Den svenska atombomben

Bombtesterna i Nausta utanför Jokkmokk är det närmaste en riktig atombombssmäll som Sverige kommer under sin 25-åriga kärnvapenhistoria.

Den svenska atombomben

Det svenska svampmolnet fyller himlen i Jokkmokk. Här är kulmen på det hemliga svenska atombombsprojektet, som 1985 avslöjades i Ny Teknik. I 25 år drev svenska militärer, politiker och högt uppsatta tjänstemän ett projekt som slukade tiotals miljarder kronor.

Annons
Den svenska atombomben

Blågult kärnvapen (klicka för större grafik).

Den svenska atombomben

Nils Bohr.

Den svenska atombomben

Tage Erlander.

Den svenska atombomben

Glenn Seaborg (Sjöberg).

Den svenska atombomben

Sigvard Eklund.

Verktyg

Under ett kvarts sekel pågick hemlig forskning på en svensk atombomb. Vid Försvarets forskningsanstalt började de trevande försöken kort efter att svampmolnen skingrats över Japan. Och de sista experimenten på vapenplutonium gjordes i februari 1972.

Under tiden hade de svenska atombombsforskarna konstruerat allt som behövdes för att starta bombtillverkningen med ett par månaders varsel.

Den 28 augusti 1957 skakas den svenska lappmarken av en kraftig detonation. Tryckvågen sprider sig många kilometer från detonationsplatsen, och förstör byggnader, fordon och elektronik på sin väg. Det största svampmolnet reser sig en kilometer över den svenska moränmarken.

Bombtesterna i Nausta utanför Jokkmokk är det närmaste en riktig atombombssmäll som Sverige kommer under sin tjugoåriga kärnvapenhistoria. Syftet är att se hur natur och materiel klarade det enormt höga trycket från en kärnvapensmäll.

Vid det första försöket 1956, med kodnamnet Sirius, detonerar tre laddningar med det konventionella sprängämnet bonyl. Laddningarna var på 600 kilo, 6 ton respektive 60 ton, där varje ton motsvarar 600 kilo trotyl. Året efter genomförs det andra försöket, med kodnamn Vega, där två laddningar skjuts av. Den ena på 5 ton och den andra på 36 ton bonyl.

Men det är den äkta varan man är ute efter. Som så många andra nationer i världen efter andra världskriget vill även Sverige ha kärnvapen i sin arsenal. Utan atombomber är landet ett lätt byte för fienden, argumenterar bland andra Nils Swedlund, försvarsstabschef och senare ÖB.

Jämfört med andra länder har Sverige en rad fördelar som gör det möjligt att skaffa nymodigheten. Här finns obegränsad tillgång på uran, här finns vetenskaplig och teknisk kompetens och här finns en industri och en infrastruktur som inte sargats av kriget.

Till en början gör den svenska regeringen ett antal försök att få tillgång till amerikansk kärnvapenteknologi. Det gäller allt från färdig teknisk utrustning till kärnvapenmaterial och tekniskt kunnande.

Men Sverige bemöts på samma undvikande sätt som alla andra länder som vid den här tiden vill ha egna atomvapen. USA erbjuder sig i stället att bidra till ett civilt, svenskt kärnkraftsprogram. Genom president Eisenhowers program "Atoms for Peace" får Sverige tillgång till anrikat uran från USA, på villkor att det används i enbart energiproducerande reaktorer. I villkoret ingår att USA får rätt att inspektera de svenska kärnenergianläggningarna.

Amerikanerna förlitar sig på att det blir för kostsamt och för komplicerat för lilla Sverige att bygga egna atombomber. Utvinning och anrikning av uran kräver stora resurser, liksom konstruktion och produktion av kärnvapen. Visserligen kan Sverige bygga egna kärnvapen i teorin, men den amerikanska administrationen bedömer det som osannolikt i praktiken.

Den svenska regeringen försöker då köpa färdiga kärnvapen från USA. Men även det bemöts negativt. Visst kan Sverige få köpa amerikanska bomber, men bara om man överger sin neutralitetspolitik och skriver på ett försvarsavtal med USA. Och dessutom låter amerikanarna få kontroll över hur de svenska kärnvapnen används.

