Alger kan ge grönt bilbränsle
Av: Charlotta von Schultz
Publicerad
8 april 2008 14:40
13 kommentarer
Senaste av Johan 16 april 2008 18:10
Manipulerade alger kan producera stora mängder billig vätgas med hjälp av fotosyntes. Det hoppas en grupp forskare vid den amerikanska energimyndigheten.
Det är bättre att tanka bilen med vätgas från alger än med etanol från exempelvis majs. Det anser en forskargrupp vid den amerikanska energimyndigheten Department of Energys forskningscenter Argonne National Laboratory.
Att vissa typer av alger kan producera vätgas med hjälp av ett enzym är ingen nyhet. Problemet är att det rör sig om små mängder. Men nu vill forskarna få algerna att öka takten rejält genom att föra in den vätgasproducerande delen av enzymen i fotosyntesprocessen. I bästa fall hoppas de att algerna sedan ska producera lika mycket vätgas som syre.
Forskarna lyfter fram flera fördelar med sådant algtillverkat bränsle jämfört med etanol från majs. Algerna kan odlas nästan var som helst, är lätta att skörda och gör inte anspråk på bördig jordbruksmark.
- Det är ett problem numera med biobränslegrödor som konkurrerar med matgrödor. Alger erbjuder ett alternativ, säger kemisten David Tiede i ett uttalande.
Han nämner dock att forskningen befinner sig i ett tidigt stadium.
De amerikanska forskarna är långt ifrån ensamma om att försöka utvinna biobränsle ur snabbväxande och lättodlade alger. Det pågår många andra försök runt om i världen för att producera såväl vätgas som biodiesel.
Ny Teknik Jobb
- SpecialistWestinghouse Electric Sweden AB
- ProjektledareSGU, Sveriges geologiska undersökning
- Specialist strömningsberäkningarWestinghouse Electric Sweden AB
- LabteknikerEnergitekniskt centrum i Piteå
- Miljö- & arbetsmiljöingenjörABB AB HR Center
- UniversitetslektorKarlstad universitet
-
Powertrain Sales Manager
- Konsulent VannkraftVattenfall Business Services Nordic AB
-
Senior Controls Engineer
-
Miljöanalytiker
Nyheter/Energi
Annons
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- PA, POM, PEHD, PP, PETP......är alla förkortningar på olika sorters konstruktionsplaster. Används till olika maskindelar.
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Skador på ditt gods?Här finns tekniken som hjälper dig att lösa problemet>>
- Biomedicinska patent.Vi har en bred kompetens på det medicinska området.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- SolidEngineer ABKostnadsfritt, Lärorikt, Socialt, Inspirerande! Vårens Nya seminarier: Maskintillverkning, Grön Design, Inredning & Design. Läs mer>>
- Avancerad teknologi för professionell fräsning.CNC-Mini-Tools från Datron. Högsta matning och perfekta snittkanter i aluminium och plast.
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Kostar ditt system för mycket?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Johan 16 april 2008 18:10 Sortera: Senaste överst
Vätgas
Vätgas är ovanligt i amtmosfären eftersom vätgas är så lätt att det kan fly från jordens gravitation relativt enkelt.
Om nu hela världen skulle gå över till vätgas som bränsle riskerar man inte att vätgasen så småningom blir en bristvara? (eftersom man kan förutsätta ett stort läckage till atmosfären och därmed till rymden? =)
RE:Mårten
om man skulle använada vätgasen i en bränslecell med syre och vätgas, skulle utsläppen bara bli vatten då väsgasen binds med syret.
RE:JW
Jo det vet jag. Det läckage jag syftade på skulle vara från svårigheten att lagra och hantera vätgasen innan den får reagera i bränslecellen/motorn.
Vätgas är en korkad bärare av energi
Om man nu använder alger för att producera biomassa så är vätgas ganska onödig omväg i fallet som funktion av energibärare. Vätgas har en mängd tekniska problem som inte andra kolföreningar som man skulle hellre ha. Ex skulle man med alger kunna producera oljor, alkoholer, eller gaser som metan, etan, etc. Att snöa in på vätgas pga att slutprodukterna inte innehåller CO2 är ju galet då CO2 i sig inte är farlig som alla vet. Man kan fortfarande (långt i framtiden) ha bränsleceller, som reformerar bränslet i processen när bränslet konsumeras.
