1. Pumpkraftverk n Vatten pumpas från en reservoar till en damm på högre nivå. När el behövs strömmar vattnen ner igen genom en turbin. De första pumpkraftverken byggdes i Schweiz och Italien för mer än 100 år sedan. + Etablerad teknik för storskalig energilagring. - Stort ingrepp i naturen.

2. Akvifär En akvifär kan liknas vid en gigantisk termos i marken. En stor anläggning finns på Arlanda flygplats. På sommaren hämtas kallt vatten ur avkifären för att kyla byggnaderna och det varma vattnet pumpas sedan tillbaka i akvifären. På vintern används det varma vattnet för uppvärmning samtidigt som kallt vatten pumpas ner i akvifären. + Låga driftskostnader. - Kräver lämpliga markförhållanden.

3. Litiumjonbatterier. Flera olika typer av batterier används för energilagring. Litiumjon är en batterityp som slagit igenom för bärbara produkter och anses lovande även för storskalig lagring. ABB har till exempel presenterat ett energilagringssystem som bygger på litiumjonbatterier från franska Saft. + Hög energitäthet jämfört med andra batterier - Dyra

4. Superkondensatorer. Genom en större inre yta för att hålla laddning klarar superkondensatorer att lagra 1000-tals gånger mer laddning än en vanlig kondensator. De kan snabbt laddas upp och laddas ur vilket gör att de ofta används i hybridfordon för att ta hand om bromsenergi. Scania testar till exempel superkondensatorer i vissa hybridbussar. + Längre livslängd än batterier. - Lägre energiinnehåll per viktenhet än batterier

5. Flödesbatterier (på bilden Fraunhofers modellbil som drivs med ett flödesbatteri). Det finns en rad olika typer av flödesbatterier. Den gemensamma nämnaren är att de använder flytande elektrolyter som lagras i tankar. Ju större tankar, desto mer energi kan lagras. Forskare vid tyska Fraunhoferinstitutet tänker sig till och med att bilar med ett flödesbatteri skulle kunna tankas med ny elektrolyt. + Lång livslängd - Förhållandevis låg energitäthet.

1. Vätgas. Under sommaren kan vindkraften tillverka vätgas genom elektrolys. Vätgasen lagras och kan sedan användas vid behov, antingen i en förbränningsmotor eller så kan vätgasen driva en bränslecell som genererar el. + Stor mängder energi kan lagras. - Stora förluster och svårt att lagra vätgas.

7. Tryckluft. Elström från vindkraftverk driver pumpar som pressar ner komprimerad luft i berglager. Luften används sedan för att driva en turbin antingen som ren luft eller uppblandat med naturgas. I världens finns ett fåtal storskaliga anläggningar som använder denna teknik. En av dem drivs av EON i tyska Huntorf och har en kapacitet på 290 MW. I amerikanska Norton planeras en stor anläggning med en kapacitet på 2700 MW. + Passar för storskalig lagring. - Förluster i form av värme.

8. Svänghjul. Svänghjul lagrar energi i form av rörelseenergi hos skivor som snurrar i vakuum. De används i dag som backup till exempel vid elavbrott innan reservkraften hunnit komma igång. Nu ökar intresset för att använda svänghjul i stor skala för att stabilisera elnätet. I New York bygger amerikanska Beacon Power en 20 MW anläggning +Kan snabbt leverera hög effekt. - Begränsad lagringskapacitet.

9. Is. Att lagra energi som is är aktuellt i varma länder med mycket luftkonditionering. Isen tillverkas på natten när belastningen på elnätet är låg. På dagen får den smältande isen kyla byggnaden. Tekniken testas bland annat i Kalifornien av företaget Ice Energy. + Minskar belastningen på elnätet när det är som varmast. - Förluster när el används för att tillverka is.

10. Salt. Ett sätt att lagra solenergi är att använda tusentals speglar som riktar solljuset mot en solfångare i toppen av ett torn. Värmen från solen används för att hetta upp en saltsmälta till mer än 1000 grader. Den heta smältan lagras och när energin behövs används värmen för att driva en ånggenerator. En annan typ av saltlagring, som bygger på vätskeabsorption, används av det svenska företaget Climatewell som lagrar solvärme i saltet litiumklorid. + Effektivt sätt att lagra solvärme. - Tekniken med saltsmälta är ännu outvecklad.