Inget av alternativen lockar den socialdemokratiska regeringen. Det enda som återstår i mitten av 1950-talet är att bygga upp ett eget atombombsprogram, det som blir "Den svenska linjen". Den går ut på att klara hela tillverkningen, från uranbrytning till färdig bomb, inom landets gränser. Statsminister Erlander argumenterar för en svensk bombsatsning 1954, och 1956 klubbar riksdagen igenom den svenska linjen.

Men arbetet på bomben har påbörjats långt tidigare. Foa, Försvarets forskningsanstalt, och AB Atomenergi har sedan slutet av 1940-talet dragit upp riktlinjerna på ett gemensamt civilt och militärt kärnenergiprogram.

Att få tag på uran är det enklaste. Sverige har bland världens största fyndigheter av uran, kanske den allra största i västvärlden. De uranhaltiga skiffrarna finns i Närke, i Östergötland och runt Billingen och Falbygden.

Foa utvecklar kort efter kriget en metod att utvinna uran genom att bränna den kolartade kolmen, som finns i alunskiffer, och laka ut uranet ur askan. Det första uranet kommer från Nobels gamla svavelsyrafabrik i Vinterviken i Stockholm. Senare byggs ett utvinningsverk för uran i Kvarntorp i Närke, och 1953 börjar fabriken producera fem ton uran om året. En ännu större uranfabrik tas i drift i Ranstad 1965, som levererar 120 ton uran om året från fyndigheterna på Billingen.

För att få fram material till atombomberna behövs en reaktor där uran omvandlades till vapenplutonium. Det effektivaste sättet att få fram stora mängder plutonium på kort tid är att använda naturligt uran i en reaktor med tungt vatten.

En försöksanläggning för framställning av tungt vatten byggs intill uranfabriken i Kvarntorp. Där skiljs det tunga vattnet ur vanligt vatten med hjälp av upprepad hydrolys, där den tyngre molekylen reagerar långsammare och blir kvar i vätskeform. Enligt planerna ska en större tungvattenfabrik anläggas i Ljungaverk, men planerna blir aldrig verklighet.

I väntan på eget vatten importerar Sverige tungt vatten från Norsk Hydro. Kontakterna med Norge är goda vid den här tiden, och det norska vattnet är inte förknippat med några restriktioner. Det hjälper till att den norske försvarsministern och tidigare motståndsmannen, Jens Hauge, har goda förbindelser med den svenska militären, och att Marcus Wallenberg sitter i styrelsen för Norsk Hydro som äger tungvattenfabriken i Rjukan.

När den första reaktorn startas 1954, trettio meter ner i berget under Tekniska högskolan i Stockholm, är den laddad med tre ton franskt, metalliskt uran och fem ton tungt vatten från Norge. Trots att reaktorn körs för att maximera produktionen av vapenmaterial, ger den bara ett halvt gram plutonium om dagen. Det räcker inte till några atombomber, men väl till de första trevande experimenten.

I?stället är det den nybyggda reaktorn i Ågesta som står för de första plutoniumleveranserna till Foas atombombsfabrik i Ursvik, nordväst om Stockholm. Helt enligt bombmakarnas tidsplaner från 1958, kommer det första plutoniet till Ursvik 1962. Därefter ska mellan ett halvt och ett kilo plutonium levereras från Ågesta varje vecka, och 1963 ska det finnas tio kilo plutonium till den första bombprototypen. Totalt ska Ågestareaktorn producera 30 kilo vapenplutonium.

Ågesta, som förser Farsta med fjärrvärme, är Sveriges första kommersiella reaktor. Men de civila intressena kommer i andra hand och den optimeras för att tillverka plutonium, bland annat byts bränsleelementen ofta. Ändå producerar Ågesta långt ifrån så mycket plutonium som behövs i atombombsfabriken. Det kanske räcker till ett par, tre laddningar, men inte till det hundratal som bombmakarna planerar.