RE: Mårten
Ja, Mårten, jag undrar också: om hela världen om säg 100 år drivs av vätgas, och det vid framställning och hantering kontinuerligt sker säg 1% läckage, hur lång tid tar det innan haven är tomma på vatten? (och atmosfären full med syre...)
Nån som vet om det är en reell risk?
Oops några vätgas-alger smet visst...
Om det är genmanipulerade alger som ska producera vätgas så får vi kanske andra problem i framtiden än CO2 !
Nu kommer de moderna "regnmakarna".
Så ni räknar med lite förlust av vätgas här och var i produktionen. Somliga anser det också att H2 lämnar den jordiska atmosfären.
Men på vägen mot världsrymden måste H2 pasera ozonskikten. Vad händer med O3 (Ozon) vid en överbelastning av H2. O3 räknas som en ganska radikal ämne som kan bryta upp många stabila kemiska föreningar. Med H2 på överflöd blir den livsviktiga ozonskikten mycket kortlivade fenomen. Visserligen blir slutresultaten vatten av denna oönskade möten mellan H2 och O3 men det där regnet skulle bli katastrofalt för de som kommer att uppleva det.
later ogenomtankt nar det galler konsekvenser
formodligen ett hot for bade ozonet och vattennangden pa jorden langsiktigt?
Varfor inte lata alger producera stora mangder cellulosa eller annan kolvate istallet direkt i havet, vilket kan anvandas far framstallning av flytande branslen sasom metanol och DME.
Alger -> Olja
Det är smartare att göra olja av alger. En bättre nyhet dessutom.
http://biz.yahoo.com/iw/080407/0384196.html
Angående väteläckage
En teori framfördes om huruvida vätgas som är så lätt, kan läcka ut ur atmosfären tills vi inte har något väte kvar och inget vatten heller. Två frågor följer.
1. Har vi inte genom allt kolväte som pumpats upp ur jorden tillfört en hel massa väte?
2. Vätgas används ju för att det är reaktivt, skulle det kunna ta sig hela vägen ut ur atmosfären utan att reagera på vägen. Och då menar jag inte enbart vid kontakt med ozon utan även med t ex den starka strålning som borde få vätgasen att falla sönder i radikaler.
Vätgas genereras dessutom ständigt, och jorden har funnits i ett par miljarder år, men väte finns det rätt mycket av.
Re: Anton
1. Jo, men det kom ju också från jorden, så netto är det ingen förändring.
2. Jag har fått lära mig att anledning till att atmosfären inte inehåller vätgas beror (bl.a.) på att vätgas helt enkelt avdunstar från jorden.
Väte genereras ju inte i alla fall, det finns bundet i en massa olika former (som vatten och kolväten) som sedan kan omvandlas till (och från) vätgas.
Jag vill inte påstå att det är något problem, det finns massor med väte som du säger, men jag har aldrig sett eller hört någon resonera om det. Att det skulle kunna påverka ozonskiktet låter också interesant.
Vätgas är väldigt svårt att hanskas med rent tekniskt, det läcker till och med genom metallbehållare tex. Och det är riskablet att hanskas med brandfarliga ämnen i tryckbehållare. Så allt snack om vätgas låter inte helt genomtänkt hur det än är med den här saken.
Fiktivt problem!
De problem Ni målar upp verkar så avlägsna att det troligen har hittats andra lösningar på energiproblemen långt innan det ens är märkbart. Troligen har vi förintat oss långt innan på något annat sätt.
Förstår inte varför Ni som kommenterar envisas med kolväten? Bränsleceller fungerar bäst med vätgas och förbränningsmotorer har som bäst en max verkningsgrad c:a 40% . Verkar inte särskilt intelligent.
K.A.J
RE: Kurth Johansson
Anledningen till användningen av kolväten är att dessa är energieffektivare ur helhetssynpunkt, alltså om vi kikar på verkningsgraden för hela försörjningskedjan. Kort sagt; det åtgår mindre energi vid källan med kolväten relativt vätgas.
Sedan är du nog ensam om att tro att en förbränningsmotor har en max verkningsgrad på ca 40%. Faktum är att det finns förbränningsmotorer med verkningsgrader upp till ca 60%. Dessutom klarar ex. solid oxid bränsleceller att köra på vissa kolväten direkt utan reformering under förutsättning att bränslet är svavelfritt. Jämfört med förbränningsmotorer är dock SOFC's tunga för en given effekt och mycket dyra.