Det är de statliga riskkapitalfonderna och myndigheterna som vid sidan av Volvo satsar mest riskkapital i de nya svensk miljö- och energiteknikbolagen. De privata riskkapitalfonderna går mest och lurpassar på varandra – och har svårt att fylla sina fonder.

- Det är inte precis någon hög riskaptit just nu, säger Erica Landin på analysföretaget Redeye.

Staten och Volvo står tillsammans för mellan hälften och en tredjedel av alla de investeringar i svenska cleantechbolag som gjorts i år, enligt Ny Tekniks kartläggning.

Energimyndigheten har sexton unga cleantech-bolag under sina vingars beskydd och Industrifonden har sju bolag. Ett annat statligt riskkapitalbolag är Sjätte AP-fonden som totalt har gjort tre cleantechinvesteringar.

Totalt finns det tjugosex cleantechbolag i den statliga portföljen, varav fyra har gjorts i år. Ingen annan aktör har satsat i så många svenska cleantechbolag.

Men just i år är det Volvos riskkapitalbolag Volvo Technology Transfer som är flitigast. VTT har i år investerat i sex cleantechföretag, bland annat Chromogenics som också Industrifonden har investerat i under 2007.

Chromogenics i Uppsala är det svenska cleantechbolag som är mest populärt hos riskkapitalet. En enkel poängberäkning som redovisas i en annan artikel visar att Chromogenics är vida överlägset andra bolag i popularitet.

Trögt att fylla riskfonderna
En av de nya riskkapitalfonder som enbart inriktat sig på den här typen av miljöteknikfonder är Sustainable Technologies Fund, som haft som målsättning att ta in 600 miljoner kronor i investeringskapital.

I början av året hade STF gjort ”en första stängning” på 100 miljoner kronor.

Hur mycket fonden har i dag vill inte investeringschefen Anders Frisk uppge, men han säger att STF gjorde sin första investering i somras – 15 miljoner kronor i företaget Swebo Bioenergy i Boden, som utvecklat en småskalig teknik för förbränning av bland annat hästspillning.

På marknaden talas det emellertid om att det är trögt att få in kapital till de renodlade cleantechfonderna.

- Om man inte lyckas få igång sin fond inom en viss tid kan det vara kört, säger Erik Olsson, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

En andra renodlad cleantech-fond är Greencap Cleantech Venture Partner, som startade i våras och har som mål att få in 1 miljard kronor.

Tidigare i år sade en av grundarna Fredrik Billing att han räknade med att börja investera före jul.

Så långt har dock inte Greencap hunnit. Fredrik Billing arbetar fortfarande med att fylla fonden med kapital.

-Det är en process som tar lång tid, säger han.

Provider siktar på 1,4 miljarder
Riskkapitalbolaget Provider Venture, som är ett av veteranbolagen på den svenska riskkapitalmarknaden, har fått in 700 miljoner kronor i sin cleantechfond. Det är hälften av målsättningen.

Styrelseordföranden Johan Hernmarck räknar dock med att fonden ska vara igång och investera i slutet av första kvartalet nästa år.

-Vi kommer att satsa på bolag som befinner sig i expansion eller är på väg ut på den internationella marknaden, säger Johan Hernmarck.

De universitetsanknutna inkubatorverksamheterna och riskkapitalfonderna är dock aktiva – Chalmers Innovation och Ideon Innovation utmärker sig med en rad unga forskningsbolag, liksom KTH som också samarbetar med Sting i Kista.

Delade meningar hos riskkapitalister

Industrifondens Stefan Jakelius:
”Vi ser gärna att det finns fler som investerar för vi gillar att investera tillsammans med andra och dela på riskerna. Men vi ser inte rikgit att det kommer fler riskkapitalbolag. Skälet är att affärslogiken ser annorlunda än för traditionella företag som it, telekom, life science och bioteknik och den man måste lära sig.

SEB Företagsinvests David Sonnek:
”Jag aktar mig noga för att lova att vi har en specifik fond som satsar på cleantech. Vi vill göra investeringar tillsammans med andra och det har vi inte haft några problem med. Vi har 4-5 stycken som vi kan göra detta med. Vi kommer att fortsätta satsa på företag som utvecklar batterier, filter, förbränningsprocesser och reningsprocesser – teknik som kan plocka in i större bolagsstrukturer.

Pär Hedberg, Sting Capital:
”Vi jobbar med nystartade företag och tycker att flödet är ganska starkt. Betydligt starkare än för två år sedan. Skillnaden mot it-boomen är att det här finns en rejäl efterfrågan, ett problem som måste lösas. Så var det inte 1999 med it – då skapades det ett behov många gånger. Det gör att risken för en bubbla är betydligt mindre med cleantech.