Varningen kommer från brandingenjören David Widlund - en av Sveriges bästa utredare när det gäller elbränder.

- En för löst eller för hårt åtdragen skruv i en kontakt kan orsaka brand. Men elektrikerna får väldigt sällan veta vad det var för elfel och vad man kom fram till i brandutredningen, säger han till Ny Teknik.

Nu har han skrivit en bok om elbränder, hur de kan förhindras och hur man hittar brandorsaken är i en helt utbrunnen lokal.

- Det här är CSI i verkligheten, säger David Widlund.

Sex hundra timmars jobb
David Widlund har lagt ned sex hundra timmar på boken ”Elektricitet och bränder med inriktning på brandutredning”.

Den ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB tillsammans med Statens kriminaltekniska laboratorium och Brandskyddsföreningen-Elektriska nämnden.

Det är den första boken på svenska som bara handlar om elektricitet och bränder.

- Det finns inte många böcker om brandförlopp över huvud taget och nästan inget skrivet om hur man kopplar brandförlopp och brandutredning. Det är ett outforskat område som jag kände att jag ville ge mig in på, säger David Widlund.

Hur man hittar brandkällan
Han har illustrerat sin bok med hundratals bilder som ska hjälpa brandutredarna att förstå brandorsakerna, vad de ska leta efter och var de ska leta för att hitta brandkällan.

- Jag räknar med att det blir en kursbok inom elutbildning både i gymnasiet och på högskolorna och kanske också på utbildningarna för brandingenjörer och brandutredare, säger han.

Brandingenjör från Lund
Själv är han utbildad brandingenjör från Lunds tekniska högskola, han har gått räddningstjänstutbildning och utbildning för brandutredare.

- Men jag är elektriker i botten och den kombinationen ger mig unik erfarenhet som brandutredare, säger han.

Gnistan är 3000 grader
Det första David Widlund gör när han söker brandorsaker är att lokalisera alla elektriska ledningar och handgripligt följa deras väg för att visa var branden har börjat.

- En gnista från en glappande kontakt har en temperatur på 3 000 grader. Det räcker för att starta en brand. Du anar inte hur bra vanlig plast brinner, säger David Widlund.

Glappkontakt vanligast
Ny Teknik träffar honom på hans arbetsplats på ledningscentralen för Södertörns brandförsvar vid Lindvreten utefter E4:an vid Kungens Kurva söder om Stockholm.

Han tar fram Leica-mikroskopet och visar hur man med 35 gångers förstoring kan se på en brunnen elledning om det är den som orsakat branden eller inte.

- Glappkontakt är vanligare än man tror. En elektriker, eller hemmafixar, som inte dragit åt skruvarna ordentligt kan orsaka enorma skador, säger David Widlund.

McDonalds fritös felkonstruerad
Det kan också handla om konstruktionsfel, till exempel i de fritöser som hamburgerrestaurangen McDonalds i Sverige använder. De har brunnit vid ett par tillfällen det senaste året.

- Varje gång fritösen ska tömmas och rengöras viker man upp elementen som hettar upp frityroljan. Efter några tusen sådana manövrar blir det skador på elledningen och det har orsakat flera bränder, säger han.

Det var David Widlund som lokaliserade brandorsaken och nu måste McDonalds se över alla sina fritöser.

Elektriska smältskador
Bokens huvudkapitel handlar om elektriska smältskador som kan orsaka brand.

1. Glappkontakt som resulterar i en ljusbåge eller gnista som kan tända eld på omgivande plast.

2. Vagabonderande strömmar, som innebär att strömmen ”läcker ut” från den elektriska kretsen till något metallföremål som börjar glöda.

3. Överbelastning som beror på att för många förbrukare kopplats till samma säkring.

4. Överhettning.

5. Överledning (kortslutning).

6. Överspänning.

- På 70-talet var det vanligt att kaffebryggare orsakade brand. Sedan hade vi kylskåpskompressorerna från Danfoss där startreläet på kompressorer tillverkade före 1994 kunde ge ifrån sig gnistor som tände eld på plasten i startreläet och sedan vidare till damm, plast och isolering runt kompressorn, säger David Widlund

Han har i boken ställt tio testfrågor som läsaren får svara med etta, kryss eller tvåa.

Testa dig själv. Vad kan hända i följande 10 fall.

1. Brand med lågor.

x. Inga lågor men däremot rök.

2. Varken rök eller lågor

Här är frågorna:

a) Strykjärn, 1200 W, placeras påslaget på maxeffekt mot ett bomullstyg.

b) Brödrost, 1300 W, med fyra rostbrödskivor som fastnar nere i tillslaget läge.

c) Fläkt, 2000 W, påslaget på maxeffekt. Fläkten täcks med bomullstyg.

d) Element, 600 W, som påslaget täcks med bomullstyg.

e) Matolja i en kastrull på en påslagen sprisplatta, 1500 W. Matoljan är cirka 0,5 cm djup.

f)Tänd halogenlampa, 500 W, läggs mot en spånskiva.

g) En tänd vanlig glödlampa på 60 W bäddas in i fyra lager lakan på båda sidor – fyra lager under lampan och fyra lager ovanpå lampan.

h) En tänd vanlig glödlampa på 100 W bäddas in i fyra lager lakan på båda sidor, samma som med 60 W-lampan.

i) En tänd halogenlampa på 20 W (bordslampa) läggs mot åtta lager bomullslakan.

j) En tänd kronljuslampa på 25 W bäddas in i fyra lager lakan på båda sidor, samma som i exemplen ovan.

Alla tester gjordes under 30 minuter.