Vätgas är ovanligt i amtmosfären eftersom vätgas är så lätt att det kan fly från jordens gravitation relativt enkelt.
Om nu hela världen skulle gå över till vätgas som bränsle riskerar man inte att vätgasen så småningom blir en bristvara? (eftersom man kan förutsätta ett stort läckage till atmosfären och därmed till rymden? =)

om man skulle använada vätgasen i en bränslecell med syre och vätgas, skulle utsläppen bara bli vatten då väsgasen binds med syret.

Jo det vet jag. Det läckage jag syftade på skulle vara från svårigheten att lagra och hantera vätgasen innan den får reagera i bränslecellen/motorn.

Om man nu använder alger för att producera biomassa så är vätgas ganska onödig omväg i fallet som funktion av energibärare. Vätgas har en mängd tekniska problem som inte andra kolföreningar som man skulle hellre ha. Ex skulle man med alger kunna producera oljor, alkoholer, eller gaser som metan, etan, etc. Att snöa in på vätgas pga att slutprodukterna inte innehåller CO2 är ju galet då CO2 i sig inte är farlig som alla vet. Man kan fortfarande (långt i framtiden) ha bränsleceller, som reformerar bränslet i processen när bränslet konsumeras.

Ja, Mårten, jag undrar också: om hela världen om säg 100 år drivs av vätgas, och det vid framställning och hantering kontinuerligt sker säg 1% läckage, hur lång tid tar det innan haven är tomma på vatten? (och atmosfären full med syre...)
Nån som vet om det är en reell risk?

Om det är genmanipulerade alger som ska producera vätgas så får vi kanske andra problem i framtiden än CO2 !

Så ni räknar med lite förlust av vätgas här och var i produktionen. Somliga anser det också att H2 lämnar den jordiska atmosfären.
Men på vägen mot världsrymden måste H2 pasera ozonskikten. Vad händer med O3 (Ozon) vid en överbelastning av H2. O3 räknas som en ganska radikal ämne som kan bryta upp många stabila kemiska föreningar. Med H2 på överflöd blir den livsviktiga ozonskikten mycket kortlivade fenomen. Visserligen blir slutresultaten vatten av denna oönskade möten mellan H2 och O3 men det där regnet skulle bli katastrofalt för de som kommer att uppleva det.

formodligen ett hot for bade ozonet och vattennangden pa jorden langsiktigt?
Varfor inte lata alger producera stora mangder cellulosa eller annan kolvate istallet direkt i havet, vilket kan anvandas far framstallning av flytande branslen sasom metanol och DME.

Det är smartare att göra olja av alger. En bättre nyhet dessutom.

http://biz.yahoo.com/iw/080407/0384196.html

En teori framfördes om huruvida vätgas som är så lätt, kan läcka ut ur atmosfären tills vi inte har något väte kvar och inget vatten heller. Två frågor följer.
1. Har vi inte genom allt kolväte som pumpats upp ur jorden tillfört en hel massa väte?
2. Vätgas används ju för att det är reaktivt, skulle det kunna ta sig hela vägen ut ur atmosfären utan att reagera på vägen. Och då menar jag inte enbart vid kontakt med ozon utan även med t ex den starka strålning som borde få vätgasen att falla sönder i radikaler.

Vätgas genereras dessutom ständigt, och jorden har funnits i ett par miljarder år, men väte finns det rätt mycket av.

1. Jo, men det kom ju också från jorden, så netto är det ingen förändring.
2. Jag har fått lära mig att anledning till att atmosfären inte inehåller vätgas beror (bl.a.) på att vätgas helt enkelt avdunstar från jorden.

Väte genereras ju inte i alla fall, det finns bundet i en massa olika former (som vatten och kolväten) som sedan kan omvandlas till (och från) vätgas.

Jag vill inte påstå att det är något problem, det finns massor med väte som du säger, men jag har aldrig sett eller hört någon resonera om det. Att det skulle kunna påverka ozonskiktet låter också interesant.

Vätgas är väldigt svårt att hanskas med rent tekniskt, det läcker till och med genom metallbehållare tex. Och det är riskablet att hanskas med brandfarliga ämnen i tryckbehållare. Så allt snack om vätgas låter inte helt genomtänkt hur det än är med den här saken.

De problem Ni målar upp verkar så avlägsna att det troligen har hittats andra lösningar på energiproblemen långt innan det ens är märkbart. Troligen har vi förintat oss långt innan på något annat sätt.

Förstår inte varför Ni som kommenterar envisas med kolväten? Bränsleceller fungerar bäst med vätgas och förbränningsmotorer har som bäst en max verkningsgrad c:a 40% . Verkar inte särskilt intelligent.

K.A.J

Anledningen till användningen av kolväten är att dessa är energieffektivare ur helhetssynpunkt, alltså om vi kikar på verkningsgraden för hela försörjningskedjan. Kort sagt; det åtgår mindre energi vid källan med kolväten relativt vätgas.

Sedan är du nog ensam om att tro att en förbränningsmotor har en max verkningsgrad på ca 40%. Faktum är att det finns förbränningsmotorer med verkningsgrader upp till ca 60%. Dessutom klarar ex. solid oxid bränsleceller att köra på vissa kolväten direkt utan reformering under förutsättning att bränslet är svavelfritt. Jämfört med förbränningsmotorer är dock SOFC's tunga för en given effekt och mycket dyra.