Finanskrisen har blivit hela industrins kris. Nästan 100 000 personer varslats i Sverige under det senaste halvåret. Bland andra Maud Olofsson har hävdat att det kommer nya jobb inom förnybar energi, som kan kompensera för varslen.

En sammanställning gjord av Ny Teknik visar att de nya jobben inom sol- vind och vågenergi inte på långa vägar räcker till. Under 2009 och 2010 handlar det totalt om bara några hundra nya arbeten. Företagens expansionsplaner är ”på längre sikt” och ofta villkorade av att företagen får offentligt stöd. Samma finanskris som drabbat fordonsindustrin försvårar investeringar i ny kraftproduktion och i nya fabriker.

Vi har bett näringsministern kommentera Ny Tekniks sammanställning. Det här är hennes svar:

1. Har vi, enligt din mening, gett en felaktig bild av verkligheten? I så fall hur?
- Jag tror att man ska vara försiktig att dra allt för långtgående slutsatser av en rundringning till 10 företag, däremot är det naturligtvis så att den globala finanskrisen slår mot alla branscher. Enligt Swentec fanns det 4887 stycken miljöteknikföretag i Sverige 2007 och antalet anställda i branschen ökade med 6 procent bara mellan 2006 och 2007, vilket motsvarar drygt 2000 personer. Den satsning på förnybar energi som regeringen gör med Sveriges nya klimat- och energipolitik kommer att påverka energi och miljöbranschen positivt.

2. Hur många nya jobb kommer inom förnybar energi 2009 och 2010 enligt din uppfattning?
- Regeringen är generellt försiktig med sådana uppskattningar. Jag kan däremot konstatera att Svensk Vindenergi sagt att utbyggnaden av vindkraft kan skapa cirka 18 000 nya årsarbeten i Sverige fram till 2020, tack vare regeringens nya klimat- och energipolitik. LRF:s tidiga uppskattningar visar att ökningen av den förnybara energin kan leda till mer än 20 000 nya jobb under samma period. Så förhoppningsvis kommer en hel del jobb redan under de två närmaste åren.

3. Flera av de företag vi pratat med har planer som skulle kunna ge många jobb på lite längre sikt, men förutsätter olika former av stöd och riskkapital. Vad kommer du att göra för att de här företagen ska kunna växa snabbare?
- Det är därför regeringen satsar på bland annat det. I statsbudgeten finns klimat- och energisatsningar på över 3 miljarder kronor, den största satsningen någonsin. Särskilt lyfte vi här fram kommersialisering och ny energiteknik som det totalt avsattes ytterligare 875 miljoner kronor för. Till det ska läggas alla generella satsningar för att öka riskkapital som vi har gjort, exempelvis i form av avvecklandet av förmögenhetsskatt och förstärkt förmånsrätt för bankerna. Men jag tror att det behövs ännu mer pengar. Jag vill verkligen uppmana riskkapitalister runt om i landet att nu rikta blickarna mot miljöteknikbolagen. Det är där framtiden finns.

4. Mer än 100 000 människor i Sverige håller nu på att förlora jobbet. Måste nästan alla av dem ställa in sig på att vara arbetslösa mer än ett år?
- Den globala kris vi står inför innebär tuffa tider för många och så länge finanskrisen pågår kan ingen säga när det vänder. Vårt fokus är både att skapa nya jobb men också möta varje enskild person som förlorar jobbet med stöd och hjälp att komma tillbaka.

5. Kan du se något annat område än förnybar energi där det skapas nya jobb 2009 och 2010? Var i så fall, och hur många jobb rör det sig om?
- De nya jobben kommer att växa i tjänstesektorn och i de små företagen. Det är dem som de senaste åren har anställt. Ett exempel kan vara välfärdsexport. I exempelvis Tyskland kommer man inom några år behöva en stor utbyggnad av barnomsorgen. Här har Sverige unik kunskap.

6. Vad kommer du att göra för att skapa jobb de närmaste åren? Är det något som ”marknaden” får lösa eller kommer regeringen att göra något?
- Jag tror inte någon har missat att regeringens fokus ligger på jobb. Jag arbetar varje dag med att göra det enklare, roligare och lönsammare att vara företagare. Nu, med den globala krisen, är det arbetet viktigare än någonsin.

Det är därför vi nyligen beslöt om såväl sänkta arbetsgivaravgifter som utökat HUS-avdrag (mer känt som ROT-avdrag). Vi jobbar nu också med att öppna upp verksamhet inom den offentliga sektorn för konkurrens.