Foa och Atomenergi planerar 1957 att bygga en eller två rent militära reaktorer med enda syfte att producera vapenplutonium. Men projekten rinner ut i sanden. Istället vänds blickarna mot Marviken, den civila tungvattenreaktor som Vattenfall vill bygga på Vikbolandet utanför Norrköping.

Den präglas redan från början av bombmakarnas intressen. Konstruktionen anpassas för att maximera utbytet av plutonium, bland annat genom att man sänker driftstemperaturen i härden och byter bränslestavarna ofta under drift. Ändringarna ökar utbytet av vapenplutonium och garanterar kontinuerliga leveranser till bombfabriken. Och det ger Marviken kapacitet att förse bombmakarna med 80 kilo vapenplutonium om året, vilket räcker för den planerade årsproduktionen av tio kärnladdningar.

Men Marviken blir ett ekonomiskt och tekniskt fiasko, och reaktorn tas aldrig i drift. Bland annat har kravet på hög plutoniumproduktion lett till en onödigt komplicerad och dyr konstruktion.

Ska man få vapenplutonium måste de använda bränslestavarna från reaktorn upparbetas. Det sker till en början hos Foa i Ursvik och hos Atomenergi i Studsvik. Men en större anläggning planeras i Sannäs på västkusten, så långt från Sovjet som möjligt. Fabriken är tänkt att ligga i ett omfattande bunkersystem djupt ner i granitberget. Men de planerna skrinläggs 1970 samtidigt som Marviken stoppas.

Den kärnkemiska processen att extrahera vapenplutonium ur reaktoravfall är omfattande och kräver flera radioaktiva och giftiga steg, bland annat med olika syror, emulsioner och lösningsmedel. Den svenskättade nobelpristagaren Glenn Seaborg, som utvecklat Purex-processen för att framställa plutonium åt det amerikanska atombombsprogrammet, hjälper även till med de svenska, kärnkemiska processerna.

De allra första, grönskimrande milligramdropparna plutoniumlösning droppar fram hos AB Atomenergi 1954. Det tar många år innan atombombsforskarna har gramkvantiteter till förfogande. Plutoniumet behövs för att man ska lära sig hur det exotiska och giftiga materialet beter sig, såväl kemiskt och fysikaliskt som rent bearbetningsmässigt. Att gjuta och svarva plutonium till atombombsladdningar är en delikat uppgift för Foas tekniker.

Den färdiga atombomben består av ett underkritiskt, sfäriskt skal. Sfären omges av ett traditionellt sprängmedel som, vid detoneringen, komprimerar sfären till överkritiskt tillstånd. Runt plutoniumsfären finns en neutronreflektor av uran som ger en effektivare explosion.

Själva kompressionen tar cirka fem mikrosekunder, och det är viktigt att neutroner tillförs från en neutronkälla och tänder laddningen i rätt ögonblick. Det måste ske inom någon mikrosekund när laddningen är som mest komprimerad. Tändningen säkerställs av Foas egenutvecklade utlösningselektronik och neutroninjektor.

Konstruktionsberäkningarna för bomben utförs i en av Europas kraftfullaste stordatorer, en IBM 7090, som köps in av Foa i början av 1960-talet. Där simuleras bland annat hur laddningen blir kritisk, vilka neutronflöden som krävs för att detonera bomben och vilka geometrier som är bäst för laddningen. Med hjälp av datorn kan principerna för bomben omvandlas till konstruktionsdata.

På KTH och i Ursvik görs kärnfysikaliska experiment med plutonium. Bland annat används en stor van der Graaff-generator för att mäta plutoniumkärnornas tvärsnitt, vilket är ett viktigt mått på sannolikheten för en kärnreaktion. Tidigt inser man att de första uppskattningarna, att det krävs femtio kilo plutonium per laddning, är fel. Det räcker med sex kilo per bomb, vilket lättar trycket på den kritiska plutoniumframställningen.

