De sänker priset på storsäljarna

2016-03-16 05:00 Ulla Karlsson-Ottosson  

Miljardmarknader lockar industrin och effektiva behandlingar ger patienter hopp. Men biologiska läkemedel är dyra. Svenska Xbrane utvecklar tekniken som kan kapa produktionskostnaden med 85 procent.

Framtidens läkemedel består av proteiner som tillverkas i levande celler eller bakterier. Det är forskare såväl som läkemedelsbranschen övertygade om. Ett antal effektiva och extremt lönsamma mediciner finns redan på marknaden. Säljligan toppas av Humira, ett läkemedel mot reumatism, på dryga 130 miljarder kronor om året.

I takt med att patenten på de eftertraktade och dyra medicinerna börjar gå ut dyker kopiorna upp. Kallade för biosimilarer ger de rum åt nya spelare samtidigt som möjligheten att sänka kostnaden för behandling med läkemedlen ökar.

Utvecklingsbolaget Xbrane i Stockholm är ett av flera företag som nu ger sig in i branschen. Det har precis noterats på Nasdaq-börsen.

Med tarmbakterien E-coli som bas har företaget utvecklat ett effektivt sätt att producera svårtillverkade och åtråvärda proteiner. Här räcker 0,5 liter E-coli för att producera samma mängd proteiner som normalt kräver 30 liter. Tricket är en extra snutt arvsmassa som reglerar cellfabrikens produktion så att utbytet hela tiden blir maximalt.

– Vår teknikplattform gör det möjligt att tillverka proteiner till läkemedel upp till 85 procent billigare än med dagens tekniker, konstaterar Siavash Bashiri, operativ chef på Xbrane Biopharma.

Först i pipen ligger en biologisk motsvarighet till storsäljaren Lucentis. Läkemedlet används för att bota åldersrelaterad makuladegeneration – eller gulafläckensjukan som den också kallas. Sjukdomen leder obehandlad till blindhet. Priset för varje behandling ligger i Sverige runt 10 000 kronor. Enligt Läkemedelsverket landar kostnaden för varje patient på 144 000 kronor.

– Vi har visat att vår molekyl är identisk med den aktiva molekylen i Lucentis. In vitro-studier (i provrör, reds anm) har också visat att den har samma biologiska aktivitet.

Men det är inte Sverige och Europa som Xbrane ser som den första marknaden. Det är i tillväxtländer som Iran och Indien.

– Där finns stora befolkningsgrupper som inte har råd med det här läkemedlet i dag. Vårt mål är att göra medicinen tillgänglig för fler.

Håller tidsplanen kommer biosimilaren ut på marknaden i Iran år 2017. För EU och USA handlar det om 2020 eller senare. Här har patentet ännu inte gått ut.

I företagets produktportfölj finns ytterligare sju läkemedelskopior. Dit hör en biosimilar till leukemimedicinen Oncaspar liksom reumatismläkemedlet Cimizia. Här ingår också ett syskonpreparat av ett läkemedel mot prostatacancer, Decapeptyl, som ska tillverkas vid Xbranes produktionsanläggning i Italien.

I det senare fallet handlar det inte om ett biologiskt läkemedel utan om ett ”traditionellt” läkemedel som framställs kemiskt – om än mer komplext än andra. Läkemedelskopian lanseras i Iran nästa år och kommer att säljas till halva priset jämfört med originalmedicinen.

När Ny Teknik besöker företagets utvecklingsavdelning på Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet bubblar det i reaktorkärlen. Här är E-coli i full gång med att producera flera sorters proteiner. Från styrpanelen regleras allt från syrehalt till näringstillförsel och tillväxthastighet. Soppan av bakterier roterar med 1 000 varv i minuten. Temperaturen hålls oftast på 37 grader.

– För en del bakteriestammar måste temperaturen ner till 30 grader för att proteinet ska bli rätt veckat. Blir det fel blir också funktionen fel, säger David Vikström, chef för utveckling och forskning vid Xbrane.

Vilken stam av E-coli som passar bäst för att producera ett visst protein har David Vikström och hans kolleger testat fram. I frysen ligger nu ett 80-tal olika varianter, nedfrysta till minus 80 grader. Ytterligare en frys står längre bort i korridoren. För att verksamheten inte ska hotas av ett strömavbrott har frysarna separata system för strömförsörjning.

– Just nu kontaktas vi av både stora läkemedelsbolag och mindre bolag som behöver hjälp med sin proteinproduktion, säger Siavash Bashari.

Till konkurrenterna hör amerikanska Pfenex, tyska Formycon och indiska Intas.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Ges som sprutor eller dropp

Biologiska läkemedel är proteiner som tillverkas i levande celler eller i bakterier.

De har visat sig vara mycket effektiva mot sjukdomar som reumatism, olika cancerformer och blodsjukdomar.

Läkemedlen tas i form av sprutor eller som dropp . Det är ett måste eftersom proteiner bryts ner i magtarmkanalen. Sju av de åtta läkemedel bäst säljande medicinerna i världen är biologiska. De höga intäkterna har två orsaker: läkemedlens effekt samt att de är dyra och komplicerade att framställa.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt