Teknik vidare som vanligt i sommar. 1

Senaste quizen

    Senaste quizen
  • Kampsugna

    Är du redo att möta gladiatorerna?

  • Ur djupet

    Vad vet du om Sveriges mest kända vrak?

Alla våra quiz
Slutrullat för Volvo XC90

Slutrullat för Volvo XC90

Efter 12 år och 636143 tillverkade bilar upphör produktionen av Volvo XC90. 10

Rolls Royce slår rekord

Rolls Royce slår rekord

Försäljningen skjuter i höjden. 3

Sommarmuseer på Österlen

Sommarmuseer på Österlen

Här är Kaianders Semplers semestertips. 1

Kommunistlyx till salu

Kommunistlyx till salu

Ordförande Maos vän köpte sig en Mercedes Pullman 600. Nu säljs den på auktion i originalskick. 8

Mer byggmaterial kan återvinnas

Mer byggmaterial kan återvinnas

Rapport: Byggsektorn borde kunna bli bättre på att återvinna material. 1

Smarta klockor på Googles konferens

Smarta klockor på Googles konferens

Nu tar sig nätjätten in i fler prylar. 12

Tre råd för att logga ut inför semestern

Tre råd för att logga ut inför semestern

Här är det bästa du kan göra för att inte tänka på jobbet när du är ledig. 5

3d-skrivare tar plats i skolan

3d-skrivare tar plats i skolan

Elever skriver ut sina egna hus.

”Jag vill göra skillnad”

”Jag vill göra skillnad”

Politisk veteran och snart nybliven ingenjör, Yvonne Ruwaida sadlar om. 18

Elhoj från Harley-Davidson

Elhoj från Harley-Davidson

Harley-Davidson lanserar sin första eldrivna motorcykel. 20

Skratta dig till ett konstverk

Skratta dig till ett konstverk

Störst fysisk reaktion vinner. 2

Gripklon hittar rätt med laser

Gripklon hittar rätt med laser

Roboten ser själv detaljerna och plockar dem från pall. 3

Osynligt bullerplank segrade vid Bromma

Osynligt bullerplank segrade vid Bromma

Segraren utsedd i 100 000-kronorstävlingen. 26

Svenska Tail-f och Pingdom uppköpta

Svenska Tail-f och Pingdom uppköpta

Bolagen omsatte 22 respektive 28 miljoner kronor år 2012. 4

jobb149 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Draken flyger igen

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se