De praktiska proven görs vid Foas försöksstation i Grindsjön på Södertörn. Där tillverkas och testas de spränglinser som pressar ihop plutoniumsfären till en överkritisk kula. Effekten studeras med en egenutvecklad, unik röntgenkamera där man kan följa kompressionen i detalj med hög tidsupplösning. Bland annat försöker man öka densiteten hos plutoniumet med högt tryck för att minska den kritiska massan och därmed minimera behovet av vapenplutonium.

Redan i slutet av 1950-talet har bombmakarna tillräckligt mycket kunskap för att tillverka en primitiv atombomb. Och 1965 är konstruktionsarbetet på en avancerad laddning klart, prototyperna till delarna finns på plats och bombmakarna har tränat på sitt hantverk. Vid Foas anläggningar i Ursvik och i Grindsjön är i stort sett allt färdigt för att man ska kunna montera ihop färdiga atombomber. Det enda som återstår är ett politiskt beslut och knappt tio kilo plutonium.

Sverige har skrivit under provstoppsavtalet 1963, men Foa har färdiga planer på att genomföra underjordiska provsprängningar i Nausta, där försöken med bonylladdningar genomfördes några år tidigare.

Men några provsprängningar behövs egentligen inte. Den hemliga atombombsforskningen har gjort Foa-forskarna duktiga på teoretiska beräkningar, simuleringar och modellprov.

Bombmakarna är så säkra på sin konstruktion att de är beredda att gå direkt till produktion, utan att provspränga en riktig bomb.

Men tiden har sprungit förbi atombombsivrarna. Det civila Sverige har sagt nej till kärnvapen flera gånger i riksdagen, och militären har själv börjat ifrågasätta nyttan av en atombomb.

Sannolikt händer något 1964, som förklarar det svalnande intresset för den svenska atombomben. En god gissning är att USA, inför risken att Sverige skaffar egna atomvapen, sträcker ut sin kärnvapensköld till att täcka även Sverige. Uppgifter om detta är kvalificerat hemliga, men en överenskommelse kan ha inneburit att USA lovar att skydda Sverige i händelse av ett kärnvapenkrig.

Det skulle förklara den märkliga utbyggnaden av de svenska landsvägsbaserna, så att de får kapacitet att ta emot USA:s strategiska bombflyg. Och att munstyckena på de svenska lufttankningsplanen anpassas till Nato-standard. Det förklarar också varför de amerikanska underrättelserapporterna, som tidigare varnat för Sveriges kärnvapensatsning, plötsligt tonar ned risken.

I mitten av 1960-talet når den svenska kärnvapenforskningen sitt maximum, och klingar därefter av. I?stället läggs fokus på internationell nedrustning, vilket ger bombmakarna nya, viktiga arbetsuppgifter.

När 1960-talet närmar sig sitt slut, efter tjugo års storsatsning på en svensk atombomb, finns bara rester av programmet kvar. I Ursvik förvaras fortfarande ett knappt kilo vapenplutonium. Några hekto av det användes vid en serie avslutande experiment i februari 1972. Tio skalenliga modeller av riktiga kärnladdningar provsprängdes för att man ska kunna göra de sista detaljerade studierna på hur plutoniumsfären beter sig när den imploderar och komprimeras.

Merparten av det svenska plutoniet skickades därefter till Storbritannien, men en liten del finns alltså fortfarande kvar i Sverige. Dock inte tillräckligt för en atombomb.

Vid sidan om Naustasmällen 1957 är sprängförsöken i Sundbyberg 1972 det närmaste en riktig atombomb som Sverige har kommit.

Fakta Bombvåren blev till atomvinter

  • 1945 Den första atombomben provsprängs i USA. Bomberna släpps över Japan. Försvarets forskningsanstalt, Foa, bildas.
     
  • 1947 AB Atomenergi startas för att utveckla civil kärnkraft.
     
  • 1951 Foa och Atomenergi samordnar sina civila och militära verksamheter inom kärnenergiområdet.
     
  • 1953 Foa formulerar ett kärnvapenprogram som omfattar produktion av tio kärnladdningar.
     
  • 1954 Uranutvinning startas i Kvarntorp i Närke. Reaktorn under KTH i Stockholm börjar producera plutonium.
     
  • 1955 Atomenergiutredningen föreslår ett helsvenskt kärnenergiprogram.
     
  • 1956 Riksdagen beslutar om "Den svenska linjen", med reaktorer som ger energi ur svenskt uran, men också plutonium till atombomber. Beslut tas om bygget av Ågestareaktorn i södra Stockholm. Tre stora sprängladdningar detoneras i Nausta i Lappland för att simulera en atombomb. Socialdemokratiska kvinnor tar ställning mot atombomben.
     
  • 1957 ÖB vill börja tillverka atombomber. Foa får tillstånd av regeringen att köpa vapenplutonium från England. Riksdagen förbjuder kärnvapenforskning. Ytterligare två sprängladdningar detoneras i Nausta.
     
  • 1958 Foa bygger plutoniumlaboratorier i Ursvik, vordväst om Stockholm som ska stå klara 1962. Designen av Ågesta för plutoniumproduktion.
     
  • 1959 Foas anläggning i Grindsjön, i Nynäshamn söder om Stockholm, byggs ut för tillverkning av kärnvapendelar. Sverige förfogar över drygt fem kilo plutonium. ÖB kräver att bombtillverkningen startar. Riksdagen säger åter nej.
     
  • 1963 Provsprängning av atombomb planeras i Nausta. Bombkomponenter tillverkas.
     
  • 1965 Sverige står berett att inom ett halvår tillverka sin första atombomb, och därefter ytterligare två.
     
  • 1966 Kostnaderna skjuter i höjden. Militären ifrågasätter nyttan av kärnvapen.
     
  • 1968 Riksdagen beslutar avstå från kärnvapen.
     
  • 1969 Kärnvapenförberedelserna vid Foa och Atomenergi avvecklas. Ågestas plutonium skeppas utomlands.
     
  • 1972 Kärnvapenprogrammet avslutas. Plutonium provsprängs med vanligt sprängmedel.
     
  • 2011 Ett tjogtal personer vid Foa håller än i dag på med teoretisk kärnvapenforskning, och vid Chalmers i Göteborg pågår fortsatt forskning på kärnkemi.

Fakta Mäktiga män stod bakom de svenska bombmakarna

Vid sidan av militären och delar av näringslivet, knöt de ledande socialdemokratiska politikerna en rad framstående forskare och tekniker till atombombsprogrammet, däribland fem nobelpristagare.

  • Niels Bohr, dansk atomfysiker som fick Nobelpris 1922 för sin modell av atomens uppbyggnad, bidrog med kunskap om kärnklyvning. Ledde under kriget institutionen för teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet. Flydde från nazisterna till först Sverige, sedan via England till USA. Där hjälpte han amerikanerna att utveckla atombomben. Var god vän och rådgivare till Tage Erlander.
     
  • Manne Siegbahn, svensk professor i experimentell fysik som fick Nobelpris för röntgenspektroskopi 1924, bidrog med grundläggande kärnkemi och kärnfysik. Arbetade i Lund och Uppsala med att utveckla utrustning för noggrann mätning av atomernas energinivåer. Ledamot i Atomkommittén som bildades 1945 för att planera den svenska forskningen på kärnenergi. Kommittén formulerade också "Den svenska linjen", med självförsörjande kärnbränslecykel.
     
  • Glenn Seaborg (Sjöberg), amerikansk kärnkemist med svenska rötter som fick Nobelpris för transuranernas kemi 1951, hjälpte till att framställa vapenplutonium. Utvecklade Purex-processen för kemisk raffinering av vapenplutonium åt det amerikanska atombombsprogrammet.
     
  • Hannes Alfvén, svensk plasmafysiker som fick Nobelpris 1970 för teorier kring magnetohydrodynamik, bidrog med kunskaper om tillståndet vid en kärnreaktion. Var under kriget professor i elektromagnetisk teori och elektrisk mätteknik vid KTH i Stockholm. Arbetade senare med elektronik och plasmafysik. Ledamot i Atomkommittén.
     
  • The Svedberg, som fick Nobelpris 1926 för utvecklingen av sin ultracentrifug för analytisk kemi. Var professor i fysikalisk kemi och kärnkemi vid Uppsala universitet. Bidrog med kunskaper om bland annat isotopseparation. Ledamot i Atomkommittén.
     
  • Torsten Gustafson, svensk matematiker och fysiker. Arbetade före kriget med strömningsmekanik och aerodynamik, men ägnade sig senare åt kärnfysik och satt med i Cerns styrelse. Var vetenskaplig rådgivare åt Tage Erlander. Ledamot i Atomkommittén och utredde bland annat vätebomber.
     
  • Sigvard Eklund, kärnfysiker på KTH och Nobelinstitutet för Fysik, var nyckelfiguren inom kärnenergiforskningen i Sverige. Arbetade först vid Foa och senare vid AB Atomenergi. Hade som uppgift att samordna de civila och militära kärnforskningsprogrammen.
     
  • Torsten Magnusson, fysiker som studerat röntgenspektroskopi hos Manne Siegbahn i Uppsala. Blev avdelningschef vid Foa 2 från starten 1945, och ledde där det huvudsakliga utvecklingsarbetet av den svenska atombomben. Blev senare generaldirektör för Foa.
     
  • Tage Erlander, socialdemokratisk statsminister. Vill hålla alla dörrar öppna för ett eventuellt beslut att anskaffa svenska atomvapen. Regeringen är splittrad och Erlander tvingas gå en balansgång. Förordar en komplett inhemsk bränslecykel.
     
  • Olof Palme, socialdemokraternas partisekreterare som har hand om "atomeriet", som Erlander uttryckt det. Skriver en rapport där han förordar fortsatt handlingsfrihet. Skjuter upp beslutet att skaffa atombomber, men föreslår fortsatt utvidgad skyddsforskning.

Av: Anders Wallerius
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

68 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
68
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Svensk polis använder 
falska basstationer

Svensk polis använder falska basstationer

Svensk polis använder själva IMSI-fångare. Om man har sådan utrustning placerad i området kring Rosenbad, vill Rikspolisstyrelsen inte kommentera. 4 kommentarer

Misstanken: Svenska regeringen avlyssnad

Avvikande trafikmönster uppmätt runt Rosenbad. 34 kommentarer

PTS: Flera möjliga felkällor

”Nu analyserar vi all data”, säger Jonas Wessel på PTS.

Hur fungerar den falska basstationen?

Räcker det att stänga av mobilen? Vad görs för att förhindra den här typen av avlyssning? Här finns några av svaren. 12 kommentarer

Volvos laddhybridbuss

Laddhybridbuss från Volvo i drift

Laddhybridbussen Volvo 7900 Electric Hybrid rullar för första gången i kommersiell trafik.

Effektivt utvinna vätgas ur vattenånga

Effektivt utvinna vätgas ur vattenånga

En metod att med hög verkningsgrad utvinna vätgas ur vattenånga har utvecklats i Frankrike.

Svensk kärnbränslehantering (SKB) ansöker om att få bygga sex bergssalar för kärnavfall utanför Forsmark.

Sex nya bergrum för kärnavfall i Forsmark

Svensk kärnbränslehantering (SKB) ansöker om att få bygga ut Slutförvaret av kortlivat radioaktivt avfall.

Fordonsgas från skogen

Fordonsgas från skogen

Göteborg Energi har börjat producera biogas från skogsrester i stor skala. 9 kommentarer

Iphone 7?

Redo för Iphone 7?

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 7 kommentarer

Annons
Så nära var det att planen kolliderade

Så nära var det att planen kolliderade

GRAFIK. ”Även för stridspilot en väldigt kort tid att reagera på” uppger Flygvapnets insatsledare. 29 kommentarer

Ryskt plan i incident vid Bornholm

SAS-plan på kollisionskurs med ett ryskt signalspaningsplan med avslagna transpondrar. 11 kommentarer

Projektchefen: Fokus på att 
få igång Förbifart Stockholm

Projektchefen: Fokus på att få igång Förbifart Stockholm

Exakt när Förbifart Stockholm drar igång och hur mycket frysningen har kostat, kan projektchefen ännu inte svara på. 4 kommentarer

Nystart för omstridd motorväg

Frysningen av Förbifart Stockholm upphävs. Nu ska Trafikverket undersöka kollektivtrafikens framkomlighet. 23 kommentarer

”Glädjande att regeringen kommit till insikt”

Jubel över byggstarten blandas med kritik mot pengaslöseriet under frysningen. 9

”Oansvarigt att bygga Förbifarten”

DEBATT. Obegripligt att anslå 30 miljarder till bygget, skriver Karin Svensson Smith (MP). 79

Straffet för att ladda ner en film från en piratsajt ska vara 50 dagsböter.

”Bara pöbeln som åker fast”

LÄSARKOMMENTARER. Varför ska bara vanliga människor som använder Pirate Bay drabbas? Läsarna gick igång på HD-dom om piratfilm. 21 kommentarer

HD: Så hög är boten för en piratfilm

För första gången har högsta domstolen slagit fast vad det kostar att ladda ner en enda film med piratkopiering. 80 kommentarer

Släckstav

Brandmännnens nya vapen: Släckstaven

Varma aerosoler stoppar snabbt branden - utan sanering. 24 kommentarer

JR Tokais testbana för maglevtåg i Yamanashi är 42,8 km.

Japanska maglevbanan börjar byggas

Järnvägsbolaget JR Tokai inledde på onsdagen bygget av magnettågbanan mellan Tokyo och Nagoya. Trafiken ska starta 2027. 2 kommentarer

New York förbjuder fracking

Säger nej trots stora gasförekomster. 2 kommentarer

Naturskyddsgrupp varnar för gift i julgranar

Den tyska naturskyddsorganisationen Bund har hittat bekämpningsmedel i hälften av de julgranar som undersökts i landet. 1 kommentar

Mobiloperatören som tillåter folk spara surf

Operatör chockar marknaden genom att låta sina kunder spara sin datamängd som ingår i månadsabonnemanget. 15 kommentarer

Tele2 och Telenor säger nej till sparad surf

Anser inte att frågan med sparad surf är viktigast för kunderna. ”Tycker vi har ett starkt erbjudande.” 1

Svenska operatörer: Sparad surf inget för oss

Svenska mobiloperatörer planerar inte att ta efter idén där kunderna tillåts spara sin datamängd. 21

Stark kritik mot WHO-rapport om mobilstrålning

40-tal organisationer stormar mot en rapport från WHO:s expertgrupp. 20 kommentarer

Bussladdning

Scania testar trådlös laddning

Bussen förses med induktiv batteriladdning.

Examensarbete bara för Legobyggare

Examensarbete bara för Legobyggare

Forskningsinstitutet SP söker Legobyggande teknologer till ett examensarbete om den nya definitionen av kilogram.

Boeing trimmar produktionen

Boeing trimmar produktionen

Ingenjörerna i den 45 år gamla 737-fabriken har trimmat sina flöden, inspirerade av kirurger och bilbyggare.

Elbil

Studie: Elbil dödar fler än bensinbil

Elbilar som laddas med el från kolkraftverk orsakar 3,6 gånger fler dödsfall än bensinbilar, visar en ny rapport. 113 kommentarer

Luleå-riksha körs 
med bränslecell

Luleå-riksha körs med bränslecell

Teknologer i Luleå har ersatt tvåtaktsmotorn i en vanlig riksha med elmotor och bränslecell. 7 kommentarer

Tidningen PC för alla har testat fem sajter som värderar och köper mobiler. Det är inte mobilerna på bilden som har testats.

Betyget på köparen av mobiler: Oseriös

Flera sajter köper begagnade mobiler i Sverige. Nu varnas för flera sajter. 6 kommentarer

Oväntade metoden som
minskar frostskadorna

Oväntade metoden som minskar frostskadorna

När vägsaltet spetsas blir vägbanan slaskig i stället för isig. Den nya tillsatsen, som testats på E6-an, kan halvera vägskadorna. 27 kommentarer

Ubåt

Klara regler: Försvaret får öppna eld vid ubåtsjakt

Försvarsmakten kan öppna eld mot främmande ubåtar på inre vatten utan varning. 43 kommentarer

fartkamera

Måttband överlistade fartkamera

På ett enkelt sätt visade en ingenjör att fartkameran mätte fel och slapp på så sätt fortkörningsböter.

Gripen E

ÖB: Försvaret får för lite pengar

Köp av kryssningsmissiler och extra Gripen E-plan måste senareläggas, säger Sverker Göranson. 22 kommentarer

Efterlysning: Sveriges 33 
hetaste nya teknikbolag
33-listan

Efterlysning: Sveriges 33 hetaste nya teknikbolag

För åttonde året går Ny Teknik och Affärsvärlden på jakt efter entreprenörerna som vill lyfta både sina företag och Sverige som innovationsland. Nu vill vi ha din hjälp.

Susanna Baltscheffsky

Hitta morgondagens överraskningar

LEDARE. Nominera till 33-listan du också. 2 kommentarer

Atlas Antibodies

Succébolagets bästa tips för att lyckas

Atlas Antibodies har lyckats gå med vinst efter två år.

Nominera ditt favoritföretag

Var med och skapa årets mest relevanta lista. 2 kommentarer

Utvinner jordartsmetaller ur avloppsvatten

Utvinner jordartsmetaller ur avloppsvatten

Sällsynta jordartsmetaller i avloppsvatten vid gruvor kan återvinnas med hjälp av mikroalger. 1 kommentar

Har du googlat ”Varför sopsortera?” under 2014?

Har du googlat ”Varför sopsortera”?

I dag presenterade Google Sverige topplistorna över årets svenska söktrender. 1 kommentar

Startup

Lär dig koda startup-språket

Här är vad de unga it-entreprenörerna egentligen menar med ord som ”serieentreprenör” och ”positivt kassaflöde”. 4 kommentarer

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz

Så här ser julbelysningen ut fån rymden

Nasa-satellit visar kraftigt ökad nattbelysning under julhelgen och Ramadan.

Nya rekord för flygtrafiken

3,2 miljarder passagerare och 33 miljoner avgångar.

Solceller

Stockholm storsatsar på solceller

20 000 kvadratmeter solceller på tak ska installeras.

Framtidens skydd mot översvämning: Soffor

Framtidens skydd mot översvämning: Soffor

Murar, soffor och trappor är möjliga lösningar för att hålla göteborgarna torrskodda. 1

Jan Brockman

Oväntat svenskt bolag huvudtalare på CES

Högsta teknikchefen huvudtalare på prylmässan i Las Vegas.

Stjärnskottet tjänar mindre än väntat

Stjärnskottet tjänar mindre än väntat

Passerade Samsung och blev etta i Kina.

Nemo spanar åt marinen

Nemo spanar åt marinen

Simmar tyst in bland fiender på spaning åt US Navy. 6

Hårtorken är i fokus när EU fokuserar på energibesparing.

EU vill reglera hårtork och vattenkokare

Vill minska elförbrukningen i unionen. 89

Mobilen duger som körkort

Mobilen duger som körkort

En delstat i USA ska införa körkort i form av en app för mobilen. 5

Barsebäck.

Säkerhetskritik mot Barsebäck

Myndigheten pekar på flera brister. 32

En undersökning från Stockholms unversitet visar att småbarnen hade två till tre gånger högre halter flamskyddsmedel jämfört med mammorna.

Högre halter flamskyddsmedel i barn än mammor

Ny avhandling från Stockholms universitet.

Klipper för halva priset

Klipper för halva priset

En gps-styrd robotgräsklippare lovas halvera kostnaden för att hålla golfbanans fairway i trim. 8

Kvinnlig ingenjör

Här slåss unga tjejer för sin ingenjörsplats

Andelen tjejer som söker praktikplats ökar. 7

jobb178 st

Lediga energi- och miljöjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Julbelysningen från rymden